Just nu är tiden för Gymnasievalet igen, ett ”helvete” skapad från vuxna för ungdomar som är på väg att blir vuxen – och i detta ålder har många utmaningar på det personliga planet – att blir sig själv att blir vuxen i ett samhället som alltmer blir diffus och osäker. Företagen skriker efter arbetskraft – och vill tillsammans med staten nästan tvinga Dig att väljer ett yrkesprogram – för att det kan upprätthålla sin produktion och enligt marknadsekonomin växer. Medans du som 16 åring knappt vet vem Du är själva – och nu ska göra ett val som påverkar Dig det närmasta åren eller kanske hela livet. Alla branscher tävlar med varandra i sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tycker att tävlingar är nonplusultra ( men det har haft motsatt effekt det sista 10 åren). Vem ska man lita på alla lovar Guld och gröna skogar – men visar ej upp viktiga parameter som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livs ålder (slit på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter……………se tidigare blogginlägg.
Blir glad när jag ser på vara Certifierade utbildningarnas marknadsföring – där äkta lokala och regionala företag är delaktiga och är ärliga sina berättelser om möjligheter och även utmåningar, samt visar att utbildningen bygger på samarbete mellan skolan, lärare och företrädare för den lokala branschen……….
Vad är Gymnasieskolans uppdrag egentligen enligt GY 11
Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.
Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.
Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.
Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsättningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.
Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.
Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande.
Mycket av det som ska läras ut på gymnasiet– skulle 16 åringar behöver redan veta när det gör sitt val av programmen. Att det kan göra ett medveten val. Nu väljer man oftast utifrån sociala och kulturella skäl utifrån påverkan från föräldrar, kompisar eller någon närstående. Studie och Yrkesvägledning ska ju hjälpa med det ska ju vara opartisk och stödjer ungdomar i sitt val – inte påverka.
Ungdomsarbetslösheten är ju mycket låg i Sverige – om du klarat gymnasiet – så visst lyckas ungdomar med sitt val – särskild om man håller sig ” alla dörren öppet”. Och det flesta drivs på gymnasiet och har rolig – man är ju bara en gång ung i livet.
Men arbetsmarknaden behöver ju arbetskraft – och inte är nöjd med att bara trygg 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram och därav försörjer företagen med arbetskraft– i snitt i OECD är det 26 % i Japan 13 %. Just är utbildningarna främsta uppgift att försörjer arbetsmarknaden med arbetskraft – är arbete – livet……………………Nja idag krävs det lite mera för att man ska tar ett yrke eller anställning – tack och lov.
Vad skulle man behöva ändra först – låt alla går ett basgymnasiet – antingen 3 år – med högskolebehörigheten – där den som vill kan redan efter 2 år väljer vissa linjer, men att man även kan göra det efter 3 år. Via att alla företag på arbetsmarknaden erbjuder sommarjobb för dessa ungdomar kan man marknadsföra sina branscher inför valet av inriktningen. I 18 eller 19 års ålder blir valet mera medveten och man kanske har lättare att tar till sig alla möjligheter. Det blir även ” billigare” för kommunerna – ärlig talat – erhåller man ett ekonomi eller juristjobb efter man har läst Ekonomiprogrammet………eller vad blir man på samhällsprogrammets inriktningar…………..”
Och ni som ropar efter LÄRLINGSprogrammen – ser i Tyskland Schweiz – som har stora problem ingen söker – utifrån samma anledning som vi i Sverige – men där nuförtiden många läser till ett yrkes via lärling efter man har tagit högskolebehörigheten/ Abitur – där tiden är bara 15 månader istället för 36 och under betalning. Det företagen själva som ordnar detta – utanför skolsystemet.
