Översatt från Danska med AI
God kväll. Jag har nu varit er premiärminister i mer än sex år. Det har först och främst varit en ära. Och när vi går till valurnorna senare i år. Då kan det visa sig att detta nyårstal blir mitt sista. Därför tillåt mig att vara lite mer direkt ikväll. Både politiskt och personligt. * * *
Jag blev socialdemokrat eftersom jag bryr mig om rättvisa. Jag blev premiärminister för att jag tror att vi kan göra det här landet ännu bättre. Jag har gjort mitt bästa för att göra det. Samtidigt var tiden helt annorlunda än jag hade föreställt mig.
Först, corona. Sedan krig i Europa. Nu återigen konflikten om Grönland – om kungadömet. Jag tror att kriserna har format oss alla. Jag också. De har gjort mig hårdare. Inte inomhus. Men i debatterna. Jag kan själv se förändringen på bilderna. En del av kritiken mot mig är berättigad. Och jag tar det till mig. Jag har varit orolig för att vi tillsammans får Danmark och Europa genom en svår tid.
Men på vägen har jag inte alltid lyssnat ordentligt på dig. Till dig. Vi har inte gjort tillräckligt med de höga matpriserna. Vi har inte gjort tillräckligt för att hantera den ökande ojämlikheten. Och vi har inte gjort tillräckligt för de barn som inte frodas. Det måste vara annorlunda. Och det är mitt ansvar.
* * * Alltså, först; Till er föräldrar och mor- och farföräldrar som tittar ikväll. Vi känner nog alla ett barn eller en ung person som inte mår bra. Ett barn vars barndom tyngs av ångest, skolvägran, brist på välbefinnande eller brist på tro på sig själv och livet.
Även om de flesta barn och unga i Danmark lever goda och lyckliga liv. De ser en värld som är ny för deras ögon. De har drömmar och hopp för framtiden. Sedan finns det alldeles för många barn och familjer som kämpar mot mörkret. Antingen i sinnet. Eller i erfarenheten av att kämpa mot systemet. Alltför många är ensamma i en svår situation. Mamma och pappa går modigt till jobbet. Du gör ditt bästa. Men tvivlen gnager. Kommer de att ringa från skolan igen? En tonåring som är ensam hemma. Utan fysisk gemenskap med andra. Argument om skärmtid, sociala medier och mobiltelefoner. En misslyckad inkludering i grundskolan. Du är väldigt exalterad för. Och vi som samhälle behöver vara mer enade kring detta. Vi håller på att förändra grundskolan. Vi håller på att stärka psykiatrin. Fler unga har nu ett deltidsjobb. Det finns ingen enkel lösning. Och vi har alla ett ansvar. Men det finns några som just nu stjäl barndomen från våra barn. Tech-giganterne. De måste regleras striktare. Och ägarna av sociala medier? De har tjänat miljoner och åter miljarder på andras bekostnad. Särskilt våra barn. Det är dags för dem att börja betala tillbaka. Så att deras enorma förmögenheter också investeras i barns och ungas välbefinnande. Inte bara i Danmark, utan i hela Europa. Jag kommer att ta ansvar för detta arbete.
* * * Jag själv är född på 1970-talet. Det var en tid utan mobiltelefoner och sociala medier. Å andra sidan var arbetslösheten hög och ekonomin dålig. Det var då John Mogensen sjöng att något är fel i Danmark. “Så länge ritpojken är i ordning kan du få den som du vill.” Jag undrar vad han skulle ha sagt om han hade varit vid liv idag? För även om Danmark är både ett rikare och bättre land. Och även om vi lever längre och betydligt fler människor har fått en bra skolgång och utbildning.
Samtidigt har ojämlikheten ökat. Detta är en utveckling som jag, som premiärminister, har försökt motsätta mig. Vi har infört rätten till tidig pension för er som haft de längsta och mest hårt arbetande livet. Ge dig en löneökning – särskilt inom kvinnoyrken – som arbetar med barn, äldre och sjuka. Vi har höjt den äldre checken. Gjorde arbetslöshetsersättningssystemet mer solidärt för danska löntagare. Hjälpte folk från socialförsäkringen till arbete. Kämpade mot bostadsspekulanterna. Lägger till mycket mer pengar till vår gemensamma välfärd. Men vi har inte gjort tillräckligt.
Något är fel när familjer med vanliga inkomster har svårt att hitta en prisvärd lägenhet i Köpenhamn. Medan du på andra håll i landet knappast kan låna för ett fristående hus. Det är något fel när någon har blivit rik – bara genom att bo på rätt plats. Medan andra har svårt att få ekonomin att gå ihop i mataffären. Och något är fel. När någon kan pensionera sig i tidig ålder. Medan de flesta andra bara kan se pensionsåldern stiga och stiga. Jag tror inte att alla ska vara likadana. Men enligt min åsikt är Danmark för litet för stora skillnader. Också när det gäller hälsa. Under många år har det varit så att det finns minst läkare i de delar av Danmark där det finns flest patienter. Det borde vara tvärtom. Och vi förändrar det. Nu kommer fler läkare till Lolland och Vendsyssel. Ni som lever med en kronisk sjukdom. KOL. Diabetes. Du som är hjärtpatient. Du kan se fram emot en mer sammanhängande behandling. Nu är det din tur till patienternas rättigheter. Och när det gäller cancer. Sedan finns det nu mer hjälp på väg för er som har överlevt sjukdomen. Men nu kämpar han med sena effekter. Minns du för några år sedan? Det var långa väntetider på sjukhusen och det rådde brist på både barnmorskor och sjuksköterskor. Vi har gjort något åt det. Men på ett av de ställen där hjälpen fortfarande ligger efter. Det är för dig som lever med en av de mest elaka sjukdomarna som finns. Demens. Först glömmer du. Då ändrar du ditt beteende. I slutändan är du oigenkännlig. Att vara nära en person som försvinner framför dina ögon. Det är outhärdligt. “Jag får ha minnena,” sjunger Liva Weel så vackert. Men det är bara en liten tröst för dig som släkting. Och även om medicinsk vetenskap ännu inte kan bota demens. Då måste vi bli bättre på att upptäcka sjukdomen snabbare. För att förebygga och lindra. Att se personen som fortfarande är där inne. Och vi kan ge mer hjälp och stöd till anhöriga. Allt detta är en del av den nationella demensplanen som regeringen kommer att presentera under det nya året. Vi håller också på att etablera det första nationella forskningscentret för kvinnors hälsa. För kvinnors sjukdomar. Tyvärr har de varit underprioriterade alldeles för många år. Vi vill ändra på det. Och vi kommer att titta på hur vi bättre kan hjälpa er som kämpar med obehag eller skador efter förlossningen. Jag tror att det har funnits en lite gammaldags inställning i vårt samhälle: Att vi kvinnor bara ska bita ihop och ta två Panodiles. Efterförlossningsskador måste tas på allvar och behandlas. Det borde vara självklart.
* * * Politik kan fortfarande göra skillnad. Även när det är en märklig regering som ligger bakom det. Jag ångrar inte att vi för tre år sedan bildade en regering på mitten. I en värld präglad av splittring och oro valde vi att arbeta tillsammans hemma. Det har inte gynnat oss som partier. Men jag tvivlar inte på att den har tjänat Danmark. Och jag vill vädja till parterna på Christiansborg att inte prata sig för långt ifrån varandra. Inte minst när det gäller matpriser. Vi kan inte kontrollera globala råvarupriser. Men vi kan mildra vissa konsekvenser. Notera din nästa lön eller handpenning. Eller din elräkning, där skatten nu nästan försvinner. Tack vare bra kollektivavtal. Lönelöftet. Pensionen som stiger. Och skattesänkningarna, som bland annat gynnar ensamstående mammor eller pappor. Då kommer den stora majoriteten av danskarna i år att ha mer pengar tillgängliga, även efter att ha handlat middag eller matsäckar till barnen. Men det är fortfarande alldeles för dyrt att handla. Och det påverkar mest er danskar som redan har lite pengar att klara sig bra med. Jag sa tidigare att vi inte har gjort tillräckligt åt de höga matpriserna. Det gör vi nu. Regeringen kommer att föreslå att en matkontroll införs i år. Bland annat, för er pensionärer som inte har stora förmögenheter på banken. Ni som är arbetslösa. Och ni familjer med barn som inte har höga inkomster. En kontantöverföring. Detta ger dig bättre råd om att gå till mataffären. Men detta leder inte till att priserna sjunker. Därför kommer regeringen i den ekonomiska plan vi presenterar under det nya året också att avsätta pengar för att sänka momsen. Antingen för att maten i allmänhet ska bli lite billigare. Eller så att momsen helt tas bort på frukt och grönsaker. Vi börjar nu förhandla om detta med partierna i Folketingen.
* * * Inom kort kommer regeringen också att presentera en omfattande utvisningsreform. Det kommer att innebära att ännu fler kriminella utlänningar måste utvisas från Danmark. Men först, låt mig säga detta: Till er som har omfamnat Danmark. Och det behöver vi i vårt samhälle. Du kan vara dansk, även om din favoriträtt inte är köttbullar. Eller makrillsmörgåsar för den delen. Vi danskar ser inte likadana ut. Inte vi heller. Men vi måste vilja ha varandra. Och i Danmark är det så att när demokrati och religion kolliderar. Då är det Gud som har plikten att ge plats. Därför, till de människor som har kommit hit och begått brott: Du borde inte vara här. Vi vill inte ha din galna körning och dominanskultur. Du förstör världens vackraste land. Och du borde inte få göra det. Ingen kan förstå varför en irakisk man dömd för att brutalt ha misshandlat en oskyldig person med en golfklubba inte kan utvisas.
Eller varför en tidigare dömd man från Kosovo, som har dömts för att ha misshandlat sina barn och make/maka i flera år, kan tillåtas stanna här. Regeringen föreslår därför att utlänningar utvisas om de begår allvarliga brott och döms till minst ett års fängelse. Oavsett vilken koppling de har till Danmark. Därför blir det en mycket tydlig utgångspunkt att om du till exempel döms för våldtäkt, allvarligt våld eller annat allvarligt brott. Då är det inte längre möjligt att vara i Danmark. Tack vare en strikt dansk immigrationspolitik – och där vi går till gränsen för konventionerna – utvisar vi redan många kriminella invandrare. Nu när vi kan gå ännu längre. Detta beror på att Danmark – tillsammans med Italien – före jul lyckades samla stöd från 27 länder för en ny tolkning av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Nu måste det först och främst vara människorna – och offren – som skyddas. Och inte gärningsmannen. Istället för att vänta flera år på att det ska återspeglas i domstolarnas praxis, tar vi ledningen och genomför lagstiftning redan innan sommaren. * * *
Mitt tal ikväll har inte handlat om utrikespolitik. Det kunde ha gjort det. Men du känner till min analys. Du vet var jag – och var regeringen – står. Vi håller på att stärka danskt försvar och beredskap. Aldrig tidigare har vi beväpnat oss så betydligt. Så snabbt. Och vi fortsätter att stödja Ukraina. För vissa kan det verka som en konflikt långt borta. Men saker och ting hänger ihop. Låt oss låta ett land falla först. Då banas vägen för Ryssland att röra sig längre in i Europa. Vi håller också på att stärka säkerheten i Arktis. Kungariket är geografiskt stort. Små i populationer. Under det senaste året har vi varit tvungna att lyssna på mycket. Hot. Tryck. Nedlåtande tal. Från våra närmaste allierade genom ett helt liv. Om att vilja ta över ett annat land, ett annat folk. Som om det vore något man kunde köpa och äga. Det har ingen plats någonstans. Vi fullgör våra ansvar i världen. Det är inte vi som söker någon konflikt. Men låt ingen vara i tvivel: Oavsett vad som händer. Då står vi fast vid vad som är rätt och fel. * * *
Jag förstår om du går in i det nya året utan mycket optimism från världens vägnar. Hope gömmer sig väl under dessa år. Men kanske behöver vi egentligen inte leta så länge. Kanske är den precis här? I vår omsorg om varandra. I vårt förtroende för andra. På vårt danska sätt att göra saker. Kanske behöver vi tro lite mer på oss själva. Och på de värderingar vi har byggt Danmark på. Hur få har för mycket och färre för lite. Och kanske är det särskilt i svåra tider som vi måste återupptäcka tron på att morgondagen kommer att bli bättre än idag. Åtminstone kommer jag att göra min del.
Gott Nytt År
