När klimatet syns överallt – men rösterna inte följer med
Jag hade förväntad mig att en större antal medborgare röstar på Miljöpartiet i Riksdagsvalet 2026 – en för mig mycket bättre alternativ är Vänsterpartiet. Det kan vid första anblicken verka som en politisk paradox. Sommaren 2026 har Europa återigen präglats av extrem värme, skogsbränder och återkommande rapporter om klimatförändringarnas konsekvenser. Klimatfrågan har fått betydande utrymme i medierna. Miljöpartiet har samtidigt haft klimatet som en av sina allra tydligaste profilfrågor.
Ändå har Miljöpartiet inte fått det stora väljarlyft som man skulle kunna föreställa sig om medieuppmärksamhet kring klimatet automatiskt omvandlades till partistöd.Det är egentligen inte så paradoxalt som det först verkar.
Forskningen om väljare och politisk kommunikation visar att en fråga kan uppfattas som mycket viktig utan att väljarna därför automatiskt röstar på det parti som förknippas starkast med frågan.
Det svenska valresultatet 2026 illustrerar detta ganska väl.
MP har faktiskt ökat
I det preliminära resultatet för riksdagsvalet 2026 ligger Miljöpartiet på omkring 6,1 procent, jämfört med 5,08 procent i valet 2022. Det motsvarar en ökning på ungefär en procentenhet. MP får därmed också fler riksdagsmandat än efter valet 2022. Valresultat. Min Fråga är alltså inte varför MP inte ökade alls, utan snarare:
Varför blev ökningen relativt begränsad trots att klimatfrågan varit så synlig?
Det finns flera möjliga förklaringar.
1. Medieutrymme är inte samma sak som politisk prioritering
Det här är kanske den viktigaste skillnaden. En fråga kan förekomma väldigt mycket i medierna utan att den blir den fråga som avgör människors partival. Valundersökningen 2022 är ett tydligt exempel.
I SVT:s Valundersökning uppgav väljarna att sjukvård, skola, lag och ordning, energi och kärnkraft samt ekonomi hade mycket stor betydelse för deras partival. Klimat och miljö fanns inte bland de allra högst prioriterade frågorna. SVT Nyheter
Det betyder inte att väljarna struntar i klimatet. Det betyder snarare att väljarens fråga ”är klimatförändringen viktig?” är en annan fråga än ”vilket parti ska jag rösta på?” En person kan exempelvis vara mycket orolig för klimatförändringarna och samtidigt prioritera sjukvård, bostäder, ekonomi, kriminalitet eller energipriser när valsedeln faktiskt ska väljas.
Det är en central skillnad mellan opinionsbildning och partival.
2. Klimatfrågan kan vara viktig utan att Miljöpartiet blir den självklara lösningen
Här finns ytterligare en viktig mekanism. Miljöpartiet har länge haft en mycket tydlig profil i miljö- och klimatfrågor. Men klimatpolitiken har under senare år blivit en fråga där nästan alla större partier har positioner.
Det betyder att sambandet: klimatengagerad väljare → Miljöpartiet inte längre behöver vara lika starkt som tidigare.
Valforskningsprogrammets forskning visar att miljö- och klimatfrågan fortfarande är viktig för en betydande del av väljarkåren. I en ny sammanställning av den svenska klimat- och miljöopinionen konstateras exempelvis att drygt var femte väljare angav miljö och klimat som ett viktigt skäl för sitt partival 2022. Samtidigt har frågan blivit mer ideologiskt polariserad och är särskilt viktig bland storstadsbor och väljare som placerar sig till vänster. Göteborgs universitet Det är en viktig observation.
Klimatengagemanget finns – men det är inte jämnt fördelat över väljarkåren.
3. Klimatfrågan har dessutom fått en annan politisk betydelse
Det kanske mest intressanta är vad som har hänt med själva klimatfrågan. I valet 2022 blev klimat och miljö i hög grad sammanvävt med energi- och kärnkraftsfrågan. Valforskningsprogrammet konstaterar att energi gick från att vara en relativt marginell väljarfråga 2018 till att bli en av de stora frågorna 2022. Andelen väljare som nämnde energi som viktig ökade från omkring 1 procent 2018 till 23 procent 2022. Göteborgs universitet
Det förändrade konfliktlinjen. Klimatfrågan kom inte bara att handla om: Hur snabbt ska utsläppen minska?
Den kom också att handla om: Hur ska Sverige producera tillräckligt med billig och stabil elektricitet?
Därmed kunde samma väljare som var mycket klimatengagerad samtidigt ha en hög prioritering av kärnkraft, elpriser och energiförsörjning. Forskare som intervjuades av forskning.se efter valet 2022 pekade just på att klimatfrågan i valrörelsen delvis kom att reduceras till en energipolitisk diskussion, framför allt om kärnkraft. Kriget i Ukraina, ekonomisk osäkerhet, gängkriminalitet och stigande energipriser bidrog samtidigt till att tränga undan de långsiktiga klimatfrågorna. forskning.seDet är en viktig lärdom även för 2026:
Att klimatet är ett problem betyder inte automatiskt att väljarna är överens om vilken energipolitik som följer av problemet.
4. Förstagångsväljare är klimatengagerade – men inte bara klimatväljare
Här blir frågan ännu mer intressant. Inför valet 2022 visade en Novus-undersökning bland förstagångsväljare i Västsverige att klimat och miljö hörde till deras viktigaste frågor. Samtidigt låg sjukvård samt lag och ordning också högt. Sveriges Radio
Det är lätt att göra ett tankefel: ”Unga bryr sig mest om klimatet, alltså borde unga rösta på MP.”
Men så fungerar inte väljare.En ung väljare kan exempelvis:
- vara mycket orolig för klimatförändringen,
- vilja se kraftiga utsläppsminskningar,
- samtidigt vilja ha hårdare åtgärder mot kriminalitet,
- vara orolig för bostadsmarknaden,
- prioritera ekonomin,
- och ha en bestämd uppfattning om migration eller energi.
Det finns alltså ingen motsättning mellan att vara klimatengagerad och att rösta på ett parti som inte har klimatet som sin främsta profilfråga.
5. 2022 års förstagångsväljare gav MP bara omkring 5 procent nu 2026 är det 7 %
Detta är kanske den mest intressanta siffran när man diskuterar relationen mellan unga och Miljöpartiet.Enligt SVT/Valu röstade ungefär 5 procent av förstagångsväljarna på Miljöpartiet 2022. Moderaterna och Sverigedemokraterna var betydligt större bland denna grupp. Göteborgs universitet
Det är särskilt intressant eftersom klimatfrågan samtidigt låg högt bland unga. Det visar att klimatengagemang och partival inte är samma sak. Och det finns ytterligare en dimension.
Valforskningsmaterialet visar att förstagångsväljare i hög grad sökte sig till partier med tydliga positioner på vänster–höger-skalan. GUPEA. Miljöpartiets problem kan därför delvis vara att klimatfrågan för en ung väljare inte är tillräcklig för att skapa en komplett politisk identitet.
En förstagångsväljare behöver också ta ställning till exempelvis ekonomi, kriminalitet, migration, välfärd, skola, bostäder och energipolitik. När dessa frågor vägs samman kan ett annat parti uppfattas som mer relevant, även av en väljare som tycker att klimatförändringen är mycket allvarlig.
6. Klimatet har blivit en bredare fråga – och därmed också en mindre exklusiv MP-fråga
Det finns en historisk förändring som är värd att notera.När miljöfrågan först etablerade sig som en central politisk konflikt var den betydligt mer förknippad med Miljöpartiet. I dag har klimatpolitik blivit en del av nästan hela det politiska landskapet.Det innebär något som brukar vara problematiskt för partier som bygger mycket av sin identitet kring en specifik sakfråga:
När konkurrenterna börjar prata om samma fråga minskar den ursprungliga exklusiviteten.
Det betyder inte att MP har förlorat sitt klimatägarskap. Tvärtom visar flera undersökningar att partiet fortfarande har en stark koppling till klimat- och miljöfrågan. Men väljaren kan resonera ungefär så här:
”Jag tycker klimatet är jätteviktigt. Men jag måste också bestämma vilket parti jag litar på när det gäller ekonomi, energi, kriminalitet och välfärd.”
Det är först när ett parti uppfattas som relevant på flera av dessa områden som en viktig sakfråga fullt ut kan omvandlas till partistöd.
7. Mediernas sätt att rapportera om klimatet spelar också roll
Det finns ytterligare en aspekt som ofta missas.
Medieuppmärksamhet är inte neutral i förhållande till hur en fråga uppfattas.
Klimatförändringen kan exempelvis beskrivas som:
- en vetenskaplig fråga,
- en miljöfråga,
- en energifråga,
- en ekonomisk fråga,
- en fråga om livsmedelspriser,
- en fråga om transporter,
- en fråga om kärnkraft,
- eller en fråga om extremväder.
Vilken av dessa berättelser som dominerar påverkar vilka politiska lösningar som framstår som relevanta.Medieanalysen av valrörelsen 2022 visade att färre frågor fick stort medieutrymme och att redaktionernas fokus hade blivit mer olika. Innehållsanalysen visade dessutom att brott, olyckor och sport fick mycket utrymme, medan klimat och andra sakfrågor hade mindre genomslag. Mediestudier
Det innebär att det är missvisande att bara mäta hur ofta klimatet nämns. Man måste också fråga:
Hur framställs klimatfrågan? Vilka lösningar diskuteras? Vilka partier kopplas till dem? Och vilka andra frågor konkurrerar om väljarnas uppmärksamhet?
8. Extremväder skapar inte automatiskt ett politiskt mandat
Det här är kanske den mest grundläggande förklaringen. När människor ser bilder på värmerekord, skogsbränder och översvämningar kan de mycket väl bli mer övertygade om att klimatförändringen är verklig och allvarlig. Men nästa steg är politiskt mycket mer komplicerat.
Frågan blir: Vad ska Sverige göra åt det?
Och där finns flera tänkbara svar. En väljare kan vilja:
- bygga ut kärnkraft,
- bygga ut vindkraft,
- elektrifiera industrin,
- investera i järnväg,
- höja eller sänka olika skatter,
- använda EU:s klimatpolitik,
- investera i klimatanpassning,
- minska bilberoendet,
- stödja teknisk utveckling,
- eller kombinera flera av dessa lösningar.
Klimatförändringen skapar alltså inte en enda politisk slutsats. Den skapar en politisk konflikt om lösningarna. Det är därför möjligt att klimatfrågan blir allt viktigare samtidigt som stödet för ett specifikt klimatparti inte ökar lika snabbt.
9. En annan faktor: väljare röstar inte bara på sakfrågor
Forskningen om svenska val visar också att partival påverkas av betydligt mer än enskilda sakfrågor. Partiledare, ideologisk identitet, regeringsalternativ, tidigare regeringsinnehav, partiernas trovärdighet i olika frågor och taktisk röstning spelar också roll. Miljöpartiets egen valanalys efter valet 2022 pekade bland annat på förändringar i väljarflöden, skillnader mellan stad och landsbygd, valrörelsens tonalitet och det politiska omvärldsläget. Miljöpartiet
Det är viktigt att komma ihåg att detta är Miljöpartiets egen analys, och därför bör den inte behandlas som en oberoende forskningsslutsats.Men den illustrerar en central poäng:
Ett partis valresultat är nästan aldrig en direkt funktion av hur mycket uppmärksamhet en av partiets profilfrågor får.
Så vad kan vi egentligen dra för slutsats?
Den mest rimliga slutsatsen är inte att svenska väljare bryr sig för lite om klimatet.Data pekar snarare åt ett mer komplicerat håll.Klimat- och miljöfrågorna är viktiga för en betydande del av svenska väljare. De är särskilt viktiga för vissa grupper, däribland yngre och storstadsbor. Samtidigt konkurrerar klimatet med andra frågor om väljarnas uppmärksamhet.
Och framför allt: Klimatengagemang är inte samma sak som Miljöpartisympati.
Det är sannolikt den viktigaste nyckeln till att förstå paradoxen. En väljare kan vara mycket klimatengagerad men ändå välja ett annat parti eftersom den samlade bedömningen av ekonomi, energi, kriminalitet, migration, välfärd, ledarskap och regeringsalternativ väger tyngre.
För Miljöpartiet innebär det att den politiska utmaningen inte bara handlar om att få klimatfrågan högre upp på dagordningen.Den stora frågan är snarare hur
klimatfrågan kopplas ihop med väljarnas övriga vardagsproblem.
Det är skillnad på att säga: ”Klimatförändringen är vår tids största problem.” och att kunna besvara väljarnas följdfrågor:”Vad innebär det för min ekonomi, mitt jobb, min elräkning, min bostad, min bil, min kommun och min trygghet?”
Det är i det senare ledet som klimatpolitik blir konkret vardagspolitik. Och kanske är det just där som förklaringen till Miljöpartiets begränsade genomslag finns. Inte i att människor inte tror på klimatförändringen.
Utan i att klimatfrågan numera måste konkurrera med – och integreras med – nästan alla andra politiska frågor.
Läs gärna mitt blogginlägg om Europas mest framgångsrika Miljöparti men endast i en Tysk Delstat
Källor och vidare läsning
- Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet – ”Miljö-, klimat- och energiopinionen i Valundersökningarna 1979–2024” (Rapport 2026:3). En central forskningskälla för utvecklingen av svenskarnas syn på klimat, miljö och energi över tid. GGöteborgs universitet
Valforskningsprogrammets rapportserie - Valforskningsprogrammet – ”Väljarna och valet 2022”. En bred forskningsgenomgång av svenska väljares beteende, prioriteringar och partival i 2022 års riksdagsval. GGöteborgs universitet
Väljarna och valet 2022 - SVT/Valu 2022 – väljarnas viktigaste frågor. Visar vilka frågor som hade störst betydelse för väljarnas partival. SSVT Nyheter
SVT:s Valu – väljarnas viktigaste frågor - Valforskningsprogrammet – Sveriges Televisions vallokalsundersökningar 1991–2022. Underlag för bland annat analysen av förstagångsväljarna. GGöteborgs universitet
- Mediestudier/Göteborgs universitet – ”Valrörelsen i medierna”. Analys av mediernas bevakning av valrörelsen 2022 och förändringar i medieagendan. MMediestudier
Valrörelsen i medierna - Forskning.se – ”Miljöfrågorna som försvann”. Sammanfattar forskarintervjuer om varför klimatfrågan fick mindre genomslag i valrörelsen 2022 och hur klimat, energi och kärnkraft kom att kopplas samman. Fforskning.se
Forskning.se – Miljöfrågorna som försvann - Valmyndigheten – valresultat 2022. Officiellt resultat: Miljöpartiet 5,08 procent och 18 mandat. Valcentralen
Valmyndigheten – valresultat 2022 - SVT – preliminärt valresultat 2026. Vid tidpunkten för denna text är cirka 95 procent av valdistrikten räknade och MP ligger på cirka 6,1 procent. Resultatet är därför fortfarande preliminärt. Valresultat
SVT – Valresultat 2026
