Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Dagens 10 åring i Grundskolan ska arbeta fram tills år 2104 eller tills hen fylld 70 år…………

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, december 04, 2024 13:38

Från Skärm till Pärm eller förbjud digitala medier……………….är det lösningen ?

 Här är en jämförelse mellan de färdigheter som efterfrågas enligt internationellt forskning av arbetslivet när man tänker ” framtiden för att lära om och nytt ” ( inte dagens yrken etc. där det kompetensbrist) och det svenska skolsystemets fokus:

För att möta behoven på en snabbt föränderlig arbetsmarknad behöver elever utveckla en kombination av tekniska färdigheter, mjukare kompetenser och en livslång lärande inställning. Här är de viktigaste färdigheterna och kunskaperna som efterfrågas enligt forskare, arbetsgivare och globala utbildnings rapporter nedan mot kontexten av svenska skolan fokus. Det svenska skolsystemet är utformat för att ge elever en bred grund av kunskaper och färdigheter, men hur väl det förbereder eleverna för framtidens arbetsmarknad är föremål för olika diskussioner. Där många beslutfattare har fortfarande inte förstått att man utbildar till framtiden med fokus på att medborgare kan tillgodogöra sig även den kunskaper, färdigheter och kompetenser som det ska lära sig om 40 år för att förbli anställningsbart upp till den sannolikt mycket högre pensionsålder. Jag talar om att medborgarnas förmåga att alltid har det ”just in time kompetenser” som behövs under hela livet. Om vi vet något så är det att förändringar kommer allt snabbare.

1. Kritisk tänkande och problemlösning

  • Betydelse: Att kunna analysera information, identifiera problem och utveckla innovativa lösningar är centralt i många branscher.
  • Användning: Teknologiska framsteg och komplexa samhällsutmaningar kräver analytisk förmåga och beslutsfattande baserat på data.
  • Källa: Enligt World Economic Forum’s Future of Jobs Report är kritiskt tänkande en av de mest efterfrågade kompetenserna på framtidens arbetsmarknad.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen för svenska grund- och gymnasieskolor lyfter fram vikten av att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och lösa problem, särskilt genom ämnen som matematik, naturvetenskap och samhällskunskap.
  • Svenska Skolans Utmaning: Trots detta visar undersökningar som PISA att svenska elever ofta presterar under genomsnittet i problemlösning jämfört med elever i länder som Finland eller Singapore​.

2. Digitala och tekniska färdigheter

  • Betydelse: Digital kompetens inkluderar allt från grundläggande datorkunskap till avancerade teknologier som artificiell intelligens, programmering och dataanalys.
  • Användning: Automatisering och digitalisering gör att många jobb kräver en hög grad av tekniskt kunnande.
  • Exempel: Verktyg som AI och blockchain blir allt viktigare inom teknik, finans och vård.
  • Källa: UNESCO betonar vikten av STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) för att stärka elevernas anställningsbarhet.
  • Svenska Skolans fokus: Digital kompetens är en av de centrala delarna i läroplanen, och svenska skolor är bland de mest digitaliserade i världen. Verktyg som datorer och läsplattor används flitigt i undervisningen. Men nu blir det från Skärm till Pärm….
  • Svenska Skolans Utmaning: Studier pekar på att elever ibland saknar djupare förståelse för hur digitala verktyg fungerar tekniskt, vilket gör att de riskerar att halka efter i avancerade tekniska färdigheter som programmering och dataanalys​.

3. Samarbetsförmåga och kommunikation

  • Betydelse: Arbetslivet innebär ofta arbete i team och samverkan över gränser.
  • Användning: Effektiv kommunikation, både muntlig och skriftlig, och förmågan att arbeta i mångkulturella miljöer blir alltmer centralt.
  • Exempel: Hybrida arbetsmiljöer kräver att anställda kan kommunicera effektivt både online och offline.
  • Svenska Skolans fokus: Svenska skolor betonar grupparbete och diskussioner i undervisningen, vilket är positivt för utvecklingen av samarbetsförmåga och kommunikation.
  • Svenska Skolans Utmaning: Ibland kan grupper bestå av individer med olika engagemangsnivåer, vilket påverkar lärandemiljön och individernas utveckling​

4. Kreativitet och innovation

  • Betydelse: Med ökande automatisering blir unika mänskliga förmågor som kreativitet och nytänkande oumbärliga.
  • Användning: Arbetsgivare värdesätter individer som kan skapa nya produkter, tjänster eller strategier.
  • Källa: En rapport från McKinsey pekar på att kreativa lösningar ofta leder till konkurrensfördelar.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som bild, musik och entreprenörskap syftar till att utveckla kreativitet. Elevledda projekt och samarbete uppmuntras i många skolor.
  • Svenska Skolan Utmaning: Kritiker menar att standardiserade tester och betygshets ibland kan hämma kreativitet och fokus på djupare lärande samt att stora delar av arbetslivet uppfattar detta som flum……………..

5. Emotionell intelligens (EQ)

  • Betydelse: Förmågan att förstå, hantera och utnyttja känslor både för sig själv och i relation till andra är en nyckel till ledarskap och samarbete.
  • Användning: EQ hjälper individer att navigera konflikter, bygga relationer och anpassa sig till förändringar.
  • Källa: Forskning från Harvard Business Review lyfter EQ som avgörande för ledarskap.
  • Svenska Skolan fokus ………vad finns detta område – ungdomar skulle kunna tar nytta av detta redan i unga år
  • Svenska skolan utmaning – avsaknaden av strategi och insikt

6. Anpassningsförmåga och resiliens

  • Betydelse: Den snabba takten i teknologiska och ekonomiska förändringar kräver att människor kan hantera osäkerhet och lära sig nya färdigheter snabbt.
  • Användning: Resiliens är centralt i att hantera utmaningar och motgångar på arbetsmarknaden.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen betonar vikten av att förbereda elever för ett livslångt lärande, vilket stöder utvecklingen av anpassningsförmåga.
  • Svenska Skolan Utmaning: Den ökade stressnivån bland elever, delvis på grund av skolprestationer och betygssystem, kan motverka resiliens och hanteringsförmåga. Arbetsmarknad önskar prestationer nu inte i framtiden – missmatch i tänkande.​

7. Global medvetenhet och kulturell kompetens

  • Betydelse: Arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad, vilket kräver förståelse för olika kulturer, språk och affärspraxis.
  • Användning: Multinationella företag och internationella samarbeten ökar behovet av interkulturell kompetens.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som samhällskunskap och språk samt internationella utbyten syftar till att utveckla global medvetenhet.
  • Svenska skolans Utmaning: Sverige har en relativt homogen utbildningskontext, vilket gör att globala perspektiv kan vara mindre integrerade än i mer multikulturella länder som Kanada eller Nederländerna.

8. Grundläggande kunskaper inom hållbarhet

  • Betydelse: Företag söker alltmer efter medarbetare med insikter i hållbar utveckling och cirkulär ekonomi.
  • Användning: Grön teknik och klimatåtgärder förändrar många branscher, vilket skapar nya yrken och krav.
  • Svenska Skolans fokus: Hållbarhet är ett viktigt tema i svenska läroplaner, med fokus på miljö och globala utmaningar.
  • Svenska Skolans Styrka: Svenska elever får ofta goda kunskaper om miljöfrågor, jämfört med många andra länder.

Sammanfattning

Den framtida arbetsmarknaden kräver inte bara tekniska färdigheter utan också mjuka kompetenser som kreativitet, samarbete och resiliens. Skolor och utbildningssystem behöver fokusera på en bred, anpassningsbar läroplan som betonar livslångt lärande. Utvecklingen av dessa färdigheter och kompetenser kräver samverkan mellan utbildning, arbetsgivare och samhälle för att förbereda elever på bästa möjliga sätt. Alla behöver tänka framtid i temer om 20 år – dagen 10 åringar ska ju arbetar till det är 70 år. Svenska skolan har en stark grund för att utveckla framtidsfärdigheter, särskilt inom områden som samarbete, hållbarhet och digital kompetens. Samtidigt finns utmaningar, såsom behovet av att stärka tekniska färdigheter, öka elevers förmåga till kritiskt tänkande och förbättra stresståligheten. Jämfört med toppländer som Finland och Singapore behöver Sverige fortsätta utveckla sitt fokus på kvalitet i undervisningen och stödja elevers kreativitet och problemlösningsförmåga.

 Den svenska skolan har även ett behov att ser över hela skolsystemet särskild på gymnasiet där det finns en mångfald av program, inriktningar och kurser som gynnar inte helheten utan tar tid från det kunskaper, färdigheter och kompetenser som är avgörande i framtiden och inte lägger grunden för livslångt lärande. Less i more

Beslutsfattare idag utgår ifrån nu och bygger sina tankar hur det själv har upplevt sin skola eller utbildningsväg. Det mycket sällan man utgår ifrån att den nu 10 åriga  år 2024 – ska har förmåga till självförsörjning som 70 åring   år 2104



Jag gillar låten – Staten och Kapitalet – har jag blivit kanske vänster

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on tor, augusti 08, 2024 11:29

Kapitalet höjer hyrorna
Och staten bostadsbidragen – ökar kostnader är konsekvensen att bidragen måste höjas –
Så kan man fiffla en smula – uppföljningen hur statens pengar används är ju bristfällig många kryphål finns
Med den järnhårda lönelagen  –  här råder det inte marknadskrafter – tex brist på arbetskraft – högre löner
Till och med betala mindre i lön – arbetskraft från 3 land inte EU
Än priset för mat och för hyra – kostnadsökningen – men vinsterna stiger – så stiger aktiekursen
För staten skjuter så gärna till – vi alla kräver att staten ska fixa allt  – men vem är staten ? När det går dålig ropa man om hjälp från staten det gör vi alla – den ska hjälper till med vara egna pengar..som vi har betalt in via skatten
Om levnadsomkostnaderna blivit
Allt för dyra
Alltid lobbar kapitalet och vi själva för att skatter ska sänkas – men när det går dålig för kapitalet/ företagen och oss själva så ska staten hjälper till, staten ska fixa allt. Till och med plocka upp skräpet som vi slänger……Men vem är staten – det är vi alla ………………och staten behöver ju vara skatter för att kunna göra alt vi kräver den ska göra…. Sverige är ett av det få länder där det inte finns någon fastighetsskatt, arvskatt och vinstskatten är låg………………..

Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt – vi medborgare som är staten är bara röstkött vart fjärde år – annars driver lobbyisterna  – politiken framåt.
Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt – Staten med politiker eliten och kapitalet ombesörja varandra, och vara företrädare erhåller alltid en bra tacksamhetstjänst – men kan ju systemet.
Fast det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar – när arbetskraften är utbränd ska staten tar över igen via förtidspensionering, sjukskrivning och kostnader för vård och omsorg.
Och piskan som kittlar, kittlar inte heller –
Deras feta nackar – Förut fanns en stor medelklass – nu har det rika blivit rikare – inte via att skapa massa nya jobb utan via spekulationsvinster i aktier eller arv. Klyftan har vuxit stort i hela landet

Skolans uppgift är som sig bör
Att skola arbetskraften – vill ungdomarna inte blir yrkesarbetare ska det tvingas till detta dimensionering av utbildningsplatser – inte individuell friheten – du bör inte skolas till en medborgare utan fokus är att du blir arbetskraft.
Om kvastarna skall sopa bra – staten ska satsar mycket pengar på utbildningsväsendet – levererar arbetskraft, och där kapitalet helst inte vill har några konstnärliga kunskapsområden. Kreativitet är inte fokus utan – göra sitt jobb 9-5 …….lyd och kräv inte för mycket…………som tur är nuvarande ungdomsgenerationer smartare – det har kapitalet inte fattad.
Får man inte slarva med skaften – ungdomar ska enbart utbildas till detta vad företagen behöver just in time kompetenser . över 30 är du för gammal.
Spärrar och kvoter och testprogram – alla dessa prov och tester –
Är ett system för att sålla – elever med god förutsättningar hamnar på dom bästa skolor dom andra utanför. För har det varit kapitalet och proletariatet – nu är det även den politiska eliten.
Agnarna från vetet och föra var och en – utslagning redan tidig i grundskolan – alla ska veta sin plats
Till hans rätta fålla

Tempot höjs vid maskinerna – effektivitet för att erhåller ett global konkurrenskraft – staten ser även till att kronan är låg värderad som ger kapitalet fler möjligheter, NPM New Public Management – tillämpas även nu hos staten och det offentliga – man lär av varandra…………
Här drillar man eliten – Man tar han om sina – släkt och nätverk är allt för att lyckas
Produktionen har inte plats för den
Som blivit illa sliten – Alla utbrända lämnar man tillbaka till statens ansvar -som även bekostade utbildningen och står nu för kostnaderna igen.
Men för att ingen skall tro att det är något fel – Man ifrågasätta inte systemet – men det finns hopp ungdomarna lockas inte att bara blir arbetskraft
Med de tunga ackorden – Arbeit macht frei – är viktigast – men där har ungdomarna tänkt om
Betraktas han som ett sjukdomsfall och behandlas
Av den barmhärtiga arbetsvården – det räcker inte längre med slit och flit – du ska jobbar tills du är helt slut. Ju högre utbildning och bättre jobb desto längre lever du – och har högst pension, du vanliga knegare dör i förtid.

Genom att skolsystemet är inte individuellt och alla ska köras genom skol kvarnen oberoende Individens egen mognad och vart den befinner sig i sin ungdom – vi är ju alla olika ser på era barn och barnbarn – blev det en utslagningssystem där man tidig gör en sortering.

Istället för att ” alla” kan läser utifrån sin utveckling till vuxen upp till 20 år.



Arbetskraftinvandring från tredje land

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on mån, augusti 05, 2024 12:45

Bakgrund

Diskussionen om arbetskraftsinvandering är hög -när man söker folk med kompetens, det vad inte är tydlig i debatten är att det FRITT FRAM att utan arbetstillstånd kommer till Sverige och jobbar är från länder inom EU – det är 27 nationer – dom enda länder i EUROPA förutom Schweiz som är inte med i EU är Albanien, Montenegro och Nordmakedonien. Bosnien och Hercegovina, Kosovo*, Serbien och Ukraina. Andorra och San Marino. Från alla andra länder – finns det inte några restriktioner att komma hit och jobbar.

Vad vill Regeringen – utifrån den relativ höga arbetslösheten i Sverige – folk med en låg utbildning – vill man begränsar inflödet av arbetskraft från tredje land – resten av världen. Hur gör man det man vill sätta ett minimum lön.

Vilka arbetsområden arbetar folk från tredje land som har ansök och fatt beviljad arbetstillstånd siffror är under år 2023 hämtad från Migrationsverket.

Som man ser finns det en del yrkesområden och yrkesgruppen som snabbt skulle kunna tillsättas av dessa som är arbetslösa. Men kanske dessa är inte motiverad att tar dessa jobb. Sedan är det ju bra att man ger tillstånd till högkvalificerad arbetskraft – men dessa bör ju har samma löns om inhemska utövare av tjänsten.

Undrar jo vilken yrkesgrupp alla ”Foodora” eller budbilsförare tillhör – det kommer ju oftast från en viss del av Asien……………………

Motsvarande arbetslösa/ lediga jobb 202312 källa Arbetsförmedlingen

Man kan jo hellre fråga sig – hur ska vi få folk i jobb – tydligen är det brist i många yrkesroller som krävs en lägre kompetens – som med en kortar instruktion skulle kunna tas av en stor del av dessa som står utanför arbetsmarknaden. Kanske att olika sorters stöd ger mera än en anställning eller jobb – eller vad som är mera orolig – för att erhålla en garantipension behöver du inte har jobbat särskild länge.

Det dags att ser över själva systemet där all jobb ska löna sig…………………..



Nästa »