Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Går Särintressen förre medborgarnas vilja –

Politik, Trender och Framtiden Posted on mån, mars 31, 2025 15:01

Är det väljarnas medborgarnas val som styr – utfall i valet eller är det lobbisterna särintressen som får genomslagskraft.

Frågan du ställer handlar om en grundläggande konflikt mellan folkets vilja och de ekonomiska eller politiska intressen som företräds av lobbyister och särintressen. Det är en fråga som berör demokratins funktion och hur politiska beslut fattas i ett samhälle.

I en idealisk demokrati borde valet och väljarnas vilja vara det som styr. Politiker är valda för att representera medborgarna och deras intressen. Om det är väljarnas önskemål som ligger till grund för beslut, då ska politiska beslut och valresultat reflektera detta.

Men i praktiken kan särintressen och lobbygrupper ha ett stort inflytande på politiska beslut. Företag, fackföreningar, intresseorganisationer och andra grupper med ekonomiska eller politiska mål investerar ofta i att påverka lagstiftning och politiska beslut för att främja sina egna intressen. De kan till exempel genom lobbyverksamhet, kampanjer eller ekonomiska bidrag påverka politiker att fatta beslut som inte alltid motsvarar den breda allmänhetens intressen. Särskild bekymmer samt är alla så kallade ”tankesmedjer” som ger sken till den vanliga medborgarna att det är någon forsknings och faktabaserad institut……..

Det kan leda till att politiska beslut ibland verkar gå emot den allmänna viljan eller den långsiktiga samhällsnyttan, och istället gynnar kortsiktiga, specifika grupper. Ett exempel är utbildningspolitiken där Socialdemokraterna och Liberalernas under många år haft tolkningsföreträde. Påtryckningar från Näringslivsorganisationer gjord att under 2010 tog man bort den grundläggande högskolebehörigheten – för att ”öka” attraktionskraften hos ungdomar. Det gick ju fel – och man är nu tillbaka med att denna ska ingå igen. Samtidigt som man lobbade fram att man ska ”dimensionerer” utbildningsplatser så att flera ska läsa yrkesprogram – även detta lobbad fram av särintressen i organisationen – utan att tänka på att elever ska utbildas för ett arbetsliv fram till 2100……………………Det kan även vara när företag får skattelättnader eller fördelaktiga lagstiftningar som gynnar deras verksamhet men som inte nödvändigtvis är till nytta för allmänheten i stort. Nästa alla organisation – har näringspolitiska avdelningar där huvudsysselsätten är att påverkar politiken eller politiska beslut, men även att skapa en underliggande diskussion i frågor som säkerligen kallas särintressen.

Det anordnas hearing, sesminiarier och diskussioner – där politiker ska ”höras” men särskild där dessa ska höra vad organisationen ska säja. Dessa som arbetar inom dessa påverkans yrken är redan förankrad i politiska rörelse och har lätt att blir hörd eller komma fram. Du som vanlig medborgare eller väljer gör Dig ej besvär du kan yttrar Dig när det är val nästa gång.

Det är därför viktigt att ha mekanismer för att minska detta inflytande, exempelvis genom transparens, regleringar för lobbyverksamhet, och starka demokratiska institutioner som skyddar allmänhetens intressen, något som blir svarare och svarare genom att dagens politiker bygger sin ställning genom hur många gånger du har setts att vara delaktig i sociala media, vilket budskap du sänder och hur du är accepterad inom hos olika organisationer.

Så, i praktiken, kan både väljarnas vilja och särintressens inflytande påverka val men mindre politiska beslut, där finns andra som styr – särskild när politiska partier inte är tydlig i sin agenda i valrörelsen.



När man blir fler – efter har varit kanske bara två från början.

Uncategorised Posted on mån, mars 24, 2025 11:08

Att växa från en liten organisation eller avdelning med bara kanske två personer till en större avdelning med flera medarbetare innebär en rad utmaningar, både för ledning och de anställda. Övergången från en liten till en större struktur kräver noggrant arbete för att bibehålla effektivitet, arbetsglädje och samarbete. Här är några av de största problemen som kan uppstå och hur man kan hantera dem:

1. Kommunikationsproblem

  • Utmaning: I en liten organisation kan kommunikation vara enkel och informell, där alla är medvetna om vad som händer och har lätt tillgång till varandra. När organisationen växer kan det bli svårare att hålla samma nivå av öppen och snabb kommunikation, vilket kan leda till missförstånd, ineffektivitet eller bristande transparens.
  • Lösning: Skapa strukturerade kommunikationskanaler och mötesrutiner.( Mål och Syfte – informations eller arbetsmöte. Använd digitala verktyg – vi är ju 2025 inte 2000 för att hålla alla informerade. Regelbundna konstruktiva arbetsmöten ( ej förväxlas med informationsmöten) och en tydlig kommunikationsstrategi intern och extern kan också bidra till att hålla alla på samma sida.

2. Förändrade roller och ansvar

  • Utmaning: I en liten organisation är det vanligt att varje person bär flera hattar och tar ansvar för många olika uppgifter. När avdelningen växer och nya roller introduceras kan det uppstå oklarheter om vem som gör vad och hur ansvaret fördelas.
  • Lösning: Definiera tydligt varje individs roll och ansvar. Skapa en organigram eller en ansvarsfördelning som gör det klart vem som är ansvarig för vilka uppgifter. Regelbundna avstämningar för att justera och uppdatera ansvar kan också vara användbara.

3. Kulturförändringar

  • Utmaning: I en liten organisation har man ofta en stark gemenskap och en informell kultur som bygger på nära relationer. När antalet personer växer kan det vara svårt att behålla den nära och personliga atmosfären. Detta kan skapa en känsla av distans eller att vissa anställda inte känner sig lika inkluderade.
  • Lösning: För att bibehålla en god kultur är det viktigt att arbeta aktivt med teamkänsla, värderingar och gemensamma mål.Kommunikation om värderingar och förväntningar kan hjälpa nya medarbetare att snabbt känna sig välkomna och integrerade, det även viktig att följer upp mot resultat och lägga bort det som inte fungerar. Kill your Darlings – särskild dessa som förr.

4. Ledarskapsutmaningar

  • Utmaning: I en liten organisation är ledarskapet oftast mer direkt och informellt, men när företaget växer kan det behövas mer strukturerat ledarskap. Det kan vara svårt för ledare och medarbetare att anpassa sig till förändringen, vilket kan skapa förvirring kring ledarskapsstil och beslutsfattande.
  • Lösning: Investera i ledarskapsutbildning och skapa en tydlig ledarskapsstruktur. Det är också viktigt att ge ledare verktyg för att hantera förändringar i arbetsmiljön och kommunicera effektivt med både gamla och nya medarbetare. Viktig att man undvika stuprör och visar en tydlighet i samarbeten med andra chefer.

5. Resurshantering och arbetsbelastning

  • Utmaning: När organisationen växer kan det uppstå problem med att fördela resurser rättvist, vilket kan leda till att vissa medarbetare får för mycket att göra medan andra inte har tillräckligt med uppgifter. Om arbetsbelastningen inte hanteras väl kan det leda till stress och missnöje.
  • Lösning: Analysera och övervaka arbetsbelastningen regelbundet för att säkerställa att uppgifter fördelas rättvist. Tydliga processer och delegationsstrukturer kan också hjälpa till att balansera arbetsflödet. Använd resurshanteringsverktyg för att hålla koll på alla projekt och uppgifter.

6. Ökad byråkrati och beslut stagnation

  • Utmaning: När en organisation växer finns det en tendens att processer och procedurer blir mer formaliserade, vilket kan leda till byråkrati. Det kan också skapa långsammare beslutsfattande och mindre flexibilitet i arbetsflödet.
  • Lösning: Håll organisationens struktur så flexibel som möjligt. Dokumentera och standardisera processer där det är nödvändigt, men se till att det inte leder till onödiga hinder. Uppmuntra en kultur där beslutsfattande kan göras snabbt och effektivt, särskilt för mindre beslut.

7. Behovet av nya tekniska lösningar

  • Utmaning: När företaget växer behöver man ofta uppdatera eller byta ut system och verktyg för att hantera den större mängden information eller arbetsuppgifter. Detta kan vara kostsamt och kräva utbildning för att få alla att anpassa sig.
  • Lösning: Gör en noggrant planerad övergång till nya tekniska lösningar. Säkerställ att alla medarbetare får den utbildning som behövs för att använda nya system effektivt. Investera i teknik som kan skalas upp och stödja den växande organisationen.

All förändring är jobbig – Förneka förändring

En annan aspekt av rädslan att förlora kontrollen är motstånd mot förändring. Om en person känner att förändringar på arbetsplatsen kan påverka deras status eller inflytande negativt, kan de aktivt motarbeta förändringar för att upprätthålla status quo. Detta kan till exempel visa sig i att en person är tveksam mot nya idéer eller processer, trots att de kan vara positiva för gruppen eller organisationen, särskild när man tidigare har varit två och nu blir flera.

Rädslan att förlora kontrollen är en mycket kraftfull och ofta omedveten känsla som kan påverka människor starkt, både i personliga och professionella sammanhang. När någon upplever att de håller på att förlora kontrollen, kan detta leda till olika försvarsmekanismer, varav mobbning och uteslutning av andra kan vara ett sätt att återta eller bibehålla denna kontroll. :

Slutsats

Att växa från en liten organisation till en större kräver noggrant ledarskap, planering och en vilja att anpassa och förbättra processer kontinuerligt. Genom att ta itu med dessa utmaningar på ett strategiskt sätt och skapa en arbetsmiljö som främjar samarbete och tydlighet kan man göra övergången smidig och framgångsrik för alla. Och tänk på vi är alla människor som är olika



En administrativ statskupp

EU, Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, februari 14, 2025 15:49

Ibland förvånas man över att så få reagerar på vad som pågår i USA – exempelvis Projekt 2025. Det går inte att hävda att Trump och hans närmaste inte varit tydliga med sina intentioner. Däremot lyftes detta program inte tillräckligt i valkampanjen, där fokus istället låg på andra, mer medialt uppmärksammade frågor.

Det vi ser nu är ingen traditionell kupp, där grundlagen ändras genom demokratiska val eller författningsändringar. Istället arbetar Trump och hans allierade på ett mer subtilt men lika effektivt sätt: genom att strypa själva statsapparaten. Genom att rensa ut tjänstemän som följer lagar och regler, och istället ersätta dem med lojala personer som blint lyder order, kan en ny maktstruktur formas. Detta är en farlig utveckling, eftersom den underminerar statens funktioner och demokratiska principer.

Liknande strategier användes i Tyskland på 1930-talet. Då skapades en stat där myndigheterna inte längre var självständiga utan istället blev verktyg för en auktoritär ledning. Problemet är att det i förlängningen inte är folkvalda politiker som styr, utan särintressen med en personlig agenda.

Utöver denna administrativa statskupp finns en annan oroväckande faktor: många medieplattformar ställer sig nu bakom Trump och hans allierade. Detta leder till att nyhetsrapporteringen mer och mer förvandlas till propaganda, vilket vi redan sett exempel på – senast i samband med ner stängningen av USCARE. Lögner och desinformation sprids i en takt som gör det svårt för allmänheten att skilja på fakta och fiktion. Mediaplattformer utan självgranskning har ett tolkningsföreträde i alla frågor.

Precis som på 1930-talet stöds denna utveckling av kapitalet, som ser ekonomiska fördelar i att upprätthålla och förstärka denna maktstruktur. Privatiseringar och övertagande av den offentliga sektorn ligger i horisonten, och vi vet hur det fungerar även i Sverige, där vi åtminstone har ett demokratiskt ramverk som begränsar de negativa effekterna. I USA saknas dessa skyddsmekanismer.

Den geopolitiska situationen förvärrar dessutom läget. USA:s ensamrätt att förhandla i konflikten mellan Ryssland och Ukraina påminner om Molotov-Ribbentroppakten mellan Sovjetunionen och Nazityskland. Vi vet alla hur det slutade. Men för Trump är allt en affärsuppgörelse – en ”deal”.

Europa borde därför tänka om och överväga att skrota NATO till förmån för en europeisk säkerhetspakt utan USA:s inblandning. Det är värt att komma ihåg att USA har 119 militärbaser i Tyskland med 60 000 soldater. Ramstein Air Base är den största knutpunkten för amerikanska trupper och militära förnödenheter i Europa, och dess närhet till Landstuhl Regional Medical Center – det största amerikanska militärsjukhuset utanför USA – visar på den omfattande amerikanska närvaron i Europa. Något som inte är okomplicerad – alla dessa soldater – behöver inte följer tysk lagstiftning – utan det har sina egna regler. Något som har gett stora problem …………………..

Det är hög tid att vi i Europa ser över vårt säkerhetspolitiska beroende av USA och funderar över vår egen väg framåt. Ju tidigare desto bättre – kapa banden – framtiden ligger inte i USA – utan i Afrika, Mellanöstern, Syd och Mellanamerika och såklart ASIEN – med som nya stormakterna Kina och Indien.



Varför ingen vill bli kock

Uncategorised Posted on tis, mars 25, 2025 15:06

Det är intressant att se hur yrket som kock har blivit mer uppmärksammat och fått ökad media närvaro genom tävlingar, matprogram och ett generellt växande intresse för mat och vin, men ändå verkar det vara svårt att få unga att välja kockutbildning. Här är några möjliga orsaker till detta:

  1. Hård arbetsmiljö och långa arbetstider: Trots all glamorös mediaexponering kring kockyrket (t.ex. genom TV-program som Sverige Mästerkock, Årets kock eller Top Chef) tenderar verkligheten på arbetsplatsen att vara ganska tuff. Kockar jobbar ofta under stor stress, långa timmar, på kvällar, helger och högtider. Denna arbetsmiljö kan avskräcka unga som söker ett mer balanserat arbetsliv, särskilt om de har sett nära eller hört om erfarenheter från andra som arbetat i branschen.
  2. Låg lön i början av karriären: Kockar, särskilt de som precis börjar, har ofta låga ingångslöner och kan arbeta i många år innan de når högre nivåer inom yrket. Trots den ökade medieexponeringen är det inte alltid lätt att få ett jobb med ett vettiglön direkt efter avslutad utbildning. Många unga kanske väljer andra utbildningar som erbjuder mer ekonomisk stabilitet och snabbare väg till högre löner.
  3. En idealiserad bild kontra verkligheten: Medier, särskilt matlagningsprogram och tävlingar, ger ofta en idealiserad bild av kockyrket, vilket kan skapa en klyfta mellan vad folk förväntar sig och vad yrket verkligen innebär. Kanske lockas många av den glamourösa sidan av att vara kock i tv-rutan, men när de ser verkligheten – att det handlar om att stå i hetluften, ofta hantera stressiga arbetsförhållanden och fysiskt slit – kanske de tvekar.
  4. Konkurrens om uppmärksamheten från andra karriärval: Mat- och dryckesbranschen har blivit så kommersialiserad och populär, och det finns många alternativa sätt att engagera sig i mat och vin utan att vara kock. Det finns möjligheter som sommelier, food stylist, matkritiker eller matfotograf – yrken som inte kräver lika mycket fysisk slitage eller lång tid i köket. Därför kan många unga se dessa alternativ som mer attraktiva.
  5. Brist på förebilder och mentorskap: För många ungdomar är det viktigt att ha tydliga förebilder som kan vägleda dem i deras yrkesval. Även om matlagning är populärt i media, finns det kanske inte lika många förebilder eller mentorer som hjälper unga att navigera i och förstå den verkliga vägen till att bli en professionell kock. Det kan också vara svårt för unga att få insikt i vad en kockutbildning faktiskt innebär om de inte har direkt kontakt med personer som arbetar inom branschen och eventuella närliggande yrken som man utöver efter man har gatt en utbildning som kock.
  6. Svårt att se långsiktig karriärutveckling: Många unga ser kanske inte kockyrket som en väg med stora möjligheter till karriärutveckling. Trots att det finns stjärnkockar på internationell nivå, är vägen dit lång och osäker. Många unga söker idag yrken som erbjuder bättre förutsättningar för karriärvägar, befordran och stabilitet, vilket gör att yrket som kock kan verka mindre attraktivt trots medieframgångarna. Det ingen som visar upp den ”vanliga” kocken som gör gästerna nöjd.
  7. Få killar från Mellanöstern vill blir kock Det finns flera faktorer som kan förklara varför få killar från Mellanöstern väljer att utbilda sig till kock i Sverige eller i andra länder. Dessa faktorer är ofta kopplade till sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Här är några möjliga orsaker: I många Mellanöstern-kulturer finns starka förväntningar på att män ska välja yrken med hög status och ekonomisk stabilitet. Yrken som läkare, ingenjörer eller advokater ses ofta som ”respektabla” och prestige ingivande, medan kockyrket kan uppfattas som ett ”praktiskt” yrke med lägre status. Föräldrar och familjer kan avråda sina barn från att bli kockar och istället uppmuntra dem att välja yrken som ses som mer ”framgångsrika” enligt dessa normer
  8. I många traditionella samhällen, inklusive vissa delar av Mellanöstern, anses matlagning ofta vara en kvinnlig sysselsättning. Även om detta inte alltid är fallet i alla familjer, kan det finnas en stark föreställning om att matlagning är något kvinnor gör i hemmet, och att män borde välja andra yrken. Kockyrket ses därför kanske inte som ett manligt yrke i vissa familjer, vilket gör att killar inte överväger detta yrkesval.

Sammanfattningsvis, även om intresset för mat, vin och matlagning har ökat genom media, har många av de utmaningar och verkligheter som kommer med att vara kock (lång arbetsdagar, låg startlön, stress, fysiskt slit) fortfarande en avskräckande effekt. Det kan också vara så att det finns en brist på tydliga, långsiktiga incitament och vägledning för att välja yrket, vilket gör att unga söker andra alternativa vägar inom matindustrin eller andra mer stabila karriärval.

Att tävlingar inom yrken (såsom yrkes-SM eller andra yrkestävlingar) inte tycks ha någon direkt effekt på söktrycket eller attraktiviteten för yrkesutbildningar kan bero på flera faktorer:

  1. Brist på långsiktig påverkan: Tävlingar kan skapa temporär uppmärksamhet och ge vinnarna status, men effekten på lång sikt kan vara begränsad. Ungdomar som överväger utbildning i ett yrke kanske inte ser yrkestävlingar som en avgörande faktor när de väljer utbildning, utan ser det mer som ett enskilt event snarare än något som påverkar deras framtida yrkesval.
  2. Svårigheten att relatera till tävlingens format: För många elever kan yrkestävlingar verka avlägsna eller irrelevant för deras eget yrkesval. Om tävlingen inte är kopplad till deras lokala utbildningar eller arbetsmöjligheter kan det vara svårt att se tävlingens betydelse för deras egen framtid. Dessutom tenderar tävlingarna att vara väldigt tekniska och kan verka svåråtkomliga och skapad till dessa som har ett intresse för tävlingar i helhet. För de som inte redan har en passion för det specifika yrket.
  3. Överfokus på akademisk framgång: Som nämnt tidigare har Sverige en stark tradition där högre utbildning och akademiska karriärer ses som det mest prestigefyllda alternativet. Tävlingar inom yrken kan inte alltid utmana den norm som råder om att akademiska utbildningar är vägen till framgång. Därför är det svårt för yrkestävlingar att ge samma uppmärksamhet eller status som akademiska tävlingar eller examen..
  4. Förändrad syn på karriär: Dagens unga människor har ofta en mer varierad syn på vad en karriär innebär och vad framgång är. Sociala medier och andra plattformar kan ge en idé om att det finns många vägar till framgång, inte bara de som går genom traditionella yrken. Denna syn på karriär kan minska intresset för att delta i yrkestävlingar eller ens att välja en yrkesutbildning i första hand. Som ovan är kock ett yrke eller tävlingsform.
  5. Tävlingarna når inte rätt målgrupp: Yrkes-SM och andra tävlingar riktar sig främst till de som redan är intresserade och har erfarenhet av ett visst yrke. Detta gör att tävlingarna inte nödvändigtvis lockar nya ungdomar som inte har upptäckt yrket eller utbildningen än. Om man vill öka attraktionskraften för yrkesutbildningar behövs ett mer omfattande arbete för att inspirera och engagera unga människor redan i tidigare stadier av deras skolgång. Att arbeta med det verkliga hinder som finns inom utbildningarna och arbetslivet.

Men att påstår att tävlingar främjar intresse för yrkesutbildningar är fel och bygger inte på fakta – ju mera tävlingar desto mindre sökande till utbildningarna. Det sista påstående är sedan – att man kan mäta kvalitet i utbildningarna – ju man mäter toppen och inte bredden.



Nästa »