Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Inför Riksdagsval 2026 – Reflektion runt nätverk, elit och “svängdörrar” i Sverige

Mat och Vin, Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, maj 06, 2026 10:26

I svensk debatt riktas återkommande kritik mot hur täta kopplingar mellan politik och intresseorganisationer kan påverka förtroendet hos väljarna. Varför pratar vi så lite om det i media

Exempel på kritik:

  • Intressekonflikter
    När personer går från politiska uppdrag till organisationer som Svenskt Näringsliv (eller tvärtom) kan det uppstå misstankar om att beslut färgats av framtida jobbmöjligheter.
  • Brist på transparens
    Informella kontakter och nätverk syns inte alltid utåt, vilket gör det svårt att granska hur beslut faktiskt växer fram. Lobbyism upptäcks ju mycket via ”Linkedin” när man visa upp sig via bild med kontakter
  • Snedrekrytering
    Personer utan rätt kontakter kan ha svårare att ta sig in i politiken eller nå inflytelserika positioner.
  • Förtroendeproblem
    När samma personer cirkulerar mellan maktpositioner kan allmänheten uppleva att “systemet är stängt”. Vem är det som styr ? Behövs verkligen vi väljare ?

Finns det skillnad Skillnad mot det som brukar kallas “klanvälde” i debatten ?

Begreppet klanvälde används ofta slarvigt i debatten, så det är värt att precisera vad som brukar menas i mer analytisk mening.

Det finns skillnader

1. Grund för lojalitet

  • Nätverk/elit i Sverige: bygger främst på professionella relationer, utbildning, gemensamma karriärvägar men även lojalitet mot tidigare förmåner och privata relationer.
  • Klanstrukturer: bygger på familj, släktskap och ibland ursprung.

2. Förhållande till staten

  • Nätverk: verkar inom statens ramar (lagar, institutioner, demokratiska processer).
  • Klanvälde: kan i vissa fall fungera parallellt med eller i konflikt med statens regler (t.ex. informell rättskipning).

3. Öppenhet

  • Nätverk: i teorin öppna – man kan ta sig in via utbildning, karriär, engagemang och lojalitet.
  • Klan: ofta mer slutna – tillhörighet är svårare att förändra.

4. Legitimitet

  • Nätverk/elit: accepteras ofta som en del av hur samhällen fungerar, även om de kritiseras.
  • Klanvälde: uppfattas oftare som problematiskt när det påverkar rättssystem, myndigheter eller individers frihet.

Alla grupper – oavsett bakgrund – använder nätverk och relationer. Skillnaden ligger inte i om nätverk finns, utan hur de fungerar och i vilken grad de:

  • ersätter formella institutioner
  • begränsar individens val
  • påverkar rättssäkerhet

I Sverige visar forskning oftare att:

  • socioekonomiska faktorer (jobb, utbildning, segregation) spelar större roll än “kultur” i sig
  • starka familjeband kan vara både en resurs (stöd, trygghet) och en begränsning (social kontroll)

En gemensam nämnare – men olika konsekvenser

Både elitnätverk och mer slutna släktbaserade strukturer bygger på samma mänskliga mekanism: vi litar mer på dem vi känner och genom att bekräfta och stödjer båda varianter vill vi erhåller fördelar och inflytande.

Men:

  • i det ena fallet påverkar det främst makt, karriärer,inflytande,
  • i det andra kan det, i vissa sammanhang, påverka rättssystem, individens frihet och samhällsstruktur

Det finns alltså en ytlig likhet – att “man gynnar sina egna” – men skillnaderna ligger i:

  • hur formella eller informella strukturerna är
  • hur öppna de är – Vissa nätverk har haft svart att förhålla sig till ny partier och har sin egna röda linjer ej upparbetade personliga relationer.
  • och hur starkt de påverkar samhällets grundläggande institutioner

För att förstå likheterna och skillnaderna du lyfter blir forskning om socialt kapital och makt väldigt användbar. Den ger ett språk för att analysera både elitnätverk i Sverige och mer slutna sociala strukturer – utan att förenkla.

Centrala teorier om socialt kapital utifrån Forskningen

Pierre Bourdieu – socialt kapital som maktresurs

Bourdieu definierar socialt kapital som de resurser man får genom sina nätverk. Det handlar inte bara om att känna folk – utan vilka man känner.

  • Elitnätverk i Sverige: högt socialt kapital → tillgång till makt, jobb, inflytande
  • Slutna grupper: starkt internt kapital → stöd och lojalitet, men mindre tillgång utåt

Viktig poäng: socialt kapital reproducerar ojämlikhet – de som redan har kontakter får fler.

Källa (exempel):
Bourdieu, “The Forms of Capital” (1986)



Näringslivet måste sluta ropa på staten – och börja utbilda själva

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, EU, Politik Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, april 29, 2026 12:49

Svenskt Näringsliv publicerar gång på gång rapporter där man larmar om bristen på yrkesutbildad arbetskraft på gymnasial nivå. Samtidigt har vi en hög arbetslöshet i Sverige. Den ekvationen går inte ihop. Ändå är budskapet från näringslivet nästan alltid detsamma: någon annan – oftast staten – ska lösa problemet. Jag börjar bli trött på det.

I den senaste rapporten ställs krav, men det saknas en avgörande komponent: vad är näringslivet själva beredda att göra?

Låt oss konkretisera med ett exempel: kockyrket.

Få vill bli kock – men varför?

Allt färre ungdomar väljer restaurang- och livsmedelsprogrammet. I själva verket är vi tillbaka på det lägsta nivåer någonsin – trots stora satsningar i miljonbelopp årligen via tävlingar på att göra yrket attraktivt. Samtidigt är det mycket få vuxna som väljer att utbilda sig till kock via vuxenutbildning.

Varför? Tänk dig följande:

Du har gått ett studieförberedande gymnasieprogram, kanske samhällsvetenskap. Efter några år och extrajobb inser du att det är kock du verkligen vill bli.

Då möts du av flera hinder:

  • Du prioriteras ned i kön till yrkesvux eftersom du redan har en gymnasieutbildning.
  • Du behöver ta studielån – men lönen i framtida yrket är relativt låg, vilket gör investeringen tveksam.
  • Har du redan studielån, eller saknar rätt till omställningsstöd, blir det ännu svårare.
  • Utbildningens kvalitet varierar, och du riskerar att hamna i en miljö som inte motsvarar dina förväntningar.
  • Som vuxen förväntas du dessutom sitta i klassrum igen, med begränsad tid i verklig yrkesmiljö.
  • Oftas erbjuds inte relevant yrkesutbildning i en kommun…..för låg söktryck – få elever

Det är inte konstigt att många avstår.

En lösning som faktiskt skulle fungera

Det finns en väg framåt – men den kräver att näringslivet och dess branschorganisationer kliver fram.

Tänk dig istället följande modell:

  • Du söker en lärlingsanställning hos ett branschcertifierat företag.
  • Du anställs som lärling i 12–15 månader, med en inledande provanställning.
  • Du får lön under hela utbildningen, motsvarande exempelvis en köksbiträdeslön.
  • Arbetsgivaren ges ekonomiska incitament, exempelvis ej arbetsgivaravgifter på lärlingslönen
  • Branschorganisationen ansvarar för den teoretiska delen av utbildningen – gärna digitalt eller branschskolor
  • Efter avslutad utbildning genomförs ett yrkesprov eller validering som leder till ett branschutfärdat yrkesbevis.
  • Du blir en del av arbetsplatsen direkt, bygger erfarenhet och får ett starkt CV.
  • Finns det ett Företag så finns det en utbildningsmöjlighet – även för en enstaka studerande på alla platser i Sverige -även glesbygden

Detta skulle gynna alla:

  • Företagen får den kompetens de efterfrågar på alla platser i Sverige
  • Individer får en realistisk väg in i yrket och är motiverad man har ju anställningsavtal det på riktig
  • Samhället minskar både arbetslöshet och kompetensbrist

Vad är det egentligen som stoppar oss?

Det handlar inte om att det är omöjligt. Det handlar om ett gammalt synsätt: att staten ska stå för all utbildning och alla kostnader som ligger i generna hos Svensk Näringsliv

Dessutom finns en ovilja att ta diskussionen med fackförbunden, eftersom den uppfattas som komplicerad eller som en branschrepresentant uttrycker sig …..det är ”minor” som man vill undvika. Tror på det även det arbetstagarrepresentanter vill att deras medlemmar har flera arbetskamrater.

Men är det verkligen ett hållbart argument?

Seriösa företag borde ha ett starkt egenintresse av att utbilda sin framtida personal. Och fackliga organisationer har historiskt varit med och byggt fungerande lärlingssystem i andra sammanhang. I många andra länder är detta standard.

Varför skulle det inte fungera i Sverige? Något som fungerar överallt i hela världen……………När till och med Arbetsförmedlingen lobbar för att söker en betald Lärlingsutbildning i Köpenhamn har man sett möjligheterna. Var finns #VISITA och #HRF ? Är principen viktigare än att vara svenska företag säkrar sin kompetensförsörjning för kockar ?

Sluta klaga – börja agera



Frihet i Sverige är att dricka Alkohol överallt – men inte kunna välja sin framtid via önskad gymnasieutbildning.

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, Politik, Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on sön, april 12, 2026 09:43

Alla pratar om mer Frihet – men inte att välja sin framtid via utbildningen.

Vi lever i ett samhälle som gärna talar om frihet, men som i praktiken drar en märklig gräns för när den ska gälla. Du anses mogen nog att fatta beslut som kan skada din egen hälsa – som att konsumera alkohol överallt och som det sägs lite mera kontinentalt – men du ska inte vara tillräckligt kapabel att själv väljer din gymnasieutbildning och därmed din framtid. Den paradoxen säger något djupt oroande om hur vi ser på individen, kunskap och demokrati.

Under de senaste åren har skolan allt tydligare kommit att betraktas som ett verktyg för arbetsmarknaden. Genom ett långvarigt tryck från delar av näringslivet har utbildningens syfte förskjutits, näringslivet pressar politiken att dimensionerar gymnasiala utbildningar, begränsa utbudet och kräver att ungdomar ska läsa yrkesprogrammen. Fokus ligger inte längre på bildning, kritiskt tänkande och människans frigörelse, utan på att leverera “rätt kompetens” – i rätt tid, till rätt kostnad (gratis för företagen) Skolan förväntas lösa kompetensbrist, integration, arbetslöshet och tillväxt, samtidigt som dess kärnuppdrag urholkas.

Detta synsätt bygger på en förenklad och kortsiktig idé om framtiden särskild från Näringslivet. Barn som börjar skolan idag kommer sannolikt att arbeta långt in på 2090-talet. Trots det formas utbildningen som om vi redan vet vilka kunskaper som kommer att efterfrågas. Istället för att rusta elever med nyfikenhet, kreativitet, omdöme och förmågan att orientera sig i en föränderlig värld, pressas de in i standardiserade system där mätbarhet och anpassning premieras.

Samtidigt hörs återkommande klagomål från näringslivet om att “rätt kompetens saknas”. Men vad som sällan diskuteras är det egna ansvaret. Kraven handlar ofta om att få tillgång till färdigutbildad arbetskraft – utan att själva investera i utbildning, utveckling eller långsiktig kompetensförsörjning. Livslångt lärande reduceras till en retorisk figur, medan ansvaret i praktiken läggs på skolan och individen.

Problemet är inte att arbetsmarknaden har behov. Problemet uppstår när dessa behov tillåts styra utbildningens innehåll och riktning på bekostnad av dess demokratiska uppdrag. Ett utbildningssystem som enbart formas efter kortsiktiga produktionskrav riskerar att skapa människor som är anpassningsbara – men inte självständiga. Effektiva – men inte kritiskt tänkande. Kanske det man vill – och lobbar för arbetskraftinvandring från tredje land( utanför EU) oftast fattiga länder där 2/3 delar ska utföra okvalificerade arbeten enligt Migrationsverkets statistik. Det nöjer sig med lite……………………

Konsekvenserna sträcker sig långt bortom arbetslivet. I ett samhälle där information är ständigt tillgänglig men där förmågan att värdera och förstå den brister, ökar sårbarheten för desinformation och manipulation. Vi ser redan tecken på detta, både internationellt och i Sverige. Demokratin förutsätter medborgare som kan tänka själva, ifrågasätta makt och ta ansvar för det gemensamma. Utan bildning riskerar dessa förmågor att försvagas.

Därför måste vi våga ställa den obekväma frågan: är det verkligen utbildningen som har misslyckats – eller är det ett näringsliv och ett politiskt system som inte förmår att möta en framtid där självständiga, kritiskt tänkande människor är en nödvändighet? Att alla kan väljer och därmed sätter press på näringslivet – när det gäller arbetsvillkor ?

Bildning handlar inte om att veta mest, utan om att kunna orientera sig i världen. Att väga perspektiv, fatta genomtänkta beslut och förstå sammanhang. Det är denna förmåga som gör verklig frihet möjlig. Och det är denna frihet som nu riskerar att begränsas när utbildning reduceras till ett instrument för ekonomiska intressen.

Det är hög tid att återupprätta utbildningens bredare syfte. Staten och samhället måste ta ett tydligt ansvar för bildningen – inte bara som en individuell rättighet, utan som en demokratisk nödvändighet. Samtidigt behöver näringslivet ta ett större ansvar för yrkesutbildning och kompetensutveckling, istället för att ensidigt förlita sig på skolsystemet. Även har tillit på människors förmåga och vilja – och inte väljer på vuxna -(åldersdiskriminering) p.g.a av det kanske har högre krav och endast kräver sänkta skatter för ungdomar (det är redan billigare).

Frihet kan inte reduceras till rätten att konsumera. Den måste också omfatta rätten att tänka, välja och forma sitt eget liv. Ett samhälle som inte litar på individens förmåga att göra det, riskerar att förlora något långt viktigare än ekonomisk effektivitet – det riskerar att förlora sin demokratiska själ.

Jag tänker ofta på låten STATEN och KAPITAL – särskild med fokus på att man tar fram agenda inom sitt arbete i Näringslivet och sedan genomför den som Minister. (Arbetsmarknadsministeriet) . läs gärna här lite om Makten i Sverige

FRIHET ATT DRICKER ALKOHOL ÖVERALLT önskar politiken och Näringslivet

MEN INTE ATT VÄLJA SIN GYMNASIALA UTBILDNING OCH DÄRMET SIN FRAMTID



Nästa »