Sveriges kompetensförsörjning har de senaste åren varit ett återkommande tema i samhällsdebatten. Skolverket har i en ny rapport analyserat hur utbildning på gymnasial nivå från gymnasieskolan värderas på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det finns tecken på att arbetsmarknaden värderar generell utbildning på gymnasial nivå högre än specifik yrkesutbildning.
Studien fokuserar på två frågeställningar:
- Hur ser lönepremien för gymnasial utbildning ut, jämfört med eftergymnasial
utbildning? - Hur stor är skillnaden i lönepremie mellan olika gymnasieutbildningar, när
jämförelse görs med eftergymnasial utbildning?
Det stora skillnader även om du bara har läst på gymnasiet se tabellen här
Resultaten i regressionsanalyserna när hänsyn tas till andra bakomliggande
faktorer visar att utbildning inom ekonomi är den gymnasieutbildning som har den högsta
lönepremien, det vill säga minsta lönegap jämfört med eftergymnasial
utbildning, och estetiska utbildningar de som har lägst lönepremie
högskoleförberedande program har generellt sett en något högre lönepremie
än yrkesprogram
Rapporten visar att den utbildning i gymnasieskolan som har haft den mest fördelaktiga lönepremien, det vill säga det minsta lönegapet jämfört med eftergymnasial utbildning, är utbildning inom ekonomi. De yrkesutbildningar som har den mest fördelaktiga lönepremien är utbildningar inom el och energi och VVS och de är i tät följd av utbildning inom ekonomi.
Min slutsats
Rapporten visar på att lönepremien är en indikation på hur olika utbildningar värderas på arbetsmarknaden. En annan aspekt som spelar in när en elev väljer sin gymnasieutbildning är uppfattningen om en framtida inkomst efter ett specifikt program. Det branscher som skriker högst efter mera ungdomar som ska läsa vissa yrkesprogram bör även tänka i dessa banor – Brist av folk på arbetsmarknaden bör ger en högre lön – Gott med sökande kan resultera i mindre löneökningar. Där är densvenska lönemodellen ” Märket” som jag skrev tidigare om ett hinder, när alla ska behandlas lika.
Elever behöver mer kunskap om gymnasiala utbildningar deras framtida löner och arbetsvillkor, och vad de kan leda till på en framtida arbetsmarknad för att kunna göra ett välinformerat utbildningsval.
Källa: Skolverkets rapport
