Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Fokus på yta framför innehåll – hur plattformar påverkat vart beteende – när det gäller möten och träffar.

Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, december 10, 2024 09:43

Möten och seminarier kan vara både en arena för att visa upp sig och en plattform för konkreta resultat, beroende på hur de planeras och genomförs. För att mäta effekt krävs tydliga mål, datainsamling och analys av både kort- och långsiktiga effekter. Det handlar om att balansera syftet att ”visa upp sig” med att skapa verkligt värde för deltagarna och organisationerna.

Det finns flera skäl till varför möten och seminarier ibland upplevs som ineffektiva och mer som plattformar för självprofilering än som genuina verktyg för förändring eller värdeskapande. Dessa skäl kan ofta spåras till organisatoriska kulturer, bristande målstyrning och ineffektiv planering.

Möjliga orsaker till ineffektiva möten och seminarier

  1. Otydligt syfte och mål
    • Många möten och seminarier hålls utan att det finns en tydlig förståelse för vad man vill uppnå.
    • Resultatet blir en diffus agenda där deltagarna inte vet vad som förväntas av dem.
  2. Prestigekultur och självprofilering
    • En del möten och seminarier arrangeras för att stärka arrangörens eller deltagares varumärke snarare än att skapa faktisk nytta. Tillsammans med inbjudna blir det mera en klubben för inbördes beundran.
    • Fokus hamnar på att ”se bra ut” snarare än att bidra med insikter eller lösningar, när sedan deltagare har samma ”syn” utifrån sammansättning blir det ju mera av en bekräftelse för arrangören att man lyckades.
  3. Bristande uppföljning
    • Även om möten och seminarier genererar idéer eller insikter, saknas ofta strukturer för att följa upp och implementera dessa.
    • Effekten av evenemanget försvinner i brist på handling efteråt, eller det inte finns något syfte att går vidare…………..
  4. Överdriven frekvens av möten
    • Möten och seminarier används ibland som en standardlösning för att ”hantera” problem, snarare än att lösa dem direkt.
    • Detta kan leda till möteströtthet där deltagarna inte längre ser värdet i att delta aktivt.
  5. Symboliskt deltagande
    • Många möten används som ett sätt att visa att ”något görs” snarare än att faktiskt åstadkomma förändring.
    • De kan fungera som en markör för aktivitet, även om de inte leder till konkreta resultat.
  6. Brister i facilitering och format
    • Ineffektiva eller dåligt ledda möten kan leda till att diskussioner fastnar eller att vissa deltagare dominerar samtalet eller att fokusen är att förstärka redan fastställd agenda eller policy
    • Seminarier där deltagarna inte får bidra eller där formatet är alltför passivt kan också minska engagemanget.
  7. Fokus på yta framför innehåll
    • Plattformar som LinkedIn bidrar ibland till en kultur där synlighet är viktigare än substans.
    • Seminarier och möten blir till PR-aktiviteter snarare än tillfällen för kunskapsdelning eller problemlösning.

Hur kan vi förbättra möten och seminarier?

  1. Tydliga mål och förväntningar
    • Definiera syftet med mötet: Är det att fatta beslut, lösa ett problem, sprida kunskap eller nätverka?
    • Kommunicera tydligt vad som förväntas av deltagarna både före och under mötet.
  2. Skapa värde för deltagarna
    • Bygg agendan kring konkreta problem eller ämnen som är relevanta för deltagarna.
    • Inkludera interaktiva moment som workshops, diskussioner eller brainstorming.
  3. Minska frekvensen och öka kvaliteten
    • Utmana om ett möte eller seminarium verkligen behövs. Kan syftet uppnås med andra metoder, som en rapport, ett mejl eller en mindre arbetsgrupp?
  4. Effektiv facilitering
    • Använd en skicklig facilitator som kan hålla mötet fokuserat och säkerställa att alla röster blir hörda.
  5. Fokus på uppföljning och resultat
    • Dokumentera beslut, insikter och nästa steg tydligt.
    • Följ upp efter seminariet eller mötet för att säkerställa att det leder till konkreta åtgärder.
  6. Utvärdera och iterera
    • Efter varje möte eller seminarium, be om feedback och lär av det inför nästa gång.
    • Analysera om seminariets mål uppnåddes och vilka delar som kan förbättras.

Möten och seminarier kan bli meningsfulla om de planeras och genomförs med tydliga mål, relevanta format och konkret uppföljning. Utmaningen ligger i att bryta vanan av möteskultur för syns skull och istället skapa strukturer som prioriterar substans och faktisk påverkan



Dagens 10 åring i Grundskolan ska arbeta fram tills år 2104 eller tills hen fylld 70 år…………

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, december 04, 2024 13:38

Från Skärm till Pärm eller förbjud digitala medier……………….är det lösningen ?

 Här är en jämförelse mellan de färdigheter som efterfrågas enligt internationellt forskning av arbetslivet när man tänker ” framtiden för att lära om och nytt ” ( inte dagens yrken etc. där det kompetensbrist) och det svenska skolsystemets fokus:

För att möta behoven på en snabbt föränderlig arbetsmarknad behöver elever utveckla en kombination av tekniska färdigheter, mjukare kompetenser och en livslång lärande inställning. Här är de viktigaste färdigheterna och kunskaperna som efterfrågas enligt forskare, arbetsgivare och globala utbildnings rapporter nedan mot kontexten av svenska skolan fokus. Det svenska skolsystemet är utformat för att ge elever en bred grund av kunskaper och färdigheter, men hur väl det förbereder eleverna för framtidens arbetsmarknad är föremål för olika diskussioner. Där många beslutfattare har fortfarande inte förstått att man utbildar till framtiden med fokus på att medborgare kan tillgodogöra sig även den kunskaper, färdigheter och kompetenser som det ska lära sig om 40 år för att förbli anställningsbart upp till den sannolikt mycket högre pensionsålder. Jag talar om att medborgarnas förmåga att alltid har det ”just in time kompetenser” som behövs under hela livet. Om vi vet något så är det att förändringar kommer allt snabbare.

1. Kritisk tänkande och problemlösning

  • Betydelse: Att kunna analysera information, identifiera problem och utveckla innovativa lösningar är centralt i många branscher.
  • Användning: Teknologiska framsteg och komplexa samhällsutmaningar kräver analytisk förmåga och beslutsfattande baserat på data.
  • Källa: Enligt World Economic Forum’s Future of Jobs Report är kritiskt tänkande en av de mest efterfrågade kompetenserna på framtidens arbetsmarknad.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen för svenska grund- och gymnasieskolor lyfter fram vikten av att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och lösa problem, särskilt genom ämnen som matematik, naturvetenskap och samhällskunskap.
  • Svenska Skolans Utmaning: Trots detta visar undersökningar som PISA att svenska elever ofta presterar under genomsnittet i problemlösning jämfört med elever i länder som Finland eller Singapore​.

2. Digitala och tekniska färdigheter

  • Betydelse: Digital kompetens inkluderar allt från grundläggande datorkunskap till avancerade teknologier som artificiell intelligens, programmering och dataanalys.
  • Användning: Automatisering och digitalisering gör att många jobb kräver en hög grad av tekniskt kunnande.
  • Exempel: Verktyg som AI och blockchain blir allt viktigare inom teknik, finans och vård.
  • Källa: UNESCO betonar vikten av STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) för att stärka elevernas anställningsbarhet.
  • Svenska Skolans fokus: Digital kompetens är en av de centrala delarna i läroplanen, och svenska skolor är bland de mest digitaliserade i världen. Verktyg som datorer och läsplattor används flitigt i undervisningen. Men nu blir det från Skärm till Pärm….
  • Svenska Skolans Utmaning: Studier pekar på att elever ibland saknar djupare förståelse för hur digitala verktyg fungerar tekniskt, vilket gör att de riskerar att halka efter i avancerade tekniska färdigheter som programmering och dataanalys​.

3. Samarbetsförmåga och kommunikation

  • Betydelse: Arbetslivet innebär ofta arbete i team och samverkan över gränser.
  • Användning: Effektiv kommunikation, både muntlig och skriftlig, och förmågan att arbeta i mångkulturella miljöer blir alltmer centralt.
  • Exempel: Hybrida arbetsmiljöer kräver att anställda kan kommunicera effektivt både online och offline.
  • Svenska Skolans fokus: Svenska skolor betonar grupparbete och diskussioner i undervisningen, vilket är positivt för utvecklingen av samarbetsförmåga och kommunikation.
  • Svenska Skolans Utmaning: Ibland kan grupper bestå av individer med olika engagemangsnivåer, vilket påverkar lärandemiljön och individernas utveckling​

4. Kreativitet och innovation

  • Betydelse: Med ökande automatisering blir unika mänskliga förmågor som kreativitet och nytänkande oumbärliga.
  • Användning: Arbetsgivare värdesätter individer som kan skapa nya produkter, tjänster eller strategier.
  • Källa: En rapport från McKinsey pekar på att kreativa lösningar ofta leder till konkurrensfördelar.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som bild, musik och entreprenörskap syftar till att utveckla kreativitet. Elevledda projekt och samarbete uppmuntras i många skolor.
  • Svenska Skolan Utmaning: Kritiker menar att standardiserade tester och betygshets ibland kan hämma kreativitet och fokus på djupare lärande samt att stora delar av arbetslivet uppfattar detta som flum……………..

5. Emotionell intelligens (EQ)

  • Betydelse: Förmågan att förstå, hantera och utnyttja känslor både för sig själv och i relation till andra är en nyckel till ledarskap och samarbete.
  • Användning: EQ hjälper individer att navigera konflikter, bygga relationer och anpassa sig till förändringar.
  • Källa: Forskning från Harvard Business Review lyfter EQ som avgörande för ledarskap.
  • Svenska Skolan fokus ………vad finns detta område – ungdomar skulle kunna tar nytta av detta redan i unga år
  • Svenska skolan utmaning – avsaknaden av strategi och insikt

6. Anpassningsförmåga och resiliens

  • Betydelse: Den snabba takten i teknologiska och ekonomiska förändringar kräver att människor kan hantera osäkerhet och lära sig nya färdigheter snabbt.
  • Användning: Resiliens är centralt i att hantera utmaningar och motgångar på arbetsmarknaden.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen betonar vikten av att förbereda elever för ett livslångt lärande, vilket stöder utvecklingen av anpassningsförmåga.
  • Svenska Skolan Utmaning: Den ökade stressnivån bland elever, delvis på grund av skolprestationer och betygssystem, kan motverka resiliens och hanteringsförmåga. Arbetsmarknad önskar prestationer nu inte i framtiden – missmatch i tänkande.​

7. Global medvetenhet och kulturell kompetens

  • Betydelse: Arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad, vilket kräver förståelse för olika kulturer, språk och affärspraxis.
  • Användning: Multinationella företag och internationella samarbeten ökar behovet av interkulturell kompetens.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som samhällskunskap och språk samt internationella utbyten syftar till att utveckla global medvetenhet.
  • Svenska skolans Utmaning: Sverige har en relativt homogen utbildningskontext, vilket gör att globala perspektiv kan vara mindre integrerade än i mer multikulturella länder som Kanada eller Nederländerna.

8. Grundläggande kunskaper inom hållbarhet

  • Betydelse: Företag söker alltmer efter medarbetare med insikter i hållbar utveckling och cirkulär ekonomi.
  • Användning: Grön teknik och klimatåtgärder förändrar många branscher, vilket skapar nya yrken och krav.
  • Svenska Skolans fokus: Hållbarhet är ett viktigt tema i svenska läroplaner, med fokus på miljö och globala utmaningar.
  • Svenska Skolans Styrka: Svenska elever får ofta goda kunskaper om miljöfrågor, jämfört med många andra länder.

Sammanfattning

Den framtida arbetsmarknaden kräver inte bara tekniska färdigheter utan också mjuka kompetenser som kreativitet, samarbete och resiliens. Skolor och utbildningssystem behöver fokusera på en bred, anpassningsbar läroplan som betonar livslångt lärande. Utvecklingen av dessa färdigheter och kompetenser kräver samverkan mellan utbildning, arbetsgivare och samhälle för att förbereda elever på bästa möjliga sätt. Alla behöver tänka framtid i temer om 20 år – dagen 10 åringar ska ju arbetar till det är 70 år. Svenska skolan har en stark grund för att utveckla framtidsfärdigheter, särskilt inom områden som samarbete, hållbarhet och digital kompetens. Samtidigt finns utmaningar, såsom behovet av att stärka tekniska färdigheter, öka elevers förmåga till kritiskt tänkande och förbättra stresståligheten. Jämfört med toppländer som Finland och Singapore behöver Sverige fortsätta utveckla sitt fokus på kvalitet i undervisningen och stödja elevers kreativitet och problemlösningsförmåga.

 Den svenska skolan har även ett behov att ser över hela skolsystemet särskild på gymnasiet där det finns en mångfald av program, inriktningar och kurser som gynnar inte helheten utan tar tid från det kunskaper, färdigheter och kompetenser som är avgörande i framtiden och inte lägger grunden för livslångt lärande. Less i more

Beslutsfattare idag utgår ifrån nu och bygger sina tankar hur det själv har upplevt sin skola eller utbildningsväg. Det mycket sällan man utgår ifrån att den nu 10 åriga  år 2024 – ska har förmåga till självförsörjning som 70 åring   år 2104



Demokratins bästa tid är förbi,

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, december 03, 2024 08:27

Frasen ”demokratins sista dagar” används ibland för att beskriva en situation där demokratin uppfattas vara hotad, försvagad eller på väg att ersättas av något annat styrelseskick. Den kan syfta på oro för auktoritära tendenser, polarisering, förtroendekris för politiska institutioner eller hot mot grundläggande demokratiska principer som yttrandefrihet, fria val och rättssäkerhet. Det ledande exempel är ”världens största demokrati” där kapitalismens företrädare nu sitter direkt på ministerposter och kritiska röster riskera att elimineras (blir av med jobben)…Något som kallas ” utrensning av olika tänkande”. Hur blir det i förlängningen – om du är kritiskt och visar på fakta, men inte passar en policy – blir du av med jobbet………………..Men hur ser ut i resten av världen med demokratin och den hotbild som finns.

  1. Auktoritära ledare: Om ledare underminerar rättssystemet, inskränker pressfriheten eller manipulerar val, kan det leda till farhågor om demokratins överlevnad.
  2. Polarisering och desinformation: Sociala medier och informationskrig kan bidra till att skapa djupa klyftor i samhället, vilket försvårar dialog och samarbete mellan olika grupper. Viktig information och faktakunskap kommer sist – först är det särintressens policy som har tolkningsföreträde.
  3. Minskande förtroende för institutioner: Om människor tappar tilliten till parlament, domstolar eller valprocesser, kan demokratins legitimitet börja ifrågasättas.
  4. Ekonomisk ojämlikhet och populism: Stora ekonomiska klyftor och en känsla av orättvisa kan skapa grogrund för populistiska rörelser som ibland utmanar demokratiska normer

Särintressen får allt större inflytande över politiska institutioner är en oro som ofta lyfts fram som ett hot mot demokratins funktion och legitimitet. Detta kan innebära att politiska beslut styrs mer av specifika grupper, företag eller lobbyorganisationer än av medborgarnas breda intressen. Medborgare behövs bara vart fjärde år och ska fatta sina beslut utifrån partiernas hets mot varandra och mediavänlige floskler, att följer sitt partiprogamm är inte primärt utan att erhålla makt. Där små partier kan utöva utpressning mot stora partier – kallas modernt inflytande och maktanspråk, trots att det företräder en minoritet av folket. Fokus ligger på särintressens agenda och mindre vad som är bra för landet och medborgarna.

Hur kan då särintressen påverkar politiken

  1. Lobbyism och företagsinflytande
    • Företag och lobbygrupper investerar stora resurser i att påverka lagstiftare och politiska beslut. Detta kan ske genom kampanjbidrag, lobbying eller genom att påverka den offentliga debatten.
    • Exempel: Olje- och läkemedelsindustrin är välkända för sin omfattande lobbying, vilket ibland leder till att deras intressen prioriteras framför miljö- eller folkhälsoperspektiv.
  2. ”Revolving door”-problematik
    • Politiker och tjänstemän går ofta mellan offentliga positioner och privata intressen, vilket skapar risk för korruption eller att beslut tas utifrån framtida egenintressen snarare än samhällsnytta.
  3. Mediekoncentration och informationsflöden
    • När medieägandet koncentreras till få aktörer kan dessa använda sin plattform för att påverka både väljare och beslutsfattare. Detta kan skapa en snedvriden bild av vad som är viktigt för samhället.
  4. Svag representation av vanliga medborgare
    • När politiska partier eller institutioner blir mer beroende av ekonomiska bidrag från särintressen, kan vanliga medborgares röster och behov marginaliseras. Partierna belöna oftast det som är uppvuxen i rörelse eller man kan har ett medial nytta.

Varför särintressenas inflytande är ett problem

  • Hotar demokratisk jämlikhet: Om vissa grupper har oproportionerligt stort inflytande över politiken undermineras principen om ”en person, en röst”.
  • Skadar förtroendet för politiska institutioner: När människor upplever att politiken styrs av särintressen snarare än av allmänintresset, minskar tilliten till demokratin något som driver väljarna till proteströrelser eller extrema partier och lyfta ofta detta fenomen i sin propaganda.
  • Hämmar långsiktiga lösningar: Särintressen fokuserar ofta på kortsiktiga vinster snarare än hållbara lösningar för samhällsproblem. Genom fokusen på adhoc lösningar utan riskanalyser och landet bästa i fokus – blir det fel.

Hur kan man begränsa särintressenas makt?

  1. Ökad transparens
    • Inför striktare regler för lobbying och kräva att alla möten mellan politiker och intressenter redovisas offentligt.
  2. Finansieringsreformer
    • Begränsa storleken på kampanjbidrag och säkerställ att partier och politiker finansieras på ett rättvist och transparent sätt.
  3. Stärk medborgarnas inflytande
    • Öka användningen av direktdemokratiska verktyg, som folkomröstningar och medborgarbudgetar, för att ge medborgare mer direkt makt över politiska beslut.
  4. Främja oberoende medier
    • Stöd en pluralistisk mediemarknad för att säkerställa att olika perspektiv kommer fram i samhällsdebatten.
  5. Demokratiutredningen ”En uthållig demokrati!” (SOU 2000:1). Demokratiutredningen (2014–2016) från Olle Wästberg bör vara underlag att tänka om och tänka nytt innan det är för sent. Det kalla politisk ansvar.

Om särintressenas dominans fortsätter att växa riskerar demokratin att förvandlas till en ”oligarki med demokratiskt yttre”, där makten formellt ligger hos folket men i praktiken hos ett fåtal mäktiga aktörer och särintressen. Vad tycker du ?

Författaren har även använd sig av ChatGPT AI i sin research



« FöregåendeNästa »