Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Fråga inte vad landet kan göra för dig – utan vad du kan göra för landet

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, januari 17, 2025 15:16

John F. Kennedys klassiska ord har aldrig varit mer relevanta än idag. I ett samhälle där vi allt oftare ser krav på att staten, regionerna och kommunerna ska ta ett ökat ansvar, riskerar vi att tappa bort en av grundpelarna i ett fungerande samhälle: det personliga ansvaret.

Vi befinner oss i en tid då många ropar efter sänkta skatter samtidigt som vi efterfrågar bättre service och större resurser till olika områden. Det kan handla om kommunalt vatten och avlopp, utbildning, sjukvård eller stöd till företag och organisationer. Problemet är att detta ofta ses som en enkelriktad väg: staten ska leverera mer, men vi alla vill betala mindre.

Den offentliga sektorns tillväxt och egenansvarets tillbakagång

Den offentliga sektorn har vuxit i takt med att kraven från medborgare och organisationer har ökat. Vi vill ha fler resurser till vården, bättre utbildningssystem och högre standard i offentliga tjänster – men glömmer ofta att dessa krav måste finansieras. Egenansvar och samhällsanda verkar allt mer ha ersatts av en mentalitet där staten ses som en oändlig resurs. Kritisk blir det särskild nu när försvarskostnader öka otrolig mycket.

Ett exempel är utbildningssystemet i Sverige, som är kostnadsfritt på alla nivåer. Trots detta står vissa branscher utan tillräckligt med kvalificerad arbetskraft, samtidigt som andra är övermättade. Vi förväntar oss att det offentliga ska lösa dessa problem – men var finns det personliga initiativet att utbilda sig eller anpassa sig till marknadens behov? Eller företagens och organisationer att skapa attraktiva yrken, arbetsmiljö och förutsättningar ? Det är en annan tid nu – när man inte behöver arbetar för att motverkar hunger och liv – utan mera att förverkliga sina drömmar.

När vi själva orsakar problemen

Ett annat exempel är nedskräpning och miljöförstöring. Vi klagar på att det ligger skräp överallt, men glömmer att det är vi själva som har kastat det. Samma mönster återkommer på många andra områden – vi pekar på vad andra ska göra, men undviker att se vårt eget ansvar.

En balans mellan krav och ansvar

För att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle behöver vi hitta en balans mellan vad vi kräver av staten och vad vi själva bidrar med. Vi behöver ställa oss själva frågan: Vad kan jag göra för att bidra till samhället? Det handlar inte bara om att betala skatt utan också om att ta ansvar i vardagen – genom att minska vårt avfall, utbilda oss inom bristyrken, lära om hela tiden för att alltid har just in time kompetenser som behövs, har en större förändringsförmåga eller stötta lokala företag.

Kennedys uppmaning bör tjäna som en väckarklocka för oss alla. Om vi verkligen vill ha ett starkt och fungerande samhälle, måste vi börja med oss själva. Förändringen börjar inte med staten – den börjar med oss. Det gäller även det politiska partier som behöver mindre tänker på sina egna särintressen utan mera på landets bästa.



Det största hindren för utveckling av en organisationer, företag och även politiska partier

Trender och Framtiden Posted on mån, december 16, 2024 16:38

1. Konservativa arbetsmetoder och processer

Äldre beslutsfattare kan ibland föredra beprövade metoder och undvika risker, vilket kan leda till stagnation. Deras erfarenhet av tidigare framgångar kan göra dem ovilliga att omfamna nya idéer eller teknologier som innebär större osäkerhet, där ser vi att kraven från ungdomar öka och det accepterar inte ” old school”. Denna missmatch gör att man ” inte hittar varandra”. Mångfald i erfarenheter, bakgrund och tankesätt är avgörande för att främja innovation. En homogen kultur kan däremot bli ett hinder. Samma typer av lösningar återkommer om och om igen. Begränsad förmåga att förstå olika kundbehov och marknadsperspektiv. Konflikt rädsla som förhindrar meningsfulla diskussioner. När det sedan uppstår en kollektiv sanning – typ en gemensam tolkning i en sfär eller bransch, blir konsekvenserna förödande för utvecklingen. Alla tror – men ingen vill tillgodogöra sig fakta och statistik…………………..

2. Bristande digital kompetens

Många i 50+-gruppen har inte vuxit upp med den digitala teknologin och kan känna sig mindre bekväma med att integrera nya verktyg och processer. Detta kan skapa en känsla av att de bromsar digital transformation inom företaget, och kan därmed inte utnyttjar det fulla potentialet hos den unga generationen – som gör att man i förstår varandra. Det blir misstolkningar av varandra och attraktiviteten som arbetsgivare sjunker. Bara debatten om AI visar inom många organisationer på en oförmåga att ser fördelar med innovation, utveckling och kunna den nya tekniken applicerar i sin verksamhet.

3. Hierarkisk ledarskapsstil

Äldre generationer tenderar att vara vana vid mer hierarkiska organisationsstrukturer, vilket kan vara i konflikt med dagens plattare, mer dynamiska och inkluderande företagskulturer som präglar många framgångsrika internationella företag och start ups. Unga medarbetare föredrar ofta en ledarstil som bygger på samarbete och självbestämmande men självklart mot mål och resultat.

I en kultur där beslutsfattande är starkt centraliserat kan medarbetarna ofta känna sig maktlösa och ovilliga att bidra. En utvecklingsinriktad kultur kräver tolerans för misstag och experiment. Men om misslyckanden bestraffas, kan det leda till stagnation. Dit tillhör även stuprör och förmåga hos chef att håller flera olika processer ihop som det blir en helhet – helikopterseende, agil förhållningssätt och tydlig målstyrning är viktiga parameter som skulle gynna många organisationer.

4. Motstånd mot kulturella förändringar

Förändringar i arbetsplatskulturen, såsom en ökad betoning på mångfald, inkludering och flexibilitet, kan mötas med motstånd av äldre beslutsfattare som kanske är vana vid andra normer och strukturer. Även när värdegrunden förändras till det positiva. Vissa kulturer och länder har lättare att tar till sig nya sätt att arbetar och tänker, medans andra har stora problem som tex Tyskland, Frankrike i Europa som har varit dominerande under många år – där man ser nu stora strukturella problem se tidigare inlägg om OECD rapporten.

Kultur är en av de mest kraftfulla faktorerna för att främja eller hindra utveckling. Organisationer som bryter mönster av likatänkande och rädsla kan skapa utrymme för innovation, tillväxt och långsiktig framgång. När organisationer främjar en kultur där alla tänker likadant och ifrågasättande inte uppmuntras, kan det skapa stagnation. Även ett ledarskap att skydda till varje pris trogna och lojala medarbetare inför förändringar och skapa därmed en oas av bekvämlighet. Som i förlängningen är ett hinder för en enskildas egna utveckling och därmed även organisationen förmåga att ser i framtiden.

För att hittar det bästa talanger, skapar intresse hos den unga framåt inriktade generationer – kan man inte står stilla utan företag, organisationer måste skapa sig ett varumärke som attraherar det bästa. Där bör även språket inte vara ett hinder, allt fler använder sig av engelska som arbetsspråk för att både attraherar talanger men även för att hitta en gemensamt sätt att kommunicerar. Svenska är ju detta sammanhang en minoritetsspråk.

Varumärke för branscher måste fyllas med en VISION – ett BUDSKAP av vilja alltid ligga på TOPP som sedan följs upp av en Arbetsmiljö som präglas av RESULTAFOKUS och ANSVAR för sin egen och företagets utveckling. Varumärke ska även präglas av ständig pågående förändrings fokus, utveckling av produkter men även organisationen.

Tyvärr har många organisationer och företag hamnat, i fällan att alltid reagerar på händelser och följer beteenden istället för att ta agerar och påverkar beteenden, händelser och utvecklingen.



Den unga generation är nyckeln till framgång och enligt OECD är Sverige bland det bäst rustade för framtiden.

Arbetsmarknadspolitik, Utbildningspolitik Posted on mån, december 16, 2024 14:28

Jag är stolt över det svenska skolsystemet och för det kompetenser som den lär ut och som ger redskap för livslångt lärande. Tack att ni finns Svenska ungdomar och unga människor som har utvecklat dessa förmågor som gör vart samhälle till vinnare i en framtid som förändras allt snabbare. Ni är framtiden och ni bör vara förebilder för den äldre generationen, särskild politiker. Detta trots att ni ofta framställs som lata och ointresserade av att lära sig, som är en återkommande debatt i media, och det finns säkerligen flera retoriska grepp till varför detta fokus existerar. Skolan och Utbildning skapar rubriker och ger Politikerna lätta poäng. Men det ni och era kunskaper, färdigheter och särskild kompetenser är nyckeln till vår samhällets framgång även i framtiden. Ni behövs för den transformation som vi har framför oss, och ni har tydligen tillägnad ER enligt OECD analys i det svenska utbildningssystemet. Visst finns det varningstecken där särskild den psykiska ohälsa som politiken bör har som huvudfokus – inte Pärm eller Skärm.

Men varför är vi i allmänhet så negativa till Er.

  1. Kulturella och samhällsförändringar
    Många äldre generationer upplever att ungdomar idag har det lättare tack vare teknologiska framsteg och välfärdssystem. Det kan skapa en kontrast där unga ses som ”mindre drivna” jämfört med tidigare generationer som kanske behövde kämpa hårdare för att nå framgång.  Det glömmer oftast bort den oerhörda stressen ni idag upplever i dagens kunskapskvarn ( som innehåller ju mycket mera än era föräldrars). Den stora Psykiska ohälsa kommer jo som en brev på posten när Ert liv styrs redan från förskolan av en läroplan. Kraven på Er är så otrolig mycket större både från föräldrar, samhället och Er själva. Dagens ungdomar är tack och lov är mera självständig och tänker mera på sig själva och sin utveckling ( ni har höga krav på Er själva som även skapa stress), samtidigt ni har mera tillgång till relevant information som tidigare. Ungdomar idag värdesätter därav balans mellan arbete och fritid, det behöv för att överleva. Istället för att följa traditionella 9–5-jobbstrukturer söker de flexibilitet och möjlighet att kombinera karriär med personliga intressen och hälsa. De är mer benägna att välja arbetsgivare som erbjuder distansarbete, flextid och goda arbetsvillkor.
  2. Medias roll att skapa debatt
    Media tenderar att lyfta fram negativa stereotyper och kontroversiella ämnen eftersom de genererar klick, tittarsiffror och engagemang. Att framställa ungdomar som lata eller oengagerade kan väcka starka känslor, särskilt hos äldre läsare och tittare. Allt har inte varit bättre förr – utan många äldre har sin utgångspunkt från sin ungdomstid särskild politikerna. Hur kan man fokuserar på från ”SKÄRM till PÄRM” – istället för att skapa en symbios av båda delar. Man fokuserar på mera på misslyckande än att lyfta det positiva – som denna generation tillför samhället. Även att göra grundliga analyser är en brist i mediahanteringen ……………
  3. Skolresultat och arbetsmarknad
    Sverige har sett en nedgång i internationella studieresultat, såsom PISA-undersökningar, vilket ofta kopplas till ungdomars ”brist på disciplin”. Samtidigt möter unga en arbetsmarknad som ställer höga krav, vilket ibland leder till en bild av att unga inte ”kan tillräckligt”. Arbetsmarknaden har krav utifrån nutid och tänker inte på anställningsbarhet och i framtiden. Att det inte väljer traditionella yrken, utan mera intresserade av det nya yrkesområden är självklart – det speglar mera det egna intressen och vart man ser sig i framtiden. Samtidigt som företag i den ”gamla” arbetsmarknaden inte har haft förmåga att attraherar ungdomar. Många ungdomar lockas idag av yrken inom teknik, media, entreprenörskap och andra moderna branscher som framstår som mer #innovativa och #prestigefyllda. Traditionella yrkesområden kan uppfattas som ”gamla” eller mindre attraktiva, särskilt i ett samhälle där framgång ofta associeras med högre utbildning och kreativa karriärer. Även genom man erhåller fakta runt arbetsmiljö och hälsotal för många yrken – gör att man väljer bort vissa yrkesområden. Svenska skolan lyckas med sitt uppdrag enligt skollagen det visar OECD analys – trots det stora förändringar i sammansättning av samhället. ENLIGT SKOLLAGEN 4 § ska

 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Enligt OECD nya mätningar ligger vi högst till i områden som inte kan mätas av PISA, spännande att ser även på skillnader mellan generationer…………………………………Det har inte varit bättre förr, och kanske förklarar en del av den höga arbetslösheten bland 50 plus.

Här ligger vi ju i #världstoppen – men man ser även hur det äldre generationer inte har förmågan att tillgodogöra sig Livslångt #lärnde.

Är kritiken rättvis mot var unga generation ?

Forskning visar att många ungdomar är kreativa, engagerade och medvetna om samhällsfrågor som klimat, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Kritiken kan därför ibland vara överdriven eller baserad på fördomar.

Det kan vara värdefullt att ifrågasätta varför media så ofta väljer att lyfta dessa negativa narrativ och istället ge plats åt nyanserade berättelser om unga som tar initiativ och gör skillnad.

Särskild när man ser på OECD ovanstående nya mätning några år efter utbildningen – det inte det unga som är ett hinder till förändring och utveckling av framtiden utan det äldre………..

Det är viktigt att inte generalisera. Det finns många 50+ ledare som är innovativa, anpassningsbara och skickliga på att bygga broar mellan generationer. Problemet ligger ofta inte i åldern i sig utan i en ovilja att förändras och lära sig nytt – något som kan förekomma i alla åldersgrupper. Detta lyfts även i OCED rapport ovan – ser uppdelning av dessa kompetenser i ålder. Det är inte åldern som är det största hindret, utan förmågan (eller oviljan) att anpassa sig till förändringar och nya trender. Företag behöver arbeta aktivt med att skapa en inkluderande kultur där både unga och äldre kan bidra med sina unika perspektiv. När ålder och erfarenhet kombineras med ungdomlig energi och kreativitet kan detta bli en kraftfull drivkraft för utveckling. Kanske den så kallade Björklundska ” Flumskola” – har inte varit så dum – när man ser OECD rapporten – Det Learning Outcome som räknas inte delmålen som i PISA. Vi ser nedan särskild länder som är på väg att tappar mark och ekonomisk kraft där befolkningen inte har den inställning till livslångt lärande, lära om och lära nytt. Från toppen i VD stolen till ner i produktionen……

https://www.oecd.org/en/publications/oecd-skills-outlook-2023_27452f29-en.html



Dagens 10 åring i Grundskolan ska arbeta fram tills år 2104 eller tills hen fylld 70 år…………

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Posted on ons, december 04, 2024 13:38

Från Skärm till Pärm eller förbjud digitala medier……………….är det lösningen ?

 Här är en jämförelse mellan de färdigheter som efterfrågas enligt internationellt forskning av arbetslivet när man tänker ” framtiden för att lära om och nytt ” ( inte dagens yrken etc. där det kompetensbrist) och det svenska skolsystemets fokus:

För att möta behoven på en snabbt föränderlig arbetsmarknad behöver elever utveckla en kombination av tekniska färdigheter, mjukare kompetenser och en livslång lärande inställning. Här är de viktigaste färdigheterna och kunskaperna som efterfrågas enligt forskare, arbetsgivare och globala utbildnings rapporter nedan mot kontexten av svenska skolan fokus. Det svenska skolsystemet är utformat för att ge elever en bred grund av kunskaper och färdigheter, men hur väl det förbereder eleverna för framtidens arbetsmarknad är föremål för olika diskussioner. Där många beslutfattare har fortfarande inte förstått att man utbildar till framtiden med fokus på att medborgare kan tillgodogöra sig även den kunskaper, färdigheter och kompetenser som det ska lära sig om 40 år för att förbli anställningsbart upp till den sannolikt mycket högre pensionsålder. Jag talar om att medborgarnas förmåga att alltid har det ”just in time kompetenser” som behövs under hela livet. Om vi vet något så är det att förändringar kommer allt snabbare.

1. Kritisk tänkande och problemlösning

  • Betydelse: Att kunna analysera information, identifiera problem och utveckla innovativa lösningar är centralt i många branscher.
  • Användning: Teknologiska framsteg och komplexa samhällsutmaningar kräver analytisk förmåga och beslutsfattande baserat på data.
  • Källa: Enligt World Economic Forum’s Future of Jobs Report är kritiskt tänkande en av de mest efterfrågade kompetenserna på framtidens arbetsmarknad.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen för svenska grund- och gymnasieskolor lyfter fram vikten av att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och lösa problem, särskilt genom ämnen som matematik, naturvetenskap och samhällskunskap.
  • Svenska Skolans Utmaning: Trots detta visar undersökningar som PISA att svenska elever ofta presterar under genomsnittet i problemlösning jämfört med elever i länder som Finland eller Singapore​.

2. Digitala och tekniska färdigheter

  • Betydelse: Digital kompetens inkluderar allt från grundläggande datorkunskap till avancerade teknologier som artificiell intelligens, programmering och dataanalys.
  • Användning: Automatisering och digitalisering gör att många jobb kräver en hög grad av tekniskt kunnande.
  • Exempel: Verktyg som AI och blockchain blir allt viktigare inom teknik, finans och vård.
  • Källa: UNESCO betonar vikten av STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) för att stärka elevernas anställningsbarhet.
  • Svenska Skolans fokus: Digital kompetens är en av de centrala delarna i läroplanen, och svenska skolor är bland de mest digitaliserade i världen. Verktyg som datorer och läsplattor används flitigt i undervisningen. Men nu blir det från Skärm till Pärm….
  • Svenska Skolans Utmaning: Studier pekar på att elever ibland saknar djupare förståelse för hur digitala verktyg fungerar tekniskt, vilket gör att de riskerar att halka efter i avancerade tekniska färdigheter som programmering och dataanalys​.

3. Samarbetsförmåga och kommunikation

  • Betydelse: Arbetslivet innebär ofta arbete i team och samverkan över gränser.
  • Användning: Effektiv kommunikation, både muntlig och skriftlig, och förmågan att arbeta i mångkulturella miljöer blir alltmer centralt.
  • Exempel: Hybrida arbetsmiljöer kräver att anställda kan kommunicera effektivt både online och offline.
  • Svenska Skolans fokus: Svenska skolor betonar grupparbete och diskussioner i undervisningen, vilket är positivt för utvecklingen av samarbetsförmåga och kommunikation.
  • Svenska Skolans Utmaning: Ibland kan grupper bestå av individer med olika engagemangsnivåer, vilket påverkar lärandemiljön och individernas utveckling​

4. Kreativitet och innovation

  • Betydelse: Med ökande automatisering blir unika mänskliga förmågor som kreativitet och nytänkande oumbärliga.
  • Användning: Arbetsgivare värdesätter individer som kan skapa nya produkter, tjänster eller strategier.
  • Källa: En rapport från McKinsey pekar på att kreativa lösningar ofta leder till konkurrensfördelar.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som bild, musik och entreprenörskap syftar till att utveckla kreativitet. Elevledda projekt och samarbete uppmuntras i många skolor.
  • Svenska Skolan Utmaning: Kritiker menar att standardiserade tester och betygshets ibland kan hämma kreativitet och fokus på djupare lärande samt att stora delar av arbetslivet uppfattar detta som flum……………..

5. Emotionell intelligens (EQ)

  • Betydelse: Förmågan att förstå, hantera och utnyttja känslor både för sig själv och i relation till andra är en nyckel till ledarskap och samarbete.
  • Användning: EQ hjälper individer att navigera konflikter, bygga relationer och anpassa sig till förändringar.
  • Källa: Forskning från Harvard Business Review lyfter EQ som avgörande för ledarskap.
  • Svenska Skolan fokus ………vad finns detta område – ungdomar skulle kunna tar nytta av detta redan i unga år
  • Svenska skolan utmaning – avsaknaden av strategi och insikt

6. Anpassningsförmåga och resiliens

  • Betydelse: Den snabba takten i teknologiska och ekonomiska förändringar kräver att människor kan hantera osäkerhet och lära sig nya färdigheter snabbt.
  • Användning: Resiliens är centralt i att hantera utmaningar och motgångar på arbetsmarknaden.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen betonar vikten av att förbereda elever för ett livslångt lärande, vilket stöder utvecklingen av anpassningsförmåga.
  • Svenska Skolan Utmaning: Den ökade stressnivån bland elever, delvis på grund av skolprestationer och betygssystem, kan motverka resiliens och hanteringsförmåga. Arbetsmarknad önskar prestationer nu inte i framtiden – missmatch i tänkande.​

7. Global medvetenhet och kulturell kompetens

  • Betydelse: Arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad, vilket kräver förståelse för olika kulturer, språk och affärspraxis.
  • Användning: Multinationella företag och internationella samarbeten ökar behovet av interkulturell kompetens.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som samhällskunskap och språk samt internationella utbyten syftar till att utveckla global medvetenhet.
  • Svenska skolans Utmaning: Sverige har en relativt homogen utbildningskontext, vilket gör att globala perspektiv kan vara mindre integrerade än i mer multikulturella länder som Kanada eller Nederländerna.

8. Grundläggande kunskaper inom hållbarhet

  • Betydelse: Företag söker alltmer efter medarbetare med insikter i hållbar utveckling och cirkulär ekonomi.
  • Användning: Grön teknik och klimatåtgärder förändrar många branscher, vilket skapar nya yrken och krav.
  • Svenska Skolans fokus: Hållbarhet är ett viktigt tema i svenska läroplaner, med fokus på miljö och globala utmaningar.
  • Svenska Skolans Styrka: Svenska elever får ofta goda kunskaper om miljöfrågor, jämfört med många andra länder.

Sammanfattning

Den framtida arbetsmarknaden kräver inte bara tekniska färdigheter utan också mjuka kompetenser som kreativitet, samarbete och resiliens. Skolor och utbildningssystem behöver fokusera på en bred, anpassningsbar läroplan som betonar livslångt lärande. Utvecklingen av dessa färdigheter och kompetenser kräver samverkan mellan utbildning, arbetsgivare och samhälle för att förbereda elever på bästa möjliga sätt. Alla behöver tänka framtid i temer om 20 år – dagen 10 åringar ska ju arbetar till det är 70 år. Svenska skolan har en stark grund för att utveckla framtidsfärdigheter, särskilt inom områden som samarbete, hållbarhet och digital kompetens. Samtidigt finns utmaningar, såsom behovet av att stärka tekniska färdigheter, öka elevers förmåga till kritiskt tänkande och förbättra stresståligheten. Jämfört med toppländer som Finland och Singapore behöver Sverige fortsätta utveckla sitt fokus på kvalitet i undervisningen och stödja elevers kreativitet och problemlösningsförmåga.

 Den svenska skolan har även ett behov att ser över hela skolsystemet särskild på gymnasiet där det finns en mångfald av program, inriktningar och kurser som gynnar inte helheten utan tar tid från det kunskaper, färdigheter och kompetenser som är avgörande i framtiden och inte lägger grunden för livslångt lärande. Less i more

Beslutsfattare idag utgår ifrån nu och bygger sina tankar hur det själv har upplevt sin skola eller utbildningsväg. Det mycket sällan man utgår ifrån att den nu 10 åriga  år 2024 – ska har förmåga till självförsörjning som 70 åring   år 2104



Michelin-Guider och Foodies ett hinder för utvecklingen av Gastronomin ?

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on tor, mars 31, 2022 09:32

Höga noteringar i Guide Michelin och andra matguider är restaurangernas och särskild kockens högsta dröm – man säger i skolan ”Strävans mål”, eller man vill tillhöra den så kallade eliten – lagar mat i Champions League för restauranger och kockar. Ett slag självförverkligande och något som ger ”stjärnstatus”.

Men denna Champions League utgör bara en minimal del av Gastronomins värld och Kokkonsten – denna sektorn är en minoritet inom Gastronomin, och in många fall inte tillgänglig för människor utanför det gastronomiska mat eliten. Dessa stackars restauranger har blivit inlåsta i ett mycket smal och trångt system av bedömningar och tolkningar, som blir bara trängre och trängare, när nu även foodies (Instagram-ätare) skapar en ram på vad som är topp eller inte. Visst finns det fler och fler personer som kan tillgodogöra sig dessa restauranger och antalet växer, det blir även fler och fler som har råd. Och dessa styrs ju till rätt adresser av dessa guider och foodies – det är ju ”PLACE TO BE”. Alla tittar på varandra och ingen vågar att ” lovordar” restauranger som inte är inför denna boxen. Med resultat att många restauranger liknar varanda när det gäller upplevelser – ( via sociala media och instagram följer alla trenden och ser vad som gäller just nu.) När man sedan vet att 40 % av gästerna på världens så kallade topprestauranger består av andra personer inom gastronomins branscher förstärks detta ytterligare och hindrar den utvecklingen ” så här ska det vara ,så här är standarden” mentalitet.

Visst har varje restaurang utifrån sin styrande matlagare en egen personlighet utifrån hen egna CV som hen under sina år vid spisen har skapad – med en egen hantverksstil. Man har lärd sig allt, men alltid hållit sig inom ramen av tolkningar vad guider och foodies tycker vad som det är en topprestation. Där har det blivit så trångt att man inte längre kan tar till sig olika typer av matlagningsstilar – utan man bedömer allt utifrån den just gällande aktuella ramen. och den gällande normen. Da blir det svart för matlagare – kockar att förverkliga ”sitt kök, sin matlagningsstil eller förvaltar ett historiska arv som restaurangen har sedan tiotals år tillbaka. Genom att matlagare utvecklar sig endast inom denna från guider och foodies skapade trånga sektorn, där även förebilder (trendskapare) befinner sig. Resultaten blir att topprestauranger mer och mer blir mainstream. Särskild när gästerna tolka prestationer inom denna smala ramen ………………….det har ju toppoäng.

Att blicka utanför denna ”ramen” hittar man sällan hos världens topprestauranger – det finns för få kulturell bildade kockar och krögare som har förmåga att fråga sig själv ” varför gör jag på detta viset” eller som kan tänker” out of the box ” inom alla delar av gastronomin. Har förmågan att via sin restaurang ser helheten och som försöker förverkliga sig själva och har fokus på att ger gästerna en särskild eget upplevelse, och inte en mainstream topp middag som är lik och ryms inom den trånga ramen som sätts av alla guider och foodies.

I framtidens restaurangupplevelser måste man definierar gastronomins hantverkskonst på nytt – för att skapa en mångfald och befria sig från det trånga korsett – som guider och foodies har trängt dagens restauranger. Vi behöver vi HANTVERK PLUS + som betyder att man utöver ett hantverk i restaurangen på absoluta toppnivån som är en förutsättning plus en kulturell – kreativ – ifrågasättande och självständig Orientering som ger en ny Kreativitet. Där är det viktig att skapa en plats även för kreativa personer från andra professioner som kanske inte ” har skolats” i den trånga sektor som jag beskriver ovan, och därmed kan skapa en kreativa dialog och samarbete med dessa som är utbildad och skolad ” i den trånga sektorn”. Denna stoltheten över den egna särarten av restaurangsupplevelser gör att man inte behöver strävar ” efter dessa medaljer och utmärkelser som bedöms ”hemlig” och utgår från guidernas egen tolkning. Tänk att man besöker en restaurang som utifrån sin egen DNA skapa det unika och går sin egen väg, där matlagaren och alla anställda utvecklar restaurangens egna DNA och där kocken inte fokusera på sin eget förverkligande…………..

Vinnaren blir det gastronomiska landskapet med en mångfald av självsäkra, stolta, unika, gästfokuserade restauranger där alla tillsammans skapar upplevelser befriad av guidernas och foodies – tvångströja. Och i slutet erhåller vi Gäster tillgång till en gastronomisk mångfald som berikar – kulturlandskapet Gastronomin.



Blir Europa ett stort Skansen – Frilufts Museum?

EU, Kris, Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tor, januari 02, 2025 11:49

Världen omstruktureras, och det ser ut som att Europa blir omsprunget. Risken är stor att Europa blir mer av en geopolitisk spelbricka än en faktor att räkna med.

När man ser på HUAWEIs forskningscenter, som är designat för att attrahera de bästa talangerna, byggt med inspiration från europeiska städer – slottet i Versailles, små gränder från Rom, sydtyska byar – inser man att Europa där främst representeras som en plats för fritid, kulturell forntids inspiration och avkoppling snarare än innovation och framtidsteknologi.

Västvärlden är på väg att splittras. Läget är så allvarligt att Wall Street Journal frågar sig om det tredje världskriget redan har börjat. Här pekar man på en potentiell konfrontation mellan auktoritära stater som Kina, Ryssland, Nordkorea och Iran mot ett allt mer fragmenterat väst, där högerpopulistiska partier fokuserar på sina egna nationella agendor snarare än på samarbete. Med risken att Donald Trump nu återigen tagit makten och minskar USA:s engagemang för västvärldens säkerhet blir situationen ännu mer instabil. Amerika first – är ju slogan.

Samtidigt befinner sig Europa mitt i en ekonomisk kris – en kris som endast mildras i beskrivningen utifrån mitt perspektiv har det varit tillstånd sedan 20 år genom att man styrs av politiker som saknar handlingskraft och visioner. När sedan även många företag och organisationer inte tar utmaningar och omvärlden på allvar blir man omkörd. Ropen efter skattesänkningar, bidrag och stöd blir vanliga och vanligare. Corona har visst haft ett inflytande men samtidig blottad sårbarheten och bristen på förmåga att snabbt ställa om. Det mest anmärkningsvärda har ju varit att Europas största motor Tyskland -sände sin Corona rapporter från lokala byråer till Centralen i Berlin med FAX, och lärarna fick per post sänder sina uppgifter till eleverna…………………..Många europeiska företag jämförs med de nya teknikföretagen i USA och Asien, där lönsamheten är betydligt högre. Tysklands industri är i upplösning, Frankrike gör det svårt för investerare, och länder som Italien och Spanien lever ofta på EU-bidrag. Italien, i synnerhet, har redan blivit ett friluftsmuseum för kultur älskande turister från hela världen. Är detta en föraning om Europas framtid?

Det är särskilt anmärkningsvärt att italienaren Mario Draghi offentliggjorde en rapport om Europas konkurrenskraft, där han gav innovationsförmågan ett förödande betyg. Bland världens 50 största och mest lönsamma teknikföretag finns endast fyra europeiska aktörer. Han uttryckte allvaret genom att säga att Europa för första gången sedan kalla kriget behöver oroa sig för sitt välbefinnande och sin framtid. Hur många av Er som läser det här har tagit till sig denna helt fantastiska dokument och analys och tagit slutsatser utifrån denna …………………………..varför har Media i lyft denna mera………är vi rädda för sanningen ?

Europas framtid står på spel – både som ekonomisk och politisk kraft. Från att ha varit världens tredje största ekonomiska centrum riskerar Europa att reduceras till en semesterkoloni där man beundrar sin historiska kultur. Medan Kina och Indien bygger över 400 nya flygplatser utan att känna skam över flygresor, kan en veckas kulturresa till Europa bli en lockande framtidsvision för deras medborgare.

Europas befolkning präglas ofta av två perspektiv – längtan tillbaka till en bättre tid och rädsla för nedgång och kris. Detta är något som jag upplever dagligen, man sätter sina egna erfarenheter från förr i större fokus än vad som behövs i framtiden. Detta gäller personer och organisationer – där både tillsammans skapa en kultur som blir ett hinder för utveckling. Att bevara för bevarandes skulle även om resultat och effekter är otrolig negativ. Att Kill your Darlings – finns oftast inte. Oftast blir det mera av samma – för att hålla alla skenet uppe. Detta gäller särskild områden och organisationer som inte är beroende av Vinst eller resultat för sin överlevnad – utan som lever på bidrag och avgifter.

När USA nu signalerar att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet och sitt välstånd, upptäcker Europa att resurserna saknas. För att skydda sig själv måste Europa kraftigt öka sina försvarsutgifter, vilket förväntas kosta minst 4 % av BNP. Samtidigt krävs investeringar för att öka konkurrenskraften, men var ska dessa pengar komma ifrån? Jordbrukssubventioner och välfärdsstaten ligger nära till hands för nedskärningar. Uppror från bönder och befolkningen som drabbas är förprogrammerad……sociala oroligheter och det som är mest utsatta drabbas ännu mera.

Om Europa ska lyckas krävs starka ledare, handlingskraft och en mentalitetsförändring hos befolkningen. Den tyska filosofen Peter Sloterdijk uttryckte detta träffande när han påpekade att Europas befolkning måste släppa sin nostalgi över gamla imperier och ekonomiska framgångar och istället möta framtidens utmaningar.

När den europeiska befolkningen och dess organisationer inte förmår släppa taget om det förflutna, och försvarar endast det nuvarande och ser framtiden som en risk snarare än en möjlighet blir det kritisk. Denna mentalitet göder populistiska krafter, som i sin tur hindrar de nödvändiga förändringarna för att möta framtidens utmaningar. Man skyller på alla andra än den egna förmåga till förändring, det är mycket enklare. Där är det inte förvånansvärd att Kapitaliser och Tycooner som Musk med sin makt över delar av sociala medier – framhävda sig som det bättre alternativet till politiker – genom sina egna kompetenser som entreprenörskap, kostnadseffektivitet och risikoberedskap. Detta fenomen är som en kondensat i en värld av Disruption, Demokrati deficit, och längtan efter Visioner. Där finns det en stor risk att en ny elit skapar en ej demokratisk legitimerad maktkoncentration, som är späckad med kapitalismens fokus på egen vinning än allmänhetens välbefinnande – som i bästa James Bond Ernst Stavro Blofeld manier. Konstig är just att väljarnas önskan på förändring och protest över eliten – föder krafter som gynnar autoritära krafter och skapar just autoritära odemokratiska krafter. Hur dumma är vi ?

Den rådande krigsretoriken används nu som en samlande kraft för att ena medborgarna under en hotbild. Friheten hotas, och i denna kontext är det lätt att lyssna på politiker som lovar en återgång till det förflutnas trygghet.

Europa kanske är på väg att bli ett enda stort kulturellt museum, där välbärgade och intresserade besökare från världens framgångsrika regioner kan vila upp sig och beundra det gamla – och kanske själv tänker det har bättre förr eller ser som en varningstecken att alla ”maktcentra” till slut går under utifrån utifrån den egna självbelåtenhet och bristen på förändringsbenägenhet.

Kanske är besöksnäringen Europas enda chans att överleva i framtiden.

Jag kanske kommer inte uppleva allt detta – jag har fylld förra året 67 år och hoppas att jag har många njutningsfulla år framför mig – kanske kan jag ännu mera kritisk betrakta världen och spånar efter framtiden och hur jag eller vi kan bidrar till ett bättre samhället där alla tar ansvar, när man nu går ner i tjänst och sedan slutar helt inför sommaren. Utvecklingen går snabbt – da räcker det inte att går från ”Skärm till Pärm” och andra populistiska utspel.

Gott Nytt 2025 – lyssnar mera på fakta och frigör dig från policys som är framtagen i ett visst syfte. Tänk alltid vem som står bakom alla dessa skrifter och dess syfte även i sociala medier. Så skapar du bättre förutsättningar för Dina egna åtagande och beslut – och tänk även vad kan du göra själv åt saken…………………inte kräver att alla andrar eller staten ska göra detta.



Del 4: Det gastronomiska året 2025

Uncategorised Posted on lör, december 28, 2024 18:58

När jag blickade framåt mot 2025, växte förväntningarna på en förnyad Operakällaren Matsal. Med ett modigt avstamp från det gamla ”Wretmannska arv” och under ledning av den nu tragiskt bortgångne Daniel Höglander, fanns här en chans att skapa en ny identitet. Under ett besök i somras konstaterade vi själva att maten har varit god men att stämningen har varit som en Mausoleum över Tore Wretman ( som alla avgudar – men även där fanns en baksidan som man inte talar om) – Dagens Industris hyllningar antyder att teamet runt Daniel och Operakällar redan är på rätt väg – TOPPTOPP. Detta trots att vissa Mediaföreträdare önskade helst svartmåla bästa Daniel och många av hans kock kollegor ”förhöll” sig tysta och inte vilde sig göra ovän med vissa mediala kanaler. Fick själva en påminnelse av detta, när jag backade upp Daniel och beskrev sanningen. Läs mera om klägget.

Stjärnor och egna stilar

Det är tydligt att Sveriges toppkockar fortsätter att söka sina egna vägar. Superstjärnor som Björn Frantzén, Mathias Dahlgren, Daniel Berlin, Vollmers i Malmö, PM & Vänner i Växjö, Adam & Albin, Aloe med Niclas och Daniel, Mikael Einarsson och tidigare Magnus Ek har alla utvecklat unika smakprofiler och tankar kring gästupplevelsen. Petter på Ergo är också på god väg.

Trots detta finns det många restauranger där menyerna påverkas av trender, tävlingar och sociala medier – kortsiktigt tilltalande men ibland utan djup och spänning i gäst upplevelsen – Mainstream är det ofta.

”Klägget” inom gastronomin

Vi ställer oss frågan: finns det ett ”klägg” även inom gastronomin? Ett nätverk av makthavare inom media och restaurangvärlden som rör sig i samma kretsar? Frågan är kontroversiell, men värd att ställa. Fältet domineras av samma ansikten vid det olika så kallade akademier (gamla makthavare, Foodie och medier) På ena sidan skäller det när vara största företrädare öppnar krog i Dubai eller hjälper en gammal anställd i St. Petersburg med råd och tips, men själva reser till Mellanamerika och äter gott samt lyfter krogar som enligt TIMES finansernas ofta av knarkmaffian ( tvättning av knarkpengar) eller blir bjuden av vinagenter på resor till till vinbönder i hela världen………………

Årets snackis: Nobelmiddagen

2024 blev gröten på Nobelmiddagen en het fråga. Visst hade rätten kanske fungerat bättre lagad à la minute i mindre skala, men det är ingen enkel uppgift att tillaga för 1300 gäster. Det påminner oss om utmaningarna med storskalig gastronomi och hur komplext är denna typen av matlagning. Vi glömmer bort att många duktiga kockar jobbar inom Contract Cartering – ett gastronomisk område som ej lyfts, även alla otroliga konferens gårdar och Event tillställningar med Cartering.

Lönsamhet och betalningsvilja

Ekonomin inom restaurangnäringen fortsätter vara en utmaning. Många gäster tvekar att betala 350 kr för en vällagad huvudrät, serverad och tillagat a la minute samtidigt som 150 kr för en medioker hämtpizza accepteras. Kanske bör vi lära oss av cafékulturen där smörbulle och latte kan kosta 120 kr och ingen klaga ?

Trots konkurser fortsätter nya restauranger att öppna, ofta med höga ambitioner men utan en förmåga att ta betalt. Frågan är om det är ett överskott på krogar eller en obalans mellan förväntningar och betalningsvilja.

Hotellrestauranger – en ny trend

Hotellen har förändrat synen på sina restauranger. Från att vara en börda har de blivit en tillgång som skapar upplevelser utöver boendet. Frågan är om detta är en trend född ur behovet av trygghet eller ett genuint värde för gästerna.

Kockbristen – ett ständigt dilemma

Trots bristen på kockar väljer få detta yrke. Marknadsföringen av kockyrket har under de senaste 15 åren handlat mest om tävlingar, vilket skapat en bild av att en duktig kock måste vara en tävlingskock. I verkligheten handlar det om att kunna skapa glädje för gäster med allt från pytt i panna till hummer.

Tips för 2025

  • Laga ärlig mat – utveckla en stil som speglar din personlighet.
  • Kommunicera med gästerna – berätta varför din mat är speciell.
  • Ta betalt för kvalitet – låt priset spegla upplevelsen.
  • Prioritera arbetsmiljö – skapa en hållbar arbetsplats för dig och ditt team.

Nya Stjärnor ?

Daniel Berlin *** och sedan inget nya nyheter – ni vet det med egen stil…………..

Med dessa insikter ser vi fram emot ett spännande och förnyande 2025 i den svenska gastronomin, nu tycker ni att jag har glömt – ekologisk mat och hållbarhet – NEJ det är en självklarhet för mig, både min farmor och mormor har levt och lagad maten efter denna principen – som tusentals andra bond fruar som gick hushållnings skola i Sverige. – Bara för att några män upptäcker det nu igen som ”kejsarens nya kläder” – lyfta jag inte det vad som är självklart.



Nästa »