Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

NÄR IT jättarna tog över utvecklingen av pedagogiken i skolan.

Trender och Framtiden Posted on ons, januari 04, 2023 10:20

1999 deltog jag som nybliven lärare i ett IT projekt hos min arbetsgivare – där vi som lärare fick som belöning en lap topp att jobbar med. Vi skulle lära oss att använda en dator som pedagogiskt redskap, men utbildningen blev så luddig som man kan tänka sig – man lärde sig göra Power Point presentationer etc.- själva program inte själva ”hur man ska använda datorn som pedagogisk verktyg. TEKNIKERSTYRD – Men på skolan fanns inte någon infrastruktur – WIFI vad är detta ? Projektor kostade ca 50 tkr under denna tid – omöjligt att skaffa ……………….ju med hjälp av en IT tekniker kunde jag lägga upp presentationer och små filmer på en portabel större TV i mitt klassrum.  WOW ……Man implanterade där även sedan Fronter en av det första skolplattformerna……………..Man blev ju frälst och såg användningsmöjligheterna – för att göra undervisningen mera intressant och tillgängligt för alla elever……………………..Under samma tid gick jag en utbildning till lärarexamen – inte har denna haft fokus på den digitala utvecklingen – utan högskolans lärare som besökte mina lektioner blev ju lyriska…………….Där märkte jag första gången att lärarutbildningen är steg bakom nya tekniker och utvecklingen. Det är inte en utbildning för framtiden utan man lär sig av forntiden – i nutiden.

Samma hände när jag började undervisa på högskolan, men där fanns i alla fall IT tekniker som hängde med och hjälpte att skapa förutsättningar för digitaliseringen, som välkomnades först av studenterna. Nu kunde man lämnar i webbplattformen sina arbeten och uppgifter en Måndag förmiddag – utan att behöver resa upp till skogen och lämnar den i där innan utsatt tid. ………………samt att alla dokument till och från undervisningen fanns tillgänglig digital………2005……….

Efter några år utanför undervisningen – återkom jag som Verksamhetschef för gymnasiet och vuxenutbildningen till en kommun i Stockholms län. Där hade man precis något år innan hoppat på digitaliseringsvågen – 1 till 1 både dator eller paddan har varit den största frågan – och som skulle förbättra resultaten. Ivrig påhejad av IT avdelningarna, IT – strateger och frälsta lärare och rektorer. Använde du inte datorerna helt ut i undervisningen – är du inte en bra lärare. När staten sedan sponsrade första lärare reformen – och varje kommun skulle utse första lärare – blev IT mognad (eller hur du använda digitala device i din undervisningen) den viktigaste parameter för att man skulle blir första lärare. Dessa premium lärare skulle sedan visar andra lärare hur man gjorde, bra tänk – Men men vart tog fokusen på resultat av undervisningen vägen eller Learning Outcome av undervisningen som skulle vara den viktigaste delen och syfte med skolan.

Det stora IT företagen som Microsoft och Apple insåg snabbt att skolan har varit i lätt marknad, där man via skickliga belöningssystem och påverkan kunde göra stora affärer. Man skapade för lärare egna företagsinternakursen med belöningssystem i form av titlar  tex appleteacher – Microsoft Premium Teacher – eller man belönade hela skolor med titlar. Ju mera du använde deras produkter – eller gick på deras okritiska kurser ( som ingick i paketet när du köpte deras IT produkter) desto högre ranking erhöll du själv som lärare och rektor samt fick resor till konferenser med likasinnade kollegor från hela världen. Stora väckelsekonferenser med likasinnade – Visst utvecklingen gick framåt och mycket av undervisningen blev flexiblare, effektivare och för alla sinnen – men den styrdes inte av pedagogiken eller resultatmätning av Learnings Outcome – utan utifrån IT företagens agenda och marknadsföring av sin produkter. Som ansvarig vågade man ju inte ifrågasätta – IT avdelningen, IT strateger och även politiker i sin ivran att vara den mest digitaliserade kommunen eller skolan…………………….och frågar efter resultatmätning, kostnader och den pedagogiska friheten för professionen – den viktiga lärare. Den lärare som använde sig av mest digitala redskap i undervisning hade den högsta rankingen bland chefer, rektorer och kollegor – inte den som lyckades bäst med sin undervisning. Fick en tydlig påminnelse på detta, när en av mina rektorer hade ”problem” med en matematik lärare – en äldre herre – som inte vilde använda sig av digitala redskap i sin undervisning………han skulle inte få finnas i skolan. Jag frågade efter resultat i undervisningen och elevernas prestation via nationella proven………………….Hen hade absolut det bästa resultat sedan många år tillbaka och även nu, eleverna har varit mycket nöjda med undervisningen och älskade denna pedagogen. Jag frågade – vad är problemet? Du förstår väl att vi som är en Microsoft förebildskolan – kan inte hår en sådan lärare…………………………….

Jag vill säga med detta inlägg – att vi måste har tillit till professionen läraren i skolan – hur den lägger upp sin undervisning. Läraren har den utbildning (som säker kan utvecklas) för att avgöra vilka inlärning eller undervisningsmetoder den kan använda för att just alla elever i denna klass kan tillgodogöra sig undervisningen. Varje klass består olika individer som har olika inlärningsstilar – det är inte en flashig föreläsning utan det handlar om lärande. Låt läraren avgöra vilka läromedel man ska använda………..

OBS: Word,PPT och Excell lär man sig inte längre i skolan – det ska eleverna kunna…..Datakunskap som fanns för – det lär man sig hemma idag vi mobilen – dagens elever har oftast större IT kunskaper än vi vuxna – det kanske är en bok en ny spännande upplevelse….

I en värld där ”devicen”  och digitala förhållningssätt– styr allt mer av vart beteende, bör det inte handlar om själva IT utrustning och programvaran – utan mera att inkluderar alla möjligheter till lärande till i undervisningen som en del av vårdagen, som ska ger en likvärdig resultat – men bygger på olika sätt av inlärning. Där bör pedagoger styra över IT bolag utifrån behovet – inte IT bolag pedagoger utifrån vad det vill sälja. Och vi i politiken ska lita på professioner – som har en tydlig bild i dagsläget – som kanske ännu inte beforskad.

När det sedan för något år sedan ”äntligen” 2020 Statens skolmyndigheter försöker sig att styra digitaliseringen så blir det bara fel – utvecklingen har sprungit ifrån det styrande, lärarutbildningen och verkligheten i skolan. Detta är inte bara den enda utmaningen. Många särskild gamla kommunala skolor – har klassrum som är anpassad till 20- 25 elever utifrån standarden på 60 – 70 talet, när det finns brist på skolplatser och även att man behöver ett visst antal elever i en klass av ekonomiska skäl – oftast 30 – 32 stycken så blir arbetsmiljön lidande…………………..särskild undervisningen i vissa specialsalar – hemkunskap, undervisningslabor ( Kemi etc) och yrkesutbildningar ( men där har ju antal eleverna minskad så man blir glad att få ihop elever till en klass).



65 och frågan är om man närmar sig ”bäst före datum ?”

Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tor, november 03, 2022 11:52

Det där 65 eller 67 en magisk siffra, när man inser att stora delar av sitt liv har man levt och man vet inte hur länge man har kvar. Eller när man kommer till punkten –”bästa före datum är överskridit” och att kroppen och hjärna har sagt ifrån, det finns ingen ”restart knapp” och den så kallad livskvaliteten är borta. Egentligen skulle man vilja där ” tar ett värdigt avslut – men någon annan tvingar Dig att vara kvar med alla medel – och det finns ju många medicinska medel som håller i gång hardware även när software är slut..

Denna siffra gör även att man stannar upp och tänker lite djupare –  65 år eller 67 år är ju bara en siffra som någon har satt som ger Dig rätt att slutar ditt arbetslivet och därefter kunna njuta ” av det sista ljuva” åren. Man observerar även att fler och fler av gamla vänner, chefer och bekanta lämnar livet – och inte har kunnat njuta av det sista åren som det har önskad.

65 eller 67 är ju bara en siffra som kan innehålla många detaljer och historier – tex. att du började i unga år kanske vid 16 års ålder som lärling i ett hantverksyrke där kroppen slits och din hälsa är inte på topp, trots att du försökte sköta din hälsa när du nar denna magiska siffra 65. – Alternativ har du gått den akademiska banan, klok som du är, du kanske har haft ett jobb behöver mindre kroppskraften, utan mera tankekraften efter du avslutade dina studier vid 30 års ålder. Du har även haft kanske en högre inkomst och haft råd till fritid och hälsofrämjande åtgärder, något som en byggarbetare, kock eller undersköterska eller sjuksköterska inte haft möjlighet till. Sedan finns ju en ny grupp som kanske inte har jobbat alls eller bara under en begränsad tid och istället under många år levt på bidrag (obs gäller dessa som har arbetsförmåga men har inte ett jobb, inte där hälsan är ett hinder). Även denna grupp kommer ju vara kroppslig relativ friska och inte har slitit ut sig genom hård arbete och därmed även kan eventuella bättre njuta av ” det sista ljuva åren”.

Men inför stupstocken vid 65 år och 67 år behandlas alla lika. Om man inte orkar jobbar fram till denna ålder har det även tydliga konsekvenser för att ”kunna njuta av det sista ljuva åren”. 

Sedan har vi ju ett litet tuffare klimat i Sverige även så kallad väder – så äldre mår ju bra av lite värme och det finns många som har slitet hela sitt liv och flyttar på äldre dagar till solen särskild under vintermånaderna för att njuta………………något som vissa politiker inte tycker om – där betalar man ju mindre skatt…………………….för att man kan leva ett bättre liv i andra länder med den låga svenska pensionen.

Manga av dagens pensionärer har slitit hela sitt liv, betald skatt och gjord rätt för sig, men klarar sig inte idag längre på sin pension. Det kanske har även sitt eget lilla rådhus som det har nästan betalt av – men har inte råd för att underhålla fastigheten, den förfaller –och att flytta till en hyreslägenhet är inte möjlig – det finns ju inga tillgängliga. Fick ett tips av en arbetskollega som för många år sedan berättade – du kanske ska ställa Dig i bostadkö när du är 50 år för att byta till lägenhet när du är 75…………

Men det finns även lite positiv med 65 år – du kanske är pigg och kan ännu njuta av livet uppskattad av barn och barnbarn, du har mat på bordet, tak över huvud, men du kanske även har förmåga att jobba vidare och din arbetsgivare ser att 65 är bara en siffra och tycker att du behövs………………………..Så 65 är för mig en siffra som visar att jag inte längre är 16 – och att jag har upplevt mycket under många år, kanske man har blivit lite klokare med åren utifrån alla upplevelser och händelser. Det har även varit goda och mindre goda tider hittills med utmaningar – men som även gav nya möjligheter. Så det blir spännande hur livet blir med 65 plus……………………….



Företag, Friskola – vinster hur hänger det ihop.

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, augusti 19, 2022 14:06

En ständigt het fråga när det gäller friskolorna är deras vinster.

Så – vad gäller egentligen? Är friskolor detsamma som stora företagsägare som bara vill tjäna pengar på bekostnad av eleverna, eller hur ser det ut?

Här är sanningen om friskolorna och vinsterna

Åtta av tio friskoleelever i Sverige går i skolor som drivs som aktiebolag. En mindre del drivs av exempelvis stiftelser eller organisationer.

– För att förstå vad detta med vinster handlar om måste man förstå hur ett aktiebolag fungerar. Det absolut vanligaste – oavsett verksamhet – är att vinsten används för att återinvestera i verksamheten och säkerställa kvaliteten inför kommande år

– Vinst används också för att skapa en buffert för år då verksamheten inte går lika bra. I friskolornas fall är en sådan buffert helt nödvändig för att försäkra att en friskola inte behöver läggas ner ett år med tillfälligt mindre elevunderlag.

Ställs höga krav

En skillnad från de flesta andra företag är att det ställs extra höga krav på den som vill starta en friskola. Skolinspektionen gör alltid en så kallad ägar- och ledningsprövning. Där ingår kravet att ”verksamheten ska bedrivas så att den bär sina kostnader, samt att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar.”

– Det står alltså i reglerna för att få driva en friskola att verksamheten måste gå med vinst, åtminstone tillräckligt ofta för att kunna göra dessa investeringar, som varje företag gör.

– Inget företag kan driva sin verksamhet år efter år om man går med förlust. Det gäller förstås även skolföretagen.

Hur kan då vinst uppstå i en skola?

– Om många familjer väljer en omtyckt friskola som uppfyller myndigheternas krav och kan erbjuda bra utbildning på ett mer effektivt sätt än kommunens egna skolor kommer friskolan få ett överskott, det vill säga vinst, säger Katarina Wilson.

Det är viktigt att inte förväxla vinst med aktieutdelning, något som ofta göras i debatten. Där förekommer ordet ”vinstuttag”, utan att man förklarar om det är aktieutdelning (=vinstutdelning) eller vinst som avses.

– Den utdelning som görs till exempelvis aktieägare kan liknas vid ränta på satsat kapital. De senaste två åren har tex Sveriges största aktör AcadeMedia haft en vinstutdelning på cirka 1 procent, vilket innebär att 99 procent av de ersättningar vi får för att bedriva utbildning stannar i företaget. Och att erhåller 1 procent ränta på satsad kapital är väldigt lite – när du som har dina pensionspengar hos AMF erhåller betydlig mera och inte tala om ditt ISK konto.

Kostsamt att starta upp

Det satsade kapitalet kan till exempel ha varit under uppstartsfasen, då det naturligtvis är en kostsam investering att starta en skola. Ägarna har således redan tagit en hel del av eget kapital innan eleverna, och därmed skolpengen, blir en del av verksamheten och finansieringen.

– Att starta en ny skola är ett stort ekonomiskt åtagande och innebär alltid en risk. Det tar oftast flera år innan en nystartad skola har en ekonomi i balans och den genomsnittliga vinsten för en skola ligger på under fyra procent,

Skolpeng och bidrag

Svenska friskolors intäkter består av kommunal skolpeng och statliga bidrag. Elevavgifter, anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte tas ut. Undervisningen ska vara avgiftsfri.

– Skolpengen beräknas per elev och ska motsvara de kostnader som kommunen själva har budgeterat per elev. Det kallas grundbeloppet och ska täcka kostnader för till exempel undervisning, elevhälsa, lokaler med mer.

Tänk om vi medborgare skulle har samma krav på att vara kommunala skolor som vi ställer på fristående skola – därav bör Staten ställer krav likvärdig på alla – en statlig skola – där både fristående och kommunala skolor ska leverera samma kvalitet.  

DET JUST DETTA LIBERALERNA VILL –



« FöregåendeNästa »