Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

År 2024 Del 1 tillbaka blick

Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, december 20, 2024 10:22

Vad händer egentligen under 2024?

Det är alltid en speciell tid innan jul – då vi tittar tillbaka på året som gått och försöker analysera vad som egentligen hände, särskilt vad gäller beteenden. Och ja, det är lätt att konstatera: om 2024 var en film, så hade den antagligen hetat ”Extremismens normalisering – och andra feelgood-trender”.

Del 1: Världsläget

En fascinerande (eller skrämmande) trend är hur ”tidigare” extrema åsikter numera är normen för att lyckas. Det verkar gälla särskilt i länder där politiken har misslyckats med att lyssna till sina medborgare. Istället föredrar makthavarna sina eliterade möten där man tolkar verkligheten åt folket: vad de behöver, vad som är sant, och vem som bör ha rätt att prata.

När valrörelsen sedan drar igång är det samma gamla visa. Fokus ligger på att svartmåla motståndaren: det är alltid deras fel. Erkänna problem? Skapa lösningar? Nej, det vore ju alldeles för… vuxet. Det gäller ju även andra organisationer i näringskedjan under politiken.

Och hur går det då för världens konflikter? Inte så bra. Några exempel:

  • FN, som en gång i tiden försökte spela neutral diplomat, verkar idag mest vara en pappersfigur. Det finns inga alliansfria länder kvar som kan medla.
  • I kriget mellan Ukraina och Ryssland är det tydligt: alla har valt sida. Det finns ingen neutral grund för dialog. Istället förenar hotbilder, och eskalationen bara fortsätter.

Vinnarna och leksakerna som dödar

Men är det verkligen så dystert? Inte för alla. Det finns ju vinnare i krig, och de sitter bekvämt i sina direktörsstolar inom försvarsindustrin. Efter några tuffa år efter Afghanistan rullar nu maskineriet för fullt – och orderböckerna är fyllda för minst ett decennium framåt.

Lite cyniskt kan man misstänka att det finns en viss glädje inom militären när gamla vapen skickas till Ukraina. För varje pansarvagn som går förlorad i strid, eller har sänds av andra länder till krigszoner (i form av stöd) öppnas möjligheten att beställa nya, hypermoderna (och dyra) vapensystem. Efterfrågan ökar, priserna skjuter i höjden – och det hela finansieras av regeringar som ser ”hotet” från öst som en perfekt ursäkt att öppna plånboken. Tänk om den som beslutar om krig och vald – även ska utkämpa striden (citat från min fars gamla konditor som deltog i första och andra världskriget.)

Givar hjärta att stödja är ju snäll – men det finns en iskall beräkning bakom varje stöd, det inte pengar man sänder utan ”gammal krigsmaterial” som prissätts och där sedan riktiga pengar används för att ersätta det gamla som man har skänkt bort. Tänk om det nya moderna prylar skulle har sänds till Ukraina – kriget kanske redan skulle har varit slut…………………………….

Och vem ifrågasätter detta system? Inte många. Men visst vore det spännande om någon började tala om ”miljökrav” för krigsmateriel? Eldrivna tanks, soldater på hälsosamma dieter, och cykelvägar till frontlinjen. bygglov till skyttegravar etc. Kanske ett överkurskrav? Eller bara en roligare framtidsvision.

Nästa steg? Samma som förut

Efter att kriget någon gång tar slut – kanske med samma gränsdragningar som för 2014, men med miljontals döda och förstörda städer – kommer den ekonomiska maskinen att rulla vidare. Först är det dags för återuppbyggnad. Stora företag som profiterade på kriget kommer att dra in ytterligare vinster, och styrande politiker kanske får en smått generös provision i uppbyggnaden av dessa länder – finansierad av samma kassan som finansierade krigshandlingar.

Och så kommer systemet att snurra vidare. Vare sig det kallas demokrati, diktatur eller kapitalism så verkar en sak vara konstant: tillväxt och pengar styr allt. Om 2024 lär oss något så är det kanske att ”rubrikerna förändras, men inte spelreglerna”.

God jul och gott nytt år – vi får hoppas att 2025 blir bättre!



Det största hindren för utveckling av en organisationer, företag och även politiska partier

Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on mån, december 16, 2024 16:38

1. Konservativa arbetsmetoder och processer

Äldre beslutsfattare kan ibland föredra beprövade metoder och undvika risker, vilket kan leda till stagnation. Deras erfarenhet av tidigare framgångar kan göra dem ovilliga att omfamna nya idéer eller teknologier som innebär större osäkerhet, där ser vi att kraven från ungdomar öka och det accepterar inte ” old school”. Denna missmatch gör att man ” inte hittar varandra”. Mångfald i erfarenheter, bakgrund och tankesätt är avgörande för att främja innovation. En homogen kultur kan däremot bli ett hinder. Samma typer av lösningar återkommer om och om igen. Begränsad förmåga att förstå olika kundbehov och marknadsperspektiv. Konflikt rädsla som förhindrar meningsfulla diskussioner. När det sedan uppstår en kollektiv sanning – typ en gemensam tolkning i en sfär eller bransch, blir konsekvenserna förödande för utvecklingen. Alla tror – men ingen vill tillgodogöra sig fakta och statistik…………………..

2. Bristande digital kompetens

Många i 50+-gruppen har inte vuxit upp med den digitala teknologin och kan känna sig mindre bekväma med att integrera nya verktyg och processer. Detta kan skapa en känsla av att de bromsar digital transformation inom företaget, och kan därmed inte utnyttjar det fulla potentialet hos den unga generationen – som gör att man i förstår varandra. Det blir misstolkningar av varandra och attraktiviteten som arbetsgivare sjunker. Bara debatten om AI visar inom många organisationer på en oförmåga att ser fördelar med innovation, utveckling och kunna den nya tekniken applicerar i sin verksamhet.

3. Hierarkisk ledarskapsstil

Äldre generationer tenderar att vara vana vid mer hierarkiska organisationsstrukturer, vilket kan vara i konflikt med dagens plattare, mer dynamiska och inkluderande företagskulturer som präglar många framgångsrika internationella företag och start ups. Unga medarbetare föredrar ofta en ledarstil som bygger på samarbete och självbestämmande men självklart mot mål och resultat.

I en kultur där beslutsfattande är starkt centraliserat kan medarbetarna ofta känna sig maktlösa och ovilliga att bidra. En utvecklingsinriktad kultur kräver tolerans för misstag och experiment. Men om misslyckanden bestraffas, kan det leda till stagnation. Dit tillhör även stuprör och förmåga hos chef att håller flera olika processer ihop som det blir en helhet – helikopterseende, agil förhållningssätt och tydlig målstyrning är viktiga parameter som skulle gynna många organisationer.

4. Motstånd mot kulturella förändringar

Förändringar i arbetsplatskulturen, såsom en ökad betoning på mångfald, inkludering och flexibilitet, kan mötas med motstånd av äldre beslutsfattare som kanske är vana vid andra normer och strukturer. Även när värdegrunden förändras till det positiva. Vissa kulturer och länder har lättare att tar till sig nya sätt att arbetar och tänker, medans andra har stora problem som tex Tyskland, Frankrike i Europa som har varit dominerande under många år – där man ser nu stora strukturella problem se tidigare inlägg om OECD rapporten.

Kultur är en av de mest kraftfulla faktorerna för att främja eller hindra utveckling. Organisationer som bryter mönster av likatänkande och rädsla kan skapa utrymme för innovation, tillväxt och långsiktig framgång. När organisationer främjar en kultur där alla tänker likadant och ifrågasättande inte uppmuntras, kan det skapa stagnation. Även ett ledarskap att skydda till varje pris trogna och lojala medarbetare inför förändringar och skapa därmed en oas av bekvämlighet. Som i förlängningen är ett hinder för en enskildas egna utveckling och därmed även organisationen förmåga att ser i framtiden.

För att hittar det bästa talanger, skapar intresse hos den unga framåt inriktade generationer – kan man inte står stilla utan företag, organisationer måste skapa sig ett varumärke som attraherar det bästa. Där bör även språket inte vara ett hinder, allt fler använder sig av engelska som arbetsspråk för att både attraherar talanger men även för att hitta en gemensamt sätt att kommunicerar. Svenska är ju detta sammanhang en minoritetsspråk.

Varumärke för branscher måste fyllas med en VISION – ett BUDSKAP av vilja alltid ligga på TOPP som sedan följs upp av en Arbetsmiljö som präglas av RESULTAFOKUS och ANSVAR för sin egen och företagets utveckling. Varumärke ska även präglas av ständig pågående förändrings fokus, utveckling av produkter men även organisationen.

Tyvärr har många organisationer och företag hamnat, i fällan att alltid reagerar på händelser och följer beteenden istället för att ta agerar och påverkar beteenden, händelser och utvecklingen.



Den unga generation är nyckeln till framgång och enligt OECD är Sverige bland det bäst rustade för framtiden.

Arbetsmarknadspolitik, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on mån, december 16, 2024 14:28

Jag är stolt över det svenska skolsystemet och för det kompetenser som den lär ut och som ger redskap för livslångt lärande. Tack att ni finns Svenska ungdomar och unga människor som har utvecklat dessa förmågor som gör vart samhälle till vinnare i en framtid som förändras allt snabbare. Ni är framtiden och ni bör vara förebilder för den äldre generationen, särskild politiker. Detta trots att ni ofta framställs som lata och ointresserade av att lära sig, som är en återkommande debatt i media, och det finns säkerligen flera retoriska grepp till varför detta fokus existerar. Skolan och Utbildning skapar rubriker och ger Politikerna lätta poäng. Men det ni och era kunskaper, färdigheter och särskild kompetenser är nyckeln till vår samhällets framgång även i framtiden. Ni behövs för den transformation som vi har framför oss, och ni har tydligen tillägnad ER enligt OECD analys i det svenska utbildningssystemet. Visst finns det varningstecken där särskild den psykiska ohälsa som politiken bör har som huvudfokus – inte Pärm eller Skärm.

Men varför är vi i allmänhet så negativa till Er.

  1. Kulturella och samhällsförändringar
    Många äldre generationer upplever att ungdomar idag har det lättare tack vare teknologiska framsteg och välfärdssystem. Det kan skapa en kontrast där unga ses som ”mindre drivna” jämfört med tidigare generationer som kanske behövde kämpa hårdare för att nå framgång.  Det glömmer oftast bort den oerhörda stressen ni idag upplever i dagens kunskapskvarn ( som innehåller ju mycket mera än era föräldrars). Den stora Psykiska ohälsa kommer jo som en brev på posten när Ert liv styrs redan från förskolan av en läroplan. Kraven på Er är så otrolig mycket större både från föräldrar, samhället och Er själva. Dagens ungdomar är tack och lov är mera självständig och tänker mera på sig själva och sin utveckling ( ni har höga krav på Er själva som även skapa stress), samtidigt ni har mera tillgång till relevant information som tidigare. Ungdomar idag värdesätter därav balans mellan arbete och fritid, det behöv för att överleva. Istället för att följa traditionella 9–5-jobbstrukturer söker de flexibilitet och möjlighet att kombinera karriär med personliga intressen och hälsa. De är mer benägna att välja arbetsgivare som erbjuder distansarbete, flextid och goda arbetsvillkor.
  2. Medias roll att skapa debatt
    Media tenderar att lyfta fram negativa stereotyper och kontroversiella ämnen eftersom de genererar klick, tittarsiffror och engagemang. Att framställa ungdomar som lata eller oengagerade kan väcka starka känslor, särskilt hos äldre läsare och tittare. Allt har inte varit bättre förr – utan många äldre har sin utgångspunkt från sin ungdomstid särskild politikerna. Hur kan man fokuserar på från ”SKÄRM till PÄRM” – istället för att skapa en symbios av båda delar. Man fokuserar på mera på misslyckande än att lyfta det positiva – som denna generation tillför samhället. Även att göra grundliga analyser är en brist i mediahanteringen ……………
  3. Skolresultat och arbetsmarknad
    Sverige har sett en nedgång i internationella studieresultat, såsom PISA-undersökningar, vilket ofta kopplas till ungdomars ”brist på disciplin”. Samtidigt möter unga en arbetsmarknad som ställer höga krav, vilket ibland leder till en bild av att unga inte ”kan tillräckligt”. Arbetsmarknaden har krav utifrån nutid och tänker inte på anställningsbarhet och i framtiden. Att det inte väljer traditionella yrken, utan mera intresserade av det nya yrkesområden är självklart – det speglar mera det egna intressen och vart man ser sig i framtiden. Samtidigt som företag i den ”gamla” arbetsmarknaden inte har haft förmåga att attraherar ungdomar. Många ungdomar lockas idag av yrken inom teknik, media, entreprenörskap och andra moderna branscher som framstår som mer #innovativa och #prestigefyllda. Traditionella yrkesområden kan uppfattas som ”gamla” eller mindre attraktiva, särskilt i ett samhälle där framgång ofta associeras med högre utbildning och kreativa karriärer. Även genom man erhåller fakta runt arbetsmiljö och hälsotal för många yrken – gör att man väljer bort vissa yrkesområden. Svenska skolan lyckas med sitt uppdrag enligt skollagen det visar OECD analys – trots det stora förändringar i sammansättning av samhället. ENLIGT SKOLLAGEN 4 § ska

 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Enligt OECD nya mätningar ligger vi högst till i områden som inte kan mätas av PISA, spännande att ser även på skillnader mellan generationer…………………………………Det har inte varit bättre förr, och kanske förklarar en del av den höga arbetslösheten bland 50 plus.

Här ligger vi ju i #världstoppen – men man ser även hur det äldre generationer inte har förmågan att tillgodogöra sig Livslångt #lärnde.

Är kritiken rättvis mot var unga generation ?

Forskning visar att många ungdomar är kreativa, engagerade och medvetna om samhällsfrågor som klimat, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Kritiken kan därför ibland vara överdriven eller baserad på fördomar.

Det kan vara värdefullt att ifrågasätta varför media så ofta väljer att lyfta dessa negativa narrativ och istället ge plats åt nyanserade berättelser om unga som tar initiativ och gör skillnad.

Särskild när man ser på OECD ovanstående nya mätning några år efter utbildningen – det inte det unga som är ett hinder till förändring och utveckling av framtiden utan det äldre………..

Det är viktigt att inte generalisera. Det finns många 50+ ledare som är innovativa, anpassningsbara och skickliga på att bygga broar mellan generationer. Problemet ligger ofta inte i åldern i sig utan i en ovilja att förändras och lära sig nytt – något som kan förekomma i alla åldersgrupper. Detta lyfts även i OCED rapport ovan – ser uppdelning av dessa kompetenser i ålder. Det är inte åldern som är det största hindret, utan förmågan (eller oviljan) att anpassa sig till förändringar och nya trender. Företag behöver arbeta aktivt med att skapa en inkluderande kultur där både unga och äldre kan bidra med sina unika perspektiv. När ålder och erfarenhet kombineras med ungdomlig energi och kreativitet kan detta bli en kraftfull drivkraft för utveckling. Kanske den så kallade Björklundska ” Flumskola” – har inte varit så dum – när man ser OECD rapporten – Det Learning Outcome som räknas inte delmålen som i PISA. Vi ser nedan särskild länder som är på väg att tappar mark och ekonomisk kraft där befolkningen inte har den inställning till livslångt lärande, lära om och lära nytt. Från toppen i VD stolen till ner i produktionen……

https://www.oecd.org/en/publications/oecd-skills-outlook-2023_27452f29-en.html



Dagens 10 åring i Grundskolan ska arbeta fram tills år 2104 eller tills hen fylld 70 år…………

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, december 04, 2024 13:38

Från Skärm till Pärm eller förbjud digitala medier……………….är det lösningen ?

 Här är en jämförelse mellan de färdigheter som efterfrågas enligt internationellt forskning av arbetslivet när man tänker ” framtiden för att lära om och nytt ” ( inte dagens yrken etc. där det kompetensbrist) och det svenska skolsystemets fokus:

För att möta behoven på en snabbt föränderlig arbetsmarknad behöver elever utveckla en kombination av tekniska färdigheter, mjukare kompetenser och en livslång lärande inställning. Här är de viktigaste färdigheterna och kunskaperna som efterfrågas enligt forskare, arbetsgivare och globala utbildnings rapporter nedan mot kontexten av svenska skolan fokus. Det svenska skolsystemet är utformat för att ge elever en bred grund av kunskaper och färdigheter, men hur väl det förbereder eleverna för framtidens arbetsmarknad är föremål för olika diskussioner. Där många beslutfattare har fortfarande inte förstått att man utbildar till framtiden med fokus på att medborgare kan tillgodogöra sig även den kunskaper, färdigheter och kompetenser som det ska lära sig om 40 år för att förbli anställningsbart upp till den sannolikt mycket högre pensionsålder. Jag talar om att medborgarnas förmåga att alltid har det ”just in time kompetenser” som behövs under hela livet. Om vi vet något så är det att förändringar kommer allt snabbare.

1. Kritisk tänkande och problemlösning

  • Betydelse: Att kunna analysera information, identifiera problem och utveckla innovativa lösningar är centralt i många branscher.
  • Användning: Teknologiska framsteg och komplexa samhällsutmaningar kräver analytisk förmåga och beslutsfattande baserat på data.
  • Källa: Enligt World Economic Forum’s Future of Jobs Report är kritiskt tänkande en av de mest efterfrågade kompetenserna på framtidens arbetsmarknad.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen för svenska grund- och gymnasieskolor lyfter fram vikten av att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och lösa problem, särskilt genom ämnen som matematik, naturvetenskap och samhällskunskap.
  • Svenska Skolans Utmaning: Trots detta visar undersökningar som PISA att svenska elever ofta presterar under genomsnittet i problemlösning jämfört med elever i länder som Finland eller Singapore​.

2. Digitala och tekniska färdigheter

  • Betydelse: Digital kompetens inkluderar allt från grundläggande datorkunskap till avancerade teknologier som artificiell intelligens, programmering och dataanalys.
  • Användning: Automatisering och digitalisering gör att många jobb kräver en hög grad av tekniskt kunnande.
  • Exempel: Verktyg som AI och blockchain blir allt viktigare inom teknik, finans och vård.
  • Källa: UNESCO betonar vikten av STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) för att stärka elevernas anställningsbarhet.
  • Svenska Skolans fokus: Digital kompetens är en av de centrala delarna i läroplanen, och svenska skolor är bland de mest digitaliserade i världen. Verktyg som datorer och läsplattor används flitigt i undervisningen. Men nu blir det från Skärm till Pärm….
  • Svenska Skolans Utmaning: Studier pekar på att elever ibland saknar djupare förståelse för hur digitala verktyg fungerar tekniskt, vilket gör att de riskerar att halka efter i avancerade tekniska färdigheter som programmering och dataanalys​.

3. Samarbetsförmåga och kommunikation

  • Betydelse: Arbetslivet innebär ofta arbete i team och samverkan över gränser.
  • Användning: Effektiv kommunikation, både muntlig och skriftlig, och förmågan att arbeta i mångkulturella miljöer blir alltmer centralt.
  • Exempel: Hybrida arbetsmiljöer kräver att anställda kan kommunicera effektivt både online och offline.
  • Svenska Skolans fokus: Svenska skolor betonar grupparbete och diskussioner i undervisningen, vilket är positivt för utvecklingen av samarbetsförmåga och kommunikation.
  • Svenska Skolans Utmaning: Ibland kan grupper bestå av individer med olika engagemangsnivåer, vilket påverkar lärandemiljön och individernas utveckling​

4. Kreativitet och innovation

  • Betydelse: Med ökande automatisering blir unika mänskliga förmågor som kreativitet och nytänkande oumbärliga.
  • Användning: Arbetsgivare värdesätter individer som kan skapa nya produkter, tjänster eller strategier.
  • Källa: En rapport från McKinsey pekar på att kreativa lösningar ofta leder till konkurrensfördelar.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som bild, musik och entreprenörskap syftar till att utveckla kreativitet. Elevledda projekt och samarbete uppmuntras i många skolor.
  • Svenska Skolan Utmaning: Kritiker menar att standardiserade tester och betygshets ibland kan hämma kreativitet och fokus på djupare lärande samt att stora delar av arbetslivet uppfattar detta som flum……………..

5. Emotionell intelligens (EQ)

  • Betydelse: Förmågan att förstå, hantera och utnyttja känslor både för sig själv och i relation till andra är en nyckel till ledarskap och samarbete.
  • Användning: EQ hjälper individer att navigera konflikter, bygga relationer och anpassa sig till förändringar.
  • Källa: Forskning från Harvard Business Review lyfter EQ som avgörande för ledarskap.
  • Svenska Skolan fokus ………vad finns detta område – ungdomar skulle kunna tar nytta av detta redan i unga år
  • Svenska skolan utmaning – avsaknaden av strategi och insikt

6. Anpassningsförmåga och resiliens

  • Betydelse: Den snabba takten i teknologiska och ekonomiska förändringar kräver att människor kan hantera osäkerhet och lära sig nya färdigheter snabbt.
  • Användning: Resiliens är centralt i att hantera utmaningar och motgångar på arbetsmarknaden.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen betonar vikten av att förbereda elever för ett livslångt lärande, vilket stöder utvecklingen av anpassningsförmåga.
  • Svenska Skolan Utmaning: Den ökade stressnivån bland elever, delvis på grund av skolprestationer och betygssystem, kan motverka resiliens och hanteringsförmåga. Arbetsmarknad önskar prestationer nu inte i framtiden – missmatch i tänkande.​

7. Global medvetenhet och kulturell kompetens

  • Betydelse: Arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad, vilket kräver förståelse för olika kulturer, språk och affärspraxis.
  • Användning: Multinationella företag och internationella samarbeten ökar behovet av interkulturell kompetens.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som samhällskunskap och språk samt internationella utbyten syftar till att utveckla global medvetenhet.
  • Svenska skolans Utmaning: Sverige har en relativt homogen utbildningskontext, vilket gör att globala perspektiv kan vara mindre integrerade än i mer multikulturella länder som Kanada eller Nederländerna.

8. Grundläggande kunskaper inom hållbarhet

  • Betydelse: Företag söker alltmer efter medarbetare med insikter i hållbar utveckling och cirkulär ekonomi.
  • Användning: Grön teknik och klimatåtgärder förändrar många branscher, vilket skapar nya yrken och krav.
  • Svenska Skolans fokus: Hållbarhet är ett viktigt tema i svenska läroplaner, med fokus på miljö och globala utmaningar.
  • Svenska Skolans Styrka: Svenska elever får ofta goda kunskaper om miljöfrågor, jämfört med många andra länder.

Sammanfattning

Den framtida arbetsmarknaden kräver inte bara tekniska färdigheter utan också mjuka kompetenser som kreativitet, samarbete och resiliens. Skolor och utbildningssystem behöver fokusera på en bred, anpassningsbar läroplan som betonar livslångt lärande. Utvecklingen av dessa färdigheter och kompetenser kräver samverkan mellan utbildning, arbetsgivare och samhälle för att förbereda elever på bästa möjliga sätt. Alla behöver tänka framtid i temer om 20 år – dagen 10 åringar ska ju arbetar till det är 70 år. Svenska skolan har en stark grund för att utveckla framtidsfärdigheter, särskilt inom områden som samarbete, hållbarhet och digital kompetens. Samtidigt finns utmaningar, såsom behovet av att stärka tekniska färdigheter, öka elevers förmåga till kritiskt tänkande och förbättra stresståligheten. Jämfört med toppländer som Finland och Singapore behöver Sverige fortsätta utveckla sitt fokus på kvalitet i undervisningen och stödja elevers kreativitet och problemlösningsförmåga.

 Den svenska skolan har även ett behov att ser över hela skolsystemet särskild på gymnasiet där det finns en mångfald av program, inriktningar och kurser som gynnar inte helheten utan tar tid från det kunskaper, färdigheter och kompetenser som är avgörande i framtiden och inte lägger grunden för livslångt lärande. Less i more

Beslutsfattare idag utgår ifrån nu och bygger sina tankar hur det själv har upplevt sin skola eller utbildningsväg. Det mycket sällan man utgår ifrån att den nu 10 åriga  år 2024 – ska har förmåga till självförsörjning som 70 åring   år 2104



Michelin-Guider och Foodies ett hinder för utvecklingen av Gastronomin ?

Mat och Vin, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tor, mars 31, 2022 09:32

Höga noteringar i Guide Michelin och andra matguider är restaurangernas och särskild kockens högsta dröm – man säger i skolan ”Strävans mål”, eller man vill tillhöra den så kallade eliten – lagar mat i Champions League för restauranger och kockar. Ett slag självförverkligande och något som ger ”stjärnstatus”.

Men denna Champions League utgör bara en minimal del av Gastronomins värld och Kokkonsten – denna sektorn är en minoritet inom Gastronomin, och in många fall inte tillgänglig för människor utanför det gastronomiska mat eliten. Dessa stackars restauranger har blivit inlåsta i ett mycket smal och trångt system av bedömningar och tolkningar, som blir bara trängre och trängare, när nu även foodies (Instagram-ätare) skapar en ram på vad som är topp eller inte. Visst finns det fler och fler personer som kan tillgodogöra sig dessa restauranger och antalet växer, det blir även fler och fler som har råd. Och dessa styrs ju till rätt adresser av dessa guider och foodies – det är ju ”PLACE TO BE”. Alla tittar på varandra och ingen vågar att ” lovordar” restauranger som inte är inför denna boxen. Med resultat att många restauranger liknar varanda när det gäller upplevelser – ( via sociala media och instagram följer alla trenden och ser vad som gäller just nu.) När man sedan vet att 40 % av gästerna på världens så kallade topprestauranger består av andra personer inom gastronomins branscher förstärks detta ytterligare och hindrar den utvecklingen ” så här ska det vara ,så här är standarden” mentalitet.

Visst har varje restaurang utifrån sin styrande matlagare en egen personlighet utifrån hen egna CV som hen under sina år vid spisen har skapad – med en egen hantverksstil. Man har lärd sig allt, men alltid hållit sig inom ramen av tolkningar vad guider och foodies tycker vad som det är en topprestation. Där har det blivit så trångt att man inte längre kan tar till sig olika typer av matlagningsstilar – utan man bedömer allt utifrån den just gällande aktuella ramen. och den gällande normen. Da blir det svart för matlagare – kockar att förverkliga ”sitt kök, sin matlagningsstil eller förvaltar ett historiska arv som restaurangen har sedan tiotals år tillbaka. Genom att matlagare utvecklar sig endast inom denna från guider och foodies skapade trånga sektorn, där även förebilder (trendskapare) befinner sig. Resultaten blir att topprestauranger mer och mer blir mainstream. Särskild när gästerna tolka prestationer inom denna smala ramen ………………….det har ju toppoäng.

Att blicka utanför denna ”ramen” hittar man sällan hos världens topprestauranger – det finns för få kulturell bildade kockar och krögare som har förmåga att fråga sig själv ” varför gör jag på detta viset” eller som kan tänker” out of the box ” inom alla delar av gastronomin. Har förmågan att via sin restaurang ser helheten och som försöker förverkliga sig själva och har fokus på att ger gästerna en särskild eget upplevelse, och inte en mainstream topp middag som är lik och ryms inom den trånga ramen som sätts av alla guider och foodies.

I framtidens restaurangupplevelser måste man definierar gastronomins hantverkskonst på nytt – för att skapa en mångfald och befria sig från det trånga korsett – som guider och foodies har trängt dagens restauranger. Vi behöver vi HANTVERK PLUS + som betyder att man utöver ett hantverk i restaurangen på absoluta toppnivån som är en förutsättning plus en kulturell – kreativ – ifrågasättande och självständig Orientering som ger en ny Kreativitet. Där är det viktig att skapa en plats även för kreativa personer från andra professioner som kanske inte ” har skolats” i den trånga sektor som jag beskriver ovan, och därmed kan skapa en kreativa dialog och samarbete med dessa som är utbildad och skolad ” i den trånga sektorn”. Denna stoltheten över den egna särarten av restaurangsupplevelser gör att man inte behöver strävar ” efter dessa medaljer och utmärkelser som bedöms ”hemlig” och utgår från guidernas egen tolkning. Tänk att man besöker en restaurang som utifrån sin egen DNA skapa det unika och går sin egen väg, där matlagaren och alla anställda utvecklar restaurangens egna DNA och där kocken inte fokusera på sin eget förverkligande…………..

Vinnaren blir det gastronomiska landskapet med en mångfald av självsäkra, stolta, unika, gästfokuserade restauranger där alla tillsammans skapar upplevelser befriad av guidernas och foodies – tvångströja. Och i slutet erhåller vi Gäster tillgång till en gastronomisk mångfald som berikar – kulturlandskapet Gastronomin.



Året 2024 Del 2

Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, december 20, 2024 18:41

Tillbakablick på Sverige och politiken

Sverige är ett land med stora ytor, där de flesta bor i södra tredjedelen och längs kusterna. Genom historien har Sverige byggt upp sitt rykte som ett välfärdsland med generösa förmåner. Men tiderna har förändrats, och nu står vi inför stora utmaningar. Trots det förväntar sig många fortfarande att staten ska lösa allt – utan att själva bidra särskilt mycket. Sänkta skatter – men högre bidrag och stöd är mantra hos alla som bor hos oss.

Politikens labyrint

Missnöjet med politiken är påtagligt. Vi har tre stora partier och en rad mindre partier, men det är ofta de små marginalpartierna som styr dagordningen. Det liknar ibland en lekstuga: ”Om ni inte gör som jag säger, så leker jag med någon annan!” Resultatet? Självgoda politiker som verkar ignorera valresultat och folkets vilja. ”Vi vet bättre”, verkar vara mantrat – bara vi har makten.

En turbulent tid för partierna

Det här året har varit speciellt. Det gamla statspartiet riskerar att förlora sitt viktigaste ekonomiska stöd – lotterierna – och även LO börjar skruva på sig, eftersom en tredjedel av deras medlemmar nu sympatiserar med Sverigedemokraterna. Det skapar oro i leden.

De mindre partierna verkar mest sticka ut med orimliga förslag. Ett exempel är ”Från skärm till pärm” – en idé som kanske var tänkt för äldre lärare som inte vill anpassa sig till den digitala världen. Men hur passar det egentligen dagens skolungdomar som ska arbetar till 2104 när det fylld 70 år.

Löften och verklighet

Före valet lovas det guld och gröna skogar, men efter valet verkar löftena glömmas bort. Istället får lobbyister och tankesmedjor stort inflytande över politiken. I media och på sociala medier sprids ”sanningar” som inte alltid grundar sig på fakta eller riskanalyser men som styrs av lobbisterna. Det är ju en regel att men byter sida ofta – man vet knappt längre vem som är politiker och vem som är lobbyist – eliten hjälper och stödjer varandra. Vi väljare är ju bara röst kött vart fjärde år.

Energikris och elmarknad

Energifrågan är ett hett ämne.

Det påminner om ett större mönster. 1996 när Nordpool skapades har Politiken och kapitalet har ofta bortsett från forskning och riskanalyser, vilket lett till dagens situation. Vänsterpartiet var faktiskt de enda som röstade emot – av ideologiska skäl. När Tyskland hängde på 2006 och stängde sina kärnkraftverk, trots att riskanalyser varnade man för just dagens problem och nu ser vi konsekvenserna. Samtidigt står Sverige inför utmaningar: strömmen som produceras i Norrland behövs där, och resten av landet får förlita sig på sol och vind. Som tur har vi politiker som via till riksdagen föreslår att vi ska producera i fabrikerna på nätterna för att så vis dela upp bristvaran ström. Smart………..

Kompetensbrist och arbetslöshet

Sverige lider också av kompetensbrist. Många unga vill hellre bli tjänstemän än arbeta med kroppsarbete. Arbetskraftsinvandring har fungerat tidigare, men nu ser vi samma problem i andra länder – alla vill ha karriärer i tjänstesektorn. Bristen på hantverkare och industriarbetare är akut, och nu försöker staten tillsammans med kapitalet styra ungdomar till bristyrken. Det känns nästan som en återgång till Sovjet-tiden. Varför inte höjer lönerna ?

Har vi det ändå rätt bra?

Trots allt lever vi i ett rikt land. Det märks på alla mopedbilar som ungdomar kör omkring, sommarstugor, stora hus och semesterresor. Sportbilar, Bilar dyra artefakter och prestige varor. Men frågan är: har vi verkligen jobbat ihop allt detta? Ofta bygger dessa förmögenheter det på arv från våra föräldrar, som slet och byggde upp landet. Värdeökningen har gjort sitt – där stiger även belåningsgraden – detta utrymme användes till spekulation och köp. Samtidigt är Sverige ett av de mest skuldsatta länderna i världen – vi lever farlig. Och politiken vågar inte säger sanningen – da är det bättre med sänkta skatten och för att behålla sina väljargrupper höjer bidragen och pensioner. Tänk att du har med bidrag en lika hög pension än en som slitet 50 år i låglöneyrket………. Även detta är Sverige idag.

Att mycket av oroligheter och våldsbrotten bygger på avundsjuka på det rika – ”vill också har faktor” en annan del av Sverige som har en stor utanförskap. Kanske det enda som ger välstånd är ”Brott och Spekulation” – vanlig hederlig arbete är inte populär.



ChatGPT är inte AI

Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on tor, december 19, 2024 10:22

Utifrån olika möten och diskussioner stötta jag ofta på antagande att AI likställs med ChatGPT – då har man inte förstått helheten. Och genom att man använder sig av ChatGPT så har är man med på taget.

Har man denna inställning så ser man inte möjligheterna och kommer inte förstå en det utveckling som är på gång eller har pågått redan det sista femton åren.

AI, eller artificiell intelligens, är ett område inom datavetenskap som handlar om att skapa maskiner och datorprogram som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens. Det inkluderar att lära sig av data, lösa problem, förstå naturligt språk, känna igen mönster, och fatta beslut.

Huvudområden inom AI:

  1. Maskininlärning (ML): Tekniker där datorer ”lär sig” från data för att förbättra sin prestanda på en specifik uppgift utan att vara uttryckligt programmerade för varje detalj.
  2. Djupinlärning: En avancerad form av maskininlärning som använder artificiella neuronnät för att analysera komplexa data och identifiera mönster.
  3. Naturlig språkbehandling (NLP): Att förstå och generera mänskligt språk, exempelvis i chattbotar och översättningsprogram.
  4. Bildigenkänning: Att analysera och förstå bilder eller videor, som i ansiktsigenkänning eller självstyrande fordon.
  5. Robotik: Integration av AI i fysiska maskiner för att utföra uppgifter som kräver rörelse och interaktion med omgivningen.

Användningsområden:

  • Hälsa: Diagnostisering av sjukdomar och utveckling av läkemedel.
  • Transport: Självkörande bilar och ruttoptimering.
  • Underhållning: Rekommendationer på plattformar som Netflix och Spotify.
  • Ekonomi: Handel, kreditbedömning och riskanalys.
  • Säkerhet: Upptäckt av bedrägerier och cybersäkerhet.

Fördelar och utmaningar:

  • Fördelar: Ökad effektivitet, bättre beslutstagande, och möjligheten att lösa komplexa problem.
  • Utmaningar: Etiska frågor, risk för bias i algoritmer, och påverkan på arbetsmarknade

ChatGPT är en AI-modell utvecklad av OpenAI som är designad för att förstå och generera mänskligt språk. Det är en typ av chatbot som bygger på en teknik kallad Generative Pre-trained Transformer (GPT). ChatGPT använder avancerad maskininlärning för att kunna svara på frågor, föra konversationer och hjälpa till med olika uppgifter.

Vad är ChatGPT?

  1. Maskininlärning: ChatGPT har tränats på enorma mängder textdata från internet för att lära sig grammatik, språkstrukturer, kontext och kunskap inom många ämnen. Genom på Internat finns många källor – bör man vara mycket källkritisk när man använder sig av ChatGPT för att hittar fakta och bygga sina antaganden och rapporter efter detta.
  2. Transformer-arkitektur: GPT-modeller använder en teknik som kallas ”transformers” för att bearbeta text. Den kan förstå sammanhang och generera text som känns naturlig och sammanhängande.
  3. Dialogfokus: Modellen är särskilt utformad för att kunna delta i samtal, förstå frågor och ge relevanta svar.

Exempel på vad ChatGPT kan göra:

  • Besvara frågor: Hjälpa till att förstå komplexa ämnen eller ge faktabaserade svar och den använder sig av relevanta och källsäkrade underlag.
  • Kreativt skrivande: Skriva dikter, berättelser, eller förslag på e-post.
  • Översättningar: Hjälpa till att översätta text mellan olika språk.
  • Kodning: Förklara kod, skriva skript eller debugga programkod.
  • Utbildning: Ge stöd i att förstå matematik, vetenskap och andra ämnen.

Användningsområden:

  • Kundtjänst: Automatisera svar på vanliga frågor.
  • Utbildning: Stöd för lärare och elever.
  • Produktivitet: Hjälpa till med planering, författande och problemlösning.

Begränsningar:

  • Kunskapsområde: Modellen kan ha luckor i sin kunskap och ge felaktiga svar, särskilt om det gäller mycket ny information.
  • Kontextbegränsningar: Den kan ibland missförstå komplexa frågor eller ge svar som verkar ologiska.
  • Etik och bias: Svaren kan påverkas av bias i träningsdatan.


Nästa »