Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Att bli mätt – eller att uppleva mat som konst?

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on mån, maj 11, 2026 11:00

Jag läste nyligen en diskussion där en matkritiker var besviken efter ett besök på en lyxkrog eftersom han inte blev mätt trots att middagen kostade 3 500 kronor. Samtidigt menade en annan restaurangkritiker att man måste se maten på en lyxkrog som konst och inte bara som en måltid att blir mätt.

Frågan är egentligen: vad är maten syfte eller finns det överhuvudtaget matlagningskonst?

Mat är mer än bara något vi äter för att överleva. I sin enklaste form är mat energi och näring som kroppen behöver för att fungera. Men mat är också kultur, identitet, gemenskap och historia. Det vi äter skiljer sig mellan länder, religioner, generationer och samhällsklasser. Det som betraktas som en delikatess i ett land kan uppfattas som märkligt i ett annat.

Mat har dessutom en stark känslomässig betydelse. Måltider skapar gemenskap i familjer, på arbetsplatser och vid högtider. En doft eller smak kan väcka minnen från barndomen eller skapa en känsla av trygghet och tillhörighet. Det Måltider som jag själva minns – har jag doften och smakupplevelsen kvar och inte den visuella bilden – (lättare nu med mobilbilder).

Man kan därför beskriva mat som:

  • kroppens bränsle,
  • en kulturell symbol,
  • en social mötesplats,
  • och en del av människans identitet och samhällsutveckling.

Samtidigt finns det en enkel biologisk sanning bakom all mat, oavsett om den serveras på en landsortskrog eller på en exklusiv stjärnrestaurang: kroppen bryter ner maten till energi och rester. Hur exklusiv måltiden än är blir slutresultatet ändå detsamma. ” S….””

I dagens samhälle har mat också blivit en politisk och ekonomisk fråga. Diskussioner om klimat, djurhållning, hälsa, livsmedelspriser och global handel påverkar hur vi ser på mat. För vissa handlar mat om njutning och livsstil, för andra om överlevnad och ekonomi.

Själv tycker jag att man även på en lyxkrog ska kunna känna mättnad. Jag minns själv ett besök på en stjärnkrog på Strandvägen i mitten av 1980-talet. Rätterna var minimala och servitrisen skämtade om att vi fyra unga gäster säkert skulle avsluta kvällen på McDonald’s för att bli riktigt mätta. Det är sammansättning och samspel av maträtter som sätter ribban. Upplever idag många gånger att i en Menyn spelar det varje rätt sin egen roll – och helheten i Menyn saknas.

Utifrån mina erfarenheter tycker jag egentligen att begreppet ”matlagningskonst” ibland används lite slarvigt och konstig nog används den sällan av professionella matlagare. Jag föredrar att tala om hantverksskicklighet och hantverkskunnande.

Vid ett restaurangbesök är fokusen inte bara Kocken och Mat

Kockens tekniska kunnande, sensoriska kompetens och förmåga att kombinera smaker till en helhetsupplevelse. Även kompositionen av en meny är viktig – inte minst för att skapa balans och mättnad.

Servicen spelar också en avgörande roll. Förmågan att läsa av gästen, förstå rytmen i måltiden, rekommendera rätt drycker och samtidigt ha en nästan osynlig kontroll över hela besöket är en viktig del av upplevelsen.

Sedan finns rummet – lokalen, ljudnivån, ljuset och stämningen. Allt detta påverkar helhetsintrycket och är en del av restaurangens identitet.

När alla dessa delar samspelar blir restaurangbesöket lyckat, oavsett om det handlar om en stjärnkrog, ett brasserie eller en enkel kvarterskrog på landsbygden. Överallt samspelar dessa parameter.

Därför tycker jag att ett restaurangbesök handlar om mer än bara ”matlagning eller ordet konst på tallrik”. Det är snarare ett samspel mellan hantverk, service, miljö och kreativitet.

Man kan kanske sammanfatta det så här:

  • hantverkskunnandet är grunden och tekniken,
  • Hantverkaren skapar med kreativitet och erfarenhet uttrycket och resultat som bygger vidare på hantverket.

En skicklig kock behöver båda delarna. Utan hantverk blir kreativiteten svår att genomföra i praktiken. Utan kreativitet riskerar maten att bli tekniskt korrekt men själlös – varje kock bör har sin egen stil om inte nöjer sig med reproducera rätter men med stor hantverklig skicklighet och kunnande.

Skillnaden kan jämföras med musik:

  • hantverket är att kunna spela instrumentet tekniskt korrekt,
  • konsten är att skapa musik som berör och lämnar ett minne kvar

På samma sätt kan en rätt som med sina komponenter på tallriken skapa ett minne långt efter att måltiden är avslutad och ”rätten ” har bearbetats i magen. Något som under 2000 talet och det molekylära köket kunde vara en utmaning. Men den sensoriska upplevelsen sitter kvar – (Efter har ätit en avsmakningsmeny på en toppkrog – ärlig talat kommer du ihåg alla smaknyanser och kan beskriva det från varje rätt.) särskild på kvällen när dina sinnen – blir lite trötta )

Men för att en restaurangupplevelse verkligen ska lyckas krävs betydligt mer än en kocks kreativitet. Därför tycker jag också att begreppet matlagningskonst kanske passar bättre i andra sammanhang – exempelvis när en kock skapar en rätt för en tävling, en fotografering eller ett experimentellt projekt där fokus enbart ligger på det som finns på tallriken.

I restaurangvärlden handlar det däremot om något större: helhetsupplevelsen mellan människa, måltid, miljö och gästerna.



Ett år sedan slutade jag som anställd – en liten tillbakablick

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on fre, maj 08, 2026 10:57

Det är alltid en utmaning att växla ner från arbetslivet. Den dagen kom även för mig, och idag känner jag mest tacksamhet över att jag valde att sluta förra försommaren.

Det var inte så att arbetsuppgifterna hade slutat vara givande eller utmanande – tvärtom. Det var just arbetsuppgifterna och känslan av att fortfarande göra nytta för alla de intressenter man arbetade för som höll mig kvar det sista året. Men som jag ibland brukar säga: behöver man varje morgon lyssna lite för mycket på Monty Pythons Always Look on the Bright Side of Life för att ta sig till jobbet, då är det kanske dags att lämna en arbetsplats eller organisation.

För mig, som alltid varit redan från tiden som barn uppfylld av arbete, ansvar och uppgifter, hände något märkligt. Redan dagen efter att jag slutat kunde jag lämna allt bakom mig. Jag saknade inte arbetsuppgifterna och inte heller alla måsten. Mentalt kunde jag direkt växla över till ett nytt skede i livet – ett liv där jag åter fick känna friheten att tänka och handla utifrån mina egna värderingar.

Det blev nästan som en befrielse att inte längre behöva hålla tillbaka sina tankar eller väga varje ord utifrån organisatoriska hänsyn. Jag har alltid drivits av fakta och ställt mig frågan: Hur vet jag detta? Finns det belägg och fakta bakom påståendet? I arbetslivet upplevde jag ibland att det blev viktigare att vara följsam än att vara eftertänksam och kritiskt reflekterande. Den utvecklingen bekymrade mig allt mer under de sista åren. Därför känns det idag både befriande och stimulerande att kunna uttrycka sig friare och stå för sina värderingar utan att först behöva fundera över interna hänsyn eller rådande trender.

I mina nya uppgifter har jag istället funnit en ny glädje och tillfredsställelse. Det känns meningsfullt att kunna stödja andra och bidra med erfarenhet och kunskap i nya sammanhang och organisationer.

Regelbunden träning och nya sysselsättningar har dessutom gett mig betydligt bättre hälsa. Jag känner mig snarare som en pigg 50-åring igen – fylld av energi och redo att börja beta av den långa ”bucket list” som legat och väntat. Det flera resplaner som är planerad – några är redan genomförda – Exempel den berömda pressade ankan på anrika Tour d´ Argent (Nr 1206058 ) såklart vid bästa bordet, man är ju respekterad i detta land – som man även erhåller pension ifrån.) Även har vi njutit av och besökt många producenter i Champagne (andra arrangerade resa med bästa hakan nilsson

Det här året har också varit en tid för reflektion över livet. Många minnen och upplevelser har kommit tillbaka – från barndomen fram till idag. Alla dessa händelser har format en som människa och påverkat vem man blivit. Att försöka sätta allt detta i ett sammanhang är en del av mitt pågående projekt: ”Till sista tuggan”. Där kanske finns förklaringar varför är man framåtsträvande, ifrågasättande, förändringsbenägen som gör att blir uppfattad som jobbig och krävande…………………

Men jag har inte blivit tystare – snarare tvärtom. Mitt hjärta brinner fortfarande för gastronomin och restaurangbranschen och för alla de människor som varje dag kämpar för att ge sina gäster goda upplevelser. Det märks inte minst i bloggen, som idag har över 10 000 besökare varje månad. Jag ser också att de mer systemkritiska inlägg som bygger på fakta och analys är särskilt uppskattade. Många hör av sig och menar att det är viktigt att någon vågar uttrycka sig nyanserat och självständigt i en tid där mediala utspel och populistiska tillrop ofta får större utrymme än  fakta. Vill man skapa mervärde och utveckling, måste man först göra grundläggande diagnoser byggd på fakta, analyserar detta och hittar recept för att skapa en bättre plattform för branschen. 

Privat har det också varit början på en ny tid. För första gången på riktigt kan vi nu umgås utan att arbete, företagande och andras krav styr vardagen. Efter 45 år tillsammans är det både spännande och givande att få upptäcka den friheten tillsammans.

Att livet samtidigt kan förändras snabbt fick vi uppleva i höstas när älskade Wilhelm, bara 11 år gammal, fick diagnosen diabetes typ 1. Det blev en stor omställning för honom och hans föräldrar. Men alla kämpar på och stöttar varandra, och jag känner en ännu större tacksamhet över den svenska sjukvården som håller mycket hög klass. Samtidigt ser vi fram emot september då ännu ett barnbarn kommer till världen och vi åter får glädjen efter att redan är morföräldrar nu även blir farmor och farfar.

Men kanske är det allra viktigaste ändå detta: att almanackan numera nästan är tom. Att själv kunna styra över sin tid, sina åtaganden och sina dagar. Och att åter ha friheten att tänka, skriva och göra det man själv verkligen vill och därav mår mycket bättre i kropp och själ.



Inför Riksdagsval 2026 – Reflektion runt nätverk, elit och “svängdörrar” i Sverige

Mat och Vin, Politik, Trender och Framtiden Posted on ons, maj 06, 2026 10:26

I svensk debatt riktas återkommande kritik mot hur täta kopplingar mellan politik och intresseorganisationer kan påverka förtroendet hos väljarna. Varför pratar vi så lite om det i media

Exempel på kritik:

  • Intressekonflikter
    När personer går från politiska uppdrag till organisationer som Svenskt Näringsliv (eller tvärtom) kan det uppstå misstankar om att beslut färgats av framtida jobbmöjligheter.
  • Brist på transparens
    Informella kontakter och nätverk syns inte alltid utåt, vilket gör det svårt att granska hur beslut faktiskt växer fram. Lobbyism upptäcks ju mycket via ”Linkedin” när man visa upp sig via bild med kontakter
  • Snedrekrytering
    Personer utan rätt kontakter kan ha svårare att ta sig in i politiken eller nå inflytelserika positioner.
  • Förtroendeproblem
    När samma personer cirkulerar mellan maktpositioner kan allmänheten uppleva att “systemet är stängt”. Vem är det som styr ? Behövs verkligen vi väljare ?

Finns det skillnad Skillnad mot det som brukar kallas “klanvälde” i debatten ?

Begreppet klanvälde används ofta slarvigt i debatten, så det är värt att precisera vad som brukar menas i mer analytisk mening.

Det finns skillnader

1. Grund för lojalitet

  • Nätverk/elit i Sverige: bygger främst på professionella relationer, utbildning, gemensamma karriärvägar men även lojalitet mot tidigare förmåner och privata relationer.
  • Klanstrukturer: bygger på familj, släktskap och ibland ursprung.

2. Förhållande till staten

  • Nätverk: verkar inom statens ramar (lagar, institutioner, demokratiska processer).
  • Klanvälde: kan i vissa fall fungera parallellt med eller i konflikt med statens regler (t.ex. informell rättskipning).

3. Öppenhet

  • Nätverk: i teorin öppna – man kan ta sig in via utbildning, karriär, engagemang och lojalitet.
  • Klan: ofta mer slutna – tillhörighet är svårare att förändra.

4. Legitimitet

  • Nätverk/elit: accepteras ofta som en del av hur samhällen fungerar, även om de kritiseras.
  • Klanvälde: uppfattas oftare som problematiskt när det påverkar rättssystem, myndigheter eller individers frihet.

Alla grupper – oavsett bakgrund – använder nätverk och relationer. Skillnaden ligger inte i om nätverk finns, utan hur de fungerar och i vilken grad de:

  • ersätter formella institutioner
  • begränsar individens val
  • påverkar rättssäkerhet

I Sverige visar forskning oftare att:

  • socioekonomiska faktorer (jobb, utbildning, segregation) spelar större roll än “kultur” i sig
  • starka familjeband kan vara både en resurs (stöd, trygghet) och en begränsning (social kontroll)

En gemensam nämnare – men olika konsekvenser

Både elitnätverk och mer slutna släktbaserade strukturer bygger på samma mänskliga mekanism: vi litar mer på dem vi känner och genom att bekräfta och stödjer båda varianter vill vi erhåller fördelar och inflytande.

Men:

  • i det ena fallet påverkar det främst makt, karriärer,inflytande,
  • i det andra kan det, i vissa sammanhang, påverka rättssystem, individens frihet och samhällsstruktur

Det finns alltså en ytlig likhet – att “man gynnar sina egna” – men skillnaderna ligger i:

  • hur formella eller informella strukturerna är
  • hur öppna de är – Vissa nätverk har haft svart att förhålla sig till ny partier och har sin egna röda linjer ej upparbetade personliga relationer.
  • och hur starkt de påverkar samhällets grundläggande institutioner

För att förstå likheterna och skillnaderna du lyfter blir forskning om socialt kapital och makt väldigt användbar. Den ger ett språk för att analysera både elitnätverk i Sverige och mer slutna sociala strukturer – utan att förenkla.

Centrala teorier om socialt kapital utifrån Forskningen

Pierre Bourdieu – socialt kapital som maktresurs

Bourdieu definierar socialt kapital som de resurser man får genom sina nätverk. Det handlar inte bara om att känna folk – utan vilka man känner.

  • Elitnätverk i Sverige: högt socialt kapital → tillgång till makt, jobb, inflytande
  • Slutna grupper: starkt internt kapital → stöd och lojalitet, men mindre tillgång utåt

Viktig poäng: socialt kapital reproducerar ojämlikhet – de som redan har kontakter får fler.

Källa (exempel):
Bourdieu, “The Forms of Capital” (1986)



Nästa »