Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Resonemang runt mitt arbetsliv och mina arbetsplatser som anställd.

Arbetsmarknadspolitik, Mat och Vin, Politik, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Posted on mån, april 14, 2025 12:57

Jag har försökt att göra en analys av mitt arbetsliv och mina arbetsplatser., dels för att ser på vilka platser jag har drivits bäst, utvecklas mest som professionella yrkesutövare och hur det har påverkat mitt sätt att tänka och agerar. Många små rubriker har jag sammanfattad i fyra övergripande parameter. Sedan få man ju inte glömmer att olika arbetsplatser har olika fokus. Det kan vara organisationer som skapar förutsättningar för allmänheten – styrd via demokratiska processer där man har alltid medborgarnas bästa framför ögon. Sedan finns det policy organisationer som företräder särintressen för att uppnår förändringar som gynnar dess medlemmar. Och företag som har syfte att visa ekonomiska resultat i form av vinst som uppnås via att det levererar den kvalitet som kunderna efterfrågar och beredd att betala förr.

Därav har det varit inte lätt att lägga ihop och jämn föra – men detta är mina personliga upplevelser, som visar även en bredd i mitt yrkesliv och det kompetenser som varje enskild arbetsplats har tillförd mig.

Innovation och Utveckling: här tog jag höjd på arbetsplatsens eller avdelningens innovationsförmåga att förnya sig och förmåga att ligger långt förre i utvecklingen. Men även att ser till att alla medarbetare erhåller den kompetensutvecklingen som behövs för att lyfta organisationen mot att kunna presterar nu och i framtiden. Fokusen har varit man agerar och inte reagerar, samt är påläst i varje detalj., värderar fakta och inte söker rubriker i media .Organisationen är öppen och premierar – utvecklingsförmåga, göra grundliga analyser, och att tänker nytt.

Arbetsmiljö och Kultur : Finns där en innovativ, utvecklande och framåtsyftande kultur där det ingår en vilja att granska sig själv för att hela tiden förbättras. Och där inte bara själva arbetsuppgifter mer även arbetsområden och fokus vad som är viktig för kunder, medlemmar eller avnämaren av tjänsten. Finns det tydlig vilja att aktiv lösa utmaningar eller ropar man att andra ska göra jobbet. Alternativ att den präglas den mera av en mycket avvaktande inställning, tyckande utifrån personliga särintressen. Även att mera lita på sin egna upplevelser än vad som visas i fakta och även via omvärldsanalys. Att inte göra fel och bevara processer och rutiner trots att omvärlden förändras snabbt. Jag förutsätter att man är alltid strävar att vara på topp i den tekniska och digitala utvecklingen som påverkar effektivitet och omställningen.

Personlig Utveckling: Organisationen främjar din personliga utveckling – man erhåller input och utvecklas själva som person. Via givande input, och hög kompetens även i sakfrågor av ledningen lyfts i hela organisation, vidgar man sin horisont där man inte skapar stuprör. Företag eller Organisationen utvecklas tillsammans mot nya höjder. Ledningen eller den närmaste ledare har förmåga att ser mot framtiden, är inte rädd för att förändringar en tydlig förebild som främjar den egna utvecklingen. Frustrerande är att du ger du bara till organisation men erhåller inte lika mycket tillbaka, där flera drar nytta av Dig än att du utvecklas själva.

Resultatfokus: Organisationen kräver Resultat och den bygger på fakta och empiri och även till mäta. Man prioriterar resultat som går att mäta kortfristig eller långfristig. Det finns en detaljerad Verksamhetsplan där allt mäts för att eventuella förbättra eller lägga ner åtaganden inte uppnås. Man granska sig själv och inte bara ser utmaningar och lyfter det vidare, utan är aktiv för att lösa det själva. Detta gäller även gamla rutiner eller projekt som har funnits länge. Kill your darling eller lägg ner Dina favoriter och käpphästar som kostar och som inte ger valuta tillbaka.

Vad som inte finns med är min 22 åriga tid som egen företagare. 5 är högsta betyg i varje delrubrik Totalt 20 poäng.

Har det funnits någon eller något som påverkat mig i min utveckling – både som människa och yrkesperson – och som har lett fram till mina slutsatser ovan? Ja, definitivt. De första 20 åren av mitt yrkesliv präglades starkt av gastronomi på högsta nivå. Därefter följde en tid som företagare, och senare som anställd inom olika sektorer. Det är utifrån dessa erfarenheter jag har format vad jag idag prioriterar mest hos en arbetsgivare eller organisation.

Det finns en tydlighet i min analys: vad jag själv uppskattar, och vad som attraherar mig – vilket i många avseenden inte skiljer sig särskilt mycket från vad dagens unga generation också värderar.

Jag trivs bäst med arbetsuppgifter som har ett tydligt fokus och är resultatinriktade – gärna något nytt, där jag får fördjupa mig genom analyser och fakta för att sedan ta ställning och komma med förslag. Jag uppskattar nytänkande, problemlösning och utmaningar, särskilt i miljöer där det finns högt i tak och där diskussioner är välkomna och givande.

Jag har ett starkt fokus på leverans och kvalitet, där varje detalj är viktig – alla pusselbitar ska vara på plats innan helheten presenteras. Jag bär alltid med mig tanken på att bidra till framtiden och att stötta andra, särskilt kunder och medlemmar. Jag har inget behov av att stå i rampljuset, få bekräftelse eller visa upp mig i sociala medier som LinkedIn. För mig kommer bekräftelse genom resultat och nöjda mottagare av tjänsten eller produkten. Kanske är det fel i dagens samhälle – där det ibland är viktigare att synas, resa runt och visar upp sig. Men för mig känns det ofta som bortkastad tid. Jag vill fokusera på det väsentliga. Men jag möter gärna det som sitter på besluts mandat att saker kan hända – ”follow the money”

Jag inspireras av ödmjuka, skickliga och kompetenta ledare som vågar utmana sina organisationer och medarbetare i syfte att utveckla, förbättra och leverera. Jag uppskattar frihet i mitt arbete och vill inte detaljstyras. En bra ledare är en inspiratör som skapar rätt förutsättningar för att lyckas, har överblick över individens insatser, bygger gemensamma principer för en god arbetsmiljö och inte är rädd för att undanröja hinder på vägen. Givetvis ska ledaren också vara kunnig inom sitt yrkesområde, och inte konflikträdd.

Utveckling och skapande är min starkaste drivkraft – liksom viljan att ständigt lära mig nytt, även senare i livet. Livslångt lärande är viktigt för mig. När jag brinner för något och har höga ambitioner, då ger jag allt – inte bara för mig själv utan också för teamet. Att lyfta andra är något jag värderar högt, och det har präglat mina bästa arbetsplatser och ledare. På arbetsplatser där jag bara ger utan att få något tillbaka, är det lätt att min motivation försvinner när uppgiften är löst, särskild när man ser ytterligare utmaningar. Att sitta still, bara förvalta och vänta – det är helt enkelt inte min grej, da kan jag blir rastlös och även jobbig.

Arbete är arbete – och det finns ett liv utanför arbetet. Redan som ung påverkades jag av mina föräldrar, där arbete och privatliv ofta flöt samman. Det påverkade även min egen tid som företagare. Det har alltid varit viktigt för mig att möta människor med olika bakgrunder för att berika mitt liv, mina tankar och mina värderingar. Därför söker jag inte en för nära social gemenskap med kollegor – hur trevliga de än är. Jag vill vidga perspektiv och intressen utanför jobbet.

Under cirka 20 år drev jag egna företag. Jag hade då samma grundprinciper som idag, men som chef saknade jag ofta ett relevant bollplank – någon som kunde ställa de obekväma frågorna och utmana mitt perspektiv. Helst en person från en helt annan bransch som kunde fråga: ”Varför gör du på det här sättet?” Man fastnar lätt i sina egna mönster. Kanske borde jag ha sålt företaget tidigare, bytt inriktning eller anställt någon ny och kreativ vart femte år – för min egen utvecklings skull, men också för företagets.

Jag beundrar framgångsrika företag och organisationer som förstår vikten av att byta ledare efter ett visst antal år, att erbjuda nya och utmanande uppgifter till sina medarbetare, att förnya strukturer och rutiner i syfte att förbättra och utveckla. Det blir ännu viktigare i en snabb föränderlig framtid. Till och med en präst sade till mig en gång – vi bör byta församling vart femte år lika som ledare företagen – folk blir trött på talet, spraket och tankarna………………..

Jag ser en tydlig koppling mellan mina värderingar och de arbetsplatser jag har uppskattat mest genom livet – från lärling till kock, konditor och servitör, offentlig sektor och hela vägen till där jag befinner mig idag.

Fick jag en komplimang från en kollega som jag blev särskilt glad över, som inte tillhörde min avdelning.
”Du är en förebild – trots din mogna ålder har du hela tiden fokus på framtiden och din egen utveckling. Så vill jag också bli.”
Det värmde, och det är exakt den känsla jag vill fortsätta bära med mig.


Jag återkommer längre fram med en analys av mina närmaste chefer och hur de har påverkat mig som person.



Varför ingen vill bli kock eller – varför är det alltid kockbrist i Sverige ?

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on tis, mars 25, 2025 15:06

Det har alltid funnit brist på kockar i Sverige – detta sedan 60 talet – där man importerade många kockar från Europa. ( Sverige betalde bra och hade bra arbetstider). Men det har inte hänt så mycket sedan 60 talet förutom att det finns fler restauranger och svenska folket njuter av utelivet. Expansionen av restaurangnäringen har varit särskild under 80 talet tills nu varit exceptionellt. Detta trots den omtalade dåliga lönsamheten, brist på personal och där särskild kockar. Det är även intressant att se hur yrket som kock har blivit mer uppmärksammat och fått ökad media närvaro genom tävlingar, matprogram och ett generellt växande intresse för mat och vin, men ändå verkar det vara svårt att få unga att välja kockutbildning. Jag har hämtad lite siffror från SCB och Skolverket – sedan 1990 har man i Sverige via gymnasieskolan utbildad ca 65000 kockar – och det skattebetalarna har statt för kostnaden för deras utbildning. Varför finns dom inte kvar eller vart tar det vägen. Är restaurangbranschen som en stor ung man stoppar i ”kockar” och bränner ut dom. Här är några möjliga orsaker till varför ingen väljer eller varför dessa finns inte kvar.

  1. Hård arbetsmiljö och långa arbetstider: Trots all glamorös mediaexponering kring kockyrket (t.ex. genom TV-program som Sverige Mästerkock, Årets kock eller Top Chef) tenderar verkligheten på arbetsplatsen att vara ganska tuff. Kockar jobbar ofta under stor stress, långa timmar, på kvällar, helger och högtider. Denna arbetsmiljö kan avskräcka unga som söker ett mer balanserat arbetsliv, särskilt om de har sett nära eller hört om erfarenheter från andra som arbetat i branschen.
  2. Låg lön i början av karriären: Kockar, särskilt de som precis börjar, har ofta låga ingångslöner och kan arbeta i många år innan de når högre nivåer inom yrket. Trots den ökade medieexponeringen är det inte alltid lätt att få ett jobb med ett vettiglön direkt efter avslutad utbildning. Många unga kanske väljer andra utbildningar som erbjuder mer ekonomisk stabilitet och snabbare väg till högre löner.
  3. En idealiserad bild kontra verkligheten: Medier, särskilt matlagningsprogram och tävlingar, ger ofta en idealiserad bild av kockyrket, vilket kan skapa en klyfta mellan vad folk förväntar sig och vad yrket verkligen innebär. Kanske lockas många av den glamourösa sidan av att vara kock i tv-rutan, men när de ser verkligheten – att det handlar om att stå i hetluften, ofta hantera stressiga arbetsförhållanden och fysiskt slit – kanske de tvekar.
  4. Konkurrens om uppmärksamheten från andra karriärval: Mat- och dryckesbranschen har blivit så kommersialiserad och populär, och det finns många alternativa sätt att engagera sig i mat och vin utan att vara kock. Det finns möjligheter som sommelier, food stylist, matkritiker eller matfotograf – yrken som inte kräver lika mycket fysisk slitage eller lång tid i köket. Därför kan många unga se dessa alternativ som mer attraktiva.
  5. Brist på förebilder och mentorskap: För många ungdomar är det viktigt att ha tydliga förebilder som kan vägleda dem i deras yrkesval. Även om matlagning är populärt i media, finns det kanske inte lika många förebilder eller mentorer som hjälper unga att navigera i och förstå den verkliga vägen till att bli en professionell kock. Det kan också vara svårt för unga att få insikt i vad en kockutbildning faktiskt innebär om de inte har direkt kontakt med personer som arbetar inom branschen och eventuella närliggande yrken som man utöver efter man har gatt en utbildning som kock.
  6. Svårt att se långsiktig karriärutveckling: Många unga ser kanske inte kockyrket som en väg med stora möjligheter till karriärutveckling. Trots att det finns stjärnkockar på internationell nivå, är vägen dit lång och osäker. Många unga söker idag yrken som erbjuder bättre förutsättningar för karriärvägar, befordran och stabilitet, vilket gör att yrket som kock kan verka mindre attraktivt trots medieframgångarna. Det ingen som visar upp den ”vanliga” kocken som gör gästerna nöjd.
  7. Få killar från Mellanöstern vill blir kock Det finns flera faktorer som kan förklara varför få killar från Mellanöstern väljer att utbilda sig till kock i Sverige eller i andra länder. Dessa faktorer är ofta kopplade till sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Här är några möjliga orsaker: I många Mellanöstern-kulturer finns starka förväntningar på att män ska välja yrken med hög status och ekonomisk stabilitet. Yrken som läkare, ingenjörer eller advokater ses ofta som ”respektabla” och prestige ingivande, medan kockyrket kan uppfattas som ett ”praktiskt” yrke med lägre status. Föräldrar och familjer kan avråda sina barn från att bli kockar och istället uppmuntra dem att välja yrken som ses som mer ”framgångsrika” enligt dessa normer
  8. Åldersdiskriminering – och slitna kroppar. Byråkraterna på organisationer kräver hela tiden att alla sjukskriva eller arbetslösa kockar ska tvingas att jobbar igen. Det har nog inte förstått hur yrket sliter på kroppen, själen och särskild familjelivet. Har man kommit upp lite i ålder – så kanske kroppen inte orkar med i samma tempo – da blir du inte attraktiv på arbetsmarknaden. Kanske du även har lite högre krav på arbetsmiljö och lön än en nyexaminerad ungdom.

Sammanfattningsvis, även om intresset för mat, vin och matlagning har ökat genom media, har många av de utmaningar och verkligheter som kommer med att vara kock (lång arbetsdagar, låg startlön, stress, fysiskt slit) fortfarande en avskräckande effekt. Det kan också vara så att det finns en brist på tydliga, långsiktiga incitament och vägledning för att välja yrket, vilket gör att unga söker andra alternativa vägar inom matindustrin eller andra mer stabila karriärval.

Nu jobbar ju alla aktörer att göra yrket mera attraktiv via tävlingar inom yrken (såsom yrkes-SM eller andra yrkestävlingar) men det tycks inte ha någon direkt effekt på söktrycket eller attraktiviteten för yrkesutbildningar kan bero på flera faktorer- Ändå skapas mera tävlingar – till en högre kostnad,

  1. Brist på långsiktig påverkan: Tävlingar kan skapa temporär uppmärksamhet och ge vinnarna status, själva individen eller kanske en marknadsförings effekt för själva utbildningen. men effekten på lång sikt kan vara begränsad. Ungdomar som överväger utbildning i ett yrke kanske inte ser yrkestävlingar som en avgörande faktor när de väljer utbildning, utan ser det mer som ett enskilt event snarare än något som påverkar deras framtida yrkesval. ( enligt utsökningar till lever som har sökt i årskurs 1)
  2. Förändrad syn på karriär: Dagens unga människor har ofta en mer varierad syn på vad en karriär innebär och vad framgång är. Sociala medier och andra plattformar kan ge en idé om att det finns många vägar till framgång, inte bara de som går genom traditionella yrken. Denna syn på karriär kan minska intresset för att delta i yrkestävlingar eller ens att välja en yrkesutbildning i första hand. Som ovan är frågan är kock ett yrke eller en tävlingsform.
  3. Tävlingarna når inte rätt målgrupp: Yrkes-SM och andra tävlingar riktar sig främst till de som redan är intresserade och har erfarenhet av ett visst yrke. Detta gör att tävlingarna inte nödvändigtvis lockar nya ungdomar som inte har upptäckt yrket eller utbildningen än. Om man vill öka attraktionskraften för yrkesutbildningar behövs ett mer omfattande arbete för att inspirera och engagera unga människor redan i tidigare stadier av deras skolgång. Att arbeta med det verkliga hinder som finns inom utbildningarna och arbetslivet.

Men att påstår att tävlingar främjar intresse för yrkesutbildningar är fel och bygger inte på fakta – ju mera tävlingar desto mindre sökande till utbildningarna. Det sista påstående är sedan – att man kan mäta kvalitet i utbildningarna via tävlingar – där mäter ju enbart den tränade toppen och inte bredden av yrket.

Kockbristen kommer består även det nästa 50 åren om vi inte ta tag i det underliggande hinder

  1. Att kockar stannar kvar i yrket – bara där finns det mycket att hämta –



Vad krävs det för att komma långt i Bocuse d`Or

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on tis, januari 28, 2025 13:01

Tid

  1. Förberedelser och träning:
    • Förberedelserna kan ta flera månader, ibland till och med år. Kockarna måste öva på specifika tekniker, testa olika rätter och finjustera sina menyer. Detta innebär otaliga timmar i köket för att hitta rätt balans mellan smak och presentation.
    • Många kockar tränar under förhållanden som liknar de som gäller under själva tävlingen. Detta kan innebära stressiga och långvariga arbetsperioder, ofta med korta pauser.
  2. Tävlingsförberedelse:
    • Deltagarna förbereder sig inte bara genom att öva på sina rätter utan också genom att studera vad som kan förväntas i själva tävlingen. Detta inkluderar att arbeta på presentation och träna på att hantera tidspress.
  3. Team och stöd:
    • Kockarna samarbetar ofta med ett team som kan inkludera assistenter, tränare och tidigare vinnare som hjälper till att finjustera teknikerna. För att få ut det mesta av förberedelserna krävs detta engagemang under en lång period.

Pengar

  1. Träningskostnader:
    • För att träna på den här nivån krävs specialutrustning och ingredienser av högsta kvalitet, vilket innebär att det finns stora kostnader för att genomföra tester, laga rätter och skapa perfektion under övningarna.
    • Att hyra eller få tillgång till professionella kök eller träningsanläggningar kan också vara kostsamt.
  2. Resekostnader och logistiska arrangemang:
    • För deltagare som tävlar internationellt kommer resor och logistik att kräva stora resurser. Detta kan innebära att arrangera transport och boende för teamet, vilket kan vara en stor utgift.
  3. Utrustning och ingredienser:
    • För själva tävlingen kan kostnaden för de specifika ingredienser som krävs vara hög, särskilt om man använder sig av exklusiva råvaror. Utrustning och andra material som behövs för att genomföra de avancerade teknikerna kan också vara dyrt.
  4. Anställning av expertteam:
    • Många kockar anställer specialister för att hjälpa till med träning eller för att bistå med teknisk expertis i köket, vilket kan vara en kostnad i sig.
  5. Kostnader för mentorprogram och deltagandeavgifter:
    • Vissa tävlande behöver erhåller ersättning iform av månads inkomst från en Sponsorpool -mot att ibland deltar i olika betala för att delta i olika sponsor evenemang.

Resurser

  1. Personell support:
    • Utöver själva kocken, behövs ett team av assistenter, logistiker och ibland även kockar som fokuserar på specifika delar av rätterna. Det handlar om att kunna samarbeta effektivt och säkerställa att alla delar av tävlingen går smidigt.
  2. Mentor och rådgivare:
    • Att ha en erfaren mentor eller coach som kan vägleda under hela förberedelsefasen är avgörande. Många vinnare har arbetat med tidigare vinnare eller kockar med stor erfarenhet av tävlingar.
  3. Kök och utrustning:
    • Att ha tillgång till ett professionellt kök under förberedelserna och tävlingen är viktigt. Det är inte bara en fråga om utrymme, utan också om att ha rätt utrustning och verktyg för att kunna skapa de komplexa rätterna som krävs.

Sammanfattningsvis krävs det en kombination av teknisk skicklighet, kreativitet, förmåga att arbeta under press och en känsla för smak och estetik för att vinna Bocuse d’Or. Men för att vinna eller kommer långt fram kan det krävas en investering på miljontals kronor (ibland mer) för att förbereda sig för att delta i och vinna Bocuse d’Or, inklusive träningskostnader, reseutgifter, råvaror, och eventuella anställningar av experter och assistenter. Tiden och engagemanget är också enormt, med många kockar som dedikerar sig helt åt träning och förberedelser inför tävlingen under lång tid.



Nästa »