Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Stackars 16- åringar ungdomar

NPM, Politik, Trender och Framtiden Posted on tis, februari 06, 2024 19:12

Just nu är tiden för Gymnasievalet igen, ett ”helvete” skapad från vuxna för ungdomar som är på väg att blir vuxen – och i detta ålder har många utmaningar på det personliga planet – att blir sig själv att blir vuxen i ett samhället som alltmer blir diffus och osäker. Företagen skriker efter arbetskraft – och vill tillsammans med staten nästan tvinga Dig att väljer ett yrkesprogram – för att det kan upprätthålla sin produktion och enligt marknadsekonomin växer.  Medans du som 16 åring knappt vet vem Du är själva – och nu ska göra ett val som påverkar Dig det närmasta åren eller kanske hela livet. Alla branscher tävlar med varandra i sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tycker att tävlingar är nonplusultra ( men det har haft motsatt effekt det sista 10 åren). Vem ska man lita på alla lovar Guld och gröna skogar – men visar ej upp viktiga parameter som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livs ålder (slit på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter……………se tidigare blogginlägg.

Blir glad när jag ser på vara Certifierade utbildningarnas marknadsföring – där äkta lokala och regionala företag är delaktiga och är ärliga sina berättelser om möjligheter och även utmåningar, samt visar att utbildningen bygger på samarbete mellan skolan, lärare och företrädare för den lokala branschen……….

Vad är Gymnasieskolans uppdrag egentligen enligt GY 11

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolan har uppgiften att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för att arbeta och verka i sam­hället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demo­kratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför vik­tig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhål­landen och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.

Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.

Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därige­nom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsätt­ningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla be­tydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt för­hållnings­sätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och samman­hang, bland annat i pornografi.

Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande.

Mycket av det som ska läras ut  på gymnasiet– skulle 16 åringar behöver redan veta när det gör sitt val av programmen. Att det kan göra ett medveten val. Nu väljer man oftast utifrån sociala och kulturella skäl utifrån påverkan från föräldrar, kompisar eller någon närstående.  Studie och Yrkesvägledning ska ju hjälpa med det ska ju vara opartisk och stödjer ungdomar i sitt val – inte påverka.

Ungdomsarbetslösheten är ju mycket låg i Sverige – om du klarat gymnasiet – så visst lyckas ungdomar med sitt val – särskild om man håller sig ” alla dörren öppet”. Och det flesta drivs på gymnasiet och har rolig – man är ju bara en gång ung i livet.

Men arbetsmarknaden behöver ju arbetskraft – och inte är nöjd med att bara trygg 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram och därav försörjer företagen med arbetskraft– i snitt i OECD är det 26 %  i Japan 13 %. Just är utbildningarna främsta uppgift att försörjer arbetsmarknaden med arbetskraft – är arbete – livet……………………Nja idag krävs det lite mera för att man ska tar ett yrke eller anställning – tack och lov.

Vad skulle man behöva ändra först – låt alla går ett basgymnasiet – antingen 3 år – med högskolebehörigheten – där den som vill kan redan efter 2 år väljer vissa linjer, men att man även kan göra det efter 3 år.  Via att alla företag på arbetsmarknaden erbjuder sommarjobb för dessa ungdomar kan man marknadsföra sina branscher inför valet av inriktningen. I 18 eller 19 års ålder blir valet mera medveten och man kanske har lättare att tar till sig alla möjligheter. Det blir även ” billigare” för kommunerna – ärlig talat – erhåller man ett ekonomi eller juristjobb efter man har läst Ekonomiprogrammet………eller vad blir man på samhällsprogrammets inriktningar…………..”

Och ni som ropar efter LÄRLINGSprogrammen – ser i Tyskland Schweiz – som har stora problem ingen söker – utifrån samma anledning som vi i Sverige – men där nuförtiden många läser till ett yrkes via lärling efter man har tagit högskolebehörigheten/ Abitur – där tiden är bara 15 månader istället för 36 och under betalning. Det företagen själva som ordnar detta – utanför skolsystemet.



Jag är nog lite konstig –

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on mån, januari 08, 2024 14:01

Vänner, Arbetskamrater, kollegor och andra som man umgås med.

Många anser att jag är lite konstig – eller är inte den som pratar mycket om mitt privatliv och är med på alla tillställningar ”AW” efter jobbet. För mig är jobb eller arbete en sysselsättning som ska ger mig mervärde eller berikar mitt liv. Därav upplevs jag gärna som lite ”jobbig” – ifrågasättande, utmanande och en som hela tiden vill utvecklas vidare, och därmed avstår från en del sociala aktiviteter.

Men samtidig på mina gamla dagar ger tillbaka något till yngre eller till organisationen, man har ju varit med på en hel del i livet. För att kunna ger något vidare eller hämtar in andra preferenser och synpunkter – är det viktig för mig att kunna skilja på olika sfärer. Arbetsplatsen är en plats, Privatlivet är en annan och att söker sig till kloka personer utanför dessa två sfären är särskilt viktig. Även i det privata kan jag vara jobbig – hjärnan är ju igång direkt när man vaknar på morgonen – medan andra behöver en längre starttid.

Som gammal kock har jag tidigare i mitt liv följd andra kockar, deras böcker, ätit deras mat och följd deras tankar……..kanske lite förmycket, jag hade nog för mycket ”kockperspektiv” som företagare på gott och ond. Jag kom i underfund att när jag breddade mina intressen och även läste vidare på högskolan – undrade jag mer och mer ”VARFÖR gör jag på detta viset ” ……………Resultat är att man är alltid en produkt av sin sociala omgivning. Social konstruktivism är en idé som säger att samhället och våra uppfattningar om världen skapas i samspel med andra människor. Det är ett perspektiv inom samhällsvetenskapen som handlar om hur vi människor skapar och tolkar vår förståelse av samhället och världen omkring oss. Enligt socialkonstruktivismen är våra uppfattningar om till exempel könras och samhälle resultatet av vår interaktion med andra människor och vår sociala miljö.

Det innebär att våra erfarenheter och sociala sammanhang påverkar hur vi ser på världen och agerar utifrån vår förståelse. Det här perspektivet avvisar idén om att det finns en objektiv sanning eller verklighet som existerar oberoende av vår uppfattning av den. Istället menar social konstruktivism som vetenskaplig teori att kunskap skapas i sociala sammanhang med den förståelse det givit oss av verkligheten, snarare än att den upptäcks på ett objektivt sätt utan någon förförståelse. Vi lär oss av varandra att förstå världen vi lever i, inte tvärtom.

När jag uppfattade ovan har jag aktiv sökt mig det sista tjugo åren i min information inhämtning och möten gärna till andra omgivningar än den som man befinner sig som vanlig ”ARBETE och HEMMET”.  Bara orden ”här tänker vi lika” ” så här har vi alltid gjord” och avsaknaden att ifrågasätta sig själva – är en mardröm för mig, det betyder lika med tillstånd, lathet att förändra och utveckla.

Jag har kommit så långt – att jag visst en duktig kock – men att jag skulle aldrig kunna skapa ett underlag vad man i detta yrket ska kunna idag och i framtiden – förutom en liten bas. Så mycket har ändrat till det positiva – men så lite har ” styrdokumenten” tagit hänsyn till omvärldens förändringar. För många trampar i gamla spor och uppfattningar – typisk skråväsendet.



SVENSKAR och SKATTER ett stormig kärleksförhållande

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on fre, oktober 06, 2023 09:04

Skatter – något som sitter i generna hos många i vart land – kanske ett hobby.

Läste idag att en bransch förordar att sänka Flygskatten när SAS nu såld utomlands. V och MP vill öka skatter för att finansiera sina budgetmål – där är Bankskatten en retorisk fråga. S – höjer landstingsskatten i Stockholms län och kommunalskatten i Stockholm för att finansiera underskott. Gamla moderater vill sänka skatten till varje pris, oberoende hur statens finanser ser ut i sin helhet, är missnöjda med regeringen som sparar. Alla har sina historiska käpphästar – dom enda tycker att staten och kommun ska ansvarar för allt bekosta alla käpphästar – dom andra att staten ska bestämmer så lite som möjligt men ända betala för allt. Lägg därtill alla organisationer som lobbar för sina käpphästar – mera platser på utbildningarna, mera bidrag till utveckling, mera satsningar på dittan och dattan, mer privatiseringar, även här är sänkta skatter och avgifter prioritet– medan andra organisationer – vill har mer bidrag, mera resurser, utökade anslag och att staten och kommunerna ska finansiera deras verksamhet.

Det inte lätt att vara staten? Vad gör den egentligen? Det verkar som den gör för lite och har förmycket pengar ?

Det grundläggande är ju att staten inte har några egna pengar – utan är beroende av intäkter från företag, organisation och medborgare. Det intäkter som det offentliga har är SKATTER och avgifter. Ju mera skatt man tar in desto mera utgifter kan man bekosta. När det är några dåliga år kan staten även låna pengar för att genomföra satsningar eller bekosta underskott ( typ checkkredit). Vi i Sverige har en låg låneskuld i förhållande till många andra länder, vi har lärd oss av 80-90 talet – där vi har varit tvungen att tar tuffa beslut………Där vi haft under längre tid stora utgifter och mindre intäkter) .Andra länder har dessa tuffa beslut kvar eller hoppas att ” det räcker” att betala ränta och avgifter till dessa lån. Den någon som har sagt så rätt –” är du i skuld så är du inte fri ”

Man vad används pengarna till – jo inför varje val – lovar alla partier guld och gröna skogar – inte någon parti har gatt till val och säger ” vi ska ser över vad pengarna används till och om det är vettig att staten eller kommunen ska betala för detta ”……..da erhåller man inte några röster. Om man läser som jag gärna Riksrevisionen rapporter så finns det gott om utrymme för att ser över utgifterna, spara kostnader och effektiviserar statsapparaten. Men detta handlar ju om prioriteringar – som vi väljare röstar förr – eller inte.

Ett utgifts område är utbildning – vård och omsorg

  • Skattepengar finansierar att varje medborgare har en kostnadsfri utbildningsmöjlighet – rätt att utbilda sig. Man har även rätt till välfärdstjänster – Allt detta betala stat och kommun.

Det finns två syften eller vinnare på detta:

Företagen som erhåller välutbildad arbetskraft som det kan upprätthålla sin verksamhet, utvecklar och går med vinst och därmed betala skatt – om det är verksamma i Sverige och inte skattar någon annanstans. Dessa skatter betala även när arbetaren blir sjuk, sliten, förtidspensionerad, behöver vård eller behöver toppa sin utbildning – samt en statlig pension – med kollektivavtal erhåller man även pension från arbetsgivaren.

Staten som erhålla förhoppningsvis medborgare som vill jobbar – erhålla lön, betala skatt och inte behövs utnyttjar välfärdsstaten – backupsystem som finns beskriven ovan.

Ju flera som betalar skatt in i systemet både företag och medborgare desto mera resurser har staten att bekosta ovanstående system. Så ska det vara.

Svenskar och Skatter har alltid varit en hatkärlek – vi gör allt både företag och den enskilda för att ser till att man inte behöver betala så mycket skatt. Ordet skatteplanering är ett vedertaget begrepp. Uppfinningsrikedomen att jaga avdrag och hittar på skatte upplägg för att minska sin eller företagens skatt har utvecklas otrolig. Där är vi verkligen världsmästare………och ligger oftast före myndigheterna – en helt yrkeskår livnär sig på detta. Man kan säger det ett slags svenska hobbyverksamhet…….

På andra sidan klaga vi mer och mer att staten och kommunen bekostar för lite……det köar överallt i välfärden, för lite service, för stränga kontroller – myndigheter som är nitiska…… tänk bara att under några år har vi fatt över 1 miljon nya medborgare där många inte redo till betala in i systemet utan mera av en kostnadsfaktor.

Och vi blir aldrig nöjda – trots att skatterna har även med så kallad vänsterregeringar har sänkts otrolig – inte så mycket på arbete utan på kapital.

En gång till Skatter är statens och kommunernas enda inkomst förutom en lite det avgifter – det finns ingen pengarbinge någonstans i reserv. Utan systemet bygger på att alla via skatter tillför resurser till stat och kommun.

Ju fler som jobbar och inte behöver lever på bidrag – desto längre räcker pengarna. MEN detta verkar inte finnas i många debattörers medvetande, att allt inom värlfärden, utbildning etc. bekostas av skatteintäkter. Det din grannes lilla företag som betalar skatt och hans egna skatter som betalar ditt bidrag eller din utbildning. TACKSAMHET för det man erhåller från staten är låg – det finns många som ser det som en RÄTTIGHET att kräva och inte ser det som sin PLIKT att bidra. Det finns även många som tillfört mycket skatt under sitt arbetslivet till staten – och nu på sina äldre dagar är besviken att behöver lever på bidrag. För lite pengar in – och det vad som betalas ut ska delas till många fler.

Sedan är det annan fråga att man kanske bör ser över VAD staten egentligen ska betala – det kan ju inte vara så att den enda sida gör rätt för sig – medan den andra slösar med skattepengarna. Staten ska ju inte finansierar ditt liv och levnadsstandard eller även Ditt företag – förutom när du behöver hjälp. Du ska bidrar till stat och kommun – inte drar nytta av stat och kommun ( andra skattepengar), förutom det du har rätt till – utifrån det du har betalad in via din skatt. Har du inte betalad in skatt så kan du inte förvänta Dig något tillbaka.

Jag tror att vi alla behöver vara lite mera ödmjuk och inte alltid kräver allt från STAT och KOMMUN – utan skärpa sig och löser utmaningar själva med andra. DET finns gott om jobb – lite skärpning och du har en inkomst där du kan bidrag till samhället och senare dra nytta av detta. Även företagen bör tänka till i stället för att ropa – ser över VAD man har för utmaningar och försöka vara kreativ och löser dessa. Att vara företagare är ju att vara kreativ – man tar risker – som kan ger stora inkomster och rikedom – men förluster – det är kärnan.

” FRÅGAN INTE vad STATEN ska göra för DIG – utan vad DU kan göra för STATEN ”



Nästa »