Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Stackars 16- åringar ungdomar

NPM, Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, februari 06, 2024 19:12

Nu är det återigen dags för gymnasieval, en utmaning skapad av vuxna för ungdomar på väg in i vuxenlivet. I denna ålder möter många personliga utmaningar – att hitta sig själva och bli vuxna i ett samhälle som blir allt mer diffust och osäkert. Företag ropar efter arbetskraft och vill, tillsammans med staten, nästan tvinga dig att välja ett yrkesprogram för att upprätthålla sin produktion och tillväxt enligt marknadsekonomin. Som 16-åring vet du knappt vem du är, och nu ska du göra ett val som påverkar de närmaste åren, kanske till och med hela ditt liv. Alla branscher tävlar med varandra med sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tror att tävlingar är det ultimata, men det har haft motsatt effekt de senaste tio åren. Vem kan man lita på när alla lovar guld och gröna skogar men inte visar upp viktiga parametrar som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livslängd (slitage på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter… se tidigare blogginlägg.

Jag blir glad när jag ser marknadsföringen för våra certifierade utbildningar, där äkta lokala och regionala företag deltar och delar sina ärliga berättelser om möjligheter och även utmaningar, samt visar att utbildningen är ett samarbete mellan skolan, lärarna och representanter för den lokala branschen.

Gymnasieskolans uppdrag enligt GY 11 är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för eleverna att tillägna sig och utveckla dessa kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande individer som aktivt deltar i och bidrar till yrkes- och samhällslivet. Den ska även bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolans uppgift är att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för arbete och deltagande i samhället. Skolan ska förmedla beständiga kunskaper som bygger på grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Eleverna ska kunna navigera och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det är viktigt att de kan finna, tillägna sig och använda ny kunskap. Eleverna ska öva på att tänka kritiskt, granska information och förhållanden och förstå konsekvenserna av olika alternativ, vilket närmar dem till ett vetenskapligt förhållningssätt och arbetsmetod.

Skolor bör aktivt främja jämställdhet och förmedla lika rättigheter, möjligheter och ansvar för både kvinnor och män. Eleverna ska genom undervisningen få kunskap om könsroller och dess inverkan på livsval och förhållanden. Detta bidrar till elevernas förmåga att kritiskt analysera normer, värderingar och strukturer som kan begränsa individers makt över samhället och deras egna liv.

Det är skolans ansvar att regelbundet integrera frågor om sexualitet, samtycke och relationer i utbildningen. Detta ska stödja elevernas hälsa och välbefinnande och stärka deras förmåga att göra medvetna val. Skolan ska också hjälpa eleverna att förstå sina egna och andras rättigheter och betydelsen av samtycke i sexuella relationer. Utbildningen bör kritiskt granska maktstrukturer relaterade till kön, samt hedersrelaterat våld och förtryck. Eleverna bör även uppmuntras att kritiskt reflektera över hur relationer och sexualitet presenteras i olika medier, inklusive pornografi.

Studierna syftar till att stärka elevernas grund för kontinuerligt lärande. Arbetslivets förändringar, digitalisering, teknisk utveckling, internationalisering och miljöfrågornas komplexitet kräver nya kunskaper och arbetssätt. Skolan bör främja elevernas kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och deras förmåga att omsätta idéer i praktiken samt lösa problem. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, ansvarstagande och förmågan att arbeta självständigt och i grupp. Skolan bör också främja kunskaper och attityder som gynnar entreprenörskap, företagsamhet och innovativt tänkande, vilket kan öka elevernas framtida arbetsmöjligheter. I en digitaliserad värld är det viktigt att skolan bidrar till elevernas digitala kompetens och förståelse för digitaliseringens inverkan på individen och samhället.. Varje elev bör få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik samt att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den. Detta innebär att kunna se möjligheter, förstå risker och värdera information. Kunskaper och förhållningssätt som är kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande är avgörande för elevernas förmåga att fungera i arbetslivet, samhället och vidare studier. Skolan bör också främja elevernas kommunikativa och sociala kompetens, samt vara uppmärksam på frågor om hälsa, livsstil och konsumtion. Dessutom bör skolan ge eleverna möjligheter att regelbundet utöva fysisk aktivitet.

Utvecklingen inom arbetslivet kräver gränsöverskridande samarbeten mellan olika yrkesområden och medvetenhet om både egen och andras kompetens. Detta leder i sin tur till krav på förändrade arbetsmetoder och organisationsstrukturer i skolan.

Det etiska perspektivet är viktigt för många frågor som diskuteras i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen bör inkludera detta perspektiv för att ge en grund och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden och ansvarsfullt beteende mot sig själva och andra.
Miljöperspektivet i undervisningen bör ge eleverna insikter som gör att de kan bidra till att förhindra skadlig miljöpåverkan och utveckla ett personligt förhållningssätt till omfattande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör också belysa hur samhällets funktioner och vårt levnadssätt kan anpassas för en hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är avgörande för att förstå den egna verkligheten inom en global ram och för att bygga internationell solidaritet. Utbildning i olika ämnen bör ge eleverna insikter om Europeiska unionen och dess roll för Sverige, samt förbereda dem för ett samhälle med ökande gränsöverskridande kontakter. Det internationella perspektivet bör även främja utvecklingen av elevernas uppskattning för kulturell mångfald i landet.

Det historiska perspektivet i utbildningen bör fördjupa elevernas förståelse för nutiden och förbereda dem för framtiden. Utbildningen bör även främja en förståelse för kunskapens relativitet och förmågan till flexibelt tänkande.

Mycket av det som eleverna ska lära sig på gymnasiet bör redan vara känt av 16-åringar när de gör sitt programval, så att de kan göra ett medvetet val. För närvarande baseras valet ofta på sociala och kulturella faktorer, påverkat av föräldrar, vänner eller andra närstående. Studie- och yrkesvägledningen bör hjälpa till med detta och vara opartisk, samt stödja ungdomarna i deras val utan att påverka dem.

Ungdomsarbetslösheten är mycket låg i Sverige för de som har avslutat gymnasiet, så ungdomar lyckas ofta med sina val, särskilt om de håller alla dörrar öppna. De flesta är motiverade i gymnasiet och har roligt – man är trots allt ung bara en gång i livet.

Arbetsmarknaden kräver arbetskraft, och det är inte tillräckligt att endast 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram för att förse företagen med arbetskraft – i OECD-länderna är snittet 26 %, och i Japan endast 13 %. Utbildningarnas huvuduppgift är att förse arbetsmarknaden med arbetskraft, men arbete är inte allt i livet. Idag krävs det mer för att man ska välja ett yrke eller en anställning, vilket är positivt.

För att möta dessa behov bör förändringar övervägas – exempelvis att alla elever går ett grundläggande gymnasium i tre år med möjlighet till högskolebehörighet. De som önskar kan efter två år välja specifika inriktningar, men det bör även vara möjligt efter tre år. Genom att företag erbjuder sommarjobb kan de marknadsföra sina branscher inför elevernas val av inriktning. Vid 18 eller 19 års ålder blir valet mer medvetet, och eleverna kan lättare ta till sig alla möjligheter. Detta kan också innebära lägre kostnader för kommunerna. Ärligt talat, får man ett jobb inom ekonomi eller juridik efter att ha studerat på Ekonomiprogrammet? Och vad leder inriktningarna på Samhällsprogrammet till?

För er som efterfrågar LÄRLINGSprogram, se på Tyskland och Schweiz som har stora problem med att ingen söker. Det beror på samma orsaker som i Sverige, men där väljer många idag att läsa till ett yrke via lärlingsvägen efter att ha erhållit högskolebehörighet/Abitur. Där är utbildningstiden endast 15 månader istället för 36, och detta sker med lön. Det är företagen själva som arrangerar detta, utanför det formella skolsystemet.



Jag är nog lite konstig –

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on mån, januari 08, 2024 14:01

Vänner, Arbetskamrater, kollegor och andra som man umgås med.

Många anser att jag är lite konstig – eller är inte den som pratar mycket om mitt privatliv och är med på alla tillställningar ”AW” efter jobbet. För mig är jobb eller arbete en sysselsättning som ska ger mig mervärde eller berikar mitt liv. Därav upplevs jag gärna som lite ”jobbig” – ifrågasättande, utmanande och en som hela tiden vill utvecklas vidare, och därmed avstår från en del sociala aktiviteter.

Men samtidig på mina gamla dagar ger tillbaka något till yngre eller till organisationen, man har ju varit med på en hel del i livet. För att kunna ger något vidare eller hämtar in andra preferenser och synpunkter – är det viktig för mig att kunna skilja på olika sfärer. Arbetsplatsen är en plats, Privatlivet är en annan och att söker sig till kloka personer utanför dessa två sfären är särskilt viktig. Även i det privata kan jag vara jobbig – hjärnan är ju igång direkt när man vaknar på morgonen – medan andra behöver en längre starttid.

Som gammal kock har jag tidigare i mitt liv följd andra kockar, deras böcker, ätit deras mat och följd deras tankar……..kanske lite förmycket, jag hade nog för mycket ”kockperspektiv” som företagare på gott och ond. Jag kom i underfund att när jag breddade mina intressen och även läste vidare på högskolan – undrade jag mer och mer ”VARFÖR gör jag på detta viset ” ……………Resultat är att man är alltid en produkt av sin sociala omgivning. Social konstruktivism är en idé som säger att samhället och våra uppfattningar om världen skapas i samspel med andra människor. Det är ett perspektiv inom samhällsvetenskapen som handlar om hur vi människor skapar och tolkar vår förståelse av samhället och världen omkring oss. Enligt socialkonstruktivismen är våra uppfattningar om till exempel kön, ras och samhälle resultatet av vår interaktion med andra människor och vår sociala miljö.

Det innebär att våra erfarenheter och sociala sammanhang påverkar hur vi ser på världen och agerar utifrån vår förståelse. Det här perspektivet avvisar idén om att det finns en objektiv sanning eller verklighet som existerar oberoende av vår uppfattning av den. Istället menar social konstruktivism som vetenskaplig teori att kunskap skapas i sociala sammanhang med den förståelse det givit oss av verkligheten, snarare än att den upptäcks på ett objektivt sätt utan någon förförståelse. Vi lär oss av varandra att förstå världen vi lever i, inte tvärtom.

När jag uppfattade ovan har jag aktiv sökt mig det sista tjugo åren i min information inhämtning och möten gärna till andra omgivningar än den som man befinner sig som vanlig ”ARBETE och HEMMET”.  Bara orden ”här tänker vi lika” ” så här har vi alltid gjord” och avsaknaden att ifrågasätta sig själva – är en mardröm för mig, det betyder lika med tillstånd, lathet att förändra och utveckla.

Jag har kommit så långt – att jag visst en duktig kock – men att jag skulle aldrig kunna skapa ett underlag vad man i detta yrket ska kunna idag och i framtiden – förutom en liten bas. Så mycket har ändrat till det positiva – men så lite har ” styrdokumenten” tagit hänsyn till omvärldens förändringar. För många trampar i gamla spor och uppfattningar – typisk skråväsendet.



SVENSKAR och SKATTER ett stormig kärleksförhållande

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, oktober 06, 2023 09:04

Skatter – något som sitter i generna hos många i vart land – kanske ett hobby.

Läste idag att en bransch förordar att sänka Flygskatten när SAS nu såld utomlands. V och MP vill öka skatter för att finansiera sina budgetmål – där är Bankskatten en retorisk fråga. S – höjer landstingsskatten i Stockholms län och kommunalskatten i Stockholm för att finansiera underskott. Gamla moderater vill sänka skatten till varje pris, oberoende hur statens finanser ser ut i sin helhet, är missnöjda med regeringen som sparar. Alla har sina historiska käpphästar – dom enda tycker att staten och kommun ska ansvarar för allt bekosta alla käpphästar – dom andra att staten ska bestämmer så lite som möjligt men ända betala för allt. Lägg därtill alla organisationer som lobbar för sina käpphästar – mera platser på utbildningarna, mera bidrag till utveckling, mera satsningar på dittan och dattan, mer privatiseringar, även här är sänkta skatter och avgifter prioritet– medan andra organisationer – vill har mer bidrag, mera resurser, utökade anslag och att staten och kommunerna ska finansiera deras verksamhet.

Det inte lätt att vara staten? Vad gör den egentligen? Det verkar som den gör för lite och har förmycket pengar ?

Det grundläggande är ju att staten inte har några egna pengar – utan är beroende av intäkter från företag, organisation och medborgare. Det intäkter som det offentliga har är SKATTER och avgifter. Ju mera skatt man tar in desto mera utgifter kan man bekosta. När det är några dåliga år kan staten även låna pengar för att genomföra satsningar eller bekosta underskott ( typ checkkredit). Vi i Sverige har en låg låneskuld i förhållande till många andra länder, vi har lärd oss av 80-90 talet – där vi har varit tvungen att tar tuffa beslut………Där vi haft under längre tid stora utgifter och mindre intäkter) .Andra länder har dessa tuffa beslut kvar eller hoppas att ” det räcker” att betala ränta och avgifter till dessa lån. Den någon som har sagt så rätt –” är du i skuld så är du inte fri ”

Man vad används pengarna till – jo inför varje val – lovar alla partier guld och gröna skogar – inte någon parti har gatt till val och säger ” vi ska ser över vad pengarna används till och om det är vettig att staten eller kommunen ska betala för detta ”……..da erhåller man inte några röster. Om man läser som jag gärna Riksrevisionen rapporter så finns det gott om utrymme för att ser över utgifterna, spara kostnader och effektiviserar statsapparaten. Men detta handlar ju om prioriteringar – som vi väljare röstar förr – eller inte.

Ett utgifts område är utbildning – vård och omsorg

  • Skattepengar finansierar att varje medborgare har en kostnadsfri utbildningsmöjlighet – rätt att utbilda sig. Man har även rätt till välfärdstjänster – Allt detta betala stat och kommun.

Det finns två syften eller vinnare på detta:

Företagen som erhåller välutbildad arbetskraft som det kan upprätthålla sin verksamhet, utvecklar och går med vinst och därmed betala skatt – om det är verksamma i Sverige och inte skattar någon annanstans. Dessa skatter betala även när arbetaren blir sjuk, sliten, förtidspensionerad, behöver vård eller behöver toppa sin utbildning – samt en statlig pension – med kollektivavtal erhåller man även pension från arbetsgivaren.

Staten som erhålla förhoppningsvis medborgare som vill jobbar – erhålla lön, betala skatt och inte behövs utnyttjar välfärdsstaten – backupsystem som finns beskriven ovan.

Ju flera som betalar skatt in i systemet både företag och medborgare desto mera resurser har staten att bekosta ovanstående system. Så ska det vara.

Svenskar och Skatter har alltid varit en hatkärlek – vi gör allt både företag och den enskilda för att ser till att man inte behöver betala så mycket skatt. Ordet skatteplanering är ett vedertaget begrepp. Uppfinningsrikedomen att jaga avdrag och hittar på skatte upplägg för att minska sin eller företagens skatt har utvecklas otrolig. Där är vi verkligen världsmästare………och ligger oftast före myndigheterna – en helt yrkeskår livnär sig på detta. Man kan säger det ett slags svenska hobbyverksamhet…….

På andra sidan klaga vi mer och mer att staten och kommunen bekostar för lite……det köar överallt i välfärden, för lite service, för stränga kontroller – myndigheter som är nitiska…… tänk bara att under några år har vi fatt över 1 miljon nya medborgare där många inte redo till betala in i systemet utan mera av en kostnadsfaktor.

Och vi blir aldrig nöjda – trots att skatterna har även med så kallad vänsterregeringar har sänkts otrolig – inte så mycket på arbete utan på kapital.

En gång till Skatter är statens och kommunernas enda inkomst förutom en lite det avgifter – det finns ingen pengarbinge någonstans i reserv. Utan systemet bygger på att alla via skatter tillför resurser till stat och kommun.

Ju fler som jobbar och inte behöver lever på bidrag – desto längre räcker pengarna. MEN detta verkar inte finnas i många debattörers medvetande, att allt inom värlfärden, utbildning etc. bekostas av skatteintäkter. Det din grannes lilla företag som betalar skatt och hans egna skatter som betalar ditt bidrag eller din utbildning. TACKSAMHET för det man erhåller från staten är låg – det finns många som ser det som en RÄTTIGHET att kräva och inte ser det som sin PLIKT att bidra. Det finns även många som tillfört mycket skatt under sitt arbetslivet till staten – och nu på sina äldre dagar är besviken att behöver lever på bidrag. För lite pengar in – och det vad som betalas ut ska delas till många fler.

Sedan är det annan fråga att man kanske bör ser över VAD staten egentligen ska betala – det kan ju inte vara så att den enda sida gör rätt för sig – medan den andra slösar med skattepengarna. Staten ska ju inte finansierar ditt liv och levnadsstandard eller även Ditt företag – förutom när du behöver hjälp. Du ska bidrar till stat och kommun – inte drar nytta av stat och kommun ( andra skattepengar), förutom det du har rätt till – utifrån det du har betalad in via din skatt. Har du inte betalad in skatt så kan du inte förvänta Dig något tillbaka.

Jag tror att vi alla behöver vara lite mera ödmjuk och inte alltid kräver allt från STAT och KOMMUN – utan skärpa sig och löser utmaningar själva med andra. DET finns gott om jobb – lite skärpning och du har en inkomst där du kan bidrag till samhället och senare dra nytta av detta. Även företagen bör tänka till i stället för att ropa – ser över VAD man har för utmaningar och försöka vara kreativ och löser dessa. Att vara företagare är ju att vara kreativ – man tar risker – som kan ger stora inkomster och rikedom – men förluster – det är kärnan.

” FRÅGAN INTE vad STATEN ska göra för DIG – utan vad DU kan göra för STATEN ”



Nästa »