Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Dagens 10 åring i Grundskolan ska arbeta fram tills år 2104 eller tills hen fylld 70 år…………

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, december 04, 2024 13:38

Från Skärm till Pärm eller förbjud digitala medier……………….är det lösningen ?

 Här är en jämförelse mellan de färdigheter som efterfrågas enligt internationellt forskning av arbetslivet när man tänker ” framtiden för att lära om och nytt ” ( inte dagens yrken etc. där det kompetensbrist) och det svenska skolsystemets fokus:

För att möta behoven på en snabbt föränderlig arbetsmarknad behöver elever utveckla en kombination av tekniska färdigheter, mjukare kompetenser och en livslång lärande inställning. Här är de viktigaste färdigheterna och kunskaperna som efterfrågas enligt forskare, arbetsgivare och globala utbildnings rapporter nedan mot kontexten av svenska skolan fokus. Det svenska skolsystemet är utformat för att ge elever en bred grund av kunskaper och färdigheter, men hur väl det förbereder eleverna för framtidens arbetsmarknad är föremål för olika diskussioner. Där många beslutfattare har fortfarande inte förstått att man utbildar till framtiden med fokus på att medborgare kan tillgodogöra sig även den kunskaper, färdigheter och kompetenser som det ska lära sig om 40 år för att förbli anställningsbart upp till den sannolikt mycket högre pensionsålder. Jag talar om att medborgarnas förmåga att alltid har det ”just in time kompetenser” som behövs under hela livet. Om vi vet något så är det att förändringar kommer allt snabbare.

1. Kritisk tänkande och problemlösning

  • Betydelse: Att kunna analysera information, identifiera problem och utveckla innovativa lösningar är centralt i många branscher.
  • Användning: Teknologiska framsteg och komplexa samhällsutmaningar kräver analytisk förmåga och beslutsfattande baserat på data.
  • Källa: Enligt World Economic Forum’s Future of Jobs Report är kritiskt tänkande en av de mest efterfrågade kompetenserna på framtidens arbetsmarknad.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen för svenska grund- och gymnasieskolor lyfter fram vikten av att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och lösa problem, särskilt genom ämnen som matematik, naturvetenskap och samhällskunskap.
  • Svenska Skolans Utmaning: Trots detta visar undersökningar som PISA att svenska elever ofta presterar under genomsnittet i problemlösning jämfört med elever i länder som Finland eller Singapore​.

2. Digitala och tekniska färdigheter

  • Betydelse: Digital kompetens inkluderar allt från grundläggande datorkunskap till avancerade teknologier som artificiell intelligens, programmering och dataanalys.
  • Användning: Automatisering och digitalisering gör att många jobb kräver en hög grad av tekniskt kunnande.
  • Exempel: Verktyg som AI och blockchain blir allt viktigare inom teknik, finans och vård.
  • Källa: UNESCO betonar vikten av STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) för att stärka elevernas anställningsbarhet.
  • Svenska Skolans fokus: Digital kompetens är en av de centrala delarna i läroplanen, och svenska skolor är bland de mest digitaliserade i världen. Verktyg som datorer och läsplattor används flitigt i undervisningen. Men nu blir det från Skärm till Pärm….
  • Svenska Skolans Utmaning: Studier pekar på att elever ibland saknar djupare förståelse för hur digitala verktyg fungerar tekniskt, vilket gör att de riskerar att halka efter i avancerade tekniska färdigheter som programmering och dataanalys​.

3. Samarbetsförmåga och kommunikation

  • Betydelse: Arbetslivet innebär ofta arbete i team och samverkan över gränser.
  • Användning: Effektiv kommunikation, både muntlig och skriftlig, och förmågan att arbeta i mångkulturella miljöer blir alltmer centralt.
  • Exempel: Hybrida arbetsmiljöer kräver att anställda kan kommunicera effektivt både online och offline.
  • Svenska Skolans fokus: Svenska skolor betonar grupparbete och diskussioner i undervisningen, vilket är positivt för utvecklingen av samarbetsförmåga och kommunikation.
  • Svenska Skolans Utmaning: Ibland kan grupper bestå av individer med olika engagemangsnivåer, vilket påverkar lärandemiljön och individernas utveckling​

4. Kreativitet och innovation

  • Betydelse: Med ökande automatisering blir unika mänskliga förmågor som kreativitet och nytänkande oumbärliga.
  • Användning: Arbetsgivare värdesätter individer som kan skapa nya produkter, tjänster eller strategier.
  • Källa: En rapport från McKinsey pekar på att kreativa lösningar ofta leder till konkurrensfördelar.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som bild, musik och entreprenörskap syftar till att utveckla kreativitet. Elevledda projekt och samarbete uppmuntras i många skolor.
  • Svenska Skolan Utmaning: Kritiker menar att standardiserade tester och betygshets ibland kan hämma kreativitet och fokus på djupare lärande samt att stora delar av arbetslivet uppfattar detta som flum……………..

5. Emotionell intelligens (EQ)

  • Betydelse: Förmågan att förstå, hantera och utnyttja känslor både för sig själv och i relation till andra är en nyckel till ledarskap och samarbete.
  • Användning: EQ hjälper individer att navigera konflikter, bygga relationer och anpassa sig till förändringar.
  • Källa: Forskning från Harvard Business Review lyfter EQ som avgörande för ledarskap.
  • Svenska Skolan fokus ………vad finns detta område – ungdomar skulle kunna tar nytta av detta redan i unga år
  • Svenska skolan utmaning – avsaknaden av strategi och insikt

6. Anpassningsförmåga och resiliens

  • Betydelse: Den snabba takten i teknologiska och ekonomiska förändringar kräver att människor kan hantera osäkerhet och lära sig nya färdigheter snabbt.
  • Användning: Resiliens är centralt i att hantera utmaningar och motgångar på arbetsmarknaden.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen betonar vikten av att förbereda elever för ett livslångt lärande, vilket stöder utvecklingen av anpassningsförmåga.
  • Svenska Skolan Utmaning: Den ökade stressnivån bland elever, delvis på grund av skolprestationer och betygssystem, kan motverka resiliens och hanteringsförmåga. Arbetsmarknad önskar prestationer nu inte i framtiden – missmatch i tänkande.​

7. Global medvetenhet och kulturell kompetens

  • Betydelse: Arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad, vilket kräver förståelse för olika kulturer, språk och affärspraxis.
  • Användning: Multinationella företag och internationella samarbeten ökar behovet av interkulturell kompetens.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som samhällskunskap och språk samt internationella utbyten syftar till att utveckla global medvetenhet.
  • Svenska skolans Utmaning: Sverige har en relativt homogen utbildningskontext, vilket gör att globala perspektiv kan vara mindre integrerade än i mer multikulturella länder som Kanada eller Nederländerna.

8. Grundläggande kunskaper inom hållbarhet

  • Betydelse: Företag söker alltmer efter medarbetare med insikter i hållbar utveckling och cirkulär ekonomi.
  • Användning: Grön teknik och klimatåtgärder förändrar många branscher, vilket skapar nya yrken och krav.
  • Svenska Skolans fokus: Hållbarhet är ett viktigt tema i svenska läroplaner, med fokus på miljö och globala utmaningar.
  • Svenska Skolans Styrka: Svenska elever får ofta goda kunskaper om miljöfrågor, jämfört med många andra länder.

Sammanfattning

Den framtida arbetsmarknaden kräver inte bara tekniska färdigheter utan också mjuka kompetenser som kreativitet, samarbete och resiliens. Skolor och utbildningssystem behöver fokusera på en bred, anpassningsbar läroplan som betonar livslångt lärande. Utvecklingen av dessa färdigheter och kompetenser kräver samverkan mellan utbildning, arbetsgivare och samhälle för att förbereda elever på bästa möjliga sätt. Alla behöver tänka framtid i temer om 20 år – dagen 10 åringar ska ju arbetar till det är 70 år. Svenska skolan har en stark grund för att utveckla framtidsfärdigheter, särskilt inom områden som samarbete, hållbarhet och digital kompetens. Samtidigt finns utmaningar, såsom behovet av att stärka tekniska färdigheter, öka elevers förmåga till kritiskt tänkande och förbättra stresståligheten. Jämfört med toppländer som Finland och Singapore behöver Sverige fortsätta utveckla sitt fokus på kvalitet i undervisningen och stödja elevers kreativitet och problemlösningsförmåga.

 Den svenska skolan har även ett behov att ser över hela skolsystemet särskild på gymnasiet där det finns en mångfald av program, inriktningar och kurser som gynnar inte helheten utan tar tid från det kunskaper, färdigheter och kompetenser som är avgörande i framtiden och inte lägger grunden för livslångt lärande. Less i more

Beslutsfattare idag utgår ifrån nu och bygger sina tankar hur det själv har upplevt sin skola eller utbildningsväg. Det mycket sällan man utgår ifrån att den nu 10 åriga  år 2024 – ska har förmåga till självförsörjning som 70 åring   år 2104



Politiken ska inte blanda i sig i skolan

Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, november 12, 2024 08:25

Politiken som ” orsak ” bakom flytten från Yrkesprogrammen. Nu väntas flera nya beslut i skolväsendet som kan ger samma resultat när politiken inte tänker till och ser verkligheten framåt – samt inte gör riskanalyser. Den politiska styrningen av politiker och sina partier måsta upphöra – skolan och utbildning ör för viktig att blir en arena för partipolitiska käpphästar och populistiska beslut. En lärare har idag nästan en lika lång utbildning som en läkare – inte förskriver politiken till läkare hur man ska behandlar en patient……………….

Vad hände egentligen 2011

Önskan att skilja på yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar och att inte ge yrkesprogram automatiskt grundläggande högskolebehörighet kom framför allt från regeringen och utbildningspolitiska beslutsfattare under de åren.

Den största delen av detta beslut togs i samband med den gymnasiereform som trädde i kraft 2011, och specifikt var det en del av reformen som lanserades av den dåvarande Alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt, där Jan Björklund, som då var utbildningsminister, var en central figur.

Huvudsakliga drivkrafter bakom beslutet: Jan Björklund och Folkpartiet (nuvarande Liberalerna): Jan Björklund och Folkpartiet (nu Liberalerna) var starka förespråkare för att göra utbildningssystemet mer tydligt differentierat mellan de vägar som ledde till högre utbildning och de som förberedde för

arbetsmarknaden. Björklund betonade vikten av att ha en tydlig arbetsmarknad för elever som gick yrkesprogram och ville att högskolebehörighet skulle vara förbehållen de elever som gick de högskoleförberedande programmen. Hans idé var att elever på yrkesprogram skulle kunna komplettera sina studier om de ville läsa vidare på högskola, men att de inte automatiskt skulle ha behörighet från början.

Utbildningspolitiska idéer: En viktig del av den utbildningspolitiska debatten vid den här tiden handlade om att öka kvaliteten på både yrkesutbildningarna och de högskoleförberedande programmen. Målet var att yrkesutbildningarna skulle ge en starkare arbetsmarknadsförberedelse, och att högskoleutbildningarna skulle vara mer specialiserade och förberedande för akademiska studier. Genom att inte ge yrkesprogrammen grundläggande högskolebehörighet ville man göra det tydligt att dessa två utbildningsvägar skulle vara mer åtskilda, och att de som ville läsa vidare på högskola skulle behöva uppfylla vissa akademiska krav.

Politisk ideologi om utbildningens syfte: En central ideologi som låg bakom beslutet var också tanken att yrkesutbildning och akademisk utbildning skulle vara separata och ha olika syften. För yrkesprogrammen ville man ha en starkare fokus på att eleverna skulle förberedas för yrkeslivet direkt, och inte blandas ihop med den akademiska världen. Samtidigt ville man ge möjlighet för elever på yrkesprogram att komplettera och nå högskolebehörighet om de senare ville vidareutbilda sig.



Är kocken ett hinder för att fler ska söker sig till Restaurang och Livsmedelsprogrammet ?

Mat och Vin, Uncategorised, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, november 01, 2024 17:05

:

Kockens Roll och Restaurangens Mångfald

Idag ska vi prata om en fråga som berör oss alla – hur vi kan göra restaurangyrken mer attraktiva för ungdomar. Under de senaste 15 åren har vi sett en nedgång i antalet ungdomar som väljer RL -Restaurang och Livsmedelsprogrammet, särskilt inriktningarna Köks och Servering, medans HT -Hotell och Turism ökar Men varför är det så?

Bild Statistik Antagna elever i årskurs 1 på gymnasiet i hela Sverige. Bageri och Konditori ingår i RL programmet och antalet elever är ca 20 % av helheten – ca 350 elever av 1500 förra året.

Kockyrket har verkligen fått en medial boom. Kändiskockar, tävlingar som ”Årets Kock” och matlagningsprogram har lyft fram kocken som den centrala figuren i restaurangvärlden. Media, TV programmen är fullt av kockar och tävlingar finns på alla nivåer. Men det finns en risk med detta fokus. Vi glömmer att restaurangverksamhet handlar om så mycket mer än bara matlagning.

En restaurang är en upplevelse där många yrkesroller samverkar. Serveringspersonal, sommelierer, barmästare och fler yrkesroller – alla dessa roller är avgörande för att skapa en helhetsupplevelse för gästen. Vi måste ställa oss frågan: ger vi tillräckligt med uppmärksamhet åt dessa viktiga yrkesroller?

Media har en stor makt. I takt med att vi ser matlagning bli en form av underhållning har fokus flyttats bort från helheten i restaurangverksamheten. Kockarna är viktiga, men de är bara en del av ett större team. Behöver vi göra mer för att lyfta fram de andra yrkesrollerna, och därmed visar upp mera av en helhet där man kan ser olika karriärvägar än köket ? Kanske visa hur alla dessa komponenter tillsammans skapar en fantastisk matupplevelse?

Vi måste tänka om. Vad kan vi göra för att göra alla delar av restaurangyrket mer attraktiva? Vi behöver också fler kampanjer som lyfter fram mångfalden i branschen och berättar om de karriärmöjligheter som finns utanför kockyrket. Där är VISITA nya grepp en början vi måsta komma bort att bara prata kock och matlagning det finns så mycket mera inom Restaurang.

För att attrahera fler ungdomar till Restaurang och Livsmedelsprogrammet behöver vi alla bredda perspektivet och visa att restaurangbranschen är mer än bara matlagning. Tillsammans kan vi göra alla yrkesroller inom restaurang attraktiva och intressanta.

Hotell och Turism lyckats att via upp en branschen med många yrkesroller där man visar upp tydlig upp en bild av Upplevelse, Destination och att Hotell är mera än Sova och frukost ………..nu för tiden. Sällan ser man att visar upp enbart en yrkesroll – även Peter Stordalen har hela tiden fokusen på helheten och alla yrken.



Nästa »