Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Vem styr staten och politikerna – Juridiska personer eller vi medborgare

EU, Politik, Uncategorised Posted on tor, maj 29, 2025 22:41


Den stora #Demokratin frågan: Vem lyssnar #Politiker på – medborgare eller #företag?

Per Molander har nyligen släppt en ny bok, En invasiv art: så tog företagen över världen (ISBN 9789179654214), som har gett mig nya insikter och bekräftat många av mina egna funderingar. Molander gör en tydlig skillnad mellan olika typer av företag: enskilda företag där ägaren själv står för alla risker, och bolag som finns bakom ett organisationsnummer där ansvaret är begränsat. Detta är en viktig distinktion i sammanhanget.


Varför intresserar jag mig för detta ämne?

Det pratas mycket om #konkurser i media.. Många vill lyfta fram detta för att få till lättnader i skatter och avgifter från staten. Visst är det en stor andel företag som går i konkurs, men det är anmärkningsvärt att lika många nya företag startas – ofta med samma ägare till den förra juridiska personen. Stickprov och granskning har gjorts av mig källa: allabolag

Vad händer egentligen?

Dessa #juridiska personer ska nu betala tillbaka stödet från staten som de fick under #coronapandemin. När man tittar på räkenskaperna går alla dessa företag med #vinst, och vissa har till och med tagit ut en del av kapitalreserverna i form av #aktieutdelning. Företagen är nu nästan tomma och kan därmed inte betala tillbaka coronastödet till staten. Aktieägarna ansvarar ju inte för något – har man betalt sin hyra är fastighetsägaren ofta villig att skriva nytt kontrakt med det nya bolaget.

Många har ett holdingbolag som sitter på kontrakten och internfakturerar dotterbolaget, som sedan sätts i #konkurs. Detta är en mycket vanlig företeelse för att skydda sig själva. Om företag drevs som enskilda firmor skulle ägarna vara personligt ansvariga för att betala tillbaka till #staten, vilket skulle innebära ett större ansvarstagande. Dessa möjligheter har inte en enskild företagare som sliter och har pantsatt sig med sitt privata ägande hos banken det bara kämpa på eller sluta i personlig konkurs.


Affärsmännen formar inte längre bara marknaden; de har tagit över världens mäktigaste stat USA.och har även ett stort inflytande över #makten och politiken i Sverige. Varje bransch och flera företag har särskilda avdelningar för att #påverka politiken. Det vad som hände i USA kan vi kalla för en administrativ statskupp som är planerats under en lång tid och finansierades av makteliten. Hur hamnade vi här? Ekonomisk #tillväxt har under de senaste århundradena höjt den allmänna levnadsstandarden till nivåer som tidigare generationer knappast kunde föreställa sig. Samtidigt har marknadsekonomin inbyggda risker vars omfattning vi först nu börjar ana.

Den politiska våg som nu sveper över den fria världen är kulmen på en djupgående utveckling där medborgarnas inflytande successivt minskar. Aktiebolag och stiftelser tar kontroll över mer och mer av våra liv och hotar både demokratin och samhällets moraliska grund. Dagens verkliga .#makthavare är juridiska personer. Ett tydligt exempel är Northvolt, där styrelsen och tidiga ägare berikade sig utan att behöva ta ansvar för sina affärer – alla hejade på uppläggen i hoppet att det skulle lyckas.

Molander visar hur företagens konstruktion hotar själva grunden för vår #demokrati och varför vi måste agera innan det är för sent. Det är svårt att kritisera företagens makt på ett effektivt sätt. Makt är till sin natur abstrakt, särskilt den ekonomiska, och när den gripit in i samhällets bärande skrymslen blir diskussionen ofta abstrakt eller enkelspårig. Resultatet blir nästan alltid business as usual: mänskliga behov av rent vatten, en värld som går att leva i, eller rätten till en god utbildning väger lätt i mötet med aktiebolagens #avkastningskrav. Det tillkommer att det viktigare idag att drar nytta av kursutvecklingen – som bygger på hopp om framtiden – än verkliga affärer. Statens uppgift blir mer och mer att främja marknaden än att stödja sin #medborgare även uppdragsgivare.

Turligt nog har forskaren och ämbetsmannen Per Molander skrivit en bok som gör det enklare att angripa dessa frågor. I En invasiv art spårar han företagens nuvarande, historiskt stora, makt över världen till införandet av begränsat ansvar för aktieägare och skapandet av konstruktionen ”juridisk person”. Företag betraktas som personer i juridisk mening, med rättigheter och skyldigheter som en fysisk person.

En gång i tiden var den juridiska personen en snillrik uppfinning som tjänade samhällsutvecklingen väl, men, påpekar Molander, det gjorde också DDT, freon och den fossila förbränningsmotorn. Genom att förse den juridiska personen med ett slags ”genetisk” kod utifrån de egenskaper som främst skiljer juridiska och naturliga personer jämför Molander deras styrkor och svagheter som arter. På samtliga områden är den juridiska personen evolutionärt överlägsen människan.

Företag kan röra sig både snabbare och längre, genom ombildningar och uppköp kan de leva hur länge som helst och därmed samla på sig mer kapital – såväl vad gäller kunskap, pengar eller sociala kontakter – än någonsin en dödlig. De behöver heller inte förhålla sig till sin nästas behov eller demokratiska värden, och i en rättstvist med en människa eller en stat kommer nästan alltid deras kader av affärsjurister att segra.

Som art är företag genetiskt modifierade organismer, de saknar både naturliga fiender ( konkurrenter finns bara i kampen om marknaden) och ursprungsland. Dessutom är de öppna för kriminella syften, och besitter förmågan att via sina affärsjurister skriva om lagar efter egna önskningar. Deras värld driver naturligt mot ökad ojämlikhet. Molanders slutsats är att privata juridiska personer, och deras strävan efter maximal profit, är djupt skadliga för mänskliga samhällen och eroderar dess moral. Det kan även arbetar som över hela världen och utnyttjar det olika länders ramfaktorer – särskild skatt.

Så vad kan vi göra? Viktigt är har samma ansvarstagande från styrelser och aktieägare i juridiska personer, precis som för enskilda naturliga personer. Det kan inte fungera att den lilla företagaren är personligt ansvarig och även borgenär för sina lån och affärer, medan det stora företagets ansvariga går fria och där skulder skrivs av i ackord och konkurser.

Partier bör återigen vara idédrivna folkrörelser som hämtar sina policys och framtida utvecklingsplaner från medborgarna – gräsrötterna – de som väljer politikerna. De ska inte låta sig styras av juridiska personer som enbart har särintressen och inte gynnar staten och demokratin. Dessa juridiska personer ska först tänka till vad de kan göra själva. Att öka vinsten, sänka skatten, skapa konkurrensfördelar eller ge bidrag är inte statens uppgift. Statens uppgift är att tjäna medborgarna och inte juridiska personer. Det håller inte längre med maktspelet att hota med att lägga produktionen i andra länder. Att man behöver sänker skatten – för att det blir lönsamt.

En annan paradox är att enligt en EU forskare – har 70% av Sveriges miljonärer erhållit sin välstånd via arv och försäljning av tillgångar och spekulation – och endast 30% har skapad sin förmögenhet via att starta företag. Da är det inte konstig att dessa som har sina tillgångar i juridiska organisationer och stiftelser vill sänker skatten på kapitalet.

Sverige har idag – inte någon arvskatt, fastighetsskatt, vinstskatten är låg, – så skatten på kapital och förmögenhet är bland det lägsta i Europa – men skatten på arbete är bland det högsta. Bra jobbat av alla juridiska personer. Det rika blir rikare via utdelning och alla andra måste kämpa om överlevnad.

OBS jag är konservativ inte vänster – men har insett att vi är på fel väg, dags att säger stopp – särskild när man i EU ser exakt samma trend eller haft den sedan länge.

Läs Molander och tänk till

Texten är framtagen med hjälp av AI med innehållet granskades av Heinz Glöckler – källor: Per Molanders bok, Expressen, DN och tillgängliga källor på Internet




Alla skriker efter #arbetskraft – men vet vi egentligen vad vi pratar om?

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, EU, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Posted on fre, maj 23, 2025 11:35

Just nu ropar många efter arbetskraft. Politiker, arbetsgivare och medier diskuterar bristyrken, utbildningssatsningar och matchningsproblem – men i den här debatten blandas ofta centrala begrepp ihop:# kompetensförsörjning, #arbetsmarknadens behov och a#nställningsbehov.

De här begreppen hänger ihop, men de syftar på olika nivåer och tidshorisonter inom arbetslivet. Och om vi ska möta framtidens utmaningar på riktigt, måste vi förstå skillnaderna – och använda dem rätt.


Låt oss börja med ett grundproblem: #Kvantitet framför #kvalitet

När organisationer och myndigheter ska kartlägga arbetsmarknadsbehov sker det ofta genom kvantitativa metoder, som enkäter och kryssrutor. Resultatet blir statistik som visar att ”det råder brist på yrke X i region Y”.

Men det säger oss väldigt lite om vilken typ av kompetens som egentligen efterfrågas. Många av de yrkesbeteckningar som används bygger på gamla klassificeringar (t.ex. SUN- och SSYK-koder) som inte längre speglar dagens – eller morgondagens – arbetsliv. Yrkesroller förändras snabbt. Nya uppstår, gamla smälter samman, och det vi kallade ”undersköterska” eller ”IT-specialist” för tio år sedan är inte samma sak idag.

Därför behöver vi i mycket högre grad använda kvalitativa metoder.


#Kvalitativa metoder ger oss nyanser – och framtidsinsikt

För att förstå vad som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden behöver vi:

  • Genomföra# intervjuer med arbetsgivare om deras framtida strategier av den egna produktion av varor och tjänster samt tillhörande kompetensbehov i detalj – yrkeskompetenser.
  • Organisera# fokusgrupper med branschföreträdare för att få en samlad bild av trender och diskuterad underlag.
  • Göra case studies inom specifika sektorer och orter för att fånga lokala variationer.

Syftet är att förstå de förändringar som ännu inte syns i statistiken – till exempel #tekniksprång, nya arbetssätt, eller nya sätt att organisera verksamhet.

Stora organisationer har ofta kompetensförsörjningsstrategier kopplade till sina affärsplaner – men på många håll fortsätter man att ropa efter dagens yrkesroller, snarare än att planera för morgondagens behov. Det gäller även branschorganisationer som i brist på kvalitativ underlag har fel fokus.

Det leder oss till en avgörande fråga: Hur kan utbildningssystemet möta en framtid vi inte ens planerat för?


Tre nyckelbegrepp du måste förstå:

1. #Kompetensförsörjning – den långsiktiga strategin

Kompetensförsörjning är det övergripande arbetet med att säkerställa att rätt kompetens finns på rätt plats – både nu och i framtiden. Det kräver:

  • Omvärldsanalys: Vilka varor och tjänster kommer vi producera? Hur påverkar ny teknik, digitalisering och outsourcing våra behov? Hur ser framtidens produkter ut ?
  • Strategisk planering: Vad kan vi utveckla själva? Vad behöver vi i samverkan med det offentliga utbildningssystemet?
  • Proaktivt ansvarstagande: Att ta eget ansvar, inte bara efterfråga – hur skicklig gör vi vara egna anställda inför framtidens behov ?

Exempel: En kommun som planerar för att säkra tillgången till sjuksköterskor de kommande 20 åren genom att arbeta med utbildningssystemet, arbetsmiljö, förmåner och målgruppsanalyser. Och viktigast av allt försöker sätta fokus vilka faktiska yrkeskompetenser behövs om 20år i en allt mera digitaliserad värld och hur utvecklar vi den egna organisationen i detta lärande.


2. #Arbetsmarknadens behov – det breda samhällsperspektivet

Det här handlar om vilka kompetenser som samhället i stort behöver – för att olika branscher, sektorer och regioner ska fungera.

  • Makroperspektiv: Här analyseras hela arbetsmarknaden – vilka företag finns, var finns de, och hur ser demografin ut?
  • Drivkrafter: Teknikutveckling, konjunktur, globalisering och politiska beslut påverkar.
  • Underlag: Arbetsmarknadsbehovet måste bygga på verkliga, strategiska analyser från verksamheter som jag beskriver ovan – annars blir det fel riktning på utbildningssatsningarna.

Exempel: Ett stort behov av IT-specialister i Sverige – men här krävs fördjupning: Vilken typ av IT-kompetens? Krävs svenska språket? Ska tjänsterna finnas i Sverige eller kan de outsourcas? Det finns många frågor…………………


3. #Anställningsbehov – det akuta nuläget

Det mest konkreta begreppet: Hur många personer, med vilken kompetens, behöver en viss arbetsgivare anställa inom en viss tid?

  • Mikroperspektiv: Vad behöver vi nu – och varför?
  • Kvalitativt fokus: Vilken typ av kunskap och kompetens behövs – inte bara ett yrkestitel.
  • Personalstrategi: Hur attraherar vi rätt personer, och hur organiserar vi oss så vi blir attraktiva som arbetsgivare?

Exempel: Ett äldreboende som behöver tre undersköterskor inom tre månader – men där rätt person kan innebära helt olika kompetens beroende på behovet (äldreomsorg, demens, psykiatri etc.).


Sammanfattning: Tre nivåer, tre perspektiv

BegreppPerspektivFokusTidshorisont
KompetensförsörjningStrategisktRätt kompetens för framtiden, i det enskilda företaget – branschenLångsiktigt
Arbetsmarknadens behovSamhällsnivåVad hela arbetsmarknaden efterfrågarMedel–lång sikt
AnställningsbehovOrganisationenivåHur många behövs – och vad ska de kunna?Kortsiktigt

Tre uppmaningar till arbetsgivare och utbildningsaktörer:

  1. Sluta ropa – börja planera. Varje företag bör göra en strategisk noggrant kompetensanalys istället för att jaga efter gamla yrkesroller.
  2. Arbeta tillsammans med utbildningssystemet. Sätt er ned och skapa gemensamma lösningar – inte kravlistor på antal platser. Kan det vara så att man med en lärlings anställning till vuxna kan rekryterar flera sökande till olika yrken ( Lite orimlig med hög studielån för ett yrke som inte betala tillbaka) särskild om du har har familj och vill byta…………….Eget ansvar ?
  3. Tänk framtid – inte bara nutid. Utbildningar och satsningar bör förbereda för övermorgons behov, inte bara för det vi tror vi behöver idag.
  4. Tänk den som väljer ett yrke på gymnasiet idag 2025 ( 15 års ålder) ska vara anställningsbar fram till 2080 när vederbörande ska går i pension med 70 års ålder. Den ska samtidigt även orkar att jobbar så länge……………………..
  5. Att skapa bristfällig underlag och ser bara på nuet – är ett brott mot samhället – som ska tar ansvar för dessa som står utanför arbetsmarknaden p.g.a av man hade fel fokus på kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov.

Om vi vill ha en välutbildad arbetskraft med rätt kompetenser – ”Just in time” – måste vi bli bättre på att förstå vad vi faktiskt behöver. Förmåga att ta till sig nya kunskaper och kompetenser är mera avgörande än att kunna ” göra ett yrkesprov” med ett visst antal produkter som man har övat på länge. (Dessa ska man bara titta och smaken bedömdes inte.) Inte bara idag, utan även om fem, tio och tjugo år. där man arbetar med nya tekniker och produkter. Alla inblandade har ett mycket stort ansvar själva – inte bara staten – som är beroende av kvalitativa framtidsinriktade underlag.



En administrativ statskupp

EU, Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, februari 14, 2025 15:49

Ibland förvånas man över att så få reagerar på vad som pågår i USA – exempelvis Projekt 2025. Det går inte att hävda att Trump och hans närmaste inte varit tydliga med sina intentioner. Däremot lyftes detta program inte tillräckligt i valkampanjen, där fokus istället låg på andra, mer medialt uppmärksammade frågor.

Det vi ser nu är ingen traditionell kupp, där grundlagen ändras genom demokratiska val eller författningsändringar. Istället arbetar Trump och hans allierade på ett mer subtilt men lika effektivt sätt: genom att strypa själva statsapparaten. Genom att rensa ut tjänstemän som följer lagar och regler, och istället ersätta dem med lojala personer som blint lyder order, kan en ny maktstruktur formas. Detta är en farlig utveckling, eftersom den underminerar statens funktioner och demokratiska principer.

Liknande strategier användes i Tyskland på 1930-talet. Då skapades en stat där myndigheterna inte längre var självständiga utan istället blev verktyg för en auktoritär ledning. Problemet är att det i förlängningen inte är folkvalda politiker som styr, utan särintressen med en personlig agenda.

Utöver denna administrativa statskupp finns en annan oroväckande faktor: många medieplattformar ställer sig nu bakom Trump och hans allierade. Detta leder till att nyhetsrapporteringen mer och mer förvandlas till propaganda, vilket vi redan sett exempel på – senast i samband med ner stängningen av USCARE. Lögner och desinformation sprids i en takt som gör det svårt för allmänheten att skilja på fakta och fiktion. Mediaplattformer utan självgranskning har ett tolkningsföreträde i alla frågor.

Precis som på 1930-talet stöds denna utveckling av kapitalet, som ser ekonomiska fördelar i att upprätthålla och förstärka denna maktstruktur. Privatiseringar och övertagande av den offentliga sektorn ligger i horisonten, och vi vet hur det fungerar även i Sverige, där vi åtminstone har ett demokratiskt ramverk som begränsar de negativa effekterna. I USA saknas dessa skyddsmekanismer.

Den geopolitiska situationen förvärrar dessutom läget. USA:s ensamrätt att förhandla i konflikten mellan Ryssland och Ukraina påminner om Molotov-Ribbentroppakten mellan Sovjetunionen och Nazityskland. Vi vet alla hur det slutade. Men för Trump är allt en affärsuppgörelse – en ”deal”.

Europa borde därför tänka om och överväga att skrota NATO till förmån för en europeisk säkerhetspakt utan USA:s inblandning. Det är värt att komma ihåg att USA har 119 militärbaser i Tyskland med 60 000 soldater. Ramstein Air Base är den största knutpunkten för amerikanska trupper och militära förnödenheter i Europa, och dess närhet till Landstuhl Regional Medical Center – det största amerikanska militärsjukhuset utanför USA – visar på den omfattande amerikanska närvaron i Europa. Något som inte är okomplicerad – alla dessa soldater – behöver inte följer tysk lagstiftning – utan det har sina egna regler. Något som har gett stora problem …………………..

Det är hög tid att vi i Europa ser över vårt säkerhetspolitiska beroende av USA och funderar över vår egen väg framåt. Ju tidigare desto bättre – kapa banden – framtiden ligger inte i USA – utan i Afrika, Mellanöstern, Syd och Mellanamerika och såklart ASIEN – med som nya stormakterna Kina och Indien.



Nästa »