”Anledningen till att restauranger misslyckas är att de blivit för dyra – och människor har inte längre råd.”Så beskriver den amerikanske innehållsskaparen Dan Harumi om utvecklingen i USA.
Det låter kanske självklart. Men bakom resonemanget finns en större ekonomisk förändring som även syns i Sverige. Problemet är nämligen inte att det saknas pengar i samhället. Tvärtom finns det fler mycket rika människor än tidigare. Problemet är att pengarna koncentreras till allt färre människor. Det som har pengar och unga människor som ännu inte har det stora kostnader som behövs för att driva företaget ”vanlig svenssonfamily”.
Och det skapar en paradox:
En miljonär kan bara äta en middag åt gången. Om tio personer har 1 000 kronor var finns tio möjliga restaurangbesök. Om en person har 10 000 kronor och de andra nio nästan inget kvar – då finns fortfarande bara ett restaurangbesök. Det är här många ekonomiska och politiska analyser missar verkligheten. En ekonomi behöver inte bara kapital. Pengarna måste cirkulera i samhället.
När vanligt folk får mindre kvar efter hyror, räntor, matpriser och energi – då börjar konsumtionen bromsa in. Och det slår direkt mot restauranger, caféer, handel och serviceyrken.
Sverige går åt samma håll
Även i Sverige växer skillnaderna snabbt. Enligt SCB och Oxfam äger de rikaste hushållen en allt större del av tillgångarna samtidigt som många hushåll fått kraftigt försämrad köpkraft efter inflationen 2022–2025. Löneutvecklingen har ännu inte kommit ikapp – kostnadsökningarna det sista 5 åren. svenska rapporter visar att: de rikaste 10 procenten äger en mycket stor del av förmögenheterna i Sverige, medan många låg- och medelinkomsttagare fått mindre marginaler, och hushållens konsumtion har bromsat in kraftigt.
Samtidigt har Sverige fått rekordmånga miljardärer och stigande börs- och fastighetsvärden för de mest kapitalstarka grupperna.Men den typen av rikedom håller inte igång den breda restaurangmarknaden.
En familjerestaurang i Solna, Sundsvall eller Malmö överlever inte på att några få finansmänniskor äter avsmakningsmenyer runt Stureplan.
Den överlever på: barnfamiljer,vanliga löntagare, pensionärer, tjänstemän, hantverkare en krogbesök för 2 vuxna och 2 ungdomar kostar 2000 kr – ska betalas från nettolönen…….
När den gruppen börjar hålla hårdare i pengarna får hela branschen problem. Har man tidigare kunnat överbrygga med ett kreditkort –( nu är det längre inte intressant genom att räntor är inte längre avdragsgill för alla utgifter.
Svensk restaurangbransch är under hård press
Samma utveckling som finns i flera länder exempel Tyskland men syns tydligt i Sverige. Efter pandemin hoppades många på återhämtning. Men istället kom:
- kraftigt höjda råvarupriser,
- energikostnader,
- högre hyror,
- överetablering ( det går ca 1700 medborgare alla åldrar på ett serveringstillstånd) med fik och konditorier 945 medborgare)
- ökade personalkostnader,
- och en svagare konsumtion.
Många svenska restauranger vittnar nu om att gästerna:
- går ut mer sällan,
- väljer billigare alternativ,
- hoppar över förrätt och dessert,
- dricker mindre alkohol,
- eller väljer snabbmat och takeaway istället för restaurangbesök.
Det som i ekonomiska analyser kallas ”downtrading” märks tydligt i Sverige. Den som tidigare gick på finare restaurang väljer idag kvarterskrog. Den som tidigare åt lunch ute varje dag tar med matlåda. Och den som tidigare gick till enklare restauranger handlar istället färdigmat i butik.
Konkursvågen inom svensk gastronomi
Under de senaste åren har konkurserna inom hotell- och restaurangbranschen ökat kraftigt i Sverige men konstig nog öppnar lika många restauranger på nytt. Ofta har konkurs och ackord blivit ett affärsmodell – det finns som exempel stora aktörer som har gatt igenom ackord tre gånger med olika dotterbolag – men öppnar nytt hela tiden. Det är inte bra för konkurrensen och drabbar hela branschen . När man nu även släpper kravet att serverar mat – så kanske några kan sänka sina kostnader, men säkerligen kommer ni aktörer att öppnar enbart dryckesserveringar – (som är den mest lönsamma delen av omsättningen). Mörka moln är på väg in……………..
Särskilt hårt drabbas:
- små familjeägda restauranger,
- landsbygdsrestauranger,
- lunchrestauranger,
- och mellanklasskrogar utan stora ekonomiska marginaler.
Fine dining-segmentet klarar sig ofta bättre eftersom deras kunder påverkas mindre av inflation och räntor.Det är därför utvecklingen blir så tydlig: lyxrestauranger kan fortfarande vara fullbokade samtidigt som vanliga kvartersrestauranger går på knäna.
Politikens och ekonomernas blinda fläck
I Sverige pratar politiken ofta om:
- BNP-tillväxt,
- börsutveckling,
- investeringar,
- och ”starka statsfinanser”.
Men betydligt mindre om den fråga som kanske betyder mest för vardagsekonomin:
Har vanligt folk råd att leva normalt?
För när en allt större del av ekonomin hamnar hos en liten ekonomisk elit uppstår ett samhällsproblem som påverkar långt fler än restaurangerna.
Det påverkar:
- handeln,
- stadslivet,
- lokala företag,
- arbetstillfällen,
- föreningsliv,
- och hela den sociala infrastrukturen.
En levande ekonomi byggs inte bara av miljardärer och investmentbolag. Den byggs av miljontals människor som har råd att ta en fika, gå på restaurang, köpa nya skor till barnen eller unna sig en helgmiddag.När den möjligheten försvinner börjar ekonomin långsamt tappa puls – även om börsen samtidigt slår rekord.
Det svenska dilemmat
Sverige har länge sett sig som ett land med relativ jämlikhet och stark medelklass men utvecklingen de senaste åren visar något annat:
växande ekonomiska klyftor,
pressad köpkraft, och en tjänsteekonomi som blir allt mer beroende av ett litet skikt höginkomsttagare.
Problemet är bara att ett samhälle inte kan bygga hela sin konsumtionsekonomi på en liten elit.
Inte ens de rikaste kan äta mer än en middag om dagen.
