Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Är jag för ifrågasättande, tråkig, resultat fokuserad eller helt enkelt besvärlig ?

Arbetsmarknadspolitik, Kris, Politik, Utbildningspolitik Posted on tis, april 08, 2025 16:56

Alla som känner mig vet – att jag är inte en pappers vändande byråkrat eller tjänsteman utan höga ambitioner – utan jag vill hellre agerar än reagerar och uppnår bestående resultat. Det kan blir utmanande för en del som har arbetat med mig – som kanske blir ifrågasatt eller utmanad i deras rutinmässiga tillvaro som består av processer och åtaganden som inte har ändrats på tiotals år. För mig är arbete – arbete och inte en plats att skapa djupa personliga relationer eller myspys. Jobb är Jobb inget annat, jag trivs bäst så här, men jag kan ändå vara social som kanske många kan bevittna, jag har en stor empatisk förmåga och bryr mig.

Att gå sin egen väg och vara uppgifts fokuserad på förväntad resultat i ett uppdrag eller utifrån en arbetsuppgift handlar för mig om, att vara driven av mål och att har visioner, men även att inte låta sig påverkas av andras förväntningar eller normer som inte har någon nyttoeffekt. Input – Diskussion självklart om det finns en nivå och kunskap. Har träffad för många så kallade experter – som inte har en grund i fakta och kompetens, utan drivs av särintressen och tyckande som det gärna sprider på fina PPT och seminarier.

Det är en mental inställning som kräver mod, disciplin och en stark tro på den egna och sina närmaste kollegors eller projektmedlemmars förmågan. Men det innebär också att man kan blir lätt en orosmoment för en ledare och medarbetare som kanske blir utmanade av upptäckten att det har fastnad i sina tanker och rutiner i antaganden från forntiden. Han tänker för mycket det jobbig för vissa – . Basen i mitt agerande har alltid sin grund i fakta, empiri och inte vad jag tycker eller vad någon annans särintresse. Jag låter mig även inte påverkas av dessa särintressen – rätt ska vara rätt, särskild när medborgare och medlemmar betalar min lön. Därav har lite svart för Policy organisationer – som kräver att alla andra ska göra saker och ting, och inte vad det kan göra själva. Det är en skillnad att visa sin förträfflighet via seminarier och Power Point för den närmaste kretsen – det ger poäng på Linkedin och Sociala Media, men sedan händer det inte något. Att sitter bara på läktaren, ser utmaningar och kräver att andra ska lösa problem, utan tar sitt ansvar att vara själv en del av lösningen är inte med fokus utan det vill jag inte sysslar med.

När man går sin egen väg för att når det resultat som organisationen förväntar sig, handlar det inte om driva sin egen agenda och låter sig påverka av allahanda särintressen. Snarare handlar det om att ha en klar riktning och ett syfte, och att inte tveka när man möter motstånd eller utmaningar. Det kräver att man är beredd att tänka utanför boxen, att våga ta de där stegen som ingen annan kanske är villig att ta, och att hela tiden hålla fokus på de resultat man vill uppnå utifrån uppdraget och med fokus på medlems eller medborger nytta och uppdraget i sig. Men man samlar kanske inte några pluspoäng hos den närmaste omgivningen på en avdelning.

Resultatfokus handlar inte bara om att nå målet, utan om att skapa en vana av att konsekvent leverera det man har satt upp för sig själv och det resultat man ska uppnår med arbetsuppgifterna. Det handlar om att förstå vikten av varje liten framsteg och hur dessa steg leder till större framgångar på lång sikt, att varje delmoment sätter i det större sammanhang så att man inte bygger in låsningar. Varje pusselbit ska finnas på plats.

Så när man väljer att gå en målinriktad väg, är jag inte rädd för att vara helt uppgiftsfokuserad. Jag låter inte distraktioner, tvivel eller andras ej relevanta åsikter eller särintressen stå i vägen för arbetsprocesser – det är enbart resultat som räknas, inte skapa några ”folklorerelationer”. Men givande sakliga, utmanande, ifrågasättande diskussioner som bygger på fakta och empiri är något som jag behöver för att ” kommer vidare”. Men jag håller alltid fokus på uppdraget och det den vill uppnå, och ge varje uppgift mitt fulla engagemang och glöm mer ej det ultimativa slutmålet – där alla pusselbitar passar ihop. Slutmålet och uppdrag är klart – men vägen och processen kan ibland tar omväger och revideras.

Men det gäller även för att avslutar mitt engagemang när man inte kommer vidare – kanske man har natt målet med ett projekt, resultaten är på topp – men för att ytterligare utveckla och växlar upp finns inte förutsättningar i organisationen eller engagemang hos uppdragsgivaren. Det kan vara att andra närliggande processer, som du är inte ansvarig för inte har påbörjats eller man inte vågar tar steget. Eller helt enkelt saker som ligger utanför till påverkansområde.

Men i en organisation kan det finnas det flera hinder som kan påverka ens förmåga att föra vidare projekt till större mål och uppnå effektivitet. Här är några vanliga hinder som kan dyka upp:

Människor och organisationer kan vara motståndskraftiga mot förändring, även om det finns ett behov av det. Detta kan bero på rädsla för det okända, vanor eller att ledningen inte har lyckats förmedla varför förändringen är viktig. Ett sådant motstånd kan skapa hinder för innovation och utveckling.

När medarbetarna inte har klart definierade roller, har tolkning av övergripande mål även del mål och ansvar kan det leda till förvirring om vem som gör vad, vilket ofta leder till dubbelarbete, missförstånd eller viktiga uppgifter som faller mellan stolarna, även att man har inte förstående för andra kollegors fokus och krav på resultat.

En organisations kultur och värderingar har en stor inverkan på hur effektivt medarbetarna arbetar tillsammans. Om kulturen inte stödjer ständig utveckling, ifrågasättande av det vad man gör, öppenhet eller innovation kan det bli svårt att uppnå långsiktig framgång. En ogynnsam kultur kan också skapa hinder för att anpassa sig till nya utmaningar eller nya sätt att arbeta. Man bevara det egna och ser inte till helheten – särskild när en organisation växer.

För mig har det alltid betyd – när ” utvecklingen” stannar av – dels att man kommit i målet och går över i en förvaltningsfas, resultaten är mycket bra och ” organisationen” mätt – så blir jag tveksam att forstätta med mitt engagemang just på det den här arbetsplatsen. Nöjdhets paradoxen smyger sig lätt på hos ledare och uppdragsgivare, en mättnad och att klappar sig framför brösten. Gud vad vi är bra – samt att visar upp förträffligheten via PPT och Linkedin i alla media…….. Något som jag inte har behov av. Det som vet vet………..

Da är det mig bråttom att hittar nya utmaningar – något som jag alltid har gjort – det berikar livet, det berikar tankarna och skapa nya möten och särskild erhåller man nya kunskaper och kompetenser i möten med nya organisationer och arbetsplatser. Man kan kalla det entreprenörs anda eller utvecklingsförmåga – NEJ det är bara att hela tiden ligger lite förre i den allt snabbare utvecklingen i omvärlden. Inom utbildningssektorn bör man tänker dessa som börja i skolan nu behöver vara anställningsbara 2110 …………………..Så det finns mycket göra att bryta traditionella mönster, hos många organisationer.

I det närmast veckor kommer jag göra en SWOT analys av alla mina tidigare arbetsplatser och uppdrag utifrån ” hur det berikade mig” och ”vad jag kunde tillföra denna organisation”. Som sagt en ömsesidig vinst.



Åsikts korridoren blir allt trängare i världen och Sverige.

EU, Kris, Politik, Uncategorised Posted on fre, januari 24, 2025 11:34

Åsikts korridoren och politisk makt är nära sammanlänkade eftersom de båda formar och påverkar vad som är socialt acceptabelt och politiskt möjligt i ett samhälle. Politisk makt spelar en avgörande roll i att sätta ramarna för åsikts korridoren, medan åsikts korridoren kan fungera som ett redskap för att legitimera och upprätthålla den rådande maktordningen. Någon som jag blir orolig över genom att majoriteten av plattform ägarna inom sociala media stöder aktiv den nya presidenten i USA – med konsekvenser för resten av världen och Dig personligen. Men även att det håller på att bildas ett monopol som hindrar – den grävande journalistiken och särskild det oberoende Journalister som vill med sina rapporter och uppslag skicklig göra oss människor.

Hur politisk makt formar åsiktskorridoren:

  1. Lagstiftning och reglering:
    • Politisk makt kan begränsa eller vidga åsikts korridoren genom lagar som påverkar yttrandefrihet, mediefrihet och offentlig debatt som idag styrs mycket av det sociala media plattformer med sina algoritmer. Tydlig att även Trump tog bort förslaget för av förbud Tik Tok. Exempelvis kan lagar om censur eller tolkningsföreträde från media påverka vad som kan sägas offentligt.
    • Auktoritära regimer men även politiska partier, tenderar att använda politisk makt för att skapa mycket smala åsikts korridorer där endast regim eller parti vänliga åsikter tillåts, medan demokratier ofta har bredare korridorer. Genom att det ofta ”äga” debatten är det svart att tränga igenom med andra åsikter.
  2. Retorik och narrativ:
    • Politiska ledare, intresseorganisationer men även kända personer – tex influensers kan använda sin plattform för att forma vad som anses vara rätt eller fel att tycka. Genom retorik, kampanjer och kontroll över särskild sociala mediekanaler kan de påverka den allmänna opinionen och därmed styra åsiktskorridoren.
    • Narrativ om vad som är ”normalt” eller ”avvikande” påverkar hur människor uttrycker sina åsikter och vilka idéer som anses legitima.
  3. Symbolpolitik:
    • Politiska handlingar, som att ta ställning i kontroversiella frågor eller genomföra symboliska lagändringar och driva kampanjer utifrån det egna särintressen, kan flytta åsikts korridoren. Exempel är lagstiftning för HBTQ+ rättigheter eller beslut kring migration, som signalerar vilka värderingar samhället bör följa eller inte.
  4. Polarisering och maktspel:
    • Politisk makt kan använda åsiktskorridoren för att splittra eller ena grupper. Polarisering kan exempelvis förstärkas genom att politiker aktivt pekar ut ”fiender” som de menar hotar samhällsordningen. Detta kan leda till att vissa åsikter stigmatiseras medan andra får ökat utrymme. Genom att mycket av detta spel pågar i sociala media, det egna ”troll centraler” eller via nära knutna lobbyorganisationer och journalister skapas det en agenda som styrs i det dolda. Ett exempel i Sverige i förra valet – är den så kallade ”sjuksköterska upproret” som styrdes av deltagare av en parti – i sociala medier – med god resultat. Problemen är kvar nu men det är tyst i denna kanalen.

Hur åsiktskorridoren påverkar politisk makt:

  1. Legitimitet:
    • Politiska makthavare behöver anpassa sig till vad som ryms inom åsiktskorridoren för att behålla sitt stöd. Om de försöker gå emot etablerade normer kan de möta hårt motstånd från opinionen, medier eller andra institutioner.
    • Exempelvis kan en politiker eller personer som uttrycker olika åsikter i olika frågor snabbt förlora förtroendet om den ligger utanför åsikts korridoren som gäller ”bland det som styr”. Man blir obekväm trots att man kanske har fakta och landets medborgarnas bästa på sin sida.
  2. Utrymme för reformer:
    • Åsikts korridoren sätter gränser för vilka politiska reformer som är möjliga att genomföra. Om en idé – exempelvis arvskatt eller utträde ur en union – ligger utanför korridoren kan den vara svår att lyfta på den politiska agendan, även om det finns stöd för den bland vissa grupper och skulle tjäna samhället i sin helhet.
  3. Social mobilisering:
    • Rörelser som vill utmana makthavarna arbetar ofta för att bredda åsikts korridoren. Exempel är kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen eller kilmataktivister, som med tiden förändrat vad som anses acceptabelt att diskutera och prioritera politiskt.

Kontroll över åsiktskorridoren som maktverktyg:

Politiska aktörer, inklusive olika intresseorganisationer som kontrollerar medier, utbildningssystem och andra opinionsbildande institutioner har ofta stor makt att forma åsikts korridoren. Genom att styra vilka ämnen som diskuteras och vilka perspektiv som får utrymme kan de styra den politiska agendan.

Exempel på detta:

  • Mediekontroll: I samhällen där staten, lobbyorganisationer eller politiken kontrollerar medierna används dessa för att framhäva vissa åsikter och undertrycka andra. Denna utmaningen har blivit ännu större genom att alla dessa bedriva sina egna sociala media kanaler för att främjar sina särintressen.
  • Populismens påverkan: Populistiska ledare tenderar att utmana den rådande åsikts korridoren genom att tala om ”folkets vilja” och avfärda etablerade normer som ”elitistiska.”
  • Kulturell påverkan: Narrativ som sprids genom kultur, utbildning och konst kan normalisera vissa idéer och utestänga andra.

Dynamik mellan åsikts korridoren och politisk makt:

Förändringar i åsiktskorridoren kan både utmana och stärka den politiska makten:

  • Utmaning: När folkrörelser pressar på för förändring och flyttar korridoren, kan det tvinga makthavare att anpassa sig eller riskera att förlora legitimitet eller måla upp hotbilder som gynnar den egna policyn – men där behöver det en tydlig plan och agenda.
  • Stärkande: Makthavare som framgångsrikt lyckas styra korridoren till sin fördel kan konsolidera makt genom att begränsa utrymmet för oppositionella åsikter.

Hur tänker du själv kring balansen mellan åsiktskorridoren och politisk makt? Är den mest ett hinder för demokrati, eller kan den vara ett nödvändigt verktyg för att skapa ordning och samhällsutveckling?

Ska den politiska åsikts korridoren påverkar personlig vänskap ?

Människor och deras relationer är en av de mest fascinerande och komplexa aspekterna av livet. Relationer handlar om hur vi knyter band till andra, bygger förståelse, och skapar sammanhang i våra liv. Det finns många typer av relationer, som vänskap, familjeband, romantiska relationer, arbetsrelationer och mer. När du som person engagerar Dig i ett utländsk företag som ägs av nära vänner ska du tacka nej p.g.a av landets politik eller att detta land är en Diktatur med förtryck eller även står i krig……………..Känslig fråga när i dessa länder oftast gäller förtryck. Även där finns skillnader – utifrån åsikts korridoren – Vi sålde Volvo och reste till USA – trots Vietnam, men att ger råd till en rysk kompis – i nuläget är omöjligt.

Hur åsiktskorridoren kan påverka vänskap:

  1. Normer och social acceptans:
    • Om vissa värderingar eller livsstilar främjas som ”rätt eller fel ” inom åsikts korridoren, kan detta påverka vilka relationer människor ser som socialt acceptabla. Till exempel kan vänskap mellan personer med olika religioner, kulturer eller politiska åsikter ifrågasättas i vissa miljöer.
    • Samtidigt kan en bredare, mer inkluderande åsiktskorridor främja mångfald och öppenhet, vilket kan göra det lättare för människor att bygga vänskap över traditionella gränser.
  2. Polarisering:
    • I ett polariserat samhälle, där åsiktskorridoren är smal och dominerad av ytterligheter, kan det vara svårt för människor med olika värderingar att skapa eller upprätthålla vänskap. Rädsla för att bli dömd, misstolkad eller förlora social status kan hindra ärliga samtal och djupa relationer.
    • Polarisering kan också skapa en tendens att isolera sig med personer som delar samma åsikter, vilket minskar exponering för andra perspektiv och därmed chansen att bygga broar.
  3. Självcensur:
    • Om människor känner att de inte kan uttrycka sig fritt utan att riskera sociala konsekvenser, kan det skapa en ytlighet i relationer. Vänskaper kan bli begränsade till det som anses ”ofarligt” att diskutera, vilket minskar intimitet och förtroende.
    • Självcensur kan även göra att människor undviker potentiella vänskaper helt, av rädsla för att den andra personen ska ha ”fel” åsikter.
  4. Sociala medier och offentlig granskning:
    • Sociala medier har förstärkt åsiktskorridorens påverkan. När vänskaper syns offentligt, till exempel genom gemensamma foton eller interaktioner online, kan människor utsättas för kritik om de umgås med personer vars åsikter eller bakgrunder inte accepteras av andra.
    • Detta kan skapa en rädsla för att associeras med ”fel” personer, vilket kan hindra genuina vänskaper men även förhindra djupa diskussioner
  5. Hur vi kan påverka:
    • För att minska åsikts korridorens negativa påverkan på vänskap krävs att individer, grupper och samhället som helhet värdesätter dialog, empati och öppenhet. Detta innebär att lyssna på varandra, våga stå upp för mångfald i relationer och motverka den tystnads kultur som kan begränsa mänskliga band och särskild tänka på att du har en relation med den enskilda individen som inte ska påverkas av åsikts korridoren som gestaltas av elitära kretser som vill styra och bestämma över Dig själv.


Blir Europa ett stort Skansen – Frilufts Museum?

EU, Kris, Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tor, januari 02, 2025 11:49

Världen omstruktureras, och det ser ut som att Europa blir omsprunget. Risken är stor att Europa blir mer av en geopolitisk spelbricka än en faktor att räkna med.

När man ser på HUAWEIs forskningscenter, som är designat för att attrahera de bästa talangerna, byggt med inspiration från europeiska städer – slottet i Versailles, små gränder från Rom, sydtyska byar – inser man att Europa där främst representeras som en plats för fritid, kulturell forntids inspiration och avkoppling snarare än innovation och framtidsteknologi.

Västvärlden är på väg att splittras. Läget är så allvarligt att Wall Street Journal frågar sig om det tredje världskriget redan har börjat. Här pekar man på en potentiell konfrontation mellan auktoritära stater som Kina, Ryssland, Nordkorea och Iran mot ett allt mer fragmenterat väst, där högerpopulistiska partier fokuserar på sina egna nationella agendor snarare än på samarbete. Med risken att Donald Trump nu återigen tagit makten och minskar USA:s engagemang för västvärldens säkerhet blir situationen ännu mer instabil. Amerika first – är ju slogan.

Samtidigt befinner sig Europa mitt i en ekonomisk kris – en kris som endast mildras i beskrivningen utifrån mitt perspektiv har det varit tillstånd sedan 20 år genom att man styrs av politiker som saknar handlingskraft och visioner. När sedan även många företag och organisationer inte tar utmaningar och omvärlden på allvar blir man omkörd. Ropen efter skattesänkningar, bidrag och stöd blir vanliga och vanligare. Corona har visst haft ett inflytande men samtidig blottad sårbarheten och bristen på förmåga att snabbt ställa om. Det mest anmärkningsvärda har ju varit att Europas största motor Tyskland -sände sin Corona rapporter från lokala byråer till Centralen i Berlin med FAX, och lärarna fick per post sänder sina uppgifter till eleverna…………………..Många europeiska företag jämförs med de nya teknikföretagen i USA och Asien, där lönsamheten är betydligt högre. Tysklands industri är i upplösning, Frankrike gör det svårt för investerare, och länder som Italien och Spanien lever ofta på EU-bidrag. Italien, i synnerhet, har redan blivit ett friluftsmuseum för kultur älskande turister från hela världen. Är detta en föraning om Europas framtid?

Det är särskilt anmärkningsvärt att italienaren Mario Draghi offentliggjorde en rapport om Europas konkurrenskraft, där han gav innovationsförmågan ett förödande betyg. Bland världens 50 största och mest lönsamma teknikföretag finns endast fyra europeiska aktörer. Han uttryckte allvaret genom att säga att Europa för första gången sedan kalla kriget behöver oroa sig för sitt välbefinnande och sin framtid. Hur många av Er som läser det här har tagit till sig denna helt fantastiska dokument och analys och tagit slutsatser utifrån denna …………………………..varför har Media i lyft denna mera………är vi rädda för sanningen ?

Europas framtid står på spel – både som ekonomisk och politisk kraft. Från att ha varit världens tredje största ekonomiska centrum riskerar Europa att reduceras till en semesterkoloni där man beundrar sin historiska kultur. Medan Kina och Indien bygger över 400 nya flygplatser utan att känna skam över flygresor, kan en veckas kulturresa till Europa bli en lockande framtidsvision för deras medborgare.

Europas befolkning präglas ofta av två perspektiv – längtan tillbaka till en bättre tid och rädsla för nedgång och kris. Detta är något som jag upplever dagligen, man sätter sina egna erfarenheter från förr i större fokus än vad som behövs i framtiden. Detta gäller personer och organisationer – där både tillsammans skapa en kultur som blir ett hinder för utveckling. Att bevara för bevarandes skulle även om resultat och effekter är otrolig negativ. Att Kill your Darlings – finns oftast inte. Oftast blir det mera av samma – för att hålla alla skenet uppe. Detta gäller särskild områden och organisationer som inte är beroende av Vinst eller resultat för sin överlevnad – utan som lever på bidrag och avgifter.

När USA nu signalerar att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet och sitt välstånd, upptäcker Europa att resurserna saknas. För att skydda sig själv måste Europa kraftigt öka sina försvarsutgifter, vilket förväntas kosta minst 4 % av BNP. Samtidigt krävs investeringar för att öka konkurrenskraften, men var ska dessa pengar komma ifrån? Jordbrukssubventioner och välfärdsstaten ligger nära till hands för nedskärningar. Uppror från bönder och befolkningen som drabbas är förprogrammerad……sociala oroligheter och det som är mest utsatta drabbas ännu mera.

Om Europa ska lyckas krävs starka ledare, handlingskraft och en mentalitetsförändring hos befolkningen. Den tyska filosofen Peter Sloterdijk uttryckte detta träffande när han påpekade att Europas befolkning måste släppa sin nostalgi över gamla imperier och ekonomiska framgångar och istället möta framtidens utmaningar.

När den europeiska befolkningen och dess organisationer inte förmår släppa taget om det förflutna, och försvarar endast det nuvarande och ser framtiden som en risk snarare än en möjlighet blir det kritisk. Denna mentalitet göder populistiska krafter, som i sin tur hindrar de nödvändiga förändringarna för att möta framtidens utmaningar. Man skyller på alla andra än den egna förmåga till förändring, det är mycket enklare. Där är det inte förvånansvärd att Kapitaliser och Tycooner som Musk med sin makt över delar av sociala medier – framhävda sig som det bättre alternativet till politiker – genom sina egna kompetenser som entreprenörskap, kostnadseffektivitet och risikoberedskap. Detta fenomen är som en kondensat i en värld av Disruption, Demokrati deficit, och längtan efter Visioner. Där finns det en stor risk att en ny elit skapar en ej demokratisk legitimerad maktkoncentration, som är späckad med kapitalismens fokus på egen vinning än allmänhetens välbefinnande – som i bästa James Bond Ernst Stavro Blofeld manier. Konstig är just att väljarnas önskan på förändring och protest över eliten – föder krafter som gynnar autoritära krafter och skapar just autoritära odemokratiska krafter. Hur dumma är vi ?

Den rådande krigsretoriken används nu som en samlande kraft för att ena medborgarna under en hotbild. Friheten hotas, och i denna kontext är det lätt att lyssna på politiker som lovar en återgång till det förflutnas trygghet.

Europa kanske är på väg att bli ett enda stort kulturellt museum, där välbärgade och intresserade besökare från världens framgångsrika regioner kan vila upp sig och beundra det gamla – och kanske själv tänker det har bättre förr eller ser som en varningstecken att alla ”maktcentra” till slut går under utifrån utifrån den egna självbelåtenhet och bristen på förändringsbenägenhet.

Kanske är besöksnäringen Europas enda chans att överleva i framtiden.

Jag kanske kommer inte uppleva allt detta – jag har fylld förra året 67 år och hoppas att jag har många njutningsfulla år framför mig – kanske kan jag ännu mera kritisk betrakta världen och spånar efter framtiden och hur jag eller vi kan bidrar till ett bättre samhället där alla tar ansvar, när man nu går ner i tjänst och sedan slutar helt inför sommaren. Utvecklingen går snabbt – da räcker det inte att går från ”Skärm till Pärm” och andra populistiska utspel.

Gott Nytt 2025 – lyssnar mera på fakta och frigör dig från policys som är framtagen i ett visst syfte. Tänk alltid vem som står bakom alla dessa skrifter och dess syfte även i sociala medier. Så skapar du bättre förutsättningar för Dina egna åtagande och beslut – och tänk även vad kan du göra själv åt saken…………………inte kräver att alla andrar eller staten ska göra detta.