Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Näringslivet måste sluta ropa på staten – och börja utbilda själva

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, EU, Politik Posted on ons, april 29, 2026 12:49

Svenskt Näringsliv publicerar gång på gång rapporter där man larmar om bristen på yrkesutbildad arbetskraft på gymnasial nivå. Samtidigt har vi en hög arbetslöshet i Sverige. Den ekvationen går inte ihop. Ändå är budskapet från näringslivet nästan alltid detsamma: någon annan – oftast staten – ska lösa problemet. Jag börjar bli trött på det.

I den senaste rapporten ställs krav, men det saknas en avgörande komponent: vad är näringslivet själva beredda att göra?

Låt oss konkretisera med ett exempel: kockyrket.


Få vill bli kock – men varför?

Allt färre ungdomar väljer restaurang- och livsmedelsprogrammet. I själva verket är vi tillbaka på det lägsta nivåer någonsin – trots stora satsningar i miljonbelopp årligen via tävlingar på att göra yrket attraktivt. Samtidigt är det mycket få vuxna som väljer att utbilda sig till kock via vuxenutbildning.

Varför? Tänk dig följande:

Du har gått ett studieförberedande gymnasieprogram, kanske samhällsvetenskap. Efter några år och extrajobb inser du att det är kock du verkligen vill bli.

Då möts du av flera hinder:

  • Du prioriteras ned i kön till yrkesvux eftersom du redan har en gymnasieutbildning.
  • Du behöver ta studielån – men lönen i framtida yrket är relativt låg, vilket gör investeringen tveksam.
  • Har du redan studielån, eller saknar rätt till omställningsstöd, blir det ännu svårare.
  • Utbildningens kvalitet varierar, och du riskerar att hamna i en miljö som inte motsvarar dina förväntningar.
  • Som vuxen förväntas du dessutom sitta i klassrum igen, med begränsad tid i verklig yrkesmiljö.
  • Oftas erbjuds inte relevant yrkesutbildning i en kommun…..för låg söktryck – få elever

Det är inte konstigt att många avstår.


En lösning som faktiskt skulle fungera

Det finns en väg framåt – men den kräver att näringslivet och dess branschorganisationer kliver fram.

Tänk dig istället följande modell:

  • Du söker en lärlingsanställning hos ett branschcertifierat företag.
  • Du anställs som lärling i 12–15 månader, med en inledande provanställning.
  • Du får lön under hela utbildningen, motsvarande exempelvis en köksbiträdeslön.
  • Arbetsgivaren ges ekonomiska incitament, exempelvis ej arbetsgivaravgifter på lärlingslönen
  • Branschorganisationen ansvarar för den teoretiska delen av utbildningen – gärna digitalt eller branschskolor
  • Efter avslutad utbildning genomförs ett yrkesprov eller validering som leder till ett branschutfärdat yrkesbevis.
  • Du blir en del av arbetsplatsen direkt, bygger erfarenhet och får ett starkt CV.
  • Finns det ett Företag så finns det en utbildningsmöjlighet – även för en enstaka studerande på alla platser i Sverige -även glesbygden

Detta skulle gynna alla:

  • Företagen får den kompetens de efterfrågar på alla platser i Sverige
  • Individer får en realistisk väg in i yrket och är motiverad man har ju anställningsavtal det på riktig
  • Samhället minskar både arbetslöshet och kompetensbrist

Vad är det egentligen som stoppar oss?

Det handlar inte om att det är omöjligt. Det handlar om ett gammalt synsätt: att staten ska stå för all utbildning och alla kostnader som ligger i generna hos Svensk Näringsliv

Dessutom finns en ovilja att ta diskussionen med fackförbunden, eftersom den uppfattas som komplicerad eller som en branschrepresentant uttrycker sig …..det är ”minor” som man vill undvika. Tror på det även det arbetstagarrepresentanter vill att deras medlemmar har flera arbetskamrater.

Men är det verkligen ett hållbart argument?

Seriösa företag borde ha ett starkt egenintresse av att utbilda sin framtida personal. Och fackliga organisationer har historiskt varit med och byggt fungerande lärlingssystem i andra sammanhang. I många andra länder är detta standard.

Varför skulle det inte fungera i Sverige? Något som fungerar överallt i hela världen……………När till och med Arbetsförmedlingen lobbar för att söker en betald Lärlingsutbildning i Köpenhamn har man sett möjligheterna. Var finns #VISITA och #HRF ? Är principen viktigare än att vara svenska företag säkrar sin kompetensförsörjning för kockar ?

Sluta klaga – börja agera



Paris och Champagne – där rätterna avgör den franska gastronomins riktning

EU, Mat och Vin, Uncategorised Posted on sön, april 26, 2026 16:12

Smaken och Världskap och inte Instagrammvänligheten och stjärnor avgör matchen inom Gastronomi

Frankrike dominerar fortfarande Michelin Guide, med över 600 stjärnrestauranger. Men bortom siffrorna pågår en mer avgörande utveckling: det är inte utmärkelserna som definierar gastronomin – utan rätterna på tallriken.

I Paris blir detta tydligt redan vid första mötet med hantverket. På Place du Carrousel visas hantverksyrken i stora affischer upp med stolthet via en utställning i det fria mitt på torget, men det är först i restaurangerna som kök och service prövas – och ibland ifrågasätts.

På Tour d’Argent står klassikerna i centrum, och det är just i rätterna som restaurangen visar sin relevans. Den pressade ankan – en ikon i det franska köket – levereras med precision och djup. Stolt att har ätit Ankan – Smakerna är koncentrerade, såserna rika och balanserad, tillagningen exakt och rätterna har rätt temperatur. Det är inte en nostalgisk uppvisning, utan ett bevis på att teknisk perfektion fortfarande kan överträffa trendkänslighet.

Detsamma gäller rätter som gäddfärsqueneller och havskräfta, där textur, temperatur och smak sitter i varje detalj. Amuse-bouche-serveringen sätter tonen direkt: små, precisa munsbitar där inget lämnas åt slumpen (särskild olivmoussen i form av en liten oliv, drömmar fortfarande om denna lilla saken). Här är varje rätt en slutpunkt – inte ett experiment. Det som särskiljer upplevelsen är helheten. Matsalen, servicen och inte minst vinlistan – med ett exceptionellt utbud av halvflaskor – visar på en ambition att låta gästen komponera sin egen resa genom det franska vinlandskapet. Resultatet är en upplevelse där kontinuitet och kvalitet står i centrum, snarare än innovation för innovationens skull

Kontrasten iLes Crayères vid Château Les Crayères i Reims är tydlig. Ambitionen är hög, presentationerna genomarbetade – men rätterna når inte hela vägen.

Fisken, pocherad i plastfilm, får en tekniskt korrekt tillagning men saknar själ i smaken trots att den serveras med den i dagens obligatoriska tillbehören som kaviar. Bordsgrannen hade platsfilmen kvar runt fisken. Huvudrätten brister i konsekvens – komponenter saknas på vissa tallrikar, köket speglar denna osäkerhet. Här märks en tydlig påverkan från samtida mattrender, där visuella uttryck och tekniska grepp ibland prioriteras framför smakens helhet. Brister i utförandet – som fel i servering och ojämna tallrikar – förstärker intrycket av en restaurang som söker sin identitet och saknar sin egen själ.

Det är en typ av kök där influenser från sociala medier märks – visuellt tilltalande, tekniskt avancerat, men ibland utan den smakmässiga fördjupning som definierar verklig gastronomi.

Samtidigt finns motpolen bara några kvarter bort från de stora namnen. På enklare brasserier och Bib Gourmand-restauranger blir det tydligt vad som fortfarande driver det franska köket framåt: råvaran och hantverket i sin mest direkta form. Tänk om vi i Sverige skulle kunna äta vara unika rätter utan krusiduller men gjord med ärlighet, kunskap och smak.

Här serveras grodlår med smör, vitlök och persilja där enkelheten lyfter smaken. Sniglarna är fasta, aromatiska och generöst kryddade. En helstekt kalvnjure får behålla sin karaktär – kraftfull, mineralisk, exakt tillagad. Löksoppan är djup och långkokt, med gratinerad ost som ger både sälta och textur.

Rätter som biff tartar och sole meunière visar samma sak: när tekniken sitter behövs inga effekter. Smör, syra, värme – mer än så krävs inte. Desserterna följer samma linje. Île flottante och crème brûlée levererar ren smak, rätt sötma och perfekt balans.

Det är i dessa rätter, snarare än i de mest avancerade menyerna, som den franska gastronomins styrka blir som tydligast och den kan hittas i det små enkla krogar som oftast drivs av ägarna med mycket få anställda.

Paris och Champagne visar därmed två riktningar. Den ena söker utveckling genom uttryck och teknik. Den andra fördjupar det som redan finns men alltid är det fokus på smak och värdskap.

Och i slutändan är det inte koncepten, miljöerna eller stjärnorna som avgör – utan om rätten på tallriken faktiskt smakar bättre än någon annanstans tillagad med perfekta produkter och tillagad med själ. När detta blandas med utveckling och ansvarsfullt innovation utan att tappa sin själ blir det perfekt. Ett fint exempel lilla krogen i Epernay La Grillade Gourmande samt i Paris Au Pere Louis, Christine, Le Bond Georges med flera – men undvik det stora Turistgatorna.

I Champagne slottet Taittinger blev vi serverade en Carterings Meny till Lunch som hade mycket hög klass – där man använde tekniken, kunskap och hantverket för att serverar en av det bästa Carteringsmåltider som jag har ätit, lagad och serverad av unga branschstjärnor – leverad via flera trappsteg upp i slottmatsalen från en litet slottskök.



Dolda maktnätverk styr svensk politik – och vi väljare får inte se dem.

Arbetsliv Organisation Ledarskap, EU, Politik, Trender och Framtiden Posted on ons, mars 25, 2026 09:35

Behövs vi väljare överhuvudtaget ?

Bakom kulisserna styr två parallella nätverk vilka idéer som får genomslag i svensk politik. Ett från näringslivet, ett från fackföreningarna. Det ena osynligt och informellt – det andra historiskt institutionaliserat. Resultatet? Politiken riskerar att styras mer av nätverk än av medborgarnas breda intressen.

Svensk politik beskrivs ofta som öppen och meritokratisk. Men faktum är att både näringslivet och fackföreningsrörelsen har sina egna självförstärkande nätverk som påverkar vilka frågor som prioriteras och vilka som når maktens korridorer. På näringslivssidan bildar Svenskt Näringsliv, tankesmedjan Timbro och PR-byråer som Kreab och Diplomat Communications ett nätverk som både producerar idéer och rekryterar framtida politiska makthavare. Statssekreteraren Johan Britz, Sophia Metelius och Johan Davidson är bara några exempel på hur denna pipeline fungerar.

Kretsloppet är tydligt: idéer utvecklas inom Timbro, paketeras av PR-byråer, drivas av arbetsgivarorganisationer och implementeras av politiska tjänstemän. När samma personer rör sig mellan dessa roller uppstår en homogen världsbild – en ideologisk reproduktion som sällan ifrågasätts.

Det finns ett parallellt nätverk på den fackliga sidan: Landsorganisationen i Sverige och Socialdemokraterna. Här är kopplingarna öppna och historiskt institutionaliserade. Fackliga företrädare rekryteras till politiska uppdrag och politiker återvänder till fackförbunden, vilket skapar ett tydligt kretslopp. Exempel på detta är Ardalan Shekarabi och Annika Strandhäll.

Skillnaden är tydlig: det fackliga nätverket är synligt och ofta debatterat, medan näringslivets nätverk är diffust, informellt och sällan granskat – trots att det kan ha lika stort eller större inflytande, särskilt inom arbetsmarknad, skatter och näringspolitik. När regeringsbyten sker blir det tydligt hur tätt sammanflätade politik och näringsliv är. Många politiska tjänstemän – särskilt statssekreterare och sakkunniga – byter ofta plats mellan departement och organisationer på näringslivets politiska avdelningar, som Svenskt Näringsliv och medlemsorganisationer. Att jobba med kommunikation eller näringspolitiska frågor är prioriterade arbetsområden. Exempel är nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz, Centers Ordförande Thand RIngqvist Moderaternas Benjamin Dousa

Denna “svängdörr” gör att samma personer som formulerat och implementerat politik ofta återvänder till näringslivets intressen, vilket skapar ett självförstärkande nätverk där idéer och kontakter cirkulerar mellan regering och organisationer. Särskild när politiker blir troféers eller offer genom att deltar i olika event eller seminarier där det presenteras organisationernas utredningar och förslag. (syns ofta på Linkedin).

I Socialdemokraternas värld tar rörelsen hand om sina egna. Fackliga företrädare och partianslutna tjänstemän rör sig smidigt mellan Landsorganisationen olika rörelser i Sverige och departementen, vilket skapar ett själv förstärkande nätverk där lojalitet och ideologi ofta före externa perspektiv. Här handlar det inte om slump – det är en väloljad pipeline som säkerställer att rörelsens egna idéer och intressen alltid finns närmast makten. Exempel Tobias Baudin, Anders Ygeman det fanns tidigare ett gammalt ordspråk – från Unga örnar till Fonus……….Rörelsen finns för Dig hela Livet –

Problemet handlar inte om att personer med erfarenhet från arbetsliv eller fackliga organisationer tar plats i politiken. Problemet är när nätverkens logik reproduceras utan granskning, och där vissa perspektiv får automatiskt genomslag. I en demokrati måste makten granskas – även när den är osynlig. Vi behöver transparens kring politiska rekryteringar, tydlig redovisning av bakgrunder och en bredare diskussion om vilka nätverk som styr vår politik. Samt en ärlighet i debatten – där all fakta läggs på bordet inte bara det delar som gynnar en själva.

Redan nu vet vi att politiken styrs mer av nätverk än av medborgarnas intressen – och det är en utveckling vi inte har råd med. Om politiker skulle möta medborgare från verkligheten – (inte bara organisationer eller sina redan frälsta partimedlemmar) skulle demokratin lyfta och det verkliga utmaningar i samhället blir synliga – men även lösningsförmåga förbättras.

Lite Sammanfattning

Fackliga nätverket:

  • bygger på medlemsdemokrati
  • representerar organiserade arbetstagare
  • är politiskt deklarerat

Näringslivsnätverket:

  • bygger på resurser, idéproduktion och informella kontakter
  • är inte öppet definierat som ett nätverk, men alla vet och man talar om SFÄREN
DimensionFackligt nätverkNäringslivsnätverk
StrukturFormellInformell
SynlighetHögLåg
LegitimitetHistoriskt accepteradOfta osynliggjord
OrganisationLO + SSpritt (Svenskt Näringsliv, Timbro, PR)
RekryteringTydlig pipelineFragmenterad men effektiv



Nästa »