Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Politiken ska inte blanda i sig i skolan

Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Posted on tis, november 12, 2024 08:25

Politiken som ” orsak ” bakom flytten från Yrkesprogrammen. Nu väntas flera nya beslut i skolväsendet som kan ger samma resultat när politiken inte tänker till och ser verkligheten framåt – samt inte gör riskanalyser. Den politiska styrningen av politiker och sina partier måsta upphöra – skolan och utbildning ör för viktig att blir en arena för partipolitiska käpphästar och populistiska beslut. En lärare har idag nästan en lika lång utbildning som en läkare – inte förskriver politiken till läkare hur man ska behandlar en patient……………….

Vad hände egentligen 2011

Önskan att skilja på yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar och att inte ge yrkesprogram automatiskt grundläggande högskolebehörighet kom framför allt från regeringen och utbildningspolitiska beslutsfattare under de åren.

Den största delen av detta beslut togs i samband med den gymnasiereform som trädde i kraft 2011, och specifikt var det en del av reformen som lanserades av den dåvarande Alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt, där Jan Björklund, som då var utbildningsminister, var en central figur.

Huvudsakliga drivkrafter bakom beslutet: Jan Björklund och Folkpartiet (nuvarande Liberalerna): Jan Björklund och Folkpartiet (nu Liberalerna) var starka förespråkare för att göra utbildningssystemet mer tydligt differentierat mellan de vägar som ledde till högre utbildning och de som förberedde för

arbetsmarknaden. Björklund betonade vikten av att ha en tydlig arbetsmarknad för elever som gick yrkesprogram och ville att högskolebehörighet skulle vara förbehållen de elever som gick de högskoleförberedande programmen. Hans idé var att elever på yrkesprogram skulle kunna komplettera sina studier om de ville läsa vidare på högskola, men att de inte automatiskt skulle ha behörighet från början.

Utbildningspolitiska idéer: En viktig del av den utbildningspolitiska debatten vid den här tiden handlade om att öka kvaliteten på både yrkesutbildningarna och de högskoleförberedande programmen. Målet var att yrkesutbildningarna skulle ge en starkare arbetsmarknadsförberedelse, och att högskoleutbildningarna skulle vara mer specialiserade och förberedande för akademiska studier. Genom att inte ge yrkesprogrammen grundläggande högskolebehörighet ville man göra det tydligt att dessa två utbildningsvägar skulle vara mer åtskilda, och att de som ville läsa vidare på högskola skulle behöva uppfylla vissa akademiska krav.

Politisk ideologi om utbildningens syfte: En central ideologi som låg bakom beslutet var också tanken att yrkesutbildning och akademisk utbildning skulle vara separata och ha olika syften. För yrkesprogrammen ville man ha en starkare fokus på att eleverna skulle förberedas för yrkeslivet direkt, och inte blandas ihop med den akademiska världen. Samtidigt ville man ge möjlighet för elever på yrkesprogram att komplettera och nå högskolebehörighet om de senare ville vidareutbilda sig.



Frihet att Välja sin Framtid: En Illusion?

Politik, Uncategorised Posted on fre, november 01, 2024 10:07

I dagens samhälle hör vi ständigt klagomål från olika branscher om brist på arbetskraft. Staten via politikiska beslut utifrån input från Arbetsgivare och intressen försöker styra människor mot specifika yrken genom lobbying och begränsningar av utbildningsplatser. Resultat – den av staten beställda Planerings och Dimensionerings underlaget från Skolverket. Men är detta verkligen frihet?

Det är oroande att vissa branscher aldrig verkar ha problem med att rekrytera medan andra konstant skriker efter arbetskraft. Hur kan det komma sig? Det tycks finnas en disconnect mellan vad statliga och branschernas strateger och planerare vill och vad individen faktiskt väljer. Den nuvarande strategin blir mer och mer en centraliserad modell där staten med branscherna bestämmer vilka yrken som behövs—en situation som för tankarna till mer restriktiva system som i Kina.

Utbildningens Dilemma

Trots ett kostnadsfritt utbildningssystem fylls inte platserna i de yrkesprogram som skulle kunna leda till jobb direkt efter examen. Många ungdomar avstår från dessa yrken, inte bara på grund av brist på intresse, utan också på grund av bristande framtidsutsikter. Siffror kring hälsa, förtidspensionering och lön efter några år i yrket ger en dyster bild av vad som väntar. Internet gör det enkelt att söker information ….något som aldrig berättas om på alla forum inför utbildningsvalet………Om jag idag som vuxen skulle vilja välja att läsa till kock efter har läst på gymnasiet Ekonomiprogrammet – behöver jag tänker till två gånger – ska jag tar ett års studielån för att sedan har en medioker lön och ett slitsam jobb – nej denna studielån ger mera avkastning genom att läsa till ett yrke inom tjänstesektorn…………

Även om vi har många utbildningsmöjligheter, hamnar vi i en situation där företag måste skapa attraktiva varumärken för att locka talanger. Varje möte mellan ungdomar och lokala och regionala branschföretag formar en bild av framtidsmöjligheter. När man ser äldre som har utövar yrken från yrkesprogrammet med skador och låga löner och pensioner, vill man inte gå samma väg. Om man inte väljer blir skapa ett eget fåmånasföretag.

Åldersdiskriminering och Karriärbyte

Att byta karriär efter 40 är nästan en omöjlighet. Arbetsmarknaden värderar ofta yngre kandidater, trots att erfarenhet och utbildning borde väga tungt. Detta gäller även för dem som invandrat och har hög kompetens, har gått en utbildning i Sverige. Utan olika former av statlig anställningsstöd blir det en tuff väg att gå. Arbetslösheten är hög i Sverige särskild bland äldre ……….där finns ett stort potential för branscher och företag som vågar bryta mönster………

Branschernas Roll och Statens Ansvar

Frågan kvarstår: Vad gör branscherna för att attrahera arbetskraft? Att bara ropa efter fler utbildningsplatser är inte tillräckligt. Branscherna måste själva ta ansvar för att förbättra arbetsvillkoren, lönerna och möjligheterna till utveckling. Det handlar om att skapa en arbetsmiljö som är attraktiv för framtidens arbetstagare. Som jag skriver ovan ska inte policymakare, strateger och alla andra byråkrater hittar på massa dumheter – utan det i det dagliga möten med lokala och regionala företag och dessa företrädare man skapar sig en bild av ett yrken och branschen. Det även viktigt att vara ärlig – sanningen finns alltid några klick borta………

En Framtid med Nya Möjligheter

I hela Europa ser vi en trend där ungdomar vänder sig bort från traditionella hantverksyrken till förmån för tech-branschen, där löner och arbetsvillkor är mer attraktiva. För att bryta detta mönster måste yrkena själva förändras. Det är inte statens uppgift att fixa allt, utan branscherna måste aktivt arbeta för att bli mer attraktiva för framtidens arbetare.

Vi står vid ett vägskäl där vi måste ifrågasätta hur vi skapar en verklig frihet för individer att välja sin framtid. Det kräver konstruktiv långfristig samarbete mellan branscher, utbildningsinstitutioner och staten för att forma en arbetsmarknad där alla har möjlighet att blomstra och där man lägger fokus mera på individen och inte bara på dess produktionsförmåga. När vi ser sedan att den psykiska ohälsan ökar redan under gymnasietiden – så kommer den även ökar i arbetslivet. Med all dess konsekvenser…………..



DEMOKRATI har vi det i verkligheten ?

Politik, Trender och Framtiden Posted on sön, september 15, 2024 18:35

Demokrati är ett styrelsesätt där makten ligger hos folket, som vanligtvis utövar denna makt genom att rösta på sina representanter eller besluta om frågor direkt. Det finns olika typer av demokrati, men de två mest kända är:

  1. Representativ demokrati: I detta system väljer medborgarna representanter som fattar beslut å deras vägnar. Exempel på detta är de flesta moderna västerländska länder, som USA och Sverige.
  2. Direkt demokrati: Här deltar medborgarna direkt i beslutsfattandet. Schweiz är ett exempel på ett land som använder element av direkt demokrati genom folkomröstningar och initiativ.

Demokrati bygger på principer som yttrandefrihet, rättsstat och jämlikhet, och syftar till att ge alla medborgare möjlighet att påverka hur samhället styrs.

Men är det verkligen så?  Även i det så kallade ”demokratiska” samhällen ? Är inte verkligheten att medborgarnas representanter som oftast tillhör en intressegrupp eller ett politiskt parti –  tvungen att följer partiernas centralt fattade beslut och inte kan representerar dessa som har vald hen. Bekymmersamt är att dessa representanter inte väljs p.g.a. av sina kunskaper, kompetenser utan det är en stor fördel att man har tjänad sig upp från unga år i partiets nätverk och organisation. Det säkerställer att man inte har något avvikande hållning och man har blivit en ” del” av denna elit.

Men vad har gatt fel i detta system – när etablerade partier eller organisationer inte längre har förankring i befolkningen.

Politiker och sina partier överskattar ofta sig själva och är inte varit oemottaglig längre för det utmaningar som fanns i samhället hos de vanliga medborgarna.

Men det erhåller bekräftelse och klapp på ryggen av lobbyister, sina likatänkande partivänner och organisationer som är företrädare för särintressen. Via regeringarnas beroende av marginalpartier, erhåller även dessa ett stort inflytande på politiken som inte motsvarar folkets vilja.

Genom att Partitillhörighet har varit viktigare för att erhålla relevanta poster i samhället ,en själva kompetens är många strategiska poster tillsatta av personer som har sina förankringar i partier, styrelse och deras samhällsorganisationer där beslutsfattandet och påverkans möjligheter finns.

För unga människor är det viktigare att satsar på att tillhöra rätt nätverk och sfär för att komma upp i samhället och skaffa sig en karriär – än att skaffa sig relevanta kompetenser inom ett visst område via riktig arbete och utbildning.

Resultat blir som vi ser överallt i Europa att den styrande eliten ” etablissemanget” i politiken, organisationer och tillhörande nätverk – befolkas av människor som har erhållit sitt synsätt på samhället från likasinnanden och sina nätverk – inte från verkligheten – det största samlingen är inom EU.

Och vad tog Demokrati vägen – Jo det är en pliktskyldig övning att vart fjärde år ställer upp på ett val – där det sista valrörelserna mera handlar om att ”skylla” och svartmåla motståndare än att vissa på riktig politik. Det samma gamla käpphästar, svar på utmaningar och samma frågeställningar som kommer upp sedan 20 år tillbaka – inget har hänt ingen har en vision om framtiden. Man byter färg på regeringen typ vart åttonde år och börjar med att skylla på den föregående regeringen.

Det jag beskriver är en komplex och viktig kritik av hur vissa moderna demokratier fungerar. Det är sant att det finns utmaningar och brister inom demokratiska system, och det är en diskussion som vi som är engagerade medborgare, akademiker och politiska tänkare också har del i. Här är några centrala punkter som speglar de problem jag lyfter fram:

  1. Partipolitik och Intressegrupper: Som jag påpekar, kan politiska partier och intressegrupper ha ett stort inflytande över beslutsfattandet. Detta kan leda till att politiker känner sig mer bundna till partiets linje eller intressen än till sina väljares behov. I värsta fall kan detta innebära att vissa frågor prioriteras över andra, eller att viktiga problem inte adresseras tillräckligt.
  2. Politiker och Kompetens: Det är en verklig problematik att politiska karriärer ofta byggs på nätverksbyggande och partipolitisk lojalitet snarare än på objektiv kompetens. Detta kan resultera i att personer utan den mest relevanta expertisen eller erfarenheten hamnar i maktpositioner, vilket påverkar kvaliteten på beslutsfattandet.
  3. Främlingskap och Elitism: Det finns en risk att politiska eliter, inklusive politiker och högre tjänstemän, blir alltmer avskilda från den allmänna befolkningen och deras verkliga problem. Detta kan leda till en känsla av främlingskap och missnöje bland medborgarna, särskilt när de upplever att deras röster och behov inte tas på allvar

När Medborgare blir missnöjda och inte längre vill tar del av dessa – uppstår nya rörelse, intressegrupper av det mera extrema slaget – oftast ytterligheter – i själva verket proteströrelser mot det gällande etablissemanget.

När dessa grupper erhåller många röster och rubbar det etablerade samspelet av den styrande politiska eliten – så hotar dessa Demokratin.

Men är det inte egentligen det vad som är DEMOKRATIN – när vi medborgare bestämmer ?



« FöregåendeNästa »