Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Stackars 16- åringar ungdomar

NPM, Politik, Trender och Framtiden Posted on tis, februari 06, 2024 19:12

Just nu är tiden för Gymnasievalet igen, ett ”helvete” skapad från vuxna för ungdomar som är på väg att blir vuxen – och i detta ålder har många utmaningar på det personliga planet – att blir sig själv att blir vuxen i ett samhället som alltmer blir diffus och osäker. Företagen skriker efter arbetskraft – och vill tillsammans med staten nästan tvinga Dig att väljer ett yrkesprogram – för att det kan upprätthålla sin produktion och enligt marknadsekonomin växer.  Medans du som 16 åring knappt vet vem Du är själva – och nu ska göra ett val som påverkar Dig det närmasta åren eller kanske hela livet. Alla branscher tävlar med varandra i sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tycker att tävlingar är nonplusultra ( men det har haft motsatt effekt det sista 10 åren). Vem ska man lita på alla lovar Guld och gröna skogar – men visar ej upp viktiga parameter som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livs ålder (slit på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter……………se tidigare blogginlägg.

Blir glad när jag ser på vara Certifierade utbildningarnas marknadsföring – där äkta lokala och regionala företag är delaktiga och är ärliga sina berättelser om möjligheter och även utmåningar, samt visar att utbildningen bygger på samarbete mellan skolan, lärare och företrädare för den lokala branschen……….

Vad är Gymnasieskolans uppdrag egentligen enligt GY 11

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i sam­hället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demo­kratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför vik­tig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhål­landen och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.

Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.

Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därige­nom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsätt­ningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla be­tydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt för­hållnings­sätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och samman­hang, bland annat i pornografi.

Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande.

Mycket av det som ska läras ut  på gymnasiet– skulle 16 åringar behöver redan veta när det gör sitt val av programmen. Att det kan göra ett medveten val. Nu väljer man oftast utifrån sociala och kulturella skäl utifrån påverkan från föräldrar, kompisar eller någon närstående.  Studie och Yrkesvägledning ska ju hjälpa med det ska ju vara opartisk och stödjer ungdomar i sitt val – inte påverka.

Ungdomsarbetslösheten är ju mycket låg i Sverige – om du klarat gymnasiet – så visst lyckas ungdomar med sitt val – särskild om man håller sig ” alla dörren öppet”. Och det flesta drivs på gymnasiet och har rolig – man är ju bara en gång ung i livet.

Men arbetsmarknaden behöver ju arbetskraft – och inte är nöjd med att bara trygg 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram och därav försörjer företagen med arbetskraft– i snitt i OECD är det 26 %  i Japan 13 %. Just är utbildningarna främsta uppgift att försörjer arbetsmarknaden med arbetskraft – är arbete – livet……………………Nja idag krävs det lite mera för att man ska tar ett yrke eller anställning – tack och lov.

Vad skulle man behöva ändra först – låt alla går ett basgymnasiet – antingen 3 år – med högskolebehörigheten – där den som vill kan redan efter 2 år väljer vissa linjer, men att man även kan göra det efter 3 år.  Via att alla företag på arbetsmarknaden erbjuder sommarjobb för dessa ungdomar kan man marknadsföra sina branscher inför valet av inriktningen. I 18 eller 19 års ålder blir valet mera medveten och man kanske har lättare att tar till sig alla möjligheter. Det blir även ” billigare” för kommunerna – ärlig talat – erhåller man ett ekonomi eller juristjobb efter man har läst Ekonomiprogrammet………eller vad blir man på samhällsprogrammets inriktningar…………..”

Och ni som ropar efter LÄRLINGSprogrammen – ser i Tyskland Schweiz – som har stora problem ingen söker – utifrån samma anledning som vi i Sverige – men där nuförtiden många läser till ett yrkes via lärling efter man har tagit högskolebehörigheten/ Abitur – där tiden är bara 15 månader istället för 36 och under betalning. Det företagen själva som ordnar detta – utanför skolsystemet.



Nu ska alla 16 åringar väljer en plattform för sin framtid – Mission impossible.

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, januari 26, 2024 09:23

Val av utbildning – nu ska alla 16 åringar väljer sin ” framtid”

Det har varit bättre förr – arbetarbarn valde efter folkskolan ” bruket eller fabriken” och tjänstemännens barn fick går på ett högre läroverk. Företagen och offentlig sektor fick ” arbetskraft” inom båda olika sektorer. Tjänstemännen brukade lever längre, mådde bättre och huvuddelen av vanliga arbetskraften skulle idag inte uppleva sin pensionsålder på 67 år. Vi ser fortfarande idag att dessa som har läst eftergymnasiala utbildningar, har en bättre hälsa, tjänar mer pengar och viktig lever längre. ( Källa SCB SOCIALSTYRELSEN). Men det har blivit bättre – fler blir ju äldre – en viktig faktor.

Nu pratar vi om kompetensbrist och att ungdomar inte väljer yrkesprogrammen ………det är en trend över hela världen. Det finns nya yrkesområden som är mera attraktiva för ungdomarna där många gånger behövs mer än ”hantcraft” – eller helt enkelt det väljer inte det yrken som företagen vill att det ska välja.

Men i Sverige har vi ändå lite bättre siffror – inom OECD väljer 26 % av ungdomar en yrkesutbildning i Sverige är det ca 31 %  i Japan endast 13 %.  Det är en kamp om dessa ungdomar – det blir även mindre till antal – som med 16 år ska fatta ett beslut att skapa en plattform för deras yrkesliv som sträcker sig till ca 2074– bara detta är vansinnig. Kan dessa unga härliga personer verkligen fatta ett bra beslut i detta ålder, där det  mitt i processen att blir vuxna  i kroppen och själen, och utvecklar sig som personer ?  Och alla utvecklas ju i sin egen takt. Egentligen bör dessa ungdomar  tänka på följande –

  • Framtidsutsikterna inom den eventuell intressanta branschen
  • Branschens arbetsmiljö och karriärmöjligheter
  • Förväntad hälsotillstånd utifrån när jag ska går i pension vid 70 år ( vederbörande ställer kanske sin kropp och själ till den valda branschens förfogande i ca 54 år !!!!
  • Löner och förmåner – utvecklingen i denna bransch
  • Sjukstatistik inom branschen – arbetslöshet – är jag attraktiv även som 40 plus……
  • Individanpassade tjänster och arbetsvillkor, individuellt kompetensutveckling från företagen i branschen
  • Hur ser det ut med möjligheter att byta yrke eller bransch flera gånger under sitt arbetsliv.

Tror ej att någon ungdom tänker i dessa relevanta banor eller få hjälp i stället gör man så här

  • Man har förebilder inom sin närhet som utövar olika yrken, där eras berättelser om yrket är viktig men även ” hur” det mår, levnadsstandard, livsstil och hälsotillstånd.
  • Utifrån dessa berättelser få man en förförståelse om arbetsvillkoren och livet i olika branscher- kanske du trivs med detta – eller du har sett nej tack inte vill har har det så i mitt liv.
  • Dina föräldrar påverkar dig – antingen önskar det att du gör en klassresa ( ni ska få det bättre än vi eller kan tydlig visar upp det branscher som det själva jobba i ). Men även kulturell betingande faktorer utifrån bakgrunden i familjen.
  • Det kan även vara så att ungdomar har drömmar om sin egen framtid och verkligen vill förverkliga dessa, något som vuxna inte förstår – som tänker arbete är livet – inte att livet ska kommer först och arbete är mera ett sätt att skapa resurser. Vi tycker det är flummig eller inte något vettig.
  • Sist Studie och yrkesvägledning som oftast inte har resurser för en så kallad arbetsmarknads orientering ( vilket ord – livet består inte bara av jobb) – även hur ska det har koll på alla nya branscher och yrkesroller som uppstår hela tiden.

Om vederbörande ungdom har ändå kommit fram vilken väg man ska väljer – är nästa valet ännu jobbigare

  • På vilket program på Gymnasiet ska jag tillbringa nästa 3 år
  • Vilken Skola ska jag väljer så jag trivs och känner mig ”hemma”.
  • Till vilket program eller skolan räcker mina tidigare betyg till
  • I vilken Skola platser jag som egen person – vilka ungdomar går där
  • Hur är lärarna på denna skola – och hur ser det ut med hjälpresurser
  • Har lärarna aktuell kompetens eller är det upprepning av upplägg från 80 talet
  • Hur ser schemat ut på denna skola – resvägar – bussförbindelse.
  • Vart går mina kompisar
  • Vilket rykte eller status har skolan – sociala klimat, lokaler och stämningen.

Som ni ser det inte ett lätt val vara ungdomar ska göra som 16 årig – oftast väljer det fel även om det väljer yrkesprogram när man ser efter etablering på arbetsmarknaden efter efter 3 år (Källa Skolverket/ SCB) det har sett lika ut förre eller efter Pandemin

Nu kom det ju Dimensioneringsunderlag från Skolverket – där syfte är att tillgång till utbildningsplatser ska mera motsvara arbetsmarknadens behov. Så att kanske fler ska läsa yrkesprogram och mindre väljer det mera teoretiska programmen. Det ytterst politiker i regionen och kommunerna som kommer att ska styra över vilka möjligheter som alla  16 åriga erbjuds för sitt framtida liv. Bra tänkt ur kompetensförsörjnings perspektiv, men det kanske blir ett hinder för ungdomen att verkliga sig själv – är vi på väg till forntid. I denna utredning har man tagit stort höjd på ovanstående Etablerings grad för yrkesutbildningar – enkelt sagt erhåller du inte något jobb efter utbildningen så behövs det inte alla dessa utbildningsplatser till denna utbildning . Att det kanske beror på kvalitet i utbildningen ( allt är ju luddig målstyrd) den anställande lokala eller regionala branschen har inte inflytande över innehållet i utbildningen. Samt att ingen följer upp att innehållet i yrkesutbildningens kurser motsvarar anställningsbehovet……………..men det finns hopp se här . Spännande att arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är mycket låg – som har en gymnasial utbildning.

Så vad ska jag rekommenderar en 16 årig,

Tänk så här – ser till att du läser i den grundläggande högskolebehörigheten, ser till att du väljer utifrån ditt hjärta och vad Du tycker är rolig – att du har det närmaste 3 åren ett bra liv ( du är ung bara en gång). Njut av din ungdom, dina vänner och har en balans i livet. Väx upp till egen person och tar kanske sommarjobb eller extrajobb i det branscher som du är intresserad av för att lära känna dessa i verkligheten. Tänk att du kommer byta yrke minst 5 gångar i ditt liv och du måste jobbar tills du är 70 år fram till 2074. Du ska bara skapa Dig en plattform – utifrån denna du kan skapar ditt eget liv.



Politiker – vem lyssnar dessa folkvalda på

Politik, Trender och Framtiden Posted on tor, december 28, 2023 10:20

En klok person uttryckte sig för mig så här för länge sedan – en politiker blir i en demokrati vald av vanligt folk. Hen är knuten till politiska parti som sätter hen på en valbar plats i valet. Denna person har en ideologisk grund och driver vissa frågor som denne parti anse är den rätta för folket. Blir denna politiker vald så står denna i tacksamhetsskuld till partiet (plats och lön säkrad) och stödjer alltid denna partilinje annars blir man inte omtyckt eller riskerar sin plats vid nästa val. Så fint så bra – detta gäller både riksdag, landsting och kommunerna.

Nu lever vi i en snabb föränderlig värld – där även det politiska partier måste ändra sina ståndpunkter och policys utifrån aktuella händelser. Det vad som gäller förre valet behöver ju inte gäller efter valet. Det jag funderar nu – HUR tar man ställning till förändringar och vem lyssnar dessa politiker på efter valet.

I en välfungerande demokrati – skulle politikerna gå tillbaka till sin valkrets och lyssnar på sina väljare och medborgare – inhämta synpunkter och information, men i verkligheten lyssnar partierna och deras politiker nästan enbart lobbyorganisationer, mediaprofiler eller sina egna ”tankesmedjor”. Dessa politiker som sitter i ett utskott och även det politisk tillsatta tjänstemännen i departementen är särskild utsatta för påverkan genom att det sitter närmare besluten. Sedan man har tagit bort i Sverige tjänstemannaansvar finns det inte något ” sista ansvar längre”. Det även ganska jobbig att deltar i alla möten, seminarier och andra arenor – som har alltid en agenda – att påverkar politikerna så det gör rätt ” utifrån” dessa påverkansorganisationer – lobbyisternas egen agenda. Men det viktig även för politiker att synas i dessa forum, man vet ju aldrig när man behöver ett reträttjobb som rådgivare, konsult eller så fint ”dörröppnare”. Att tar bort tjänstemannens ansvar har ju alla varit överens. Da blir det lättare att styra och påverka myndigheternas tjänstemän ”i rätt riktning”.

Är det så att det inte medborgarna som väljer politikerna som styr eller påverka politiken efter ett val  – utan dessa politiker går i koppel för den jättestora och snabb växande lobbyismindustri?  Där finns i alla verksamheter nu strateger, politiska avdelningar som har till sitt huvudsyfte att tar fram underlag som gynnar den egna organisationen för att med denna kunna påverka alla politiker. Sverige är ju en relativ litet land – i denna ankdamm där alla ” känna” och beroende av varandra möts man i olika forum nästa dagligen. I denna elitära ankdamm finns det kanske 5000 personer inkl. politikerna, det där man sätter agendor och bestämmer vad som är det bästa för landet. För denna grupp är dörren öppen för att driva sin agenda och frågor, och det är organisationer med störst resurser eller hållhakar på beslutsfattare som har mest påverkan. Där står vi vanliga, snälla och lydiga medborgare långt ifrån makten, kanske man skulle göra som franska bönder och folket – protesterar mera eller strejkar……(men vi har ju var svenska modell som bygger på samförstånd som i sin tur bevakas av ”organisationer som är språkrör” ).

Ni vet med NATO gick det väldigt snabbt utan diskussion med oss väljare (en fråga om liv och död). För EURO hade vi en folkomröstning (handlade ju bara om ekonomi).

Vilken påverkan har vi medborgare egentligen?  Är vi bara röstkött på valdagen – matad med allahanda löften som sällan blir verklighet?  Har vi som är väljare mera makt än alla lobbyorganisationer som har direkt tillgång till alla beslutsfattare?  Hur ser det ut i Europa EU – där det finns ännu mera lobbyorganisationer från olika länder – som påverkar det politiska besluten – långt borta från vanliga människors vardag. Där handlar det inte om en ankdamm längre som i Sverige ( där vi vet vilka som ingår) utan där är det ett hav av kända och okända aktörer).

Utifrån mitt perspektiv – kommer vi allt längre bort från en Demokrati där folket styr – vi duger som röstkött på valdagen. Men oberoende av vad vi väljer, kommer landet styras av lobbyorganisationer, mediakonstellationer och politiker som sällan har kontakt med verkligheten hos vanligt folk, men där alla ingår i ankdammen av 5000 personer – dessa som har tolkningsföreträde.

Tänk om varje politiker skulle istället för att går bara i partikoppel och följer lobbyisternas föreskriva väg gör så här

Vad är det bästa för landet och för medborgarna i mitt valkrets – innan hen fattar sitt beslut – och hämtar in info och synpunkter från folket hen företräder.



Nästa »