Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Gymnasiala Yrkesutbildning – Nya Skolformer gör inget Nytta utan kostar staten för mycket, blir otydlig för studerande och företagen.

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on sön, maj 05, 2024 15:46

Livslångt lärande är viktigt, men det är också avgörande att de som är arbetslösa snabbt kan återinträda på arbetsmarknaden. Det bör vara möjligt att snabbt byta bransch och även senare i livet förvärva yrkeskunskaper, färdigheter och kompetenser som leder till anställning och möter arbetsmarknadens behov. Detta borde vara en självklarhet, men i dagsläget fungerar det inte – det råder brist på gymnasialt utbildad arbetskraft samtidigt som vissa befolkningsgrupper upplever en hög arbetslöshet. Dessutom är integrationen av nya svenskar i arbetslivet och till ekonomisk självförsörjning både tidskrävande och komplicerad.

Varför fungerar det inte idag?

1 Det finns för många aktörer

Arbetsförmedlingens huvuduppgift är att hjälpa arbetssökande att snabbt återgå i arbete. Förutom stöd för att finna nya jobb, anordnar de även aktiviteter såsom utbildningar som underlättar denna process. Arbetsförmedlingen är dock inte en utbildningsanordnare; de köper in aktiviteter eller delar av utbildningar som ligger utanför det reguljära utbildningssystemet. Studerande som deltar får Aktivitetsstöd, men utbildningen ger inte betyg utan endast ett studieintyg, vilket inte är kompatibelt med det reguljära utbildningssystemet.

Arbetsförmedlingen finansierar dessa insatser med statliga medel. Alla åtgärder upphandlas av Arbetsförmedlingen med långa kontrakt, upp till fyra år. Etableringsgraden på arbetsmarknaden är ungefär 15 %. Lokala och regionala företag är inte involverade i framtagningen och utformningen av dessa utbildningar; de är centralt styrda utan direkt inblandning från potentiella arbetsgivare. Branscher har visst centralt inflytande men har ofta inte insikt i lokala och regionala anställningsbehov, utan baserar sig på prognoser för arbetsmarknadens behov.

Yrkesvux-utbildningar, där kommunerna fungerar som huvudmän, erbjuder kurser baserade på arbetsmarknadens behov. Ofta fokuserar dessa på kommunernas egna behov inom den offentliga sektorn, men de kan också inkludera yrken som efterfrågas lokalt eller regionalt. Dessa utbildningar berättigar till studiestöd och studielån. De är utformade enligt Skolverkets gymnasiala utbildningspaket, som är framtagen med branschföreträdare på nationell nivå, men avvikelser i utbildningens längd är i regel standard.

Men dessa utbildningar är inte tillgängliga för alla – förtur ges till de som står långt från arbetsmarknaden eller saknar gymnasial utbildning. Denna praxis utgör ett hinder för livslångt lärande och förhindrar för personer med en tidigare gymnasieutbildning att byta karriär eller yrke på gymnasial nivå. Istället bör det lokala och regionala behovet av arbetskraft, samt individens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen vara avgörande för vilka utbildningar som erbjuds och vem som ska få möjligheten att studera dessa yrkesutbildningar.

Idag Företag på lokal och regional nivå är inte delaktig i utbildningens framtagande – Staten försöker ändra detta via att styra pengar Statsbidrag för yrkesvux 2024 – Skolverket. Via att man kan erhåller statsbidrag, när man tar fram utbildningens tillsammans med lokala företagen hoppas man att resultat blir bättre. Tidigare har varit etablerings graden på ca 25 % . Men detta kräver ett aktiv deltagande av företag som har ett anställningsbehov, något som inte finns strukturer och processer för.

Kommunernas arbetsmarknadsförvaltningar har sina egna initiativ – ofta improviserade åtgärder som syftar till att sysselsätta individer – vilka mottar stöd och bidrag. Dessa aktiviteter och kurser är inte kopplade till det reguljära utbildningssystemet..

SAMMANFATTNING:

I alla de nämnda utbildningarna och åtgärderna är lokala och regionala företag med anställningsbehov inte involverade eller delaktiga. Deltagande sker vanligtvis på en högre policy nivå inom olika organisationer, vilket resulterar i att inflytande, kvalitet och engagemang på den lokala och regionala nivån ofta missas. Dock ska alla dessa aktörer senare vara delaktiga i genomförandet genom Prao, Arbetspraktik, SFI-praktik, Lärlingsprogram, APL, Aktivitetsåtgärder… alla med olika mål och syften, där företagen ofta inte vet vad de ska göra mer än erbjuda platser som syftar till ”att bidra med två händer och två fötter”..

NU VILL man skapa ytterligare två nivåer enligt SOU 2024:16 och Dir.2022:74

Man är redan igång med NY – Nationell yrkesutbildning – en försöksverksamhet som har startad där alla efter Yh modell kan ansöka om att bedriva Nationell gymnasial yrkesutbildning. Utan har gjord några riskanalyser och konsekvensutredningar inför införande, bara framdriven under ett halvårs utredning av experter som är part i ärendet (Myndigheten för yrkeshögskolans anställda). YH modellen älskas av alla men har på senare tid – fatt lite ” kritik” – det finns ingen LIA platser och företagen har inte varit med och varit delaktig i ansökan.

Sedan tänker man nu även sig en Yrkesskolan i Fler vägar till arbetslivet – Regeringen.se– för individer som endast har grundskoleutbildning och behöver en yrkesutbildning – tänkt för ungdomar som inte är redo för den ordinarie gymnasieskolan – en B-lags utbildning ?

Och nu det sista Utkast till lagrådsremiss Skärpta krav i sfi – Regeringen.se länk lagrådsremiss även där ska erbjudas grundskolekurser i olika yrken………tillsammans med SFI

VAD är egentligen det stora problemen att allt inte fungerar just nu

Brist på intresse av elever, ungdomar att läsa yrkesprogram som ger jobb

Avsaknaden av attraktivitet – det lokala och regionala företagen är inte synligt eller är inte de rätta förebilder

Missmatch på arbetsmarknaden genom man erbjuder inte relevant utbildningar som ger jobb

Utbildningar med kvalitetsbrister utan deltagande av lokala och regionala företag, som har anställningsbehov. Enligt SCB mellan 15 och 25 % etablerings grad

Man utesluter även grupper av kompetenta individer genom att vägrar dessa att kunna läsa en yrkesutbildning, särskild dessa som vald först ett teoretisk program för säkerhetens skull ( kanske blir bättre nu när alla gymnasieprogram ska ger högskolebehörigheten)

Systemen varierar och även beroende på ”belöningsparametern”: är du arbetslös får du stöd, men om du vill omskola dig måste du ta lån. Kommuner som är huvudmän erbjuder, på grund av begränsade medel, endast utbildningar som gynnar deras egna verksamheter, enligt Skolverkets statistik. De erbjuder sällan det nationella yrkespaketet som leder till en yrkesroll, utan snarare korta kurser som ger tillfälliga lösningar. Utbildningsinsatsernas innehåll styrs av målstyrda kursplaner utan detaljerade anvisningar, vilket skapats av skolbyråkrater och ger stort utrymme för tolkning av vad som är lärandeutfall. Enligt SCB kommer gruppen som studerar på gymnasiet att minska med 30% fram till 2035, och i takt med att fler går i pension kommer arbetskraftsbristen att öka.

Antalet platser i olika utbildningsformer kommer inte att fyllas och kommer därför att ställas in på grund av kostnader och minskat söktryck (detta sker redan idag). Det finns en bristande samarbetsförmåga mellan alla inblandade parter. Eftersom alla nämnda utbildningar kräver någon form av praktik eller lärande i arbete, som företagen ska stå för, och det även tillkommer APL från den ordinarie yrkesutbildningen på gymnasieskolan, uppstår en otydlighet om vad som är vad när alla har olika mål och styrning.

Hur kan lokala och regionala företag själva bidrar, när situationen är otydlig och det finns många olika varianter att ta hänsyn till? Knappt något på strategisk nivå har koll på hela utbildningssystemet och sammanhang – man tittar inte på helheten, och har nästa aldrig individens perspektiv med i utformningen.

FINNS DET EN LÖSNINGAR på Utmaningar

Först bör man lägga alla kort på bordet för att få en överblick, särskilt eftersom finansieringen sker med statliga medel. En tydlig policy bör utarbetas för att definierar mål och syfte och allas uppgifter i helheten – inga stuprör.

Yrkesutbildningar på både förgymnasial och gymnasial nivå bör utvecklas lokalt och regionalt genom samarbete mellan näringslivet och den offentliga utbildningssektorn, där båda parter ansvarar för kvalitet, innehåll och gestaltning.

Företag och offentliga utbildningsinstitutioner bör kunna själva bestämma över behörighetskrav och förkunskaper, samt kombinera utbildningar med kurser från hela det gymnasiala utbudet baserat på anställningsbehov. För vissa yrken är det endast nödvändigt med exempelvis Svenska 1, inte fullständiga grundskolebetyg ( många är ju vuxna – för andra behöver man kanske fler teoretiska kurser .
Yrkesvuxutbildningar bör inriktas mot yrkesroller där det finns ett lokalt och regionalt behov av arbetskraft. Det bör även vara möjligt att endast läsa delar av en utbildning för att snabbt kunna etablera sig på arbetsmarknaden och erhålla ett arbete, för att sedan vidareutbilda sig till den fullständiga yrkesrollen senare, vilken också kan valideras. Dessutom bör det vara möjligt att skapa nya utbildningsinriktningar baserade på specifika lokala behov, som exempelvis batteritekniker i Skellefteå, vilket redan idag fungerar väl inom nuvarande regelverk.

Lokala och regionala företag i samarbete med utbildningssektorn bör gemensamt utforma struktur och form av lärande (vuxenlärling, korta eller långa praktikperioder) och bestämma vilka som ska delta i utbildningen.

Arbetsförmedlingen bör inte arrangera utbildningar själva, utan hänvisa till behovsanpassade yrkesvuxutbildningar inom det gymnasiala utbildningssystemet, som utvecklats i samarbete med företag med rekryteringsbehov. De bör dock kunna erbjuda extra stöd som coaching eller studiehjälp vid behov.

Varje person över 18 år bör ha möjlighet att delta i yrkesvuxutbildningar och få studiestöd och CSN-lån – omställningsstöd för de som vill byta yrke – samt aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen.

All Yrkesvuxutbildning bör finansieras via statsbidrag – som den offentliga huvudmannen ansöker för den utbildning som har tagits fram tillsammans med lokala och regionala företag utifrån anställningsbehov. Man kan gärna använder Förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning | Sveriges riksdag (riksdagen.se) uppdaterad Statsbidrag för regionalt yrkesvux 2025 – Skolverket som underlag och riktlinje.

Det blir en tydlighet för alla – att YRKESVUX står för den för gymnasiala yrkesutbildning för vuxna och YRKESHÖGSKOLAN för den eftergymnasiala nivån.

All hantering av statsbidrag kan om man vill genomföras av Myndigheten för yrkeshögskolan på båda nivåerna för att ge staten en översikt. Ett mindre tilläggsuppdrag till Myndigheten- är att administrera statsbidrag för Yrkesvux 2024, vilket hanteras nu av Skolverket istället.

Detta skulle ge större klarhet i finansieringen och strukturen.
Det är viktigt att utvecklingen av yrkesvuxutbildningar sker med förankring och samarbete på lokal och regional nivå med företag som har ett faktiskt anställningsbehov, inte bara arbetsmarknadens behov i allmänhet. Lokala näringslivsutvecklare, med sin strategiska betydelse och kunskap om behov. Kommuner kan som nu genomföra utbildningen själva eller handlar upp tjänsten – men ansvaret för utbildningen bör ligga hos de lokala och regionala företagen samt kommunen.

ALLT FINNS REDAN PÅ PLATS men lite ändringar och justeringar behövs.

Tänk att du kommer från ett annat land eller är arbetslös

Alla jobbar ihop – det första fråga är – VAD kan du VILKEN utbildning har DU

Du kan validera din tidigare utbildning eller arbetslivserfarenhet utifrån det första gemensamma möte med alla parter närvarande ( kommunen, yrkesvux, arbetsförmedlingen). Om det behövs kan du samtidigt studera SFI eller svenska och delta i arbetspraktik inom det yrke du siktar på, där det finns ett behov av anställning. Om du är arbetslös, kan du prova på ett nytt yrke eller bransch.

Därefter skapar alla parter tillsammans en karriär studieplan som syftar till att ger vederbörande den utbildning som behövs för att uppfylla anställnings kraven inom dessa bristyrken( kan vara gymnasial eller eftergymnasiala, det kan kanske bara vara enstaka yrkeskurser.



Stackars 16- åringar ungdomar

NPM, Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, februari 06, 2024 19:12

Nu är det återigen dags för gymnasieval, en utmaning skapad av vuxna för ungdomar på väg in i vuxenlivet. I denna ålder möter många personliga utmaningar – att hitta sig själva och bli vuxna i ett samhälle som blir allt mer diffust och osäkert. Företag ropar efter arbetskraft och vill, tillsammans med staten, nästan tvinga dig att välja ett yrkesprogram för att upprätthålla sin produktion och tillväxt enligt marknadsekonomin. Som 16-åring vet du knappt vem du är, och nu ska du göra ett val som påverkar de närmaste åren, kanske till och med hela ditt liv. Alla branscher tävlar med varandra med sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tror att tävlingar är det ultimata, men det har haft motsatt effekt de senaste tio åren. Vem kan man lita på när alla lovar guld och gröna skogar men inte visar upp viktiga parametrar som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livslängd (slitage på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter… se tidigare blogginlägg.

Jag blir glad när jag ser marknadsföringen för våra certifierade utbildningar, där äkta lokala och regionala företag deltar och delar sina ärliga berättelser om möjligheter och även utmaningar, samt visar att utbildningen är ett samarbete mellan skolan, lärarna och representanter för den lokala branschen.

Gymnasieskolans uppdrag enligt GY 11 är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för eleverna att tillägna sig och utveckla dessa kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande individer som aktivt deltar i och bidrar till yrkes- och samhällslivet. Den ska även bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolans uppgift är att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för arbete och deltagande i samhället. Skolan ska förmedla beständiga kunskaper som bygger på grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Eleverna ska kunna navigera och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det är viktigt att de kan finna, tillägna sig och använda ny kunskap. Eleverna ska öva på att tänka kritiskt, granska information och förhållanden och förstå konsekvenserna av olika alternativ, vilket närmar dem till ett vetenskapligt förhållningssätt och arbetsmetod.

Skolor bör aktivt främja jämställdhet och förmedla lika rättigheter, möjligheter och ansvar för både kvinnor och män. Eleverna ska genom undervisningen få kunskap om könsroller och dess inverkan på livsval och förhållanden. Detta bidrar till elevernas förmåga att kritiskt analysera normer, värderingar och strukturer som kan begränsa individers makt över samhället och deras egna liv.

Det är skolans ansvar att regelbundet integrera frågor om sexualitet, samtycke och relationer i utbildningen. Detta ska stödja elevernas hälsa och välbefinnande och stärka deras förmåga att göra medvetna val. Skolan ska också hjälpa eleverna att förstå sina egna och andras rättigheter och betydelsen av samtycke i sexuella relationer. Utbildningen bör kritiskt granska maktstrukturer relaterade till kön, samt hedersrelaterat våld och förtryck. Eleverna bör även uppmuntras att kritiskt reflektera över hur relationer och sexualitet presenteras i olika medier, inklusive pornografi.

Studierna syftar till att stärka elevernas grund för kontinuerligt lärande. Arbetslivets förändringar, digitalisering, teknisk utveckling, internationalisering och miljöfrågornas komplexitet kräver nya kunskaper och arbetssätt. Skolan bör främja elevernas kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och deras förmåga att omsätta idéer i praktiken samt lösa problem. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, ansvarstagande och förmågan att arbeta självständigt och i grupp. Skolan bör också främja kunskaper och attityder som gynnar entreprenörskap, företagsamhet och innovativt tänkande, vilket kan öka elevernas framtida arbetsmöjligheter. I en digitaliserad värld är det viktigt att skolan bidrar till elevernas digitala kompetens och förståelse för digitaliseringens inverkan på individen och samhället.. Varje elev bör få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik samt att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den. Detta innebär att kunna se möjligheter, förstå risker och värdera information. Kunskaper och förhållningssätt som är kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande är avgörande för elevernas förmåga att fungera i arbetslivet, samhället och vidare studier. Skolan bör också främja elevernas kommunikativa och sociala kompetens, samt vara uppmärksam på frågor om hälsa, livsstil och konsumtion. Dessutom bör skolan ge eleverna möjligheter att regelbundet utöva fysisk aktivitet.

Utvecklingen inom arbetslivet kräver gränsöverskridande samarbeten mellan olika yrkesområden och medvetenhet om både egen och andras kompetens. Detta leder i sin tur till krav på förändrade arbetsmetoder och organisationsstrukturer i skolan.

Det etiska perspektivet är viktigt för många frågor som diskuteras i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen bör inkludera detta perspektiv för att ge en grund och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden och ansvarsfullt beteende mot sig själva och andra.
Miljöperspektivet i undervisningen bör ge eleverna insikter som gör att de kan bidra till att förhindra skadlig miljöpåverkan och utveckla ett personligt förhållningssätt till omfattande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör också belysa hur samhällets funktioner och vårt levnadssätt kan anpassas för en hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är avgörande för att förstå den egna verkligheten inom en global ram och för att bygga internationell solidaritet. Utbildning i olika ämnen bör ge eleverna insikter om Europeiska unionen och dess roll för Sverige, samt förbereda dem för ett samhälle med ökande gränsöverskridande kontakter. Det internationella perspektivet bör även främja utvecklingen av elevernas uppskattning för kulturell mångfald i landet.

Det historiska perspektivet i utbildningen bör fördjupa elevernas förståelse för nutiden och förbereda dem för framtiden. Utbildningen bör även främja en förståelse för kunskapens relativitet och förmågan till flexibelt tänkande.

Mycket av det som eleverna ska lära sig på gymnasiet bör redan vara känt av 16-åringar när de gör sitt programval, så att de kan göra ett medvetet val. För närvarande baseras valet ofta på sociala och kulturella faktorer, påverkat av föräldrar, vänner eller andra närstående. Studie- och yrkesvägledningen bör hjälpa till med detta och vara opartisk, samt stödja ungdomarna i deras val utan att påverka dem.

Ungdomsarbetslösheten är mycket låg i Sverige för de som har avslutat gymnasiet, så ungdomar lyckas ofta med sina val, särskilt om de håller alla dörrar öppna. De flesta är motiverade i gymnasiet och har roligt – man är trots allt ung bara en gång i livet.

Arbetsmarknaden kräver arbetskraft, och det är inte tillräckligt att endast 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram för att förse företagen med arbetskraft – i OECD-länderna är snittet 26 %, och i Japan endast 13 %. Utbildningarnas huvuduppgift är att förse arbetsmarknaden med arbetskraft, men arbete är inte allt i livet. Idag krävs det mer för att man ska välja ett yrke eller en anställning, vilket är positivt.

För att möta dessa behov bör förändringar övervägas – exempelvis att alla elever går ett grundläggande gymnasium i tre år med möjlighet till högskolebehörighet. De som önskar kan efter två år välja specifika inriktningar, men det bör även vara möjligt efter tre år. Genom att företag erbjuder sommarjobb kan de marknadsföra sina branscher inför elevernas val av inriktning. Vid 18 eller 19 års ålder blir valet mer medvetet, och eleverna kan lättare ta till sig alla möjligheter. Detta kan också innebära lägre kostnader för kommunerna. Ärligt talat, får man ett jobb inom ekonomi eller juridik efter att ha studerat på Ekonomiprogrammet? Och vad leder inriktningarna på Samhällsprogrammet till?

För er som efterfrågar LÄRLINGSprogram, se på Tyskland och Schweiz som har stora problem med att ingen söker. Det beror på samma orsaker som i Sverige, men där väljer många idag att läsa till ett yrke via lärlingsvägen efter att ha erhållit högskolebehörighet/Abitur. Där är utbildningstiden endast 15 månader istället för 36, och detta sker med lön. Det är företagen själva som arrangerar detta, utanför det formella skolsystemet.



Nu ska alla 16 åringar väljer en plattform för sin framtid – Mission impossible.

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, januari 26, 2024 09:23

Val av utbildning – nu ska alla 16 åringar väljer sin ” framtid”

Det har varit bättre förr – arbetarbarn valde efter folkskolan ” bruket eller fabriken” och tjänstemännens barn fick går på ett högre läroverk. Företagen och offentlig sektor fick ” arbetskraft” inom båda olika sektorer. Tjänstemännen brukade lever längre, mådde bättre och huvuddelen av vanliga arbetskraften skulle idag inte uppleva sin pensionsålder på 67 år. Vi ser fortfarande idag att dessa som har läst eftergymnasiala utbildningar, har en bättre hälsa, tjänar mer pengar och viktig lever längre. ( Källa SCB SOCIALSTYRELSEN). Men det har blivit bättre – fler blir ju äldre – en viktig faktor.

Nu pratar vi om kompetensbrist och att ungdomar inte väljer yrkesprogrammen ………det är en trend över hela världen. Det finns nya yrkesområden som är mera attraktiva för ungdomarna där många gånger behövs mer än ”hantcraft” – eller helt enkelt det väljer inte det yrken som företagen vill att det ska välja.

Men i Sverige har vi ändå lite bättre siffror – inom OECD väljer 26 % av ungdomar en yrkesutbildning i Sverige är det ca 31 %  i Japan endast 13 %.  Det är en kamp om dessa ungdomar – det blir även mindre till antal – som med 16 år ska fatta ett beslut att skapa en plattform för deras yrkesliv som sträcker sig till ca 2074– bara detta är vansinnig. Kan dessa unga härliga personer verkligen fatta ett bra beslut i detta ålder, där det  mitt i processen att blir vuxna  i kroppen och själen, och utvecklar sig som personer ?  Och alla utvecklas ju i sin egen takt. Egentligen bör dessa ungdomar  tänka på följande –

  • Framtidsutsikterna inom den eventuell intressanta branschen
  • Branschens arbetsmiljö och karriärmöjligheter
  • Förväntad hälsotillstånd utifrån när jag ska går i pension vid 70 år ( vederbörande ställer kanske sin kropp och själ till den valda branschens förfogande i ca 54 år !!!!
  • Löner och förmåner – utvecklingen i denna bransch
  • Sjukstatistik inom branschen – arbetslöshet – är jag attraktiv även som 40 plus……
  • Individanpassade tjänster och arbetsvillkor, individuellt kompetensutveckling från företagen i branschen
  • Hur ser det ut med möjligheter att byta yrke eller bransch flera gånger under sitt arbetsliv.

Tror ej att någon ungdom tänker i dessa relevanta banor eller få hjälp i stället gör man så här

  • Man har förebilder inom sin närhet som utövar olika yrken, där eras berättelser om yrket är viktig men även ” hur” det mår, levnadsstandard, livsstil och hälsotillstånd.
  • Utifrån dessa berättelser få man en förförståelse om arbetsvillkoren och livet i olika branscher- kanske du trivs med detta – eller du har sett nej tack inte vill har har det så i mitt liv.
  • Dina föräldrar påverkar dig – antingen önskar det att du gör en klassresa ( ni ska få det bättre än vi eller kan tydlig visar upp det branscher som det själva jobba i ). Men även kulturell betingande faktorer utifrån bakgrunden i familjen.
  • Det kan även vara så att ungdomar har drömmar om sin egen framtid och verkligen vill förverkliga dessa, något som vuxna inte förstår – som tänker arbete är livet – inte att livet ska kommer först och arbete är mera ett sätt att skapa resurser. Vi tycker det är flummig eller inte något vettig.
  • Sist Studie och yrkesvägledning som oftast inte har resurser för en så kallad arbetsmarknads orientering ( vilket ord – livet består inte bara av jobb) – även hur ska det har koll på alla nya branscher och yrkesroller som uppstår hela tiden.

Om vederbörande ungdom har ändå kommit fram vilken väg man ska väljer – är nästa valet ännu jobbigare

  • På vilket program på Gymnasiet ska jag tillbringa nästa 3 år
  • Vilken Skola ska jag väljer så jag trivs och känner mig ”hemma”.
  • Till vilket program eller skolan räcker mina tidigare betyg till
  • I vilken Skola platser jag som egen person – vilka ungdomar går där
  • Hur är lärarna på denna skola – och hur ser det ut med hjälpresurser
  • Har lärarna aktuell kompetens eller är det upprepning av upplägg från 80 talet
  • Hur ser schemat ut på denna skola – resvägar – bussförbindelse.
  • Vart går mina kompisar
  • Vilket rykte eller status har skolan – sociala klimat, lokaler och stämningen.

Som ni ser det inte ett lätt val vara ungdomar ska göra som 16 årig – oftast väljer det fel även om det väljer yrkesprogram när man ser efter etablering på arbetsmarknaden efter efter 3 år (Källa Skolverket/ SCB) det har sett lika ut förre eller efter Pandemin

Nu kom det ju Dimensioneringsunderlag från Skolverket – där syfte är att tillgång till utbildningsplatser ska mera motsvara arbetsmarknadens behov. Så att kanske fler ska läsa yrkesprogram och mindre väljer det mera teoretiska programmen. Det ytterst politiker i regionen och kommunerna som kommer att ska styra över vilka möjligheter som alla  16 åriga erbjuds för sitt framtida liv. Bra tänkt ur kompetensförsörjnings perspektiv, men det kanske blir ett hinder för ungdomen att verkliga sig själv – är vi på väg till forntid. I denna utredning har man tagit stort höjd på ovanstående Etablerings grad för yrkesutbildningar – enkelt sagt erhåller du inte något jobb efter utbildningen så behövs det inte alla dessa utbildningsplatser till denna utbildning . Att det kanske beror på kvalitet i utbildningen ( allt är ju luddig målstyrd) den anställande lokala eller regionala branschen har inte inflytande över innehållet i utbildningen. Samt att ingen följer upp att innehållet i yrkesutbildningens kurser motsvarar anställningsbehovet……………..men det finns hopp se här . Spännande att arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är mycket låg – som har en gymnasial utbildning.

Så vad ska jag rekommenderar en 16 årig,

Tänk så här – ser till att du läser i den grundläggande högskolebehörigheten, ser till att du väljer utifrån ditt hjärta och vad Du tycker är rolig – att du har det närmaste 3 åren ett bra liv ( du är ung bara en gång). Njut av din ungdom, dina vänner och har en balans i livet. Väx upp till egen person och tar kanske sommarjobb eller extrajobb i det branscher som du är intresserad av för att lära känna dessa i verkligheten. Tänk att du kommer byta yrke minst 5 gångar i ditt liv och du måste jobbar tills du är 70 år fram till 2074. Du ska bara skapa Dig en plattform – utifrån denna du kan skapar ditt eget liv.



Nästa »