Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Alla skriker efter #arbetskraft – men vet vi egentligen vad vi pratar om?

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, EU, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Posted on fre, maj 23, 2025 11:35

Just nu ropar många efter arbetskraft. Politiker, arbetsgivare och medier diskuterar bristyrken, utbildningssatsningar och matchningsproblem – men i den här debatten blandas ofta centrala begrepp ihop:# kompetensförsörjning, #arbetsmarknadens behov och a#nställningsbehov.

De här begreppen hänger ihop, men de syftar på olika nivåer och tidshorisonter inom arbetslivet. Och om vi ska möta framtidens utmaningar på riktigt, måste vi förstå skillnaderna – och använda dem rätt.


Låt oss börja med ett grundproblem: #Kvantitet framför #kvalitet

När organisationer och myndigheter ska kartlägga arbetsmarknadsbehov sker det ofta genom kvantitativa metoder, som enkäter och kryssrutor. Resultatet blir statistik som visar att ”det råder brist på yrke X i region Y”.

Men det säger oss väldigt lite om vilken typ av kompetens som egentligen efterfrågas. Många av de yrkesbeteckningar som används bygger på gamla klassificeringar (t.ex. SUN- och SSYK-koder) som inte längre speglar dagens – eller morgondagens – arbetsliv. Yrkesroller förändras snabbt. Nya uppstår, gamla smälter samman, och det vi kallade ”undersköterska” eller ”IT-specialist” för tio år sedan är inte samma sak idag.

Därför behöver vi i mycket högre grad använda kvalitativa metoder.


#Kvalitativa metoder ger oss nyanser – och framtidsinsikt

För att förstå vad som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden behöver vi:

  • Genomföra# intervjuer med arbetsgivare om deras framtida strategier av den egna produktion av varor och tjänster samt tillhörande kompetensbehov i detalj – yrkeskompetenser.
  • Organisera# fokusgrupper med branschföreträdare för att få en samlad bild av trender och diskuterad underlag.
  • Göra case studies inom specifika sektorer och orter för att fånga lokala variationer.

Syftet är att förstå de förändringar som ännu inte syns i statistiken – till exempel #tekniksprång, nya arbetssätt, eller nya sätt att organisera verksamhet.

Stora organisationer har ofta kompetensförsörjningsstrategier kopplade till sina affärsplaner – men på många håll fortsätter man att ropa efter dagens yrkesroller, snarare än att planera för morgondagens behov. Det gäller även branschorganisationer som i brist på kvalitativ underlag har fel fokus.

Det leder oss till en avgörande fråga: Hur kan utbildningssystemet möta en framtid vi inte ens planerat för?


Tre nyckelbegrepp du måste förstå:

1. #Kompetensförsörjning – den långsiktiga strategin

Kompetensförsörjning är det övergripande arbetet med att säkerställa att rätt kompetens finns på rätt plats – både nu och i framtiden. Det kräver:

  • Omvärldsanalys: Vilka varor och tjänster kommer vi producera? Hur påverkar ny teknik, digitalisering och outsourcing våra behov? Hur ser framtidens produkter ut ?
  • Strategisk planering: Vad kan vi utveckla själva? Vad behöver vi i samverkan med det offentliga utbildningssystemet?
  • Proaktivt ansvarstagande: Att ta eget ansvar, inte bara efterfråga – hur skicklig gör vi vara egna anställda inför framtidens behov ?

Exempel: En kommun som planerar för att säkra tillgången till sjuksköterskor de kommande 20 åren genom att arbeta med utbildningssystemet, arbetsmiljö, förmåner och målgruppsanalyser. Och viktigast av allt försöker sätta fokus vilka faktiska yrkeskompetenser behövs om 20år i en allt mera digitaliserad värld och hur utvecklar vi den egna organisationen i detta lärande.


2. #Arbetsmarknadens behov – det breda samhällsperspektivet

Det här handlar om vilka kompetenser som samhället i stort behöver – för att olika branscher, sektorer och regioner ska fungera.

  • Makroperspektiv: Här analyseras hela arbetsmarknaden – vilka företag finns, var finns de, och hur ser demografin ut?
  • Drivkrafter: Teknikutveckling, konjunktur, globalisering och politiska beslut påverkar.
  • Underlag: Arbetsmarknadsbehovet måste bygga på verkliga, strategiska analyser från verksamheter som jag beskriver ovan – annars blir det fel riktning på utbildningssatsningarna.

Exempel: Ett stort behov av IT-specialister i Sverige – men här krävs fördjupning: Vilken typ av IT-kompetens? Krävs svenska språket? Ska tjänsterna finnas i Sverige eller kan de outsourcas? Det finns många frågor…………………


3. #Anställningsbehov – det akuta nuläget

Det mest konkreta begreppet: Hur många personer, med vilken kompetens, behöver en viss arbetsgivare anställa inom en viss tid?

  • Mikroperspektiv: Vad behöver vi nu – och varför?
  • Kvalitativt fokus: Vilken typ av kunskap och kompetens behövs – inte bara ett yrkestitel.
  • Personalstrategi: Hur attraherar vi rätt personer, och hur organiserar vi oss så vi blir attraktiva som arbetsgivare?

Exempel: Ett äldreboende som behöver tre undersköterskor inom tre månader – men där rätt person kan innebära helt olika kompetens beroende på behovet (äldreomsorg, demens, psykiatri etc.).


Sammanfattning: Tre nivåer, tre perspektiv

BegreppPerspektivFokusTidshorisont
KompetensförsörjningStrategisktRätt kompetens för framtiden, i det enskilda företaget – branschenLångsiktigt
Arbetsmarknadens behovSamhällsnivåVad hela arbetsmarknaden efterfrågarMedel–lång sikt
AnställningsbehovOrganisationenivåHur många behövs – och vad ska de kunna?Kortsiktigt

Tre uppmaningar till arbetsgivare och utbildningsaktörer:

  1. Sluta ropa – börja planera. Varje företag bör göra en strategisk noggrant kompetensanalys istället för att jaga efter gamla yrkesroller.
  2. Arbeta tillsammans med utbildningssystemet. Sätt er ned och skapa gemensamma lösningar – inte kravlistor på antal platser. Kan det vara så att man med en lärlings anställning till vuxna kan rekryterar flera sökande till olika yrken ( Lite orimlig med hög studielån för ett yrke som inte betala tillbaka) särskild om du har har familj och vill byta…………….Eget ansvar ?
  3. Tänk framtid – inte bara nutid. Utbildningar och satsningar bör förbereda för övermorgons behov, inte bara för det vi tror vi behöver idag.
  4. Tänk den som väljer ett yrke på gymnasiet idag 2025 ( 15 års ålder) ska vara anställningsbar fram till 2080 när vederbörande ska går i pension med 70 års ålder. Den ska samtidigt även orkar att jobbar så länge……………………..
  5. Att skapa bristfällig underlag och ser bara på nuet – är ett brott mot samhället – som ska tar ansvar för dessa som står utanför arbetsmarknaden p.g.a av man hade fel fokus på kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov.

Om vi vill ha en välutbildad arbetskraft med rätt kompetenser – ”Just in time” – måste vi bli bättre på att förstå vad vi faktiskt behöver. Förmåga att ta till sig nya kunskaper och kompetenser är mera avgörande än att kunna ” göra ett yrkesprov” med ett visst antal produkter som man har övat på länge. (Dessa ska man bara titta och smaken bedömdes inte.) Inte bara idag, utan även om fem, tio och tjugo år. där man arbetar med nya tekniker och produkter. Alla inblandade har ett mycket stort ansvar själva – inte bara staten – som är beroende av kvalitativa framtidsinriktade underlag.



Den unga generation är nyckeln till framgång och enligt OECD är Sverige bland det bäst rustade för framtiden.

Arbetsmarknadspolitik, Utbildningspolitik Posted on mån, december 16, 2024 14:28

Jag är stolt över det svenska skolsystemet och för det kompetenser som den lär ut och som ger redskap för livslångt lärande. Tack att ni finns Svenska ungdomar och unga människor som har utvecklat dessa förmågor som gör vart samhälle till vinnare i en framtid som förändras allt snabbare. Ni är framtiden och ni bör vara förebilder för den äldre generationen, särskild politiker. Detta trots att ni ofta framställs som lata och ointresserade av att lära sig, som är en återkommande debatt i media, och det finns säkerligen flera retoriska grepp till varför detta fokus existerar. Skolan och Utbildning skapar rubriker och ger Politikerna lätta poäng. Men det ni och era kunskaper, färdigheter och särskild kompetenser är nyckeln till vår samhällets framgång även i framtiden. Ni behövs för den transformation som vi har framför oss, och ni har tydligen tillägnad ER enligt OECD analys i det svenska utbildningssystemet. Visst finns det varningstecken där särskild den psykiska ohälsa som politiken bör har som huvudfokus – inte Pärm eller Skärm.

Men varför är vi i allmänhet så negativa till Er.

  1. Kulturella och samhällsförändringar
    Många äldre generationer upplever att ungdomar idag har det lättare tack vare teknologiska framsteg och välfärdssystem. Det kan skapa en kontrast där unga ses som ”mindre drivna” jämfört med tidigare generationer som kanske behövde kämpa hårdare för att nå framgång.  Det glömmer oftast bort den oerhörda stressen ni idag upplever i dagens kunskapskvarn ( som innehåller ju mycket mera än era föräldrars). Den stora Psykiska ohälsa kommer jo som en brev på posten när Ert liv styrs redan från förskolan av en läroplan. Kraven på Er är så otrolig mycket större både från föräldrar, samhället och Er själva. Dagens ungdomar är tack och lov är mera självständig och tänker mera på sig själva och sin utveckling ( ni har höga krav på Er själva som även skapa stress), samtidigt ni har mera tillgång till relevant information som tidigare. Ungdomar idag värdesätter därav balans mellan arbete och fritid, det behöv för att överleva. Istället för att följa traditionella 9–5-jobbstrukturer söker de flexibilitet och möjlighet att kombinera karriär med personliga intressen och hälsa. De är mer benägna att välja arbetsgivare som erbjuder distansarbete, flextid och goda arbetsvillkor.
  2. Medias roll att skapa debatt
    Media tenderar att lyfta fram negativa stereotyper och kontroversiella ämnen eftersom de genererar klick, tittarsiffror och engagemang. Att framställa ungdomar som lata eller oengagerade kan väcka starka känslor, särskilt hos äldre läsare och tittare. Allt har inte varit bättre förr – utan många äldre har sin utgångspunkt från sin ungdomstid särskild politikerna. Hur kan man fokuserar på från ”SKÄRM till PÄRM” – istället för att skapa en symbios av båda delar. Man fokuserar på mera på misslyckande än att lyfta det positiva – som denna generation tillför samhället. Även att göra grundliga analyser är en brist i mediahanteringen ……………
  3. Skolresultat och arbetsmarknad
    Sverige har sett en nedgång i internationella studieresultat, såsom PISA-undersökningar, vilket ofta kopplas till ungdomars ”brist på disciplin”. Samtidigt möter unga en arbetsmarknad som ställer höga krav, vilket ibland leder till en bild av att unga inte ”kan tillräckligt”. Arbetsmarknaden har krav utifrån nutid och tänker inte på anställningsbarhet och i framtiden. Att det inte väljer traditionella yrken, utan mera intresserade av det nya yrkesområden är självklart – det speglar mera det egna intressen och vart man ser sig i framtiden. Samtidigt som företag i den ”gamla” arbetsmarknaden inte har haft förmåga att attraherar ungdomar. Många ungdomar lockas idag av yrken inom teknik, media, entreprenörskap och andra moderna branscher som framstår som mer #innovativa och #prestigefyllda. Traditionella yrkesområden kan uppfattas som ”gamla” eller mindre attraktiva, särskilt i ett samhälle där framgång ofta associeras med högre utbildning och kreativa karriärer. Även genom man erhåller fakta runt arbetsmiljö och hälsotal för många yrken – gör att man väljer bort vissa yrkesområden. Svenska skolan lyckas med sitt uppdrag enligt skollagen det visar OECD analys – trots det stora förändringar i sammansättning av samhället. ENLIGT SKOLLAGEN 4 § ska

 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Enligt OECD nya mätningar ligger vi högst till i områden som inte kan mätas av PISA, spännande att ser även på skillnader mellan generationer…………………………………Det har inte varit bättre förr, och kanske förklarar en del av den höga arbetslösheten bland 50 plus.

Här ligger vi ju i #världstoppen – men man ser även hur det äldre generationer inte har förmågan att tillgodogöra sig Livslångt #lärnde.

Är kritiken rättvis mot var unga generation ?

Forskning visar att många ungdomar är kreativa, engagerade och medvetna om samhällsfrågor som klimat, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Kritiken kan därför ibland vara överdriven eller baserad på fördomar.

Det kan vara värdefullt att ifrågasätta varför media så ofta väljer att lyfta dessa negativa narrativ och istället ge plats åt nyanserade berättelser om unga som tar initiativ och gör skillnad.

Särskild när man ser på OECD ovanstående nya mätning några år efter utbildningen – det inte det unga som är ett hinder till förändring och utveckling av framtiden utan det äldre………..

Det är viktigt att inte generalisera. Det finns många 50+ ledare som är innovativa, anpassningsbara och skickliga på att bygga broar mellan generationer. Problemet ligger ofta inte i åldern i sig utan i en ovilja att förändras och lära sig nytt – något som kan förekomma i alla åldersgrupper. Detta lyfts även i OCED rapport ovan – ser uppdelning av dessa kompetenser i ålder. Det är inte åldern som är det största hindret, utan förmågan (eller oviljan) att anpassa sig till förändringar och nya trender. Företag behöver arbeta aktivt med att skapa en inkluderande kultur där både unga och äldre kan bidra med sina unika perspektiv. När ålder och erfarenhet kombineras med ungdomlig energi och kreativitet kan detta bli en kraftfull drivkraft för utveckling. Kanske den så kallade Björklundska ” Flumskola” – har inte varit så dum – när man ser OECD rapporten – Det Learning Outcome som räknas inte delmålen som i PISA. Vi ser nedan särskild länder som är på väg att tappar mark och ekonomisk kraft där befolkningen inte har den inställning till livslångt lärande, lära om och lära nytt. Från toppen i VD stolen till ner i produktionen……

https://www.oecd.org/en/publications/oecd-skills-outlook-2023_27452f29-en.html



Politiken ska inte blanda i sig i skolan

Politik, Uncategorised, Utbildningspolitik Posted on tis, november 12, 2024 08:25

Politiken som ” orsak ” bakom flytten från Yrkesprogrammen. Nu väntas flera nya beslut i skolväsendet som kan ger samma resultat när politiken inte tänker till och ser verkligheten framåt – samt inte gör riskanalyser. Den politiska styrningen av politiker och sina partier måsta upphöra – skolan och utbildning ör för viktig att blir en arena för partipolitiska käpphästar och populistiska beslut. En lärare har idag nästan en lika lång utbildning som en läkare – inte förskriver politiken till läkare hur man ska behandlar en patient……………….

Vad hände egentligen 2011

Önskan att skilja på yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar och att inte ge yrkesprogram automatiskt grundläggande högskolebehörighet kom framför allt från regeringen och utbildningspolitiska beslutsfattare under de åren.

Den största delen av detta beslut togs i samband med den gymnasiereform som trädde i kraft 2011, och specifikt var det en del av reformen som lanserades av den dåvarande Alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt, där Jan Björklund, som då var utbildningsminister, var en central figur.

Huvudsakliga drivkrafter bakom beslutet: Jan Björklund och Folkpartiet (nuvarande Liberalerna): Jan Björklund och Folkpartiet (nu Liberalerna) var starka förespråkare för att göra utbildningssystemet mer tydligt differentierat mellan de vägar som ledde till högre utbildning och de som förberedde för

arbetsmarknaden. Björklund betonade vikten av att ha en tydlig arbetsmarknad för elever som gick yrkesprogram och ville att högskolebehörighet skulle vara förbehållen de elever som gick de högskoleförberedande programmen. Hans idé var att elever på yrkesprogram skulle kunna komplettera sina studier om de ville läsa vidare på högskola, men att de inte automatiskt skulle ha behörighet från början.

Utbildningspolitiska idéer: En viktig del av den utbildningspolitiska debatten vid den här tiden handlade om att öka kvaliteten på både yrkesutbildningarna och de högskoleförberedande programmen. Målet var att yrkesutbildningarna skulle ge en starkare arbetsmarknadsförberedelse, och att högskoleutbildningarna skulle vara mer specialiserade och förberedande för akademiska studier. Genom att inte ge yrkesprogrammen grundläggande högskolebehörighet ville man göra det tydligt att dessa två utbildningsvägar skulle vara mer åtskilda, och att de som ville läsa vidare på högskola skulle behöva uppfylla vissa akademiska krav.

Politisk ideologi om utbildningens syfte: En central ideologi som låg bakom beslutet var också tanken att yrkesutbildning och akademisk utbildning skulle vara separata och ha olika syften. För yrkesprogrammen ville man ha en starkare fokus på att eleverna skulle förberedas för yrkeslivet direkt, och inte blandas ihop med den akademiska världen. Samtidigt ville man ge möjlighet för elever på yrkesprogram att komplettera och nå högskolebehörighet om de senare ville vidareutbilda sig.



Nästa »