Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Stackars 16- åringar ungdomar

NPM, Politik, Trender och Framtiden Posted on tis, februari 06, 2024 19:12

Just nu är tiden för Gymnasievalet igen, ett ”helvete” skapad från vuxna för ungdomar som är på väg att blir vuxen – och i detta ålder har många utmaningar på det personliga planet – att blir sig själv att blir vuxen i ett samhället som alltmer blir diffus och osäker. Företagen skriker efter arbetskraft – och vill tillsammans med staten nästan tvinga Dig att väljer ett yrkesprogram – för att det kan upprätthålla sin produktion och enligt marknadsekonomin växer.  Medans du som 16 åring knappt vet vem Du är själva – och nu ska göra ett val som påverkar Dig det närmasta åren eller kanske hela livet. Alla branscher tävlar med varandra i sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tycker att tävlingar är nonplusultra ( men det har haft motsatt effekt det sista 10 åren). Vem ska man lita på alla lovar Guld och gröna skogar – men visar ej upp viktiga parameter som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livs ålder (slit på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter……………se tidigare blogginlägg.

Blir glad när jag ser på vara Certifierade utbildningarnas marknadsföring – där äkta lokala och regionala företag är delaktiga och är ärliga sina berättelser om möjligheter och även utmåningar, samt visar att utbildningen bygger på samarbete mellan skolan, lärare och företrädare för den lokala branschen……….

Vad är Gymnasieskolans uppdrag egentligen enligt GY 11

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i sam­hället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demo­kratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför vik­tig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhål­landen och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.

Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.

Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därige­nom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsätt­ningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla be­tydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt för­hållnings­sätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och samman­hang, bland annat i pornografi.

Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande.

Mycket av det som ska läras ut  på gymnasiet– skulle 16 åringar behöver redan veta när det gör sitt val av programmen. Att det kan göra ett medveten val. Nu väljer man oftast utifrån sociala och kulturella skäl utifrån påverkan från föräldrar, kompisar eller någon närstående.  Studie och Yrkesvägledning ska ju hjälpa med det ska ju vara opartisk och stödjer ungdomar i sitt val – inte påverka.

Ungdomsarbetslösheten är ju mycket låg i Sverige – om du klarat gymnasiet – så visst lyckas ungdomar med sitt val – särskild om man håller sig ” alla dörren öppet”. Och det flesta drivs på gymnasiet och har rolig – man är ju bara en gång ung i livet.

Men arbetsmarknaden behöver ju arbetskraft – och inte är nöjd med att bara trygg 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram och därav försörjer företagen med arbetskraft– i snitt i OECD är det 26 %  i Japan 13 %. Just är utbildningarna främsta uppgift att försörjer arbetsmarknaden med arbetskraft – är arbete – livet……………………Nja idag krävs det lite mera för att man ska tar ett yrke eller anställning – tack och lov.

Vad skulle man behöva ändra först – låt alla går ett basgymnasiet – antingen 3 år – med högskolebehörigheten – där den som vill kan redan efter 2 år väljer vissa linjer, men att man även kan göra det efter 3 år.  Via att alla företag på arbetsmarknaden erbjuder sommarjobb för dessa ungdomar kan man marknadsföra sina branscher inför valet av inriktningen. I 18 eller 19 års ålder blir valet mera medveten och man kanske har lättare att tar till sig alla möjligheter. Det blir även ” billigare” för kommunerna – ärlig talat – erhåller man ett ekonomi eller juristjobb efter man har läst Ekonomiprogrammet………eller vad blir man på samhällsprogrammets inriktningar…………..”

Och ni som ropar efter LÄRLINGSprogrammen – ser i Tyskland Schweiz – som har stora problem ingen söker – utifrån samma anledning som vi i Sverige – men där nuförtiden många läser till ett yrkes via lärling efter man har tagit högskolebehörigheten/ Abitur – där tiden är bara 15 månader istället för 36 och under betalning. Det företagen själva som ordnar detta – utanför skolsystemet.



Yrkesutbildningsvecka – Vad är ett yrke ?

Mat och Vin, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tor, oktober 19, 2023 08:43

”Ett yrke, eller jobb, är en sysselsättning eller specialisering som en person utbildar sig till eller går i lära för, sysselsättningen eller specialiseringen ska kunna knytas till försörjning i någon form då även hobby kan vara resultatet av utbildningen.”

Nu verkar vi har ett problem – att många personer särskild unga även äldre– vill inte utbilda sig eller arbetar med yrken som delar av arbetslivet (företagen) behöver. Varför det ?

Tidigare valde man ett yrke där man kunde erhåller jobb i närheten av sitt boende, och valfriheten har inte varit så stor – man gick till fabriken eller bruket. Om man uppfattades som läshuvud eller kom från borgerligheten så kunde man även studerar vidare till något tjänstemanyrke. Den övervägande delen av befolkningen – blev ju varit arbetare. Staten och kapitalet samarbetade för att företagen hela tiden hade tillräcklig utbildad arbetskraft för att upprätthålla sin produktion. Alla har varit nöjda – arbetare som hade inkomst och kunde försörja sig, företagen producerade och alla betalde skatt till staten som skapade välstånd. Kompetensutveckling skedde inom företagen utifrån företagets behov – och något enstaka kanske läste vidare via studieförbund ……….och alla tänkte att mina barn ska det få bättre ………….

Ju bättre som det gick för Sverige. desto flera ungdomar pådriven av framtidsdrömmar från sina föräldrar studerade och hade därmed större valfrihet att väljer yrke efter sitt intresse och möjligheterna ökade för alla.

Vi har kommit nu till en punkt där det brist på arbetskraft – särskild gymnasiala yrken – där det räckte med en yrkesutbildning. Det gamla osynliga kontraktet mellan staten och kapitalet fungerar inte mera…………….alla skriker och klagar.

Staten för att ingen väljer yrkesutbildningar – där platserna står tomma, kommuner vill lägga ner ( utbildningar går med underskott) – och arbetslivet för att det har brist på arbetskraft. Men man glömmer något viktig – att fråga sig VARFÖR väljer inte ungdomar yrkesprogrammen ( ca 33%) ? 

För mig är svaret enkelt – man har helt enkelt blivit överkörd av det många nya yrken och branscher som har uppkommit det sista årtionden – som har väcker en större intresse hos ungdomar, att högskolestudier numera är en ny standard. Först därefter gör man nu sina val – och via den stora valfriheten därefter hittar man sysselsättning – där du även har en frihet att byta yrkesbana flera gångar under ditt liv.

Företag som har sin bakgrund inom den ”gamla” världen har inte förstått att det inte kan väljer längre arbetskraft – utan det är människan – individen som har denna valfrihet. Vad gör man – ju skriker hela tiden på staten att det behöver……………….och staten kommer i kläm, det finns ju individens frihet att välja. Vi är tack och lov inte i förre detta öststaterna planekonomi – utan vi har ju en fria marknadsekonomin – där man kan väljer (även yrke och karriär). Det ju lättare i Kina där man kan tvinga snabbt tusentals att utbilda sig efter behov…………………..Vi ser samma trender i Tyskland, Polen, Tjeckien där man har samma brist – genom att ungdomar vill förverkliga sig själva – och inte väljer hantverksyrken längre……..

Idag kan Du bara väcka intresse för en näring, visa på individuella möjligheter kortfristig och långfristig för eventuella intressenter, har schyssta företag, har bra villkor ( inte bara lön, utan balans i livet, hälsa, förmåner ) – utvecklingsmöjligheter som person i den tänka näringen. Samt att denna sysselsättning ger även möjlighet att i framtiden göra något helt annat. Nästa steg är moderna och utbildningar med hög kvalitet som motsvarar även dagens digitala standard med flexibla lärandeformer.

Idag kan man som företag eller bransch inte ”äga” en individ – utan bara ”lånar” den för en viss tid. En sund utveckling som gör att alla delaktiga måste vara på tå hela tiden.

Man blir ju särskild glad och bekräftar min tes, att min son igår fick 2 awards ( varav en övergripande) på Content Award inom Mediabranschen. Hen har en yrkesroll som inte fanns för 10 år sedan – och som man inte kunde ”utbilda” sig till. Enligt 1900 talet kontraktet mellan Staten och kapitalet – skulle han har utbildad sig inom samma näring som sin far eller vad dessa två /staten och kaptialet har kommit överens om…………………………….LÄNGE leve FRIHETEN



Utbildning och Arbetsmarknad – Missmatch eller en naturlig utveckling.

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on lör, september 02, 2023 20:13

Debatten är intensiv – det behövs arbetskraft överallt men ingen vill utbilda sig till vissa yrken särskild inom hantverk och industrin, men andra yrken väcker stort intresse. En liten tillbaka blick är viktig för att förstå.

För i tiden vid industrialismens början – ska bönder och trälar utbildas från staten för att kunna tar jobben inom den industri som håller på växer fram– men det borgerskapet och adeln behöll taktpinnen.  Arbetarna utbildades precis till det sysslor det behöver utföra – yrkeskunskaper för att erhålla dessa jobb. Staten såg till att dessa yrkesutbildningar syftade till jobb – för individens och landets ekonomi bästa. Det har varit viktig för att göra bönder till arbetare. För det avancerade jobben startades läroverk oftast en privilegiet till borgerskap och adeln. Det fanns inte en valfrihet – klassresans tid hade inte kommit. Det fanns ett osynligt kontrakt mellan staten och företagen.

Bönderna blir Arbetarklassen och gjorde sin klassresa men även deras barn skolades in i samma yrken – så skapades många gånger en bruksmentalitet – ut från folkskolan in i bruket. Sedan under 50 talet gavs även arbetsklassen via folkhögskolor, studiecirklar möjlighet att utöka sina skills för att erhålla högre tjänster – det behövdes. Det skapades karriärvägar – men redan då behövdes import av arbetskraft för de enklare jobben i Sverige. Tjänstesektorn växte – och därmed behov av allt fler med högre utbildningar.

Nu startade en utbildningsrevolution under 60-70- 80 talet – högre utbildningar blir mer och mer tillgänglig för hela samhället. Föräldrarna vill att deras barn skulle har bättre chanser än det själva. Ju mer man utbildade sig desto mera blev det gamla arbetsklassens yrken impopulära.

 Samtidig som industrin och arbetsmarknaden tror fortfarande att staten ska försörjer dom med arbetskraft  och helst billig. Trots att alla sociala förmåner är dessa yrken fortfarande relativ ointressanta idag för ungdomarna. Även arbetslösa väljer inte dessa yrken. Dessa väljer yrken och karriärvägar inom tjänstesektorn och särskild inom nya arbetsmarknadens områden.

Konkurrensen om dessa unga människor blir tuffare och tuffare – det väl första gången sedan industrialismens uppkomst att det är arbetstagarens marknad. Och dessa ungdomar har helt andra preferenser och nöjer sig inte med enbart en bra lön.

Detta är något manga företag har inte insett och har inte reagerat på……..staten skapar fortfarande utbildningsmöjligheter – men ungdomar väljer inte dessa. Man tar inte ett jobb för att överleva utan den ska även matcha livsstil och det egna preferenser.

Kraven från arbetsmarknaden blir allt större på arbetskraftsinvandring – att hitta människor som tar alla jobb för lön som garanterar överlevnad.

På ena sidan tycker jag att vara ungdomar är kloka och  generationen som är född på 80 talet och framåt – har frigjord sig från det systemet där statens uppgift har alltid varit att försörja företagen med arbetskraft och inte att utveckla själva människan…………för mig ett paradigmskifte.

Vad betyder det för företagen – ju det måste vara attraktiva, tänka om och ser till att arbetsuppgifter är intressanta, arbetsmiljön schysst och utvecklingsmöjligheter är stora. Dessa attributer lockar dagens svenska ungdomar – förändrar man inte sig så blir man beroende av arbetskraft från länder där människor inte kommit så långt i sitt självförverkligande………….

Jag tycker att vara svenska ungdomar är välutbildade kan tar till sig nya sätt att jobba, tänker och fungerar utmärkt i Team. Företagen kan inte längre vara säker att utbildningsväsendet försörjer alla med duktiga anställda ( ordet arbetskraft är nog lite fel) – utan måste själv funderar hur det själva kan bli attraktiva – Ungdomsbarometers analyser kan ger en tydlig vägleding.



Nästa »