Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Har vi i Sverige råd att Industrin är norm-givare för lönebildningen via Märket

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, februari 13, 2026 15:00

Dags att anpassa sig till nutid och framtid

Industriavtalet från 1997 fastslår att det kostnadsmärke (”märket”) som industrins parter sätter ska vara norm för resten av arbetsmarknaden. Detta skapar förutsägbarhet för både löner och kostnader i hela ekonomin.

Märket är en norm för hur stora löneökningar Sverige kan hantera utan att äventyra konkurrenskraft och sysselsättning. Eftersom industrin är både konkurrensutsatt och beroende av kvalificerad arbetskraft, har industrins lönenormerande roll en indirekt men verklig koppling till hur lätt eller svårt det är för hela arbetsmarknaden att rekrytera och behålla kompetens — särskilt i sektorer där lönen är en nyckelfaktor för attraktion.

Är det inte bättre att marknadsekonomi även styr lönebildningen – Brist på arbetskraft högre löner – överutbud av arbetskraft inom vissa yrken ej högre löner.

Anställda per sektor (2023)

SektorAndel av alla anställda
Tjänstesektornca 81 %
Industrin (varuproduktion)ca 17 %
Jordbruk, skogsbruk & fiskeca 2 %

Tjänstesektorn dominerar arbetsmarknaden medan industrin har minskat i andel över tid, särskilt sedan 1990-talet.

Vad ingår i dessa sektorer?

Tjänstesektorn omfattar i princip alla jobb inom:

  • Vård och omsorg
  • Utbildning
  • Handel & restaurang
  • IT och telekom
  • Finans & juridik
  • Transport & logistik
    …och fler.

Industrin består av:

  • Tillverkning (fordon, maskiner, elektronik)
  • Gruvindustri
  • Processindustri (kemikalier, läkemedel, metall)
    …den har fortsatt en betydande roll för Sverige som exportnation.

Jordbruk och skogsbruk är en mycket liten del av sysselsättningen, men står fortfarande för en del av råvaruproduktionen.

Bidrag till ekonomin (BNP)

Det är också vanligt att mäta hur stor del av den totala ekonomiska produktionen (BNP) som varje sektor står för:

Sektor                                             Andel av BNP (2023)
Tjänstesektornca 65 %
Industrinca 23 %
Jordbruk och primärproduktionca 1 %

 Sektorer som tjänster står för större andel av det ekonomiska värdet än sin andel av jobb, vilket är vanligt i avancerade ekonomier där produktiviteten är hög i tjänster som IT, finans och affärstjänster.

Hur ser utvecklingen ut framöver ?

Tjänstesektorn växer

  • Tjänstesektorn tar en allt större andel av både sysselsättning och BNP. Detta är typiskt för avancerade ekonomier där utbildningskraven och digitalisering ökar.
  • Industrins andel minskar i sysselsättning
  • Industrins andel av sysselsatta har minskat över flera decennier från över 25 % tidigare till knappt 17 % idag, även om industrin fortfarande är viktig för export och produktionsvärde.

Offentlig vs privat sektor

  • Offentlig sektor är stor i Sverige, särskilt inom vård, omsorg och utbildning, men ingår delvis i tjänstesektorn i statistiken ovan.
  • SCB:s statistik visar att antalet anställda inom offentlig förvaltning ökade under 2023, medan industrisysselsättning varierade något mellan branscher (t.ex. ökning i fordonsproduktion).

Kopplingen till kompetensförsörjning                                                                           Industrin är en av de sektorer med starkast behov av kompetens på alla nivåer — både teknisk yrkeskompetens och högre specialistkompetens — för att vara konkurrenskraftig och kunna fortsätta växa. Produktionsprocesser, automation, digitalisering och omställningen till grön industri kräver kompetensutveckling och nyrekrytering.

Sammanfattning
När industrin sätter ett kostnadsmärke (lönenorm) påverkar det hela arbetsmarknaden — kommuner, vård, handel — eftersom löneutrymmet i praktiken måste rymmas inom märket. Det betyder att möjligheten att erbjuda konkurrenskraftiga löner till skicklig arbetskraft i alla sektorer blir beroende av det utrymme som industrin sätter. Det påverkar kompetensförsörjningen direkt genom:

  • Lönenivåer i branscher med personalbrist (t.ex. vård, IT, hantverk)
  • Hur attraktivt det är för kompetens att välja olika yrken
  • Matchningen mellan utbildningssystem och arbetsmarknadens behov

Detta syns till exempel i utbildningspolitiska diskussioner om yrkesutbildning och matchning som ett hinder för tillväxt.

Är det dags att avskaffa märket med industrin som riktmärke lönesättande modellnation för andra sektorer – utan varje på sektor sätter sin egna riktmärken som gynnar branschen med brist på arbetskraft och attraherar folk att vilja utbilda sig till dessa yrken. En del av attraktiviteten särskild för den offentliga sektorn.



Vem ska man lita på – branschens beställningsjobb eller statens opartiska analyser ?

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, Mat och Vin, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, februari 04, 2026 15:00

Hotell- och restaurangbranschen utgör ryggraden i den svenska besöksnäringen. Den sysselsätter många, växer relativ snabbt – och läcker kompetens och arbetskraft i en takt som få andra branscher. Det här är inget nytt. Det är inte heller kontroversiellt. Ändå beter sig branschen som om problemen vore tillfälliga, externa eller någon annans ansvar. Man söker skulden och lösningen alltid hos andra ………..

Rapporterna staplas på varandra. Analyserna är gedigna. Budskapen är samstämmiga. Frågan är därför inte vad vi vet – utan vad vi gör med den kunskapen. Särskild det opartiska gedigna analyser från Tillväxtverket är tydliga (länkar finns nedan.) Tänk att staten har betalt dessa undersökningar för att hjälpa till – men nej det lyfts inte i debatten i branschen- är man rädd för sanningen ?

Rapporterna är tydliga – problemen är egenproducerade

Sweco har på uppdrag av Tillväxtverket analyserat besöksnäringens kompetensförsörjning i flera delrapporter. Slutsatsen är ovanligt rak:
Att utbilda fler är inte lösningen för majoriteten av yrken i besöksnäringen. Konkurrensen från andra branscher är för stark, arbetsvillkoren för svaga och karriärperspektiven för otydliga. Tänk bara antal gymnasieelever kommer att minska med 30 % fram till 2035.

Problemen handlar inte om brist på människor – utan om brist på attraktiva arbeten.

Hög personalomsättning förklaras av:

  • stressig och fysiskt krävande arbetsmiljö
  • arbetstider som är svåra att förena med familjeliv
  • otrygga anställningar
  • svag löneutveckling som inte speglar kompetens eller erfarenhet
  • ålder ism vill har unga inte äldre

Detta är inte ett systemfel från statens sida – Det är resultatet av hur branschen organiserar ofta sitt arbete och sin produktion.

Branschens favoritlösning: fler utbildningar och mer stöd från staten

Trots detta fortsätter branschorganisation och deras intressen att driva samma linje:

  • fler utbildningsplatser
  • snabbare spår
  • mer samverkan med skola och myndigheter
  • fler integrationsinsatser
  • skattesänkningar för unga
  • sänkt moms etc.
  • och så alla dessa tävlingar som har inte gett något effekt på attraktiviteten det sista 20 åren.

Men Sweco och Tillväxtverket är tydliga även här:
Matchningen mellan utbildningsvolymer och behov kan inte förbättras generellt för alla yrken i besöksnäringen. Det är inte realistiskt.

Ändå låter det ofta som om lösningen finns utanför företagen själva. Som om det är utbildningssystemet, Arbetsförmedlingen, skatter eller politiken som inte levererar.

Rekryteringspotentialen finns – men till vilket pris?

Ja, en stor del av rekryteringspotentialen finns bland personer som står utanför arbetsmarknaden. Men rapporterna visar också att dagens insatser för att kombinera kompetensförsörjning och integration fungerar dåligt där särskild företagen inte tar ett eget ansvar – OBS undantag finns och flera har begripit detta.

Här krävs självkritik. Inte minst eftersom det i praktiken ofta är samma grupper som:

  • är unga
  • är kvinnor
  • har utländsk bakgrund
  • har lägre inkomster
  • har lägre utbildning
  • kombinerar flera jobb eller studier

Det är alltså dessa personer som stannar kvar. Inte för att villkoren är bra – utan för att alternativen för dessa på arbetsmarknaden är få.

Den obekväma frågan: vem jobbar kvar – och varför?

Tillväxtverket konstaterar att det inte finns en enskild faktor som får människor att stanna i branschen. Det säger något viktigt:
Problemet är strukturellt, inte individuellt.

Om branschen fortsätter att bygga sin kompetensförsörjning på grupper med svag förhandlingsposition, att skönmåla olika yrken och yrkesområden, samtidigt som arbetsvillkoren förblir desamma, då är frågan inte hur man ska rekrytera fler – utan hur länge modellen är hållbar. Lösningen är inte import av arbetskraft från tredje land………………hjälpa företagen att växla om i sina affärsmodeller både ur ekonomisk och arbetsmiljöperspektiv.

Så vem ska man lita på i alla analyser

Självklart på Rapporterna som är opartiska och inte ett beställningsjobb av aktörer exempel en branschorganisation där man kan plocka ut det obekväma. Analyserna från Tillväxtverket är tydlig och ärlig. Rekommendationerna är realistiska.
Ändå är det som om delar av branschen väljer att inte lyssna eller har inte fatt kännedom om dessa analyser – eller bara lyssnar på de delar som inte kräver verklig förändring.

Den verkliga frågan är därför:

  • Har branschen och sina organisationer insikt om sitt eget ansvar?
  • Är man beredd att förändra arbetets innehåll, villkor och organisering – på riktigt? Både på företagen och dess branschorganisationer.
  • Eller fortsätter man att efterfråga lösningar som inte utmanar den egna affärsmodellen?
  • Det kräver ju mindre eget ansvar och kompetens att skylla på någon annan.

För utan självkritik spelar det ingen roll hur många rapporter som skrivs.
Och utan handling är kompetensbristen inte ett mysterium – den är ett resultat. Det räcker inte att visa upp behov i fina Power Point presentationer eller branschen egna partiska undersökningar för att skapa något som jag beskriver som Dumhetsparadoxen – Enkelt uttryck upprepar man samma budskap till det egna trogna länge så blir det slutligen sanning och fakta..……….genom att ingen ifrågasätta vart sätt att arbeta kan vi fortsätta i samma spor.-

Att tror att man kan arbetar med frågan som man har gjort, utan resultat det sista tio åren, är bara ett luftslott som skapar några populistiska inlägg på sociala media för det närmaste eller för en själv – att man har gjort något. Att mäta resultat av sitt arbete – effekt vill man inte veta om.

Det är TIME FOR CHANGE,

källor:

Tillväxtverkets opartiska rapporter

Varför byter anställda inom Hotell och Restaurangbranschen

Statistik runt besöksnäringen och sysselsättningen

Det som stannar och lämnar besöksnäringen

Problemkartläggning- Utmaningar och möjligheter för kompetensförsörjning inom besöksnäringen



Arbetskraftinvandring – Asylprocessen – har du koll på Varför arbete inte alltid räcker – och vilka som faktiskt omfattas av det olika reglerna

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, EU, Politik Postad av Heinz GlöcklerPosted on mån, februari 02, 2026 18:54

Här kommer en sammanställning att det är skillnad på Målgrupp och Regelverk som alla ska följer och är framtagen i den demokratisk process i Riksdagen.

Det svenska systemet för uppehållstillstånd skiljer tydligt mellan två helt olika grupper: arbetskraftsinvandrare och skyddsbehövande. Dessa regler styr både vem som får stanna och varför många – trots arbete och försörjning – ändå inte beviljas uppehållstillstånd.

Arbetskraftsinvandrare – när jobberbjudandet styr

Arbetskraftsinvandring gäller personer från länder utanför EU/EES som kommer hit för att arbeta. Processen styrs helt av formella krav: rätt lön, rätt försäkringar och ett korrekt anställningsavtal. Varje avvikelse – även små administrativa fel – kan leda till avslag, även om personen försörjer sig och gör ett viktigt jobb i Sverige.

Flyktingar och skyddsbehövande – när trygghet är grunden

För personer som söker skydd handlar uppehållstillstånd inte om arbete utan om risk för förföljelse eller allvarlig skada. Om skyddsbehovet inte längre bedöms finnas kvar kan uppehållstillståndet upphöra, även om personen etablerat sig på arbetsmarknaden.

Varför man inte får stanna trots arbete

Många tror att ett arbete automatiskt stärker chansen att få uppehållstillstånd – men så fungerar inte lagstiftningen.
Några vanliga orsaker till avslag är:

  • Arbetet kan inte ersätta saknade skyddsskäl i en asylprövning.
  • Lönen uppfyller inte lagkrav – även enstaka låga månader kan leda till avslag.
  • Försäkringar saknas eller varit ofullständiga.
  • Anställningsavtalet följer inte lagstadgade villkor.
  • Personen omfattas av Dublinförordningen – alltså tidigare registrerats i ett annat EU‑land.
  • Personer med tillfälligt skydd (t.ex. Ukraina) får inte byta spår till arbetstillstånd under tiden deras tillfälliga uppehållstillstånd gäller.

Kort sagt

Att ha ett jobb i Sverige betyder inte automatiskt att man får stanna. Systemet bygger på att rätt typ av tillstånd ska matchas med rätt juridisk grund – och att alla krav uppfylls exakt. I praktiken innebär det att personer som arbetar, försörjer sig och bidrar kan få avslag, samtidigt som andra får stanna utifrån skyddsbehov.

Det skillnader i Målgrupp och Syfte

1. Arbetskraftsinvandring från tredje land ( utanför EU som har 27 medlemsstater)

Målgrupp och syfte

Denna lagstiftning gäller personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige. Syftet är att täcka arbetskraftsbehov på den svenska arbetsmarknaden. Särskild hänsyn tas till yrken där det fattas kompetens i Sverige. En åtstramning sker just nu p.g.a av det flesta personer är inte högkvalificerade utan det är en dold migration ser Migrationsverket tabell och Tillväxtverkets rapporter . Här finns en tydlig tabell

Krav för arbetstillstånd

  • Ett konkret jobberbjudande måste finnas.
  • Arbetsgivaren måste erbjuda lön och villkor i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis.
  • Från 2026 gäller skärpta regler:
    • Lönekrav: minst 90 % av medianlönen (ca 33 390 kr/mån).
    • Heltäckande sjukförsäkring krävs vid kortare vistelser.
    • Vissa yrkesgrupper kan uteslutas från möjligheten att få arbetstillstånd.
    • Arbetsgivare kan nekas om de är dömda/misstänkta för exempelvis arbetskraftsexploatering. [

Konsekvenser vid brott mot reglerna

  • Arbetstillstånd kan vägras eller återkallas.
  • Arbetsgivare kan få höjda sanktionsavgifter (upp till 4 prisbasbelopp).

2. Uppehålls‑ och arbetstillstånd för flyktingar och skyddsbehövande

Målgrupp och syfte                                                                                                         

Gäller personer som sökt asyl och beviljats skydd som:

  • Flyktingar,
  • Alternativt skyddsbehövande, eller
  • Personer med synnerligen ömmande omständigheter.

Syftet är att ge skydd mot förföljelse, tortyr eller urskillningslöst våld.

Rättigheter och krav

  • Asylsökande får sin ansökan prövad enligt Utlänningslagen.
  • Vid beviljat skydd ges tidsbegränsat uppehållstillstånd (13 månader upp till 3 år).
  • De får rätt att arbeta utan att gå igenom arbetsmarknadsprövningen som arbetskraftsinvandrare gör.
  • Permanent uppehållstillstånd kan beviljas efter minst 3 år, men kräver:
    • Försörjningskrav,
    • Skötsamhet,
      enligt 5 kap. 7 § UtlL.

3. Om skyddsbehovet inte längre anses kvarstå

När Migrationsverket bedömer att skyddsbehovet upphört – exempelvis att situationen i hemlandet ändrats eller att personen inte längre riskerar förföljelse – kan skyddsstatus återkallas.

Konsekvenser

  • Både flyktingstatus och alternativ skyddsstatus kan återkallas.
  • Uppehållstillståndet kan inte förlängas, och individen riskerar att få ett utvisningsbeslut.
  • En rapport visar att återkallelse främst sker i samband med förlängningsprövningar, där skyddsbehovet anses upphöra.

4. Om personen först rest in eller sökt asyl i ett annat EU‑land (Dublinförordningen)

Dublinregeln – grundprincip

En asylansökan ska prövas i endast ett EU‑land.

Vad avgör ansvarigt land?

Ansvar bestäms genom en hierarki av kriterier, bl.a.:

  1. Familj i ett visst EU‑land.
  2. Visum eller uppehållstillstånd utfärdat i annat EU‑land.
  3. Första inreseland till EU (yttre gräns).

Konsekvenser för individen

  • Om en person söker asyl i Sverige men tidigare gjort det i ett annat EU‑land, kan Sverige besluta om överföring till det landet.
  • Sverige prövar då inte asylskälen utan skickar begäran om övertagande/återtagande.
  • Beslutet kan överklagas men gäller normalt ändå tills domstolen beslutat något annat.

Kort sammanfattning

  • Arbetskraftsinvandring är behovsstyrd via arbetsgivare och omfattas av tydliga krav på lön, försäkring och seriösa arbetsgivare.
  • Flyktingar får uppehållstillstånd baserat på skyddsbehov och har rätt att arbeta utan arbetsmarknadsprövning.
  • Om skyddsbehovet upphör kan både skyddsstatus och uppehållstillstånd återkallas.
  • Om man först sökt asyl i ett annat EU‑land avgör Dublinreglerna att ansökan normalt ska prövas där, inte i Sverige.
  • DARK Horse – invånare från tredje land som kommer hit som student – och som har inte några begränsningar hur mycket man ska jobbar i Sverige. Men fullföljer inte sina studier. Enligt undersökningar fullföljer 90 % av studerande från Pakistan, Bangladesh och Nepal inte sina studier utan arbetar särskild i låglönebranscher ni vet Foodora, Bolt, Restauranger etc.

Källor



Nästa »