Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida privat och uttrycker endast min personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Hur arbetar Sverige med innovation ? Tänk om politiken skulle göra samma sak

Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on ons, augusti 25, 2021 20:06:40

Innovationsarbete har på senare år allt mer hamnat i sökarljuset. Alla pratar om det, alla säger att de gör det, men hur ser det praktiska arbetet ut och vad ger egentligen resultat?

Enligt Kairos Future arbetar vi ofta med att utveckla och stötta innovationsförmågan i olika typer av organisationer. Vi gör detta genom att utveckla processer, tillhandahålla verktyg, samt olika typer av undersökningar för att ta tempen på innovationsarbetet och innovationskulturen i en grupp. Exempelvis bland de anställda på ett företag eller annan typ av organisation, eller i större organisationsöverskridande undersökningar av innovationsförmåga eller innovationskultur. Vi har nyligen genomfört en studie av innovationsarbetet i ett stort antal svenska organisationer där ca 500 personer, varav drygt 200 chefer, svarat på frågor som bland annat berör hur innovationsarbetet bedrivs, hur framgångsrik organisationen är på att ta fram nya tjänster och produkter, samt hur Coronakrisen påverkat innovationsförmågan. Studien replikerar en tidigare undersökning från 2015 där en motsvarande grupp svarade på samma frågor med några få undantag.

Finns det då några eviga sanningar (eviga här i betydelsen att vi ser samma mönster 2015 och 2021) som vi kunnat identifiera? Ja absolut. Vi kan se tre tydliga framgångsfaktorer där organisationer som fokuserar på vissa områden är mer sannolika att lansera innovativa produkter eller tjänster, här mätt som produkter som är nya för branschen eller världen.

Omvärldsarbete lönar sig
Bland organisationer där cheferna anser att omvärldsanalys i hög grad är en naturlig del av produkt- och tjänsteutvecklingsarbetet* har 60% fler lanserat en världsnyhet de senaste tre åren, jämfört med de organisationer där detta endast stämmer i viss mån. 

Att jobba med kulturen är viktigt
I organisationer där medarbetarna i högst grad förväntas att engagera sig i att finna nya idéer och kunderbjudanden** säger mer än dubbelt så många att de lanserat produkter eller tjänster som är nya för världen, jämfört med andra grupper.

Men en strukturerad process slår allt!
De organisationer där cheferna i högst utsträckning*** säger sig ha en strukturerad process för att tillvarata idéer och nya möjligheter är tre gånger mer sannolika att ha lanserat världsnyheter de senaste tre åren, jämfört med övriga.

Vi har också i olika sammanhang passat på att ställa frågor om hur Coronakrisen påverkat innovationsarbete och innovationsförmåga. Intressant nog visade sig att dessa två innovationsaspekter påverkats på olika sätt. Vad gäller hur Coronakrisen påverkat innovationsarbetet så var det ganska jämt fördelat mellan de som upplevde att innovationsarbetet bromsats upp, accelererats, eller varken accelererats eller bromsats upp. Vad gäller innovationsförmågan var dock bilden radikalt annorlunda. Mer än hälften ansåg att innovationsförmåga förbättrats under Corona och endast 11% ansåg att innovationsförmågan försämrats. Bilden var likartad mellan chefer och övriga, även om chefer var något mer optimistiska än överiga deltagare. 

Denna splittrade, men ganska positiva bild, syns också i den AI-baserade analys av fritextsvar kring hur Corona påverkat som vi gjort med hjälp av Kairos Futures analysplattform Dcipher. Några tydliga ämneskluster handlar om hur Corona snabbat upp strukturella förändringar, digitalisering, och digital mognad, samt lett till ökad inkludering. Andra ”öar” handlar om tvång och inbromsning men också nya möjligheter och behov av nya kompetenser och förmågor. Kunskapsdelning och internationellt samarbete är två ytterligare områden som uppfattades ha påverkats positivt.

Klicka på bilden för att se den i större format.

En huvudsakligen positiv bild kan också sägas råda vad gäller satsningar på innovation. En stor majoritet av respondenterna säger att deras organisationer har ökat sina satsningar på innovation de senaste fem åren. Det är också en väldigt stor överlappning mellan de som har ökat sina satsningar mest av alla under de senaste fem åren och de som säger att de tror sig komma att öka sina satsningar mest av alla. Kortfattat kan man säga att nästan alla har ökat sina satsningar på innovation, och de som redan har ökat sina satsningar mest är de som också förväntar sig att öka takten ännu mer. 

Ett annat nytt område som vi undersökte var huruvida man inkluderade hållbarhetsaspekter i innovationsarbetet. Det visade sig här att en klar majoritet saknade en tydlig hållbarhetsstrategi för innovationsarbetet. Dock ansåg något fler chefer än övriga att man hade en tydlig hållbarhetsstrategi för innovationsarbetet. 

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att de flesta svenska organisationer redan satsar på innovation och att man förväntar sig att öka dessa satsningar ytterligare. Det finns ett antal nyckelfaktorer för framgångsrikt innovationsarbete där omvärldsfokus i produkt- och tjänsteutveckling, en inkluderande innovationskultur, och en strukturerad process är tydliga nycklar. Coronakrisen har påverkat innovationsarbetet men också gett innovationsförmågan en knuff framåt. Den samlade bilden av nuläget och utvecklingen framåt är alltså ganska ljus. Kanske kommer vi få se att de ligger ett korn av sanning i talesättet att det som inte dödar härdar? Oavsett vilket så kan vi nog konstatera att vi alla lärt oss mycket nytt under pandemin, och kanske har vi till och med ett ansvar att använda oss av dessa dyrköpta lärdomar för att skapa en bättre värld? Tänk om politiken skulle kunna ta vara kunskapen och kompetenser från den verkliga världen – vi skulle säker har en bättre förmåga att främja framtidn.



What`s NXT: vad händer med nöjen efter pandemin

Trender och Framtiden Posted on ons, augusti 25, 2021 20:02:05

Coronaviruset har muterat åtskilliga gånger under pandemins lopp, och den har även fört med sig mutationer på andra plan. Nöjeskonsumtionen har tvingats anpassa sig, förändras, och diversifiera – och det innebär nya sätt att tänka på njutning och nöjen. Digitala leveranser, streaming och vardagslyx är några av vinnarna, restauranger, biografer och nöjesresor har ofta blivit – åtminstone i närtid – förlorare. Men hur länge håller dessa ”mutationer” i sig? Drivs de helt av tvång och rädsla, eller är det andra faktorer som ligger bakom? Vad är egentligen härnäst för njutning och nöjen – efter att skuggan av pandemin dragit sig tillbaka eller åtminstone lättat lite? Hur kommer framtidens nöjen att mutera – igen?

De förändringar som skett inom nöjeskonsumtion är egentligen inte nya. Digitalisering, uppluckring av affärsmodeller, förändrade behov och mer kräsna konsumenter är alla trender som pågått under en längre tid. Det handlar inte egentligen om ökade möjligheter – utan ökad efterfrågan, driven av vanor som vi tvingats bryta. I den meningen är krisen ett genombrott för förändringar snarare än en orsak till dem. Även om det under lång tid skett en diversifiering och utveckling av olika tjänster och varor, är det samtiden som avgör vilka som vinner. Se till exempel på videokonferenserna, som varit vardagsmat för många sedan tidigt 00-tal med Skype – men det blev den relativa nykomlingen Zoom som slog igenom. 

På samma sätt formas nöjeskonsumtionen både av långtgående trender och av behoven och preferenserna som råder här och nu. Det innebär att nya vanor formas, vanor som förmodligen inte bryts bara för att pandemin är över. Allt från att beställa hem mat till att streama film till att träffas online är konsumentbeteenden som kan komma att hålla i sig över tid. Men det har också skett en nedgång i nöjeskonsumtionen överlag, med mer pengar som stoppas i madrassen: Ungefär en fjärdedel av svenskarna i vår undersökning säger att de bara konsumerar det nödvändigaste på grund av pandemin. Det innebär alltså att ungefär en fjärdedel helt skurit ned på nöjeskonsumtionen – och frågan är, vilket nöjeslandskap kommer de att återvända till? 

Vi kan se fyra breda skiften med orsak av pandemin som allihop sätter färg på framtidens nöjes-Sverige. Vi beskriver vart och ett nedan – allihop driver vad nästa nöjeskonsumtionsvåg kommer formas av, när pengarna väl (till slut) spenderas, på lång eller kort sikt, det vet vi inte.

1. Nöjet flyttar hem och blir digitalt

2. Konsumenter söker kontroll

3. Nya lösningar för nöjeskonsumtion

4. Ökad polarisering i köpprocessen

Nöjet flyttar hem och blir digitalt handlar precis om det som hänt under pandemin, nämligen att hemmets roll breddas allt mer, och allt fler nöjen och njutningar blir tillgängliga i hemmet – antingen genom digitala kanaler, eller med hemleverans. Utbudet inom streamingtjänster har ökat och många, särskilt yngre, säger att de kommer fortsätta föredra streaming framför biograf även efter pandemin har lagt sig. Troligen är hemmanöjena här för att stanna, vare sig det handlar om mat, shopping, eller underhållning, eftersom framför allt de unga säger att det är bekvämast och trevligast så.

Konsumenter söker kontroll över sin köpupplevelse och över sin nöjeskonsumtion. Vi blir mer otåliga vad gäller strul och krångel, vi vill hoppa över köer och betala så snabbt och kontaktlöst som möjligt – men helst inte utan att själva ha gått med på det. Fler initiativ kring förbokade platser, koll på folkmängder, och annan information som hjälper folk att välja (Precis hur länge behöver jag vänta? Precis vad kan jag vänta mig? Och så vidare) blir troligen vardagsmat i framtiden, något som till viss del drivits på av att människor vill undvika obehagliga överraskningar i pandemitider – men inget tyder på att vi kommer återgå till en tolerans för överfyllda lokaler eller oväntat trassel efter att faran lagt sig. Snarare vill vi veta så precist som möjligt hur alternativen ser ut och vad vi har att välja på. Allt kräsnare konsumenter behöver särskilt evenemangsarrangörer vänja sig vid.

Nya lösningar för nöjeskonsumtion drar in över landet i och med ”butiksdöden” som det talats om i åratal innan covid-19. Minskade besökarantal och växande e-handel tvingar fram nya och kreativa lösningar, ofta hybrider men ibland helt nya koncept. Att använda ytor på nya och mer effektiva sätt, ställa om kundflödet till andra köpmöjligheter, eller dela ytor med andra varumärken är några exempel på dylika lösningar som dyker upp överallt till svar på förändrad efterfrågan och kräsnare kunder. Allt eftersom kraven höjs på leveranser blir logistik och transport en större del av allas affärsmodeller, och några ställer om till ”dark stores” eller ”ghost kitchens” som förbereder varor och mat, men endast till leverans utan några egna lokaler att möta kunder i.

Ökad polarisering i köpprocessen råder mellan nöjeskonsumtionen och annan konsumtion. Skillnaden mellan det vi köper av hedonistiska skäl, och det vi köper för att vi ”måste”, blir allt större. Framför allt handlar det om upplevelsen av ”glädjeköp” där köpupplevelsen blir allt mer central, och butikspersonalen därför allt mer central. Vill man locka människor till fysiska upplevelser och köp, ställs det högre och högre krav på service. Det innebär att personalen i allt högre grad går från kassapersonal till ambassadörer för varumärket.

Allt detta kommer fortsätta påverka konsumtion i Sverige efter pandemin – faktiskt än mer när nöjeskonsumtionen drar igång ”på riktigt” och pengarna flödar till upplevelser och hedonism. Den fjärdedel av befolkningen som suttit på sina pengar sitter inte på dem för alltid, och de här fyra trenderna formar och påverkar hur de kommer spendera sina pengar under kommande år, kanske till och med under kommande decennier. Den som är förberedd på framtidens njutningslandskap har mycket att vinna!

Tack Kairo Future.



Det du som har ansvar för samhället –

Trender och Framtiden Posted on sön, augusti 08, 2021 15:52:35

Vad händer i Sverige – Betraktelser Del 1 sommaren 2021

Min utgångspunkt i denna lilla serie är utifrån Socialkonstruktionism ( en teori som jag använde i min Magisteruppsats), som innebär ett samhällsvetenskapligt metodologiskt perspektiv, baserad i en hermeneutisk tradition där man anser att en föredömlig väg till kunskap kan ta vägen via enskildas subjektiva sinnesförnimmelser, vilka inte ses som förvrängda, utan snarare som enskilda men giltiga tolkningar av den empiriska faktiska verkligheten tex. samhället. Människan och verkligheten är två sidor av samma mynt, och mentala processer och handlingar är därför resultatet av sociala interaktioner mellan människor, utifrån grupper eller organisationer man tillhör. Utifrån detta perspektiv lär vi oss mer om verkligheten genom att undersöka hur människor skapar och förstår den, respektive och sitt agerande i den. Lite mera varför gör du vi eller folk på detta Vis ? (enligt rumpnissarna i Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter).

Här är några exempel utifrån upplevelser under sommaren

1. Trafik, Bilar och Motorljud

Bilar och Motorljud överhuvudtaget har ju varit länge sedan en statussymbol för särskild det manliga könet för att visa sin storhet eller förmåga att skapa sig status och välstånd. Måste erkänna att även jag i mina unga år 1985 har varit glad att kunna köra en Audi 80 Coupe GT med allt tillhör som spoiler och  Quattro…..” Det gick bra för mig” ( tills dagen där en VD till en av Sveriges största företag tog mig till sidan och så så här – Heinz du har ett Kanonföretag, du är duktig men tänk vilken signal du sänder till Dina gäster och allmänheten via din bil på parkeringen, särskild om du verkar inom krognäringen…..därefter blev det Volvo, Saab och Volkswagen). Tack för denna lektion som jag gav vidare till flera….som har varit tacksam. Allt för många har idag behov att via motorljud väcker uppmärksamt – för att man finns. Bara man kan visa upp status på via motorn – täcker kanske över att man bor själva med stora släkten i en hyresrätt i problemområden eller man vill visa för sina överklasskompisar, klasskamrater eller Social media vänner att man är cool och lyckats. Allt alla pengar och lån går till motorljuden – spelar inte någon roll – man vill vara med och lekar. Man har kanske inte ett riktigt socialt liv längre utan man har mera vänner på sociala medier, så alla dessa beundrare blir ens fans. Så det via motorljuden i real live man skapar en uppmärksamhet kring sig själv – helt omedveten att många andra störs av detta beteende. Det handlar ju alltid att visa upp sig – helst bilar av tyska statusmärken på Strandvägen, Race från rödljus i förorterna och stan på natten, Vattenskotrar och ribb båtar i naturen i Skärgården som stör semesterna för många, eller att gasa på med sin jättebåt mitt bland segelbåtar och mindre fartyg. Ditt hör även 50 åriga gubben i grannskapet – Bankdirektör i sin Harley Davidsson och sonen i sin Mopedbil med uppborrat avgasrör som dag och natt gör små ärenden och väcker folk.  Eller ett gäng finansmän som drar på sig skinnvästar under helgen – och lekar tuff. Nu säger ni att det finns ju idioter överallt – jo det finns men tidigare har det inte funnits så många och ingen våga säger till.

Det tillhör ju till det dagliga upplevelser – att när man kör laglig eller nästan laglig lite över – man ligger i en kö att någon blinkar och tuta bakom vill fram och kör tätt in på eller kör om på en 50 väg inom bostadsområde i hög hastighet – lite för många tyska statusmärken även där. När vederbörande kör om blir oftast ett tecken som bonus för Dig som är aktsam håller avstånd även med bil och rusar inte. Märker att även där är det män som utmärker sig även med sina firmabilar och samtidigt pratar i telefon. Det kan väl inte använder sina telefoner vettig med handsfree……

Alla dessa företeelser bygger på att dessa personer – grupper skapar sig sin egen tolkning vad som är ok, vad som är riktig och tillåten, och där särskild via sin omgivnings reaktion. Med ingen reaktion kommer man till insikten – så här ska man göra – det här är ok. Artister, influenser och profiler gör samma sak med många olika beteenden – och är ej medveten om konsekvenserna. När vi bor i ett landet där vi har blivit uppfostrad att ” vara lagom” och inte sticker ut, vi är lite konflikträdda och våga inte säger ifrån när man upplever något som är inte ok…………………..så kommer alla dessa beteenden växer ännu mera, tills vi behöver ordningsmakten som ska tar hand om dessa oönskade beteenden. Och skyll inte på skolan nu igen………det särskild du som föräldrar, vän som har ett ansvar att säger till.

Ett vänskapligt samtal när tillfälle gavs med Bankdirektören på gatan gav ett bra resultat – och vederbörande har varit tacksam att någon berättade om upplevelsen. Eller budbilen från en internationellt stor transportfirma som körde 110 på en 50 väg – ringde företaget och pratade om firmans varumärke…det blev en tacksam reaktion. Visst man känner sig lite som OWE knällgubbe – men det gav effekt.

Vi alla har ett eget ansvar – någon som kallas civilkurage, det vi som vill göra rätt eller försöker göra detta som är i majoriteten, så låt oss utnyttjar detta – det är vi som skapa samhället via att vara bra förebilder.



Nästa »