Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Matlagningstävlingar – locka det verkligen flera att välja detta yrket

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on tis, januari 28, 2025 12:53

Trots de många fördelarna med tävlingar som Bocuse d’Or och lokala elevtävlingar, och den uppmärksamhet de skapar kring kockyrket, ger de inte alltid den förväntade effekten i att locka fler ungdomar till branschen. Det finns flera orsaker till att dessa tävlingar inte räcker för att vända den nedåtgående trenden av att färre väljer kockyrket, trots de glamourösa och inspirerande bilder som skapas i samband med tävlingarna. Här är några av de största anledningarna: För många ungdomar, särskilt de som inte har en passion för matlagning eller kreativitet på den nivån som krävs för att nå internationella tävlingar, verkar kockyrket oattraktivt i jämförelse med andra yrken som erbjuder bättre arbetsvillkor och högre löner. Det glamourösa skenet från tävlingarna speglar inte alltid den hårda verkligheten för många som arbetar i kök runt om i världen. Antalet personer som vill arbeta som kock minskar i många delar av Europa, och det är ett allvarligt problem för restaurangbranschen. Trots att matlagningstävlingar kan ge viss uppmärksamhet och inspiration till yrket, finns det flera faktorer som gör att fler inte ser på kockyrket som en attraktiv karriärmöjlighet. Låt oss ta en närmare titt på några av de största utmaningarna och varför antalet aspirerande kockar fortfarande minskar.

Låga Löner och Hårda Arbetstider

En av de största orsakerna till att färre väljer att bli kock är de låga lönerna i förhållande till arbetsbördan. Kockar arbetar ofta långa timmar, inklusive kvällar, helger och helgdagar, vilket gör att yrket kan vara mycket påfrestande både fysiskt och mentalt. Trots att vissa högprofilerade kockar kan tjäna bra, är lönerna för många i branschen fortfarande långt under vad som kan jämföras med andra yrken med liknande krav på utbildning och erfarenhet.

Denna obalans gör att många unga inte ser kockyrket som ett långsiktigt val, särskilt när de ser andra karriärmöjligheter som erbjuder bättre arbetsförhållanden och högre löner utan lika stor stress.

Fysiska och Mentala Belastningar

Matlagning är ett fysiskt och mentalt krävande jobb. Det innebär att arbeta under press, ofta i högt tempo, med krav på perfektion i varje rätt som skickas ut. Långa arbetsdagar på fötterna, höga temperaturer i köket och stress från att hålla tider och kvalitet på maten kan leda till utbrändhet, vilket är ett vanligt problem inom restaurangbranschen. Många unga människor som överväger yrket kan känna att det är för mycket att hantera, och väljer andra karriärvägar där de inte utsätts för samma påfrestningar.

Bristen på Karriärmöjligheter

En annan utmaning är bristen på utbildade mentorer och långsiktiga karriärvägar. Inom restaurangbranschen är det ofta svårt för unga att hitta kvalificerade mentorer som kan hjälpa dem att utvecklas och avancera inom yrket. Många kockar kämpar för att ta sig upp genom hierarkin och skapa en hållbar karriär, vilket leder till att de lämnar yrket för att hitta bättre karriärmöjligheter.

Sociala Förväntningar och Yrkesstatus

Trots att matlagningstävlingar och mat-tv-program kan ge en glamourös bild av kockyrket, är det fortfarande ett yrke som många ser som underbetalt och undervärderat. Restaurangbranschen har historiskt haft en tuff arbetsmiljö och en låg status jämfört med andra yrken. Många unga kanske ser på yrket som något som inte erbjuder långsiktig stabilitet eller erkännande, vilket gör att de väljer andra vägar. Att bli en framgångsrik kock kräver inte bara passion och talang, utan också en betydande investering av tid och energi. Unga människor i dag har ofta andra alternativ att välja på, och många vill inte satsa flera år på en utbildning eller karriär där osäkerheten kring jobb, lön och arbetsvillkor är stora. För många kan den riskfyllda karriärvägen inom restaurangbranschen kännas osäker, särskilt när andra yrken erbjuder stabilitet och högre inkomst utan samma arbetsbelastning.

För att verkligen locka fler till yrket behöver både samhället och branschen arbeta med att höja kockarnas status och visa på de möjligheter som finns för karriärsutveckling, kreativitet och entreprenörskap.

Lösningar och Vägar Framåt

Trots dessa utmaningar är det möjligt att matlagningstävlingar och andra initiativ kan spela en roll i att vända trenden. För att locka fler till kockyrket behöver branschen troligtvis fokusera på att förbättra arbetsförhållandena, höja lönerna och erbjuda bättre karriärmöjligheter. .

Att samtidigt stärka yrkets status och förmedla att det är en kreativ, dynamisk och viktig karriärväg kan göra kockyrket mer lockande. Matlagningstävlingar är bra för att skapa synlighet och intresse, men det är den dagliga verkligheten i köket som verkligen kommer att avgöra om fler vill arbeta som kockar.

Så även om matlagningstävlingar har en positiv effekt på att väcka intresse för yrket, måste strukturella förändringar och stöd från både branschen och samhället till för att verkligen förändra den nuvarande trenden och locka fler att välja kockyrket



Att visa upp sig är allt viktigare –

Trender och Framtiden Posted on tis, januari 28, 2025 11:05

Arbetslivet i sin mest visuella form   LinkedIn och PowerPoint-gänget:

Det finns en speciell kategori av yrkespersoner som jag ibland skämtsamt kallar för ”LinkedIn och PowerPoint-gänget”. Du vet vilka jag menar. De är de som alltid postar bilder från sina möten på LinkedIn med hashtags som #collaboration, #teamwork och #success. Viktig att även nämna kompisar så att spridningen blir ännu större i denna klubb.De vars arbete verkar bestå av att skapa presentationer som ser ut som små konstverk – fyllda med animationer, diagram och lagom med buzzwords. Men vad säger detta egentligen om dagens arbetsliv?

Arbete som en uppvisning

I en tid där sociala medier går hand i hand med yrkeslivet har LinkedIn blivit mer än bara en plattform för att söka jobb. Det är nu en scen för att visa upp sitt

egna jag. Genom att dela inlägg om möten, workshops och framgångsrika projekt signalerar vi inte bara att vi är produktiva – vi är också relevanta och engagerade. Det blir ett sätt att bygga sitt personliga varumärke eller företagets – kanske det finns till och med ett krav som tas upp i medarbetar eller lönesamtal. Hur många inlägg har du presterad och skapad

Och så har vi PowerPoint, det ultimata verktyget för att kommunicera på ett visuellt och övertygande sätt. Det räcker inte längre med bara fakta – det ska vara en upplevelse. En riktigt bra presentation är som en Netflix-serie: den ska hålla publiken engagerad från början till slut.

Vad betyder detta för arbetslivet?

Frågan är: är detta fokus på att synas och imponera ett tecken på framåtskridande eller en distraktion från det verkliga arbetet? För vissa kan det här vara en viktig del av deras jobb – att inspirera, kommunicera och skapa intresse. För andra kan det kännas som ett ytligt spel där form vinner över innehåll. Och hur många av oss har inte tänkt på ”Death by Power Point”. Eller hur effektiv är det att samla en massor människor – för en konferens där under en dag visas upp av olika föreläsare – speaker och en mängd av Power Point presentationer – med fokus på monolog inte dialog med delaktighet.

Balansen mellan substans och yta

Det finns inget fel i att vilja visa upp sitt arbete. Tvärtom – att dela framgångar och goda exempel kan inspirera andra och skapa nya möjligheter. Men det är viktigt att komma ihåg att vårt värde som yrkespersoner inte bara mäts i likes eller hur snygg en PowerPoint är eller hur många inlägg man skapar på Linkedin. I slutändan är det vad vi faktiskt åstadkommer som bör räknas – jag brukar säger effekt och resultat.

Så nästa gång du ser ett inlägg från någon i LinkedIn och PowerPoint-gänget, kanske du ska gå bortom det ytliga och fundera på vad som ligger bakom. Det kanske finns en historia där – eller så är det bara en snygg bild. 

Vad tycker du? Är LinkedIn och PowerPoint det nya språket i arbetslivet, där jag och mina PPT är avgörande för mitt berättigande och status tillsammans med Linkedin ? Dela gärna dina tankar – på LinkedIn, så klart.



Åsikts korridoren blir allt trängare i världen och Sverige.

EU, Kris, Politik, Uncategorised Posted on fre, januari 24, 2025 11:34

Åsikts korridoren och politisk makt är nära sammanlänkade eftersom de båda formar och påverkar vad som är socialt acceptabelt och politiskt möjligt i ett samhälle. Politisk makt spelar en avgörande roll i att sätta ramarna för åsikts korridoren, medan åsikts korridoren kan fungera som ett redskap för att legitimera och upprätthålla den rådande maktordningen. Någon som jag blir orolig över genom att majoriteten av plattform ägarna inom sociala media stöder aktiv den nya presidenten i USA – med konsekvenser för resten av världen och Dig personligen. Men även att det håller på att bildas ett monopol som hindrar – den grävande journalistiken och särskild det oberoende Journalister som vill med sina rapporter och uppslag skicklig göra oss människor.

Hur politisk makt formar åsiktskorridoren:

  1. Lagstiftning och reglering:
    • Politisk makt kan begränsa eller vidga åsikts korridoren genom lagar som påverkar yttrandefrihet, mediefrihet och offentlig debatt som idag styrs mycket av det sociala media plattformer med sina algoritmer. Tydlig att även Trump tog bort förslaget för av förbud Tik Tok. Exempelvis kan lagar om censur eller tolkningsföreträde från media påverka vad som kan sägas offentligt.
    • Auktoritära regimer men även politiska partier, tenderar att använda politisk makt för att skapa mycket smala åsikts korridorer där endast regim eller parti vänliga åsikter tillåts, medan demokratier ofta har bredare korridorer. Genom att det ofta ”äga” debatten är det svart att tränga igenom med andra åsikter.
  2. Retorik och narrativ:
    • Politiska ledare, intresseorganisationer men även kända personer – tex influensers kan använda sin plattform för att forma vad som anses vara rätt eller fel att tycka. Genom retorik, kampanjer och kontroll över särskild sociala mediekanaler kan de påverka den allmänna opinionen och därmed styra åsiktskorridoren.
    • Narrativ om vad som är ”normalt” eller ”avvikande” påverkar hur människor uttrycker sina åsikter och vilka idéer som anses legitima.
  3. Symbolpolitik:
    • Politiska handlingar, som att ta ställning i kontroversiella frågor eller genomföra symboliska lagändringar och driva kampanjer utifrån det egna särintressen, kan flytta åsikts korridoren. Exempel är lagstiftning för HBTQ+ rättigheter eller beslut kring migration, som signalerar vilka värderingar samhället bör följa eller inte.
  4. Polarisering och maktspel:
    • Politisk makt kan använda åsiktskorridoren för att splittra eller ena grupper. Polarisering kan exempelvis förstärkas genom att politiker aktivt pekar ut ”fiender” som de menar hotar samhällsordningen. Detta kan leda till att vissa åsikter stigmatiseras medan andra får ökat utrymme. Genom att mycket av detta spel pågar i sociala media, det egna ”troll centraler” eller via nära knutna lobbyorganisationer och journalister skapas det en agenda som styrs i det dolda. Ett exempel i Sverige i förra valet – är den så kallade ”sjuksköterska upproret” som styrdes av deltagare av en parti – i sociala medier – med god resultat. Problemen är kvar nu men det är tyst i denna kanalen.

Hur åsiktskorridoren påverkar politisk makt:

  1. Legitimitet:
    • Politiska makthavare behöver anpassa sig till vad som ryms inom åsiktskorridoren för att behålla sitt stöd. Om de försöker gå emot etablerade normer kan de möta hårt motstånd från opinionen, medier eller andra institutioner.
    • Exempelvis kan en politiker eller personer som uttrycker olika åsikter i olika frågor snabbt förlora förtroendet om den ligger utanför åsikts korridoren som gäller ”bland det som styr”. Man blir obekväm trots att man kanske har fakta och landets medborgarnas bästa på sin sida.
  2. Utrymme för reformer:
    • Åsikts korridoren sätter gränser för vilka politiska reformer som är möjliga att genomföra. Om en idé – exempelvis arvskatt eller utträde ur en union – ligger utanför korridoren kan den vara svår att lyfta på den politiska agendan, även om det finns stöd för den bland vissa grupper och skulle tjäna samhället i sin helhet.
  3. Social mobilisering:
    • Rörelser som vill utmana makthavarna arbetar ofta för att bredda åsikts korridoren. Exempel är kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen eller kilmataktivister, som med tiden förändrat vad som anses acceptabelt att diskutera och prioritera politiskt.

Kontroll över åsiktskorridoren som maktverktyg:

Politiska aktörer, inklusive olika intresseorganisationer som kontrollerar medier, utbildningssystem och andra opinionsbildande institutioner har ofta stor makt att forma åsikts korridoren. Genom att styra vilka ämnen som diskuteras och vilka perspektiv som får utrymme kan de styra den politiska agendan.

Exempel på detta:

  • Mediekontroll: I samhällen där staten, lobbyorganisationer eller politiken kontrollerar medierna används dessa för att framhäva vissa åsikter och undertrycka andra. Denna utmaningen har blivit ännu större genom att alla dessa bedriva sina egna sociala media kanaler för att främjar sina särintressen.
  • Populismens påverkan: Populistiska ledare tenderar att utmana den rådande åsikts korridoren genom att tala om ”folkets vilja” och avfärda etablerade normer som ”elitistiska.”
  • Kulturell påverkan: Narrativ som sprids genom kultur, utbildning och konst kan normalisera vissa idéer och utestänga andra.

Dynamik mellan åsikts korridoren och politisk makt:

Förändringar i åsiktskorridoren kan både utmana och stärka den politiska makten:

  • Utmaning: När folkrörelser pressar på för förändring och flyttar korridoren, kan det tvinga makthavare att anpassa sig eller riskera att förlora legitimitet eller måla upp hotbilder som gynnar den egna policyn – men där behöver det en tydlig plan och agenda.
  • Stärkande: Makthavare som framgångsrikt lyckas styra korridoren till sin fördel kan konsolidera makt genom att begränsa utrymmet för oppositionella åsikter.

Hur tänker du själv kring balansen mellan åsiktskorridoren och politisk makt? Är den mest ett hinder för demokrati, eller kan den vara ett nödvändigt verktyg för att skapa ordning och samhällsutveckling?

Ska den politiska åsikts korridoren påverkar personlig vänskap ?

Människor och deras relationer är en av de mest fascinerande och komplexa aspekterna av livet. Relationer handlar om hur vi knyter band till andra, bygger förståelse, och skapar sammanhang i våra liv. Det finns många typer av relationer, som vänskap, familjeband, romantiska relationer, arbetsrelationer och mer. När du som person engagerar Dig i ett utländsk företag som ägs av nära vänner ska du tacka nej p.g.a av landets politik eller att detta land är en Diktatur med förtryck eller även står i krig……………..Känslig fråga när i dessa länder oftast gäller förtryck. Även där finns skillnader – utifrån åsikts korridoren – Vi sålde Volvo och reste till USA – trots Vietnam, men att ger råd till en rysk kompis – i nuläget är omöjligt.

Hur åsiktskorridoren kan påverka vänskap:

  1. Normer och social acceptans:
    • Om vissa värderingar eller livsstilar främjas som ”rätt eller fel ” inom åsikts korridoren, kan detta påverka vilka relationer människor ser som socialt acceptabla. Till exempel kan vänskap mellan personer med olika religioner, kulturer eller politiska åsikter ifrågasättas i vissa miljöer.
    • Samtidigt kan en bredare, mer inkluderande åsiktskorridor främja mångfald och öppenhet, vilket kan göra det lättare för människor att bygga vänskap över traditionella gränser.
  2. Polarisering:
    • I ett polariserat samhälle, där åsiktskorridoren är smal och dominerad av ytterligheter, kan det vara svårt för människor med olika värderingar att skapa eller upprätthålla vänskap. Rädsla för att bli dömd, misstolkad eller förlora social status kan hindra ärliga samtal och djupa relationer.
    • Polarisering kan också skapa en tendens att isolera sig med personer som delar samma åsikter, vilket minskar exponering för andra perspektiv och därmed chansen att bygga broar.
  3. Självcensur:
    • Om människor känner att de inte kan uttrycka sig fritt utan att riskera sociala konsekvenser, kan det skapa en ytlighet i relationer. Vänskaper kan bli begränsade till det som anses ”ofarligt” att diskutera, vilket minskar intimitet och förtroende.
    • Självcensur kan även göra att människor undviker potentiella vänskaper helt, av rädsla för att den andra personen ska ha ”fel” åsikter.
  4. Sociala medier och offentlig granskning:
    • Sociala medier har förstärkt åsiktskorridorens påverkan. När vänskaper syns offentligt, till exempel genom gemensamma foton eller interaktioner online, kan människor utsättas för kritik om de umgås med personer vars åsikter eller bakgrunder inte accepteras av andra.
    • Detta kan skapa en rädsla för att associeras med ”fel” personer, vilket kan hindra genuina vänskaper men även förhindra djupa diskussioner
  5. Hur vi kan påverka:
    • För att minska åsikts korridorens negativa påverkan på vänskap krävs att individer, grupper och samhället som helhet värdesätter dialog, empati och öppenhet. Detta innebär att lyssna på varandra, våga stå upp för mångfald i relationer och motverka den tystnads kultur som kan begränsa mänskliga band och särskild tänka på att du har en relation med den enskilda individen som inte ska påverkas av åsikts korridoren som gestaltas av elitära kretser som vill styra och bestämma över Dig själv.


« FöregåendeNästa »