1999 deltog jag som nybliven lärare i ett IT projekt hos min arbetsgivare – där vi som lärare fick som belöning en lap topp att jobbar med. Vi skulle lära oss att använda en dator som pedagogiskt redskap, men utbildningen blev så luddig som man kan tänka sig – man lärde sig göra Power Point presentationer etc.- själva program inte själva ”hur man ska använda datorn som pedagogisk verktyg. TEKNIKERSTYRD – Men på skolan fanns inte någon infrastruktur – WIFI vad är detta ? Projektor kostade ca 50 tkr under denna tid – omöjligt att skaffa ……………….ju med hjälp av en IT tekniker kunde jag lägga upp presentationer och små filmer på en portabel större TV i mitt klassrum.  WOW ……Man implanterade där även sedan Fronter en av det första skolplattformerna……………..Man blev ju frälst och såg användningsmöjligheterna – för att göra undervisningen mera intressant och tillgängligt för alla elever……………………..Under samma tid gick jag en utbildning till lärarexamen – inte har denna haft fokus på den digitala utvecklingen – utan högskolans lärare som besökte mina lektioner blev ju lyriska…………….Där märkte jag första gången att lärarutbildningen är steg bakom nya tekniker och utvecklingen. Det är inte en utbildning för framtiden utan man lär sig av forntiden – i nutiden.

Samma hände när jag började undervisa på högskolan, men där fanns i alla fall IT tekniker som hängde med och hjälpte att skapa förutsättningar för digitaliseringen, som välkomnades först av studenterna. Nu kunde man lämnar i webbplattformen sina arbeten och uppgifter en Måndag förmiddag – utan att behöver resa upp till skogen och lämnar den i där innan utsatt tid. ………………samt att alla dokument till och från undervisningen fanns tillgänglig digital………2005……….

Efter några år utanför undervisningen – återkom jag som Verksamhetschef för gymnasiet och vuxenutbildningen till en kommun i Stockholms län. Där hade man precis något år innan hoppat på digitaliseringsvågen – 1 till 1 både dator eller paddan har varit den största frågan – och som skulle förbättra resultaten. Ivrig påhejad av IT avdelningarna, IT – strateger och frälsta lärare och rektorer. Använde du inte datorerna helt ut i undervisningen – är du inte en bra lärare. När staten sedan sponsrade första lärare reformen – och varje kommun skulle utse första lärare – blev IT mognad (eller hur du använda digitala device i din undervisningen) den viktigaste parameter för att man skulle blir första lärare. Dessa premium lärare skulle sedan visar andra lärare hur man gjorde, bra tänk – Men men vart tog fokusen på resultat av undervisningen vägen eller Learning Outcome av undervisningen som skulle vara den viktigaste delen och syfte med skolan.

Det stora IT företagen som Microsoft och Apple insåg snabbt att skolan har varit i lätt marknad, där man via skickliga belöningssystem och påverkan kunde göra stora affärer. Man skapade för lärare egna företagsinternakursen med belöningssystem i form av titlar  tex appleteacher – Microsoft Premium Teacher – eller man belönade hela skolor med titlar. Ju mera du använde deras produkter – eller gick på deras okritiska kurser ( som ingick i paketet när du köpte deras IT produkter) desto högre ranking erhöll du själv som lärare och rektor samt fick resor till konferenser med likasinnade kollegor från hela världen. Stora väckelsekonferenser med likasinnade – Visst utvecklingen gick framåt och mycket av undervisningen blev flexiblare, effektivare och för alla sinnen – men den styrdes inte av pedagogiken eller resultatmätning av Learnings Outcome – utan utifrån IT företagens agenda och marknadsföring av sin produkter. Som ansvarig vågade man ju inte ifrågasätta – IT avdelningen, IT strateger och även politiker i sin ivran att vara den mest digitaliserade kommunen eller skolan…………………….och frågar efter resultatmätning, kostnader och den pedagogiska friheten för professionen – den viktiga lärare. Den lärare som använde sig av mest digitala redskap i undervisning hade den högsta rankingen bland chefer, rektorer och kollegor – inte den som lyckades bäst med sin undervisning. Fick en tydlig påminnelse på detta, när en av mina rektorer hade ”problem” med en matematik lärare – en äldre herre – som inte vilde använda sig av digitala redskap i sin undervisning………han skulle inte få finnas i skolan. Jag frågade efter resultat i undervisningen och elevernas prestation via nationella proven………………….Hen hade absolut det bästa resultat sedan många år tillbaka och även nu, eleverna har varit mycket nöjda med undervisningen och älskade denna pedagogen. Jag frågade – vad är problemet? Du förstår väl att vi som är en Microsoft förebildskolan – kan inte hår en sådan lärare…………………………….

Jag vill säga med detta inlägg – att vi måste har tillit till professionen läraren i skolan – hur den lägger upp sin undervisning. Läraren har den utbildning (som säker kan utvecklas) för att avgöra vilka inlärning eller undervisningsmetoder den kan använda för att just alla elever i denna klass kan tillgodogöra sig undervisningen. Varje klass består olika individer som har olika inlärningsstilar – det är inte en flashig föreläsning utan det handlar om lärande. Låt läraren avgöra vilka läromedel man ska använda………..

OBS: Word,PPT och Excell lär man sig inte längre i skolan – det ska eleverna kunna…..Datakunskap som fanns för – det lär man sig hemma idag vi mobilen – dagens elever har oftast större IT kunskaper än vi vuxna – det kanske är en bok en ny spännande upplevelse….

I en värld där ”devicen”  och digitala förhållningssätt– styr allt mer av vart beteende, bör det inte handlar om själva IT utrustning och programvaran – utan mera att inkluderar alla möjligheter till lärande till i undervisningen som en del av vårdagen, som ska ger en likvärdig resultat – men bygger på olika sätt av inlärning. Där bör pedagoger styra över IT bolag utifrån behovet – inte IT bolag pedagoger utifrån vad det vill sälja. Och vi i politiken ska lita på professioner – som har en tydlig bild i dagsläget – som kanske ännu inte beforskad.

När det sedan för något år sedan ”äntligen” 2020 Statens skolmyndigheter försöker sig att styra digitaliseringen så blir det bara fel – utvecklingen har sprungit ifrån det styrande, lärarutbildningen och verkligheten i skolan. Detta är inte bara den enda utmaningen. Många särskild gamla kommunala skolor – har klassrum som är anpassad till 20- 25 elever utifrån standarden på 60 – 70 talet, när det finns brist på skolplatser och även att man behöver ett visst antal elever i en klass av ekonomiska skäl – oftast 30 – 32 stycken så blir arbetsmiljön lidande…………………..särskild undervisningen i vissa specialsalar – hemkunskap, undervisningslabor ( Kemi etc) och yrkesutbildningar ( men där har ju antal eleverna minskad så man blir glad att få ihop elever till en klass).