Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

År 2024 Del 1 tillbaka blick

EU, Uncategorised Posted on fre, december 20, 2024 10:22

Vad händer egentligen under 2024?

Det är alltid en speciell tid innan jul – då vi tittar tillbaka på året som gått och försöker analysera vad som egentligen hände, särskilt vad gäller beteenden. Och ja, det är lätt att konstatera: om 2024 var en film, så hade den antagligen hetat ”Extremismens normalisering – och andra feelgood-trender”.

Del 1: Världsläget

En fascinerande (eller skrämmande) trend är hur ”tidigare” extrema åsikter numera är normen för att lyckas. Det verkar gälla särskilt i länder där politiken har misslyckats med att lyssna till sina medborgare. Istället föredrar makthavarna sina eliterade möten där man tolkar verkligheten åt folket: vad de behöver, vad som är sant, och vem som bör ha rätt att prata.

När valrörelsen sedan drar igång är det samma gamla visa. Fokus ligger på att svartmåla motståndaren: det är alltid deras fel. Erkänna problem? Skapa lösningar? Nej, det vore ju alldeles för… vuxet. Det gäller ju även andra organisationer i näringskedjan under politiken.

Och hur går det då för världens konflikter? Inte så bra. Några exempel:

  • FN, som en gång i tiden försökte spela neutral diplomat, verkar idag mest vara en pappersfigur. Det finns inga alliansfria länder kvar som kan medla.
  • I kriget mellan Ukraina och Ryssland är det tydligt: alla har valt sida. Det finns ingen neutral grund för dialog. Istället förenar hotbilder, och eskalationen bara fortsätter.

Vinnarna och leksakerna som dödar

Men är det verkligen så dystert? Inte för alla. Det finns ju vinnare i krig, och de sitter bekvämt i sina direktörsstolar inom försvarsindustrin. Efter några tuffa år efter Afghanistan rullar nu maskineriet för fullt – och orderböckerna är fyllda för minst ett decennium framåt.

Lite cyniskt kan man misstänka att det finns en viss glädje inom militären när gamla vapen skickas till Ukraina. För varje pansarvagn som går förlorad i strid, eller har sänds av andra länder till krigszoner (i form av stöd) öppnas möjligheten att beställa nya, hypermoderna (och dyra) vapensystem. Efterfrågan ökar, priserna skjuter i höjden – och det hela finansieras av regeringar som ser ”hotet” från öst som en perfekt ursäkt att öppna plånboken. Tänk om den som beslutar om krig och vald – även ska utkämpa striden (citat från min fars gamla konditor som deltog i första och andra världskriget.)

Givar hjärta att stödja är ju snäll – men det finns en iskall beräkning bakom varje stöd, det inte pengar man sänder utan ”gammal krigsmaterial” som prissätts och där sedan riktiga pengar används för att ersätta det gamla som man har skänkt bort. Tänk om det nya moderna prylar skulle har sänds till Ukraina – kriget kanske redan skulle har varit slut…………………………….

Och vem ifrågasätter detta system? Inte många. Men visst vore det spännande om någon började tala om ”miljökrav” för krigsmateriel? Eldrivna tanks, soldater på hälsosamma dieter, och cykelvägar till frontlinjen. bygglov till skyttegravar etc. Kanske ett överkurskrav? Eller bara en roligare framtidsvision.

Nästa steg? Samma som förut

Efter att kriget någon gång tar slut – kanske med samma gränsdragningar som för 2014, men med miljontals döda och förstörda städer – kommer den ekonomiska maskinen att rulla vidare. Först är det dags för återuppbyggnad. Stora företag som profiterade på kriget kommer att dra in ytterligare vinster, och styrande politiker kanske får en smått generös provision i uppbyggnaden av dessa länder – finansierad av samma kassan som finansierade krigshandlingar.

Och så kommer systemet att snurra vidare. Vare sig det kallas demokrati, diktatur eller kapitalism så verkar en sak vara konstant: tillväxt och pengar styr allt. Om 2024 lär oss något så är det kanske att ”rubrikerna förändras, men inte spelreglerna”.

God jul och gott nytt år – vi får hoppas att 2025 blir bättre!



ChatGPT är inte AI

Uncategorised Posted on tor, december 19, 2024 10:22

Utifrån olika möten och diskussioner stötta jag ofta på antagande att AI likställs med ChatGPT – då har man inte förstått helheten. Och genom att man använder sig av ChatGPT så har är man med på taget.

Har man denna inställning så ser man inte möjligheterna och kommer inte förstå en det utveckling som är på gång eller har pågått redan det sista femton åren.

AI, eller artificiell intelligens, är ett område inom datavetenskap som handlar om att skapa maskiner och datorprogram som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens. Det inkluderar att lära sig av data, lösa problem, förstå naturligt språk, känna igen mönster, och fatta beslut.

Huvudområden inom AI:

  1. Maskininlärning (ML): Tekniker där datorer ”lär sig” från data för att förbättra sin prestanda på en specifik uppgift utan att vara uttryckligt programmerade för varje detalj.
  2. Djupinlärning: En avancerad form av maskininlärning som använder artificiella neuronnät för att analysera komplexa data och identifiera mönster.
  3. Naturlig språkbehandling (NLP): Att förstå och generera mänskligt språk, exempelvis i chattbotar och översättningsprogram.
  4. Bildigenkänning: Att analysera och förstå bilder eller videor, som i ansiktsigenkänning eller självstyrande fordon.
  5. Robotik: Integration av AI i fysiska maskiner för att utföra uppgifter som kräver rörelse och interaktion med omgivningen.

Användningsområden:

  • Hälsa: Diagnostisering av sjukdomar och utveckling av läkemedel.
  • Transport: Självkörande bilar och ruttoptimering.
  • Underhållning: Rekommendationer på plattformar som Netflix och Spotify.
  • Ekonomi: Handel, kreditbedömning och riskanalys.
  • Säkerhet: Upptäckt av bedrägerier och cybersäkerhet.

Fördelar och utmaningar:

  • Fördelar: Ökad effektivitet, bättre beslutstagande, och möjligheten att lösa komplexa problem.
  • Utmaningar: Etiska frågor, risk för bias i algoritmer, och påverkan på arbetsmarknade

ChatGPT är en AI-modell utvecklad av OpenAI som är designad för att förstå och generera mänskligt språk. Det är en typ av chatbot som bygger på en teknik kallad Generative Pre-trained Transformer (GPT). ChatGPT använder avancerad maskininlärning för att kunna svara på frågor, föra konversationer och hjälpa till med olika uppgifter.

Vad är ChatGPT?

  1. Maskininlärning: ChatGPT har tränats på enorma mängder textdata från internet för att lära sig grammatik, språkstrukturer, kontext och kunskap inom många ämnen. Genom på Internat finns många källor – bör man vara mycket källkritisk när man använder sig av ChatGPT för att hittar fakta och bygga sina antaganden och rapporter efter detta.
  2. Transformer-arkitektur: GPT-modeller använder en teknik som kallas ”transformers” för att bearbeta text. Den kan förstå sammanhang och generera text som känns naturlig och sammanhängande.
  3. Dialogfokus: Modellen är särskilt utformad för att kunna delta i samtal, förstå frågor och ge relevanta svar.

Exempel på vad ChatGPT kan göra:

  • Besvara frågor: Hjälpa till att förstå komplexa ämnen eller ge faktabaserade svar och den använder sig av relevanta och källsäkrade underlag.
  • Kreativt skrivande: Skriva dikter, berättelser, eller förslag på e-post.
  • Översättningar: Hjälpa till att översätta text mellan olika språk.
  • Kodning: Förklara kod, skriva skript eller debugga programkod.
  • Utbildning: Ge stöd i att förstå matematik, vetenskap och andra ämnen.

Användningsområden:

  • Kundtjänst: Automatisera svar på vanliga frågor.
  • Utbildning: Stöd för lärare och elever.
  • Produktivitet: Hjälpa till med planering, författande och problemlösning.

Begränsningar:

  • Kunskapsområde: Modellen kan ha luckor i sin kunskap och ge felaktiga svar, särskilt om det gäller mycket ny information.
  • Kontextbegränsningar: Den kan ibland missförstå komplexa frågor eller ge svar som verkar ologiska.
  • Etik och bias: Svaren kan påverkas av bias i träningsdatan.


Dagens 10 åring i Grundskolan ska arbeta fram tills år 2104 eller tills hen fylld 70 år…………

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Posted on ons, december 04, 2024 13:38

Från Skärm till Pärm eller förbjud digitala medier……………….är det lösningen ?

 Här är en jämförelse mellan de färdigheter som efterfrågas enligt internationellt forskning av arbetslivet när man tänker ” framtiden för att lära om och nytt ” ( inte dagens yrken etc. där det kompetensbrist) och det svenska skolsystemets fokus:

För att möta behoven på en snabbt föränderlig arbetsmarknad behöver elever utveckla en kombination av tekniska färdigheter, mjukare kompetenser och en livslång lärande inställning. Här är de viktigaste färdigheterna och kunskaperna som efterfrågas enligt forskare, arbetsgivare och globala utbildnings rapporter nedan mot kontexten av svenska skolan fokus. Det svenska skolsystemet är utformat för att ge elever en bred grund av kunskaper och färdigheter, men hur väl det förbereder eleverna för framtidens arbetsmarknad är föremål för olika diskussioner. Där många beslutfattare har fortfarande inte förstått att man utbildar till framtiden med fokus på att medborgare kan tillgodogöra sig även den kunskaper, färdigheter och kompetenser som det ska lära sig om 40 år för att förbli anställningsbart upp till den sannolikt mycket högre pensionsålder. Jag talar om att medborgarnas förmåga att alltid har det ”just in time kompetenser” som behövs under hela livet. Om vi vet något så är det att förändringar kommer allt snabbare.

1. Kritisk tänkande och problemlösning

  • Betydelse: Att kunna analysera information, identifiera problem och utveckla innovativa lösningar är centralt i många branscher.
  • Användning: Teknologiska framsteg och komplexa samhällsutmaningar kräver analytisk förmåga och beslutsfattande baserat på data.
  • Källa: Enligt World Economic Forum’s Future of Jobs Report är kritiskt tänkande en av de mest efterfrågade kompetenserna på framtidens arbetsmarknad.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen för svenska grund- och gymnasieskolor lyfter fram vikten av att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och lösa problem, särskilt genom ämnen som matematik, naturvetenskap och samhällskunskap.
  • Svenska Skolans Utmaning: Trots detta visar undersökningar som PISA att svenska elever ofta presterar under genomsnittet i problemlösning jämfört med elever i länder som Finland eller Singapore​.

2. Digitala och tekniska färdigheter

  • Betydelse: Digital kompetens inkluderar allt från grundläggande datorkunskap till avancerade teknologier som artificiell intelligens, programmering och dataanalys.
  • Användning: Automatisering och digitalisering gör att många jobb kräver en hög grad av tekniskt kunnande.
  • Exempel: Verktyg som AI och blockchain blir allt viktigare inom teknik, finans och vård.
  • Källa: UNESCO betonar vikten av STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) för att stärka elevernas anställningsbarhet.
  • Svenska Skolans fokus: Digital kompetens är en av de centrala delarna i läroplanen, och svenska skolor är bland de mest digitaliserade i världen. Verktyg som datorer och läsplattor används flitigt i undervisningen. Men nu blir det från Skärm till Pärm….
  • Svenska Skolans Utmaning: Studier pekar på att elever ibland saknar djupare förståelse för hur digitala verktyg fungerar tekniskt, vilket gör att de riskerar att halka efter i avancerade tekniska färdigheter som programmering och dataanalys​.

3. Samarbetsförmåga och kommunikation

  • Betydelse: Arbetslivet innebär ofta arbete i team och samverkan över gränser.
  • Användning: Effektiv kommunikation, både muntlig och skriftlig, och förmågan att arbeta i mångkulturella miljöer blir alltmer centralt.
  • Exempel: Hybrida arbetsmiljöer kräver att anställda kan kommunicera effektivt både online och offline.
  • Svenska Skolans fokus: Svenska skolor betonar grupparbete och diskussioner i undervisningen, vilket är positivt för utvecklingen av samarbetsförmåga och kommunikation.
  • Svenska Skolans Utmaning: Ibland kan grupper bestå av individer med olika engagemangsnivåer, vilket påverkar lärandemiljön och individernas utveckling​

4. Kreativitet och innovation

  • Betydelse: Med ökande automatisering blir unika mänskliga förmågor som kreativitet och nytänkande oumbärliga.
  • Användning: Arbetsgivare värdesätter individer som kan skapa nya produkter, tjänster eller strategier.
  • Källa: En rapport från McKinsey pekar på att kreativa lösningar ofta leder till konkurrensfördelar.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som bild, musik och entreprenörskap syftar till att utveckla kreativitet. Elevledda projekt och samarbete uppmuntras i många skolor.
  • Svenska Skolan Utmaning: Kritiker menar att standardiserade tester och betygshets ibland kan hämma kreativitet och fokus på djupare lärande samt att stora delar av arbetslivet uppfattar detta som flum……………..

5. Emotionell intelligens (EQ)

  • Betydelse: Förmågan att förstå, hantera och utnyttja känslor både för sig själv och i relation till andra är en nyckel till ledarskap och samarbete.
  • Användning: EQ hjälper individer att navigera konflikter, bygga relationer och anpassa sig till förändringar.
  • Källa: Forskning från Harvard Business Review lyfter EQ som avgörande för ledarskap.
  • Svenska Skolan fokus ………vad finns detta område – ungdomar skulle kunna tar nytta av detta redan i unga år
  • Svenska skolan utmaning – avsaknaden av strategi och insikt

6. Anpassningsförmåga och resiliens

  • Betydelse: Den snabba takten i teknologiska och ekonomiska förändringar kräver att människor kan hantera osäkerhet och lära sig nya färdigheter snabbt.
  • Användning: Resiliens är centralt i att hantera utmaningar och motgångar på arbetsmarknaden.
  • Svenska Skolans fokus: Läroplanen betonar vikten av att förbereda elever för ett livslångt lärande, vilket stöder utvecklingen av anpassningsförmåga.
  • Svenska Skolan Utmaning: Den ökade stressnivån bland elever, delvis på grund av skolprestationer och betygssystem, kan motverka resiliens och hanteringsförmåga. Arbetsmarknad önskar prestationer nu inte i framtiden – missmatch i tänkande.​

7. Global medvetenhet och kulturell kompetens

  • Betydelse: Arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad, vilket kräver förståelse för olika kulturer, språk och affärspraxis.
  • Användning: Multinationella företag och internationella samarbeten ökar behovet av interkulturell kompetens.
  • Svenska Skolans fokus: Ämnen som samhällskunskap och språk samt internationella utbyten syftar till att utveckla global medvetenhet.
  • Svenska skolans Utmaning: Sverige har en relativt homogen utbildningskontext, vilket gör att globala perspektiv kan vara mindre integrerade än i mer multikulturella länder som Kanada eller Nederländerna.

8. Grundläggande kunskaper inom hållbarhet

  • Betydelse: Företag söker alltmer efter medarbetare med insikter i hållbar utveckling och cirkulär ekonomi.
  • Användning: Grön teknik och klimatåtgärder förändrar många branscher, vilket skapar nya yrken och krav.
  • Svenska Skolans fokus: Hållbarhet är ett viktigt tema i svenska läroplaner, med fokus på miljö och globala utmaningar.
  • Svenska Skolans Styrka: Svenska elever får ofta goda kunskaper om miljöfrågor, jämfört med många andra länder.

Sammanfattning

Den framtida arbetsmarknaden kräver inte bara tekniska färdigheter utan också mjuka kompetenser som kreativitet, samarbete och resiliens. Skolor och utbildningssystem behöver fokusera på en bred, anpassningsbar läroplan som betonar livslångt lärande. Utvecklingen av dessa färdigheter och kompetenser kräver samverkan mellan utbildning, arbetsgivare och samhälle för att förbereda elever på bästa möjliga sätt. Alla behöver tänka framtid i temer om 20 år – dagen 10 åringar ska ju arbetar till det är 70 år. Svenska skolan har en stark grund för att utveckla framtidsfärdigheter, särskilt inom områden som samarbete, hållbarhet och digital kompetens. Samtidigt finns utmaningar, såsom behovet av att stärka tekniska färdigheter, öka elevers förmåga till kritiskt tänkande och förbättra stresståligheten. Jämfört med toppländer som Finland och Singapore behöver Sverige fortsätta utveckla sitt fokus på kvalitet i undervisningen och stödja elevers kreativitet och problemlösningsförmåga.

 Den svenska skolan har även ett behov att ser över hela skolsystemet särskild på gymnasiet där det finns en mångfald av program, inriktningar och kurser som gynnar inte helheten utan tar tid från det kunskaper, färdigheter och kompetenser som är avgörande i framtiden och inte lägger grunden för livslångt lärande. Less i more

Beslutsfattare idag utgår ifrån nu och bygger sina tankar hur det själv har upplevt sin skola eller utbildningsväg. Det mycket sällan man utgår ifrån att den nu 10 åriga  år 2024 – ska har förmåga till självförsörjning som 70 åring   år 2104



« FöregåendeNästa »