Del 1 – lite mera om arbetsmarknaden – utifrån fakta
Fokusområde 1: Arbetskraft från tredje land
Som vi ser ovan finns det många viktiga områden. Under senare år, särskilt efter pandemin, har det nästan blivit ett varumärke för vissa branscher att inte följa de beslut som fattas av våra demokratiskt valda politiker. I stället driver de egna särintressen – ofta genom media, utan att redovisa hela bilden.
Ofta talar man om behovet av arbetskraftsinvandring – men sällan tydliggörs det att det handlar om personer från länder utanför EU.
Exempel (2024, yrkesfördelning av arbetstillstånd) OBS från länder utanför EU – för en person med komplett ansökan, allt på plats och stort behov – tar det i snitt 20 dagar att få ett tillstånd (källa: Migrationsverket). När det gäller okvalificerad arbetskraft så är oftast små företag som söker för en person som har en anknytning. SÄrskild intressant är att den högkvalificerade arbetskraften stannar enligt uppgifter från Migrationsverket oftast bara 2 – 3 år ( är vara företag inte attraktiva) medans den låg kvalificerade arbetskraften stannar livet ut genom att det har någon form av anknytning – källa: seminarium i ämnet av Tillväxt verket.
| Yrkesgrupp | Antal |
|---|---|
| IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. | 2 588 |
| Ingenjörer och tekniker | 1 546 |
| Bärplockare och plantörer m.fl. | 1 361 |
| Civilingenjörer | 1 223 |
| Växtodlare inom jordbruk och trädgård | 708 |
| Skogsarbetare | 511 |
| Drifttekniker och processövervakare | 371 |
| Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. | 316 |
| Drift-, support- och nätverkstekniker m.fl. | 263 |
| Kockar och kallskänkor | 259 |
| Övriga | 4 281 |
Ungefär 50 % av dem som beviljades arbetstillstånd 2024 från tredje land arbetar i yrken som inte kräver någon högre utbildning oftast inte någon utbildning alls. Dessutom tillkommer cirka 4 000 utländska studenter (ej på forskarnivå) – många från Pakistan och Bangladesh, oftast män. Det kan förklara den ökande närvaron av mopedbud i städerna, där många talar engelska.
Samtidigt har vi hög arbetslöshet bland ungdomar, utrikes födda och äldre alla svensktalande. Här uppstår frågan:
Finns det en diskriminering mot dessa grupper på arbetsmarknaden – i vissa branscher? Särskild när man alltid ställer höga krav på utbildning i alla branscher trots att det inte behövs – är det andra ” parameter” som är viktigare när man anställa. Kommunicerar detta tydlig – koster det staten mindre i utbildningsinsatser och besvikelsen att man trots gedigen utbildning inte kommer erhålla jobb. Enligt en forskningsstudie från Stockholms Universitet – har vi många gånger en för hög utbildning för det arbetsuppgifter som vi arbetar med………………….
Många av dem som står långt från arbetsmarknaden skrivs till slut in i Samhall, som ofta lyckas skapa sysselsättning – en arbetsgivare som faktiskt ser möjligheter. Eller vill man inte själva har arbetsgivaransvar för vissa grupper av personer ?
Det som stör mig mest är att det sällan tydliggörs att denna arbetskraftsinvandring inte gäller EU-medborgare. Hantverkare från t.ex. Polen, Estland eller Rumänien hindras inte från att komma hit. Men många branscher verkar föredra arbetskraft från tredje land – kanske för att det är billigare.
EU:s medlemsländer (27 st):
Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Ungern. I detta sammanhang kommer EU att skapa ett portal 2028 som ska underlätta söker arbetskraft från tredje land – men där ska man beskriva vad vederbörande ska kunna och gäller enbart bristyrken. BRA
Lärdom från Österrike
Ett land som lyckats inom besöksnäringen är Österrike, som genom aktiva samarbeten har blivit en attraktiv arbetsmarknad för arbetskraft från Balkan och Östeuropa. ( EU länder).
Jag har förståelse för att branscher efterfrågar sänkt arbetsgivaravgift för unga och olika ekonomiska stöd. Men det blir motsägelsefullt när samma branscher samtidigt ”skriker” efter arbetskraft – och inte anställer personer som redan finns här. Det går inte riktigt ihop för mig.
När man kräver utbildningsplatser på alla nivåer som staten ska betala, men själva inte gör något att dessa blir tillsatta – att skapa attraktivitet, tillräcklig med lokala, regionala företag som engagerar sig på riktig. Att tar ansvar är inte att skriker och författa fina policy, starta kortfristiga projekt utan att ser möjligheten som en framtida medarbetare i varje enskild person och på varje enskild företag.
Till min egen branschen – pratat inte om att besöksnäringen är en start till arbetslivet ett första jobb – utan att som en klok företagare så till mig – skapa möjligheter för Dig i varje skedde av till liv.
källa; Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, EU
Nästa blogg handlar om Företagande, Ansvar och Risker – utifrån Pizzerior har dålig lönsamhet – behöver statens stöd (artikel Aftonbladet)…………………………
Lite bas
lite grundläggande: Vad är företagande?
Företagande är processen att starta, driva och utveckla ett företag. Det innebär att en eller flera personer tar initiativ till att skapa en verksamhet med målet att erbjuda varor eller tjänster – ofta med syftet att generera vinst.
Några centrala delar av företagande:
- Affärsidé
En tydlig idé om vad företaget ska erbjuda, till vem, och varför kunder skulle välja just det företaget. - Entreprenörskap
Företagande är nära kopplat till entreprenörskap – viljan och förmågan att se möjligheter, ta risker och förverkliga idéer. - Planering och organisation
Att starta och driva ett företag kräver struktur, t.ex. affärsplan, budget, marknadsföring, bokföring och personalhantering. - Risk och ansvar
Företagande innebär ofta ekonomisk risk, särskilt i uppstartsfasen. Val av företagsform (t.ex. enskild firma eller aktiebolag) påverkar det personliga ansvaret. - Innovation och utveckling
Framgångsrikt företagande handlar ofta om att förbättra eller skapa nya lösningar, produkter eller tjänster.
Vad är branschorganisationernas uppgift?
Branschorganisationernas uppgift är att företräda, stödja och utveckla de företag som verkar inom en viss bransch (t.ex. bygg, transport, handel eller vård).
Deras viktigaste uppgifter är:
- Påverka politiska beslut (intressebevakning)
De arbetar för att påverka lagar, regler och politiska beslut till förmån för branschen. De för dialog med myndigheter, politiker och andra beslutsfattare. - Ge stöd till medlemsföretag
Rådgivning, juridisk hjälp, utbildningar, vägledningar och aktuell information. - Utveckla branschen
De driver frågor om kvalitet, kompetensförsörjning, hållbarhet, innovation och framtidsutveckling. - Samla och sprida kunskap
De tar fram statistik, rapporter och analyser som visar branschens status och utmaningar. - Skapa nätverk
Mötesplatser för företag, som konferenser, seminarier och samarbetsprojekt. - Kommunicera branschens betydelse
De synliggör branschens roll i samhället, exempelvis genom kampanjer eller samarbeten med utbildningar.
