Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

65 och frågan är om man närmar sig ”bäst före datum ?”

Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tor, november 03, 2022 11:52:37

Det där 65 eller 67 en magisk siffra, när man inser att stora delar av sitt liv har man levt och man vet inte hur länge man har kvar. Eller när man kommer till punkten –”bästa före datum är överskridit” och att kroppen och hjärna har sagt ifrån, det finns ingen ”restart knapp” och den så kallad livskvaliteten är borta. Egentligen skulle man vilja där ” tar ett värdigt avslut – men någon annan tvingar Dig att vara kvar med alla medel – och det finns ju många medicinska medel som håller i gång hardware även när software är slut..

Denna siffra gör även att man stannar upp och tänker lite djupare –  65 år eller 67 år är ju bara en siffra som någon har satt som ger Dig rätt att slutar ditt arbetslivet och därefter kunna njuta ” av det sista ljuva” åren. Man observerar även att fler och fler av gamla vänner, chefer och bekanta lämnar livet – och inte har kunnat njuta av det sista åren som det har önskad.

65 eller 67 är ju bara en siffra som kan innehålla många detaljer och historier – tex. att du började i unga år kanske vid 16 års ålder som lärling i ett hantverksyrke där kroppen slits och din hälsa är inte på topp, trots att du försökte sköta din hälsa när du nar denna magiska siffra 65. – Alternativ har du gått den akademiska banan, klok som du är, du kanske har haft ett jobb behöver mindre kroppskraften, utan mera tankekraften efter du avslutade dina studier vid 30 års ålder. Du har även haft kanske en högre inkomst och haft råd till fritid och hälsofrämjande åtgärder, något som en byggarbetare, kock eller undersköterska eller sjuksköterska inte haft möjlighet till. Sedan finns ju en ny grupp som kanske inte har jobbat alls eller bara under en begränsad tid och istället under många år levt på bidrag (obs gäller dessa som har arbetsförmåga men har inte ett jobb, inte där hälsan är ett hinder). Även denna grupp kommer ju vara kroppslig relativ friska och inte har slitit ut sig genom hård arbete och därmed även kan eventuella bättre njuta av ” det sista ljuva åren”.

Men inför stupstocken vid 65 år och 67 år behandlas alla lika. Om man inte orkar jobbar fram till denna ålder har det även tydliga konsekvenser för att ”kunna njuta av det sista ljuva åren”. 

Sedan har vi ju ett litet tuffare klimat i Sverige även så kallad väder – så äldre mår ju bra av lite värme och det finns många som har slitet hela sitt liv och flyttar på äldre dagar till solen särskild under vintermånaderna för att njuta………………något som vissa politiker inte tycker om – där betalar man ju mindre skatt…………………….för att man kan leva ett bättre liv i andra länder med den låga svenska pensionen.

Manga av dagens pensionärer har slitit hela sitt liv, betald skatt och gjord rätt för sig, men klarar sig inte idag längre på sin pension. Det kanske har även sitt eget lilla rådhus som det har nästan betalt av – men har inte råd för att underhålla fastigheten, den förfaller –och att flytta till en hyreslägenhet är inte möjlig – det finns ju inga tillgängliga. Fick ett tips av en arbetskollega som för många år sedan berättade – du kanske ska ställa Dig i bostadkö när du är 50 år för att byta till lägenhet när du är 75…………

Men det finns även lite positiv med 65 år – du kanske är pigg och kan ännu njuta av livet uppskattad av barn och barnbarn, du har mat på bordet, tak över huvud, men du kanske även har förmåga att jobba vidare och din arbetsgivare ser att 65 är bara en siffra och tycker att du behövs………………………..Så 65 är för mig en siffra som visar att jag inte längre är 16 – och att jag har upplevt mycket under många år, kanske man har blivit lite klokare med åren utifrån alla upplevelser och händelser. Det har även varit goda och mindre goda tider hittills med utmaningar – men som även gav nya möjligheter. Så det blir spännande hur livet blir med 65 plus……………………….



Det finns inte bara utanförskapsområden i närheten till storstäderna.

Politik, Trender och Framtiden Posted on ons, oktober 05, 2022 13:48:18

Likvärdighet – en fråga som politiken glömmer bort

Utanförskapsområden är ett större problem i Sverige än förr………….

Är Sverige ett likvärdig och inkluderade Land där alla medborgare har samma möjligheter till tillgång till resurser och service från staten ?

Min uppfattning är NEJ – systemet har halkats ur det sista årtionden – där särskild till fördel av storstadsområden och till nackdel av landsbygden.

I Storstadsområden har man otrolig många fler möjligheter att kunna drar nytta av det offentliga resurser. Just därför har vi haft en trend att man flyttar till dessa storstadsområden, där tillgången till möjligheter är så mycket större.

Men mycket av det resurser som används i storstadsområden kommer sedan länge från naturresurser från landsbygden. Skog, malm, vattenkraft, vindkraft och välutbildad medborgare (där deras hemkommuner bekostar utbildningen) är resurser som skapas på landsbygden, men där vinsten oftast hamnar i det områden som har mest köpkraft.

När vi ser nu att även resurser inom Vård och omsorg, skola – utbildning, polisen, försörjningsstöd via satsningar och statsbidrag läggs enbart till storstädernas områden och där särskild att åtgärder utmaningar i utanförsområden i närheten till storstäderna – så växer missnöje på lands och glesbygden.

Att närmaste sjukhus, polisstation är tiotals mil från där man bo, att kommunerna i dessa län har att kämpa med att upprätthålla en grundläggande service, skolorna läggs ner, samt inköpsmöjligheter finns på milslångt avstånd, detta ska man bara accepterar. Att Bränslepriser gör det allt svarare att kunna skapa sig ett dräglig liv – särskild för äldre – så förstår jag missnöje och att missnöjespartier rönnar stora framgångar………………….jag kallar det ” det bortglömda medborgare i dagen Sverige”.

I stora delar av Sverige handlar det inte om vem som ska utföra skolan eller vård och omsorg – utan att någon gör det överhuvudtaget.

I  stora delar av Sverige handlar det inte om valfrihet – utan att det finns ett överhuvudtaget någon som erbjuder varor och tjänster.

I stora delar av Sverige handlar det inte om vinster – utan att man har möjlighet att överleva på sin inkomst på platsen där man lever, där man behöver livskonstnär med oftast flera jobb att klarar sig.

Vi pratar oftast om utanförskapsområden i storstäder – men utanförskap är lika stor i många andra delar av landet – men dessa uppmärksammas inte – dessa medborgare blir inte hörda. Inte undrar på SD lyckas – man har uppfattat dessa människors frust, besvär och önskan.

Likvärdighet innebär inte likformighet utan det betyder att alla har samma möjligheter och ska få lika mycket resurser från staten, annars står man utanför samhället.



Företag, Friskola – vinster hur hänger det ihop.

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, augusti 19, 2022 14:06:11

En ständigt het fråga när det gäller friskolorna är deras vinster.

Så – vad gäller egentligen? Är friskolor detsamma som stora företagsägare som bara vill tjäna pengar på bekostnad av eleverna, eller hur ser det ut?

Här är sanningen om friskolorna och vinsterna

Åtta av tio friskoleelever i Sverige går i skolor som drivs som aktiebolag. En mindre del drivs av exempelvis stiftelser eller organisationer.

– För att förstå vad detta med vinster handlar om måste man förstå hur ett aktiebolag fungerar. Det absolut vanligaste – oavsett verksamhet – är att vinsten används för att återinvestera i verksamheten och säkerställa kvaliteten inför kommande år

– Vinst används också för att skapa en buffert för år då verksamheten inte går lika bra. I friskolornas fall är en sådan buffert helt nödvändig för att försäkra att en friskola inte behöver läggas ner ett år med tillfälligt mindre elevunderlag.

Ställs höga krav

En skillnad från de flesta andra företag är att det ställs extra höga krav på den som vill starta en friskola. Skolinspektionen gör alltid en så kallad ägar- och ledningsprövning. Där ingår kravet att ”verksamheten ska bedrivas så att den bär sina kostnader, samt att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar.”

– Det står alltså i reglerna för att få driva en friskola att verksamheten måste gå med vinst, åtminstone tillräckligt ofta för att kunna göra dessa investeringar, som varje företag gör.

– Inget företag kan driva sin verksamhet år efter år om man går med förlust. Det gäller förstås även skolföretagen.

Hur kan då vinst uppstå i en skola?

– Om många familjer väljer en omtyckt friskola som uppfyller myndigheternas krav och kan erbjuda bra utbildning på ett mer effektivt sätt än kommunens egna skolor kommer friskolan få ett överskott, det vill säga vinst, säger Katarina Wilson.

Det är viktigt att inte förväxla vinst med aktieutdelning, något som ofta göras i debatten. Där förekommer ordet ”vinstuttag”, utan att man förklarar om det är aktieutdelning (=vinstutdelning) eller vinst som avses.

– Den utdelning som görs till exempelvis aktieägare kan liknas vid ränta på satsat kapital. De senaste två åren har tex Sveriges största aktör AcadeMedia haft en vinstutdelning på cirka 1 procent, vilket innebär att 99 procent av de ersättningar vi får för att bedriva utbildning stannar i företaget. Och att erhåller 1 procent ränta på satsad kapital är väldigt lite – när du som har dina pensionspengar hos AMF erhåller betydlig mera och inte tala om ditt ISK konto.

Kostsamt att starta upp

Det satsade kapitalet kan till exempel ha varit under uppstartsfasen, då det naturligtvis är en kostsam investering att starta en skola. Ägarna har således redan tagit en hel del av eget kapital innan eleverna, och därmed skolpengen, blir en del av verksamheten och finansieringen.

– Att starta en ny skola är ett stort ekonomiskt åtagande och innebär alltid en risk. Det tar oftast flera år innan en nystartad skola har en ekonomi i balans och den genomsnittliga vinsten för en skola ligger på under fyra procent,

Skolpeng och bidrag

Svenska friskolors intäkter består av kommunal skolpeng och statliga bidrag. Elevavgifter, anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte tas ut. Undervisningen ska vara avgiftsfri.

– Skolpengen beräknas per elev och ska motsvara de kostnader som kommunen själva har budgeterat per elev. Det kallas grundbeloppet och ska täcka kostnader för till exempel undervisning, elevhälsa, lokaler med mer.

Tänk om vi medborgare skulle har samma krav på att vara kommunala skolor som vi ställer på fristående skola – därav bör Staten ställer krav likvärdig på alla – en statlig skola – där både fristående och kommunala skolor ska leverera samma kvalitet.  

DET JUST DETTA LIBERALERNA VILL –



Nästa »