Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida privat och uttrycker endast min personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Hur kan det blir Vinst eller förlust i skolan

Politik Posted on mån, oktober 11, 2021 10:22:36

Fakta om Skolfinansieringen

Vem betalar för Skolan och utbildningen– det är kommunen som har ansvar för sina ungdomar. Alla skolor erhåller lika mycket ersättning per elev som grundersättning( det skiljer sig från kommun till kommun – men tex inom gymnasieskolan använder man sig av samma prislista i hela Stockholms län). Sedan finns det ett socioekonomiskt tillägg – där skolor inom socioekonomiska områden erhåller en högre ersättning per elev – tex Järvaområdet nästan dubbelt så mycket. Räcker dessa pengar inte till genom att en elev har särskild stora utmaningar kan skolan ansöka om ett så kallad tilläggsbelopp – utifrån ett läkarintyg, en utredning och en åtgärdsplan vad pengarna används till.

Hur räknas grundpriset fram ?

Enligt skollagen ska ersättning baseras på kostnader för

38 §   Grundbeloppet ska avse ersättning för

   1. undervisning – undervisningspersonal

   2. lärverktyg- böcker och datorer

   3. elevhälsa,- kurator, skolläkare

   4. måltider,

   5. administration – för skolan men inom kommunal verksamhet även för förvaltningen

   6. mervärdesskatt, och

   7. lokalkostnader – hyror

Dessa kostnader bör ju varje år räknas upp enligt kostnadsökningar – men det görs oftast inte fullt ut – utan bara delvis. Politiken säger att man höjer ersättningen i eleversättning med 3% – men kostnaderna ökade med 5 % -En dold besparingsåtgärd –

Vad är då Skillnaden mellan en kommunal och en fristående skola utifrån Ekonomin

1.Undervisning

Det är en myt att fristående skolor har mindre antal behöriga lärare än kommunala skolor. Men genom att fristående skolor är eftertraktade och har anpassade fräscha, nya lokaler till möjliggör även annan typ av undervisning ( än kateder) – har man kanske 1 eller 2 elever fler i en klass, därav blir det fler elever per lärare som i sin tur ger en högre intäkt men även bättre möjligheter. Skolorna som inte fyller klassrummet saknar därav resurser.

2. Lärverktyg

Friskolorna har varit drivande att erbjuda 1 dator per elev redan från början – där blev det kommunala skolor omkörd, även i den pedagogiska utvecklingen inom dessa området. Nu är det ikapp – pådriven av fristående skolor. Genom att kommunerna styrs via offentlig upphandling blir det i det flesta fall dyrare med inköp och underhållet av systemen. När sedan det flesta kreativa lärare anslöt sig till friskolor – så fick deras kollegor gratis kompetensutveckling via kollegialt lärande, än att köpa in dyr utvecklingskompetens via konsulter, samtidigt som man lägga alla kort till några egofixerade utvecklingsstrateger som finns i varje kommunala utbildningsförvaltning. Ser Stockholms Stad webbplattformfiasko.

Kommunala skolor har oftast en fördel när det gäller bibliotek, som fanns ju sedan länge det tar tid att bygga upp. Men hur stor ska en bibliotek vara ?

Genom i denna post ska även böcker ingår ( räknas som lärverktyg) – finns det mindre pengar kvar när man har betalt för datorer och program än tidigare. Det är en pedagogisk utmaning där fristående skolor har hittad en bättre mix än det kommunala enheter, man av tradition vill både har alla böcker som förr plus alla program…………

3.Elevhälsa 

Det finns ju krav i skollagen runt elevhälsan – kommunala skolor har alltid ett eget team eller delar på dessa resurser. Medans fristående skolor har anställda som täcker grundbehov och remitterar sedan vidare till experter – medans den kommunala skolan försöker hanterar det flesta händelser själva.

4. Måltider

Kommunala skolor har antingen en egenverksamhet som bekostas av skolan, eller en central styrning via kommunen eller har lagt ut detta på entreprenad via upphandling. Där har man satt ett pris vad en portion ska kosta. Fristående skolor anlita i stort sett alltid samarbetsparter där det även kan styra profilen via val av entreprenör. Den kommunala skolan är även där beroende av upphandling av tjänster och själva råvaror och har en mindre flexibilitet och större kostnader.

5.Administration

Att administrerar en skola är tung – med alla krav från skolverket, skolinspektionen, krav på uppföljning, återrapportering till alla kommunala strateger och all statistik. Den stora skillnaden är att fristående skolor har en minimum av administration på plats och gör det mesta centralt. I en kommun finns det en Skolförvaltning ( i varje kommun) som ansvarar för helheten. Det ansvarar för att varje ungdom i kommunen oberoende om det går på en fristående eller kommunal( det betala för undervisning i skolor, följer upp, administrerar olika frågor som gäller alla skolor). Denna kostnad betalas av kommunen – MEN sedan är samma förvaltning även huvudman ansvarig för sina egna kommunala skolor – denna kostnad betalas av eleversättningen och dras av från det kommunala skolans ersättning – ju mera strateger, ju mera administratörer desto högre blir denna kostnad. Och alla byråkrater och strateger ska ju kräver in uppgifter från de egna skolor som i sin tur ger mera administration på den enskilda skolan.

Genom att alla dessa frågor hanteras centralt hos fristående skolor med tydliga oftast digitala processer över kommungränser blir den är posten mera effektiv än hos det kommunala och DÄR LIGGER VINSTEN.

6. Lokalhyror

En fristående skola är oberoende och hyr sina lokaler av en fastighetsägare med marknadsmässiga villkor, oftast är detta nya fräscha anpassade fastigheter, där man har flexibla hyresavtal, där man även kan minska antal kvadratmeter om antalet elever sjunker.

En kommunal skola är oftast knyten till ett kommunalt fastighetsbolag som har vinst och avkastningskrav, oftast är dessa fastigheter från mitten av 60 talet och underhållet är eftersatt. Kommunerna har av kostnadsskäl oftast inte råd att bygga nya fräscha effektiva skolfastigheter. Samtidig som kostnaderna för det gamla lokalerna ökar………..

Annan Bakgrundsfakta.

När en kommunal skola gör sin budget – ska man alltid göra en nollbudget – där ska man inte gå med vinst och inte med förlust.

Rektorn och Controller i en kommunal skola gör tillsammans sin Budget – först summerar man ihop sina kostnader och sedan sätter man en Prognos på antal elever som man förväntar ska befinner sig på skolan. ( När jag började som Verksamhetsschef i en kommun satte Rektorerna glädjesiffror om antal förväntade nya elever – för att få ihop Budgeten), när sedan antagningsresultat September är klart ( blev det underskott och minus i resultat – men skattebetalare betalde dessa kostnader – och nästa år började man på en ny kula med den nya Budgeten). Att sätta relevanta siffror antal elever – skulle ju regenerera underskott och därav besparingsåtgärder. Vad jobbig.

När vi ändrade sedan upplägget – utpekade vi hyreskostnader som boven och lämnade tillbaka till fastighetsbolaget friställda ytor – genom vi effektiviserade lokalutnyttjande.Men vi gick kämpa nu hade ju fastighetsbolaget tomma lokaler…..

Efter något år hade vi i hela verksamheten ett överskott, även genom att minskar den centrala administrationen.

Men man ska ju håller sin Budget (0 Budget) i en kommunal verksamhet – har du ett överskott är det inte bra – da kanske du få mindre pengar nästa år för verksamheten, ingen bryr sig riktig om att alla har jobbat effektiv med skattebetalarnas pengar – det även svart att avsätta ett överskott till en fond för framtida behov……………..(ni som klagar att man ta ut vinst) – denna princip gäller även statliga myndigheter………………..

NU HAR VI GLÖMD något viktig.

Det Regeringen via Skolverket bestämmer vad en skola ska göra.Det Regeringen via Skolinspektionen kollar upp att Huvudmannen(kommunen eller ansvarig för friskolan) gör som Skolverket föreskriver

Men det är kommunen som ska betala – något att funderar över – när alla andra bestämmer och du ska bara står för kostnaderna.

Nu har det sista åren Regeringerna bestämd sig att satsa pengar på skolan – via riktade statsbidrag. Dessa statsbidrag är villkorade vad det ska användas till och ska ansökas och sedan redovisas…..(beräkningar gjordes att 1/3 av dessa pengar går till administration hos Skolverket och skolorna – inte till ändamålet). Samtidig som det inte ”träffar” rätt – varje skola har sina egna utmaningar och enskilda behov. MEN det kallas ju satsningar.

Det kanske så att den som Styr via Skolverket och följer upp, ska även betala för kalaset och därmed har direkt ett ansvar. Lika för alla utifrån behovet………………risken är ju stor att det skapar ännu större administration som sitter långt bort från verkligheten i klassrummet. Där kanske vi slipper alla kommunala förvaltningar – och eleversättning är lika för alla aktörer – fristående och kommunala – kanske det ger en bättre chans för kommunala skolor ………



Vem styr skolan och vem styr lärande

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, augusti 20, 2021 19:04:24

Har lärarprofessionen blivit överkörd av alla som vet bättre.

Har läraren blivit bara ett redskap för alla politiska utspel, IT strateger och utvecklare som har tolkningsföreträde och vet bäst ?

Undervisning och lärande är en komplex arena – där du möter i ett klassrum en mångfald av individer som utifrån sin egen ambition, bakgrund, utbildningskultur ska tillgodogöra sig lärande. En duktig professionell lärare är en konstnär som utifrån sin profession, skicklighet, ledarskap, erfarenhet och hantverkskunskap och kompetens klara av denna mångfalden.

Under det sista 15 åren har det offentliga myndigheter inom stat och kommun ökad sitt inflytande genom riktade statsbidrag, olika belöningssystem och via regelverk. Det statsbidrag som är ett utspel med politisk agenda eller propaganda – riktas utifrån vad men tycker är viktig centralt – och varje skola ska ju söker dessa pengar som är viktiga – sällan säger man nej – det passar inte just nu.

Sedan tillkommer även dessa organisationsstrateger inom IT och kvalitets utvecklare utifrån New Public Management som i sin tur försöker styra skolorna och deras personal, in i nya projekt. Alla utvecklar och strateger tycker sina projekt är viktigast och i en kommun kan det finnas många sådana som trycker in i skolan. Skolan ska ju lösa allt. Detta ser bra ut i rapporter till politiker att man är aktiv och gör något, men oftast är dessa styrda uppifrån utifrån personers käpphästar och och inte behovsstyrd från verksamheten och klassrummet. Dessa initiativ och dessa avdelningar kostar pengar och resurser i form av avsatt tid – något som skolan eller lärarna inte har idag.

Det är det professionella lärarna i klassrummet vet bäst vilka förutsättningar det behöver för en lyckad lärande just på denna skola och i närtid. Tex IT-strateger eller andra utvecklare bör erbjuda i stället ett smörgåsbord av möjligheter till professionella lärare – som dessa sedan väljer själv som passar behovet. Det kan inte vara så att man förvaltningar fylls mer och mer av strateger och utvecklare som hela tiden tala om att det är just viktigast för framgång, med direkt kontakt till det som styr -förvaltningschefer och politiker. Där äger det ett tolkningsföreträde och avgör vad och hur lärarna ska jobbar med och hur det har lagt upp sin undervisning. HUR man undervisar bör enbart vara lärarens arena – med fokus att alla klara av Learning – Outcome. Alla politiker och förvaltningschefer bör hålla emot – och efterfråga alltid hur gynnar detta inspel eller projekt eleverna lärande och resultat. Efterfråga empiri och att professionen ( inte bara det frälsta) står bakom.

I många organisationer är det hippa ordet – vi vill erbjuda den bästa digitaliserade skolan – där IT strateger på hejad av försäljning fokuserade mjukvaruföretag tolkar behovet utan att göra analyser över behov. Dessa företag erbjuder ” gratis utbildningar” för sina produkter som kompetensutveckling men även belöningstitlar (mircosoft superteacher, Appleteacher) som helt beroende av inköpen av produkter. Rektorernas och lärarens fokus och belöningssystem bygger sedan några år ofta hur många internkurser hos leverantören vederbörande det har gatt eller hur mycket det använder digitala redskap i sin undervisning. Inte Learnings Outcome resultat av undervisningen.

En story utifrån verkligheten – en liten äldre matematiklärare lyckas via sin föredömliga pedagogik och undervisning få alla sina elever i gymnasiet godkänd i alla matematik kurser och många når bästa betyg(samt samma betyg i nationella provet) – även på yrkesprogrammen. Men Rektor tyckte att denna använde digitala verktyg för lite – och därav hängde inte med löneutvecklingen – och slutade. Den nya skolan där han jobbar gjorde en osannolik utveckling inom ämnet Matematik.

 Alla skolor är olika, utifrån elevsammansättningen, så det kan inte finnas en gemensam väg utan det måste finnas olika vägar till målet – utifrån verkligheten som enbart den professionella läraren vet. Men det är självklart för en duktig professionell pedagog att den reflekterar, analysera sin undervisning och sedan utvecklar den – men hjälp av alla redskap som organisationen erbjuder. Det står faktiskt i skollagen att organisation -huvudmannen ska skapa förutsättningar för lärande.

Men det förstås enkelt att överlåter detta till strateger som har sin egen käpphästar och som går i koppel av leverantörer – även detta kan kalla utveckling men den gynnar inte eleven som bör vara huvudfokus. Visst det är en säker statistik att mäta hur många device man har, hur många som logga och arbetar i skolplattformen, hur många GB läraren lagra i plattformen – hur man använder alla digitala verktyg – ju det lätt att mäta – och som främjas av löneutvecklingen. Ingen efterfråga Learnings Outcome eller ”förädlingsvärde” (om en lärare lyckas via sin pedagogik lyfter eleverna till nästa nivån).

Vill man utveckla skolan krävs det en strategisk planering för varje skola, tillsammans med ett involverande ledarskap som helt bygger på bottom upp med professionen, där blir det resultat, inte via IT eller statsbidrag som tar bort fokus från klassrummet och verkligheten..

En studie har räknad fram att om lärarna och skolorna kan styra själva över vägen till framgång och väljer det stöd själva som det behöver utifrån den systematiska kvalitetssäkringen – så skulle det blir mindre strateger och utvecklare men mera lärare i klassrummet. Tänk till ni lärare och återerövra den professionella arenan – ni har en lång utbildning bakom Er –  En läkare låter inte styra sitt arbete av en utvecklare eller strateg.

Det mycket funderingar utifrån mina olika roller inom utbildningsväsendet där jag har kommit fram till att. Som stat, politik, förvaltning eller huvudman ska man inte blanda sig HUR arenan som ska bara ägas av professionella lärare som bedriver undervisningen genom det finns så många vägar till Learning Outcome – men Huvudmannen (ansvarig) för skolan ska kollar upp ATT alla har möjligheter att når målet – om inte säkerställer via analys vilka ytterligare förutsättningar som det professionella lärare behöver så att det finns möjligheter till alla att når målet som finns beskriven i det statliga styrdokument som beskriver VAD.



Jag älskar att betala ”rätt” skatt

Politik Posted on tis, juni 15, 2021 12:36:02

Skatter – Skatter och Skatter.

Nu börjar det igen – Skattediskussionen – och att man ska beskatta det som har mera – riktig gammal klasskampsretorik – men vad är fakta.

Jag betala gärna skatt –  stat och kommun behöver inkomster för att bekosta alla kostnader som uppstår när man ska uppfyller  medborgarnas krav som vi har på staten. Det finns ett ansvar som staten har, det finns ansvar som kommunen har och det finns ansvar som vi har för oss själva. Vi kan inte bara kräver utan vi måste även ger ….

Ju mindre ansvar som vi tar själva, desto mera ansvar måste det offentliga väsendet tar för oss – och det kostar. Det är ganska enkelt – Utifrån mitt perspektiv bör vi ställa oss frågan i en valrörelse – Vad är Staten och kommunernas ansvar – och hur mycket får det kostar. Har vi klarad av detta kan vi diskutera, vilka intäkter i form av skatter till stat och kommunerna behövs, för att täcka dessa kostnader. Vilka skatter ska då finnas och vem som ska betala detta.

I princip är jag för ett skattesystem efter ekonomisk bärkraft men med krav att alla ska gör göra sitt bästa för att stödja system inte utnyttjar systemet. Det gäller även för stat och kommun som bör alltid tänker på att skattemedel ska användas till allmännytta och inte för att beivra särintressen.

Historisk har man ansett att Kapitalister ska betala mera – idag finns det olika typer av kapitalister. Företagaren som hela tiden investerar i sina företag och skapa arbetstillfällen och produktion som in sin tur ger det offentliga intäkter och skapar välstånd i samhället. Entreprenörskapen och möjligheterna att ökar sin förmögenhet skapar mervärde i samhället.

Sedan har vi kapitalister som via spekulation skapa mervärden i form av pengar – som är till nytta för den enskilde (via pensionsfonder) och för dom själva (arbitrage – avgifter). En självuppfyllande kapitalism som skapar finansiella mervärden med som inte skapa mervärden för samhället. Det är denna typ av kapitalism som har ökad det sista tjugo åren – och som är typisk för tidsandan – jaget förre vi. Skattesystemet har inte hängt med utan beskattar företagaren – den gode kapitalisten mycket högre än spekulationskapitalisten.

Idag betalar vi skatt via lön och via olika punktskatter – tidigare hade vi även farvskatt och förmögenhetsskatt samt fastighetsskatten. Ett tokigt system – där man första skatter på sin lön. Med sina beskattade pengar köper man tillgångar – säljer man sedan denna tillgång – betalar man skatt på värdeökningen. Helt ok  –   men att betalar skatt för att man äger något (som fastighetsskatten är vanskligt och helt vansinnigt – särskild om skatten blir högre om man igen med redan skattade pengar förbättrar och underhåller fastigheten).  Det är bra att denna togs bort. Om man inför fastighetskatten bör man ju även beskatta ägande av konst, klockor, guld, smycken, båten, bilen eller allt annat – eller ?

Nu önskar man tillbaka Fastighetsskatten och beskattar det förmånliga ISK sparande för det rika.

Vad är rik ?   Ett boende i Stockholm för 2 vuxna och 2 barn – bostadsrätt kostar mellan 5 -8 miljoner  där krävs det en insats på ca 1,5 miljoner – är denna personen rik?    För mig är den skuldsatt och fattig. Men jag ska betala skatt på ägande och sedan på reavinst.

Vad är rik ?  När du har utöver en fastighet – en stor båt, konst, guld, klockor, smycken, fastigheter utomlands. Här behöver jag inte betala skatt för ägandet eller reavinsten. Där tänker jag att man är rik……………

Många medborgare litar ju inte mera på staten och tänker jag måste ta hand om mig själv i framtiden – genom staten inte prioriterar sina medborgare när det gäller vård och omsorg, pensioner. Man betalar från sina redan beskattade pengar – olika försäkringslösningar för att gardera sig. Eller sparar i tex. ISK för att har reserver. Även att reducerar skuldsättningen i sin fastighet är ett sparande – genom att man minska framtida kostnader.

För mig är det en politisk inriktningsfråga – ska vi belöna medborgare som tar eget ansvar via att spara och minskar sina kostnader – eller ska vi belöna medborgare som inte tar ansvar utan slösar och leva i dagen och sedan blir beroende av olika bidrag när intäkterna inte räcker till?

Vi pratar mycket om likvärdighet och samhällsansvar – men det bygger ju mycket på vart eget ansvar. Vart eget ansvar är även att röstar på politiska partier som tar själva ansvar för samhället och mindre för att gynna olika särintressen.



Nästa »