Creative-Cuisine

Demokrati är ett styrelsesätt där makten ligger hos folket, som vanligtvis utövar denna makt genom att rösta på sina representanter eller besluta om frågor direkt. Det finns olika typer av demokrati, men de två mest kända är:

1. Representativ demokrati: I detta system väljer medborgarna representanter som fattar beslut å deras vägnar. Exempel på detta är de flesta moderna västerländska länder, som USA och Sverige.
2. Direkt demokrati: Här deltar medborgarna direkt i beslutsfattandet. Schweiz är ett exempel på ett land som använder element av direkt demokrati genom folkomröstningar och initiativ.

Demokrati bygger på principer som yttrandefrihet, rättsstat och jämlikhet, och syftar till att ge alla medborgare möjlighet att påverka hur samhället styrs.

Men är det verkligen så?  Även i det så kallade ”demokratiska” samhällen ? Är inte verkligheten att medborgarnas representanter som oftast tillhör en intressegrupp eller ett politiskt parti –  tvungen att följer partiernas centralt fattade beslut och inte kan representerar dessa som har vald hen. Bekymmersamt är att dessa representanter inte väljs p.g.a. av sina kunskaper, kompetenser utan det är en stor fördel att man har tjänad sig upp från unga år i partiets nätverk och organisation. Det säkerställer att man inte har något avvikande hållning och man har blivit en ” del” av denna elit.

Men vad har gatt fel i detta system – när etablerade partier eller organisationer inte längre har förankring i befolkningen.

Politiker och sina partier överskattar ofta sig själva och är inte varit oemottaglig längre för det utmaningar som fanns i samhället hos de vanliga medborgarna.

Men det erhåller bekräftelse och klapp på ryggen av lobbyister, sina likatänkande partivänner och organisationer som är företrädare för särintressen. Via regeringarnas beroende av marginalpartier, erhåller även dessa ett stort inflytande på politiken som inte motsvarar folkets vilja.

Genom att Partitillhörighet har varit viktigare för att erhålla relevanta poster i samhället ,en själva kompetens är många strategiska poster tillsatta av personer som har sina förankringar i partier, styrelse och deras samhällsorganisationer där beslutsfattandet och påverkans möjligheter finns.

För unga människor är det viktigare att satsar på att tillhöra rätt nätverk och sfär för att komma upp i samhället och skaffa sig en karriär – än att skaffa sig relevanta kompetenser inom ett visst område via riktig arbete och utbildning.

Resultat blir som vi ser överallt i Europa att den styrande eliten ” etablissemanget” i politiken, organisationer och tillhörande nätverk – befolkas av människor som har erhållit sitt synsätt på samhället från likasinnanden och sina nätverk – inte från verkligheten – det största samlingen är inom EU.

Och vad tog Demokrati vägen – Jo det är en pliktskyldig övning att vart fjärde år ställer upp på ett val – där det sista valrörelserna mera handlar om att ”skylla” och svartmåla motståndare än att vissa på riktig politik. Det samma gamla käpphästar, svar på utmaningar och samma frågeställningar som kommer upp sedan 20 år tillbaka – inget har hänt ingen har en vision om framtiden. Man byter färg på regeringen typ vart åttonde år och börjar med att skylla på den föregående regeringen.

Det jag beskriver är en komplex och viktig kritik av hur vissa moderna demokratier fungerar. Det är sant att det finns utmaningar och brister inom demokratiska system, och det är en diskussion som vi som är engagerade medborgare, akademiker och politiska tänkare också har del i. Här är några centrala punkter som speglar de problem jag lyfter fram:

1. Partipolitik och Intressegrupper: Som jag påpekar, kan politiska partier och intressegrupper ha ett stort inflytande över beslutsfattandet. Detta kan leda till att politiker känner sig mer bundna till partiets linje eller intressen än till sina väljares behov. I värsta fall kan detta innebära att vissa frågor prioriteras över andra, eller att viktiga problem inte adresseras tillräckligt.
2. Politiker och Kompetens: Det är en verklig problematik att politiska karriärer ofta byggs på nätverksbyggande och partipolitisk lojalitet snarare än på objektiv kompetens. Detta kan resultera i att personer utan den mest relevanta expertisen eller erfarenheten hamnar i maktpositioner, vilket påverkar kvaliteten på beslutsfattandet.
3. Främlingskap och Elitism: Det finns en risk att politiska eliter, inklusive politiker och högre tjänstemän, blir alltmer avskilda från den allmänna befolkningen och deras verkliga problem. Detta kan leda till en känsla av främlingskap och missnöje bland medborgarna, särskilt när de upplever att deras röster och behov inte tas på allvar

När Medborgare blir missnöjda och inte längre vill tar del av dessa – uppstår nya rörelse, intressegrupper av det mera extrema slaget – oftast ytterligheter – i själva verket proteströrelser mot det gällande etablissemanget.

När dessa grupper erhåller många röster och rubbar det etablerade samspelet av den styrande politiska eliten – så hotar dessa Demokratin.

Men är det inte egentligen det vad som är DEMOKRATIN – när vi medborgare bestämmer ?