En ständigt het fråga när det gäller friskolorna är deras vinster.
Så – vad gäller egentligen? Är friskolor detsamma som stora företagsägare som bara vill tjäna pengar på bekostnad av eleverna, eller hur ser det ut?
Här är sanningen om friskolorna och vinsterna
Åtta av tio friskoleelever i Sverige går i skolor som drivs som aktiebolag. En mindre del drivs av exempelvis stiftelser eller organisationer.
– För att förstå vad detta med vinster handlar om måste man förstå hur ett aktiebolag fungerar. Det absolut vanligaste – oavsett verksamhet – är att vinsten används för att återinvestera i verksamheten och säkerställa kvaliteten inför kommande år
– Vinst används också för att skapa en buffert för år då verksamheten inte går lika bra. I friskolornas fall är en sådan buffert helt nödvändig för att försäkra att en friskola inte behöver läggas ner ett år med tillfälligt mindre elevunderlag.
Ställs höga krav
En skillnad från de flesta andra företag är att det ställs extra höga krav på den som vill starta en friskola. Skolinspektionen gör alltid en så kallad ägar- och ledningsprövning. Där ingår kravet att ”verksamheten ska bedrivas så att den bär sina kostnader, samt att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar.”
– Det står alltså i reglerna för att få driva en friskola att verksamheten måste gå med vinst, åtminstone tillräckligt ofta för att kunna göra dessa investeringar, som varje företag gör.
– Inget företag kan driva sin verksamhet år efter år om man går med förlust. Det gäller förstås även skolföretagen.
Hur kan då vinst uppstå i en skola?
– Om många familjer väljer en omtyckt friskola som uppfyller myndigheternas krav och kan erbjuda bra utbildning på ett mer effektivt sätt än kommunens egna skolor kommer friskolan få ett överskott, det vill säga vinst, säger Katarina Wilson.
Det är viktigt att inte förväxla vinst med aktieutdelning, något som ofta göras i debatten. Där förekommer ordet ”vinstuttag”, utan att man förklarar om det är aktieutdelning (=vinstutdelning) eller vinst som avses.
– Den utdelning som görs till exempelvis aktieägare kan liknas vid ränta på satsat kapital. De senaste två åren har tex Sveriges största aktör AcadeMedia haft en vinstutdelning på cirka 1 procent, vilket innebär att 99 procent av de ersättningar vi får för att bedriva utbildning stannar i företaget. Och att erhåller 1 procent ränta på satsad kapital är väldigt lite – när du som har dina pensionspengar hos AMF erhåller betydlig mera och inte tala om ditt ISK konto.
Kostsamt att starta upp
Det satsade kapitalet kan till exempel ha varit under uppstartsfasen, då det naturligtvis är en kostsam investering att starta en skola. Ägarna har således redan tagit en hel del av eget kapital innan eleverna, och därmed skolpengen, blir en del av verksamheten och finansieringen.
– Att starta en ny skola är ett stort ekonomiskt åtagande och innebär alltid en risk. Det tar oftast flera år innan en nystartad skola har en ekonomi i balans och den genomsnittliga vinsten för en skola ligger på under fyra procent,
Skolpeng och bidrag
Svenska friskolors intäkter består av kommunal skolpeng och statliga bidrag. Elevavgifter, anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte tas ut. Undervisningen ska vara avgiftsfri.
– Skolpengen beräknas per elev och ska motsvara de kostnader som kommunen själva har budgeterat per elev. Det kallas grundbeloppet och ska täcka kostnader för till exempel undervisning, elevhälsa, lokaler med mer.
Tänk om vi medborgare skulle har samma krav på att vara kommunala skolor som vi ställer på fristående skola – därav bör Staten ställer krav likvärdig på alla – en statlig skola – där både fristående och kommunala skolor ska leverera samma kvalitet.
DET JUST DETTA LIBERALERNA VILL –
