Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Stackars 16- åringar ungdomar

NPM, Politik, Trender och Framtiden Posted on tis, februari 06, 2024 19:12

Just nu är tiden för Gymnasievalet igen, ett ”helvete” skapad från vuxna för ungdomar som är på väg att blir vuxen – och i detta ålder har många utmaningar på det personliga planet – att blir sig själv att blir vuxen i ett samhället som alltmer blir diffus och osäker. Företagen skriker efter arbetskraft – och vill tillsammans med staten nästan tvinga Dig att väljer ett yrkesprogram – för att det kan upprätthålla sin produktion och enligt marknadsekonomin växer.  Medans du som 16 åring knappt vet vem Du är själva – och nu ska göra ett val som påverkar Dig det närmasta åren eller kanske hela livet. Alla branscher tävlar med varandra i sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tycker att tävlingar är nonplusultra ( men det har haft motsatt effekt det sista 10 åren). Vem ska man lita på alla lovar Guld och gröna skogar – men visar ej upp viktiga parameter som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livs ålder (slit på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter……………se tidigare blogginlägg.

Blir glad när jag ser på vara Certifierade utbildningarnas marknadsföring – där äkta lokala och regionala företag är delaktiga och är ärliga sina berättelser om möjligheter och även utmåningar, samt visar att utbildningen bygger på samarbete mellan skolan, lärare och företrädare för den lokala branschen……….

Vad är Gymnasieskolans uppdrag egentligen enligt GY 11

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i sam­hället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demo­kratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför vik­tig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhål­landen och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.

Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.

Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därige­nom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsätt­ningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla be­tydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt för­hållnings­sätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och samman­hang, bland annat i pornografi.

Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande.

Mycket av det som ska läras ut  på gymnasiet– skulle 16 åringar behöver redan veta när det gör sitt val av programmen. Att det kan göra ett medveten val. Nu väljer man oftast utifrån sociala och kulturella skäl utifrån påverkan från föräldrar, kompisar eller någon närstående.  Studie och Yrkesvägledning ska ju hjälpa med det ska ju vara opartisk och stödjer ungdomar i sitt val – inte påverka.

Ungdomsarbetslösheten är ju mycket låg i Sverige – om du klarat gymnasiet – så visst lyckas ungdomar med sitt val – särskild om man håller sig ” alla dörren öppet”. Och det flesta drivs på gymnasiet och har rolig – man är ju bara en gång ung i livet.

Men arbetsmarknaden behöver ju arbetskraft – och inte är nöjd med att bara trygg 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram och därav försörjer företagen med arbetskraft– i snitt i OECD är det 26 %  i Japan 13 %. Just är utbildningarna främsta uppgift att försörjer arbetsmarknaden med arbetskraft – är arbete – livet……………………Nja idag krävs det lite mera för att man ska tar ett yrke eller anställning – tack och lov.

Vad skulle man behöva ändra först – låt alla går ett basgymnasiet – antingen 3 år – med högskolebehörigheten – där den som vill kan redan efter 2 år väljer vissa linjer, men att man även kan göra det efter 3 år.  Via att alla företag på arbetsmarknaden erbjuder sommarjobb för dessa ungdomar kan man marknadsföra sina branscher inför valet av inriktningen. I 18 eller 19 års ålder blir valet mera medveten och man kanske har lättare att tar till sig alla möjligheter. Det blir även ” billigare” för kommunerna – ärlig talat – erhåller man ett ekonomi eller juristjobb efter man har läst Ekonomiprogrammet………eller vad blir man på samhällsprogrammets inriktningar…………..”

Och ni som ropar efter LÄRLINGSprogrammen – ser i Tyskland Schweiz – som har stora problem ingen söker – utifrån samma anledning som vi i Sverige – men där nuförtiden många läser till ett yrkes via lärling efter man har tagit högskolebehörigheten/ Abitur – där tiden är bara 15 månader istället för 36 och under betalning. Det företagen själva som ordnar detta – utanför skolsystemet.



Jag är nog lite konstig –

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on mån, januari 08, 2024 14:01

Vänner, Arbetskamrater, kollegor och andra som man umgås med.

Många anser att jag är lite konstig – eller är inte den som pratar mycket om mitt privatliv och är med på alla tillställningar ”AW” efter jobbet. För mig är jobb eller arbete en sysselsättning som ska ger mig mervärde eller berikar mitt liv. Därav upplevs jag gärna som lite ”jobbig” – ifrågasättande, utmanande och en som hela tiden vill utvecklas vidare, och därmed avstår från en del sociala aktiviteter.

Men samtidig på mina gamla dagar ger tillbaka något till yngre eller till organisationen, man har ju varit med på en hel del i livet. För att kunna ger något vidare eller hämtar in andra preferenser och synpunkter – är det viktig för mig att kunna skilja på olika sfärer. Arbetsplatsen är en plats, Privatlivet är en annan och att söker sig till kloka personer utanför dessa två sfären är särskilt viktig. Även i det privata kan jag vara jobbig – hjärnan är ju igång direkt när man vaknar på morgonen – medan andra behöver en längre starttid.

Som gammal kock har jag tidigare i mitt liv följd andra kockar, deras böcker, ätit deras mat och följd deras tankar……..kanske lite förmycket, jag hade nog för mycket ”kockperspektiv” som företagare på gott och ond. Jag kom i underfund att när jag breddade mina intressen och även läste vidare på högskolan – undrade jag mer och mer ”VARFÖR gör jag på detta viset ” ……………Resultat är att man är alltid en produkt av sin sociala omgivning. Social konstruktivism är en idé som säger att samhället och våra uppfattningar om världen skapas i samspel med andra människor. Det är ett perspektiv inom samhällsvetenskapen som handlar om hur vi människor skapar och tolkar vår förståelse av samhället och världen omkring oss. Enligt socialkonstruktivismen är våra uppfattningar om till exempel könras och samhälle resultatet av vår interaktion med andra människor och vår sociala miljö.

Det innebär att våra erfarenheter och sociala sammanhang påverkar hur vi ser på världen och agerar utifrån vår förståelse. Det här perspektivet avvisar idén om att det finns en objektiv sanning eller verklighet som existerar oberoende av vår uppfattning av den. Istället menar social konstruktivism som vetenskaplig teori att kunskap skapas i sociala sammanhang med den förståelse det givit oss av verkligheten, snarare än att den upptäcks på ett objektivt sätt utan någon förförståelse. Vi lär oss av varandra att förstå världen vi lever i, inte tvärtom.

När jag uppfattade ovan har jag aktiv sökt mig det sista tjugo åren i min information inhämtning och möten gärna till andra omgivningar än den som man befinner sig som vanlig ”ARBETE och HEMMET”.  Bara orden ”här tänker vi lika” ” så här har vi alltid gjord” och avsaknaden att ifrågasätta sig själva – är en mardröm för mig, det betyder lika med tillstånd, lathet att förändra och utveckla.

Jag har kommit så långt – att jag visst en duktig kock – men att jag skulle aldrig kunna skapa ett underlag vad man i detta yrket ska kunna idag och i framtiden – förutom en liten bas. Så mycket har ändrat till det positiva – men så lite har ” styrdokumenten” tagit hänsyn till omvärldens förändringar. För många trampar i gamla spor och uppfattningar – typisk skråväsendet.



Politiker – vem lyssnar dessa folkvalda på

Politik, Trender och Framtiden Posted on tor, december 28, 2023 10:20

En klok person uttryckte sig för mig så här för länge sedan – en politiker blir i en demokrati vald av vanligt folk. Hen är knuten till politiska parti som sätter hen på en valbar plats i valet. Denna person har en ideologisk grund och driver vissa frågor som denne parti anse är den rätta för folket. Blir denna politiker vald så står denna i tacksamhetsskuld till partiet (plats och lön säkrad) och stödjer alltid denna partilinje annars blir man inte omtyckt eller riskerar sin plats vid nästa val. Så fint så bra – detta gäller både riksdag, landsting och kommunerna.

Nu lever vi i en snabb föränderlig värld – där även det politiska partier måste ändra sina ståndpunkter och policys utifrån aktuella händelser. Det vad som gäller förre valet behöver ju inte gäller efter valet. Det jag funderar nu – HUR tar man ställning till förändringar och vem lyssnar dessa politiker på efter valet.

I en välfungerande demokrati – skulle politikerna gå tillbaka till sin valkrets och lyssnar på sina väljare och medborgare – inhämta synpunkter och information, men i verkligheten lyssnar partierna och deras politiker nästan enbart lobbyorganisationer, mediaprofiler eller sina egna ”tankesmedjor”. Dessa politiker som sitter i ett utskott och även det politisk tillsatta tjänstemännen i departementen är särskild utsatta för påverkan genom att det sitter närmare besluten. Sedan man har tagit bort i Sverige tjänstemannaansvar finns det inte något ” sista ansvar längre”. Det även ganska jobbig att deltar i alla möten, seminarier och andra arenor – som har alltid en agenda – att påverkar politikerna så det gör rätt ” utifrån” dessa påverkansorganisationer – lobbyisternas egen agenda. Men det viktig även för politiker att synas i dessa forum, man vet ju aldrig när man behöver ett reträttjobb som rådgivare, konsult eller så fint ”dörröppnare”. Att tar bort tjänstemannens ansvar har ju alla varit överens. Da blir det lättare att styra och påverka myndigheternas tjänstemän ”i rätt riktning”.

Är det så att det inte medborgarna som väljer politikerna som styr eller påverka politiken efter ett val  – utan dessa politiker går i koppel för den jättestora och snabb växande lobbyismindustri?  Där finns i alla verksamheter nu strateger, politiska avdelningar som har till sitt huvudsyfte att tar fram underlag som gynnar den egna organisationen för att med denna kunna påverka alla politiker. Sverige är ju en relativ litet land – i denna ankdamm där alla ” känna” och beroende av varandra möts man i olika forum nästa dagligen. I denna elitära ankdamm finns det kanske 5000 personer inkl. politikerna, det där man sätter agendor och bestämmer vad som är det bästa för landet. För denna grupp är dörren öppen för att driva sin agenda och frågor, och det är organisationer med störst resurser eller hållhakar på beslutsfattare som har mest påverkan. Där står vi vanliga, snälla och lydiga medborgare långt ifrån makten, kanske man skulle göra som franska bönder och folket – protesterar mera eller strejkar……(men vi har ju var svenska modell som bygger på samförstånd som i sin tur bevakas av ”organisationer som är språkrör” ).

Ni vet med NATO gick det väldigt snabbt utan diskussion med oss väljare (en fråga om liv och död). För EURO hade vi en folkomröstning (handlade ju bara om ekonomi).

Vilken påverkan har vi medborgare egentligen?  Är vi bara röstkött på valdagen – matad med allahanda löften som sällan blir verklighet?  Har vi som är väljare mera makt än alla lobbyorganisationer som har direkt tillgång till alla beslutsfattare?  Hur ser det ut i Europa EU – där det finns ännu mera lobbyorganisationer från olika länder – som påverkar det politiska besluten – långt borta från vanliga människors vardag. Där handlar det inte om en ankdamm längre som i Sverige ( där vi vet vilka som ingår) utan där är det ett hav av kända och okända aktörer).

Utifrån mitt perspektiv – kommer vi allt längre bort från en Demokrati där folket styr – vi duger som röstkött på valdagen. Men oberoende av vad vi väljer, kommer landet styras av lobbyorganisationer, mediakonstellationer och politiker som sällan har kontakt med verkligheten hos vanligt folk, men där alla ingår i ankdammen av 5000 personer – dessa som har tolkningsföreträde.

Tänk om varje politiker skulle istället för att går bara i partikoppel och följer lobbyisternas föreskriva väg gör så här

Vad är det bästa för landet och för medborgarna i mitt valkrets – innan hen fattar sitt beslut – och hämtar in info och synpunkter från folket hen företräder.



Nästa »