Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Företag, Friskola – vinster hur hänger det ihop.

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, augusti 19, 2022 14:06:11

En ständigt het fråga när det gäller friskolorna är deras vinster.

Så – vad gäller egentligen? Är friskolor detsamma som stora företagsägare som bara vill tjäna pengar på bekostnad av eleverna, eller hur ser det ut?

Här är sanningen om friskolorna och vinsterna

Åtta av tio friskoleelever i Sverige går i skolor som drivs som aktiebolag. En mindre del drivs av exempelvis stiftelser eller organisationer.

– För att förstå vad detta med vinster handlar om måste man förstå hur ett aktiebolag fungerar. Det absolut vanligaste – oavsett verksamhet – är att vinsten används för att återinvestera i verksamheten och säkerställa kvaliteten inför kommande år

– Vinst används också för att skapa en buffert för år då verksamheten inte går lika bra. I friskolornas fall är en sådan buffert helt nödvändig för att försäkra att en friskola inte behöver läggas ner ett år med tillfälligt mindre elevunderlag.

Ställs höga krav

En skillnad från de flesta andra företag är att det ställs extra höga krav på den som vill starta en friskola. Skolinspektionen gör alltid en så kallad ägar- och ledningsprövning. Där ingår kravet att ”verksamheten ska bedrivas så att den bär sina kostnader, samt att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar.”

– Det står alltså i reglerna för att få driva en friskola att verksamheten måste gå med vinst, åtminstone tillräckligt ofta för att kunna göra dessa investeringar, som varje företag gör.

– Inget företag kan driva sin verksamhet år efter år om man går med förlust. Det gäller förstås även skolföretagen.

Hur kan då vinst uppstå i en skola?

– Om många familjer väljer en omtyckt friskola som uppfyller myndigheternas krav och kan erbjuda bra utbildning på ett mer effektivt sätt än kommunens egna skolor kommer friskolan få ett överskott, det vill säga vinst, säger Katarina Wilson.

Det är viktigt att inte förväxla vinst med aktieutdelning, något som ofta göras i debatten. Där förekommer ordet ”vinstuttag”, utan att man förklarar om det är aktieutdelning (=vinstutdelning) eller vinst som avses.

– Den utdelning som görs till exempelvis aktieägare kan liknas vid ränta på satsat kapital. De senaste två åren har tex Sveriges största aktör AcadeMedia haft en vinstutdelning på cirka 1 procent, vilket innebär att 99 procent av de ersättningar vi får för att bedriva utbildning stannar i företaget. Och att erhåller 1 procent ränta på satsad kapital är väldigt lite – när du som har dina pensionspengar hos AMF erhåller betydlig mera och inte tala om ditt ISK konto.

Kostsamt att starta upp

Det satsade kapitalet kan till exempel ha varit under uppstartsfasen, då det naturligtvis är en kostsam investering att starta en skola. Ägarna har således redan tagit en hel del av eget kapital innan eleverna, och därmed skolpengen, blir en del av verksamheten och finansieringen.

– Att starta en ny skola är ett stort ekonomiskt åtagande och innebär alltid en risk. Det tar oftast flera år innan en nystartad skola har en ekonomi i balans och den genomsnittliga vinsten för en skola ligger på under fyra procent,

Skolpeng och bidrag

Svenska friskolors intäkter består av kommunal skolpeng och statliga bidrag. Elevavgifter, anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte tas ut. Undervisningen ska vara avgiftsfri.

– Skolpengen beräknas per elev och ska motsvara de kostnader som kommunen själva har budgeterat per elev. Det kallas grundbeloppet och ska täcka kostnader för till exempel undervisning, elevhälsa, lokaler med mer.

Tänk om vi medborgare skulle har samma krav på att vara kommunala skolor som vi ställer på fristående skola – därav bör Staten ställer krav likvärdig på alla – en statlig skola – där både fristående och kommunala skolor ska leverera samma kvalitet.  

DET JUST DETTA LIBERALERNA VILL –



Den moraliska insolvensen i skolfrågan

Politik, Trender och Framtiden Posted on mån, januari 31, 2022 13:54:34

Vi är redan i valrörelsen och det politiska partier överbjuda varandra med utspel, inlägg i debatter och försöker därmed att skapa ett särskild interesse för olika frågor – som är helt i linje deras agenda och det frågor, som de tror att vi väljare ska uppskattar. Median som inte längre djup granskar dessa utspel och därmed inte hjälper oss medborgare längre och ifrågasätta dessa uttalanden – även dessa har inte den moral som krävs

Mycket sällan handlar det om sakfrågor – som att säkerställa att alla elever erhåller den utbildning av kvalitet det önskar och har rätt till , utan man fokusera mera ideologiska populistiska utspel , som gör att många väljer inte ser helheten. Ett sådant område är valfriheten att välja skolan – och vinstdrivande skolor, som egentligen har inget göra med kvaliteten i utbildning på en skola att göra.

Jag vill gärna belyser lite grand denna sakfrågan så att ni ser utmaningar och nuläget

Vem STYR skolans innehåll och uppgift ? detta är STATEN via Skolverket och skollagen. Staten kan även prioriterar vissa utvecklingsfrågor utifrån ett politisk intresse (utspel) via finansiell boostning – som kallas extra Statsbidrag. Oftast görs detta utifrån politiskt styrnings perspektiv – och dessa medel kan inte användas till vad skolan egentligen skulle behöver, utan användningsområde bestäms uppifrån från staten.

Vem STYR skolan och ser till att alla elever har tillgång till en plats i förskola, grundskola, gymnasieskola ? DET ÄR KOMMUNERNA. Det är en politiskt nämnd( det dina valda politiker som oftast vanliga människor som du och jag och engagerar sig i kommunpolitiken) som styr upplägg, och ger resurser i form av pengar. Den praktiska hanteringen görs av en Förvaltning, som erhåller en fastställd årlig Budget ram. Även där kan kommunerna göra en satsning eller tillföra extra pengar som ska går till alla elever oberoende ägarförhållande.

Förvaltningen erhåller en budget som dels består av två delar

DEL 1 som går till skolorna som genomför själva utbildningarna – kallas elevpeng– och DEL 2 som går förvaltningens egna kostnader som – till egna löner, lokaler, antagning samt extrakostnader som varje skola kan söka för eleverna med särskilda behov. Samt har man erhåller reserver, om det skulle fler elever än vanlig eller för extra satsningar.

Men varje förvaltning har även ansvar för det egna kommunala skolor som ska betalas av Del 1 som är lika som till fristående skolor.

Förvaltningarna betalar ut samma belopp per elev till fristående skolor som till sina egna kommunala skolor – det ska ju vara rättvis. Ju fler elever en skola har desto mera pengar till utbildningarna. Om det värsta skulle inträffa och en skola läggs ner – så går elevpengen till den nya skola som tar emot eleven, samt att kommunerna har fatt extra pengar till en beredskap som finns i Del 2 budgeten (budgetreserven) – men själva skolförvaltningen äger ju inte lokaler även dessa måste hyra lokaler eller öka beläggningen. Oftast är kommunerna väldig glada att en fristående aktör etablerar sig så det behöver inte bygger eller upphandlar nya verksamheter.

ElevPengarna ska användas till enligt skollag till – Utbildning (lärare etc), Utbildningsmaterial(IT – böcker), Skolmat, resor, administration och Hyra.

Vad är skillnaden mellan fristående och kommunala skolor

Det kommunala skolor ska även betala tillbaka till sin förvaltning – kostnader för kvalitetssäkring, IT resurser, Controllerstöd, HR- stöd och viss administration -som är en del av hela kommunens overheadkostnader– samt att det är tvungen att använda sig av kommunens skollokaler (gamla fastigheter dålig underhållen ) – man sitter fast i det kommunala fastighetsbolagets långfristiga hyreskontrakt – där man inte kan lämnar tillbaka lokaler om det står tomma. Varje skola har sedan en egen administrativa avdelningen och är tvungen att upphandla sin varor och tjänster utifrån den offentliga upphandlingslagen som gäller för hela kommunen………………som gör allt mycket dyrare.

En viktig skillnad är även att det kommunala skolorna har en ettårs budgeträkenskapsår – går man plus försvinner pengar tillbaka till kommunen (i en kommun finns bara en nollbudget, går man back betalar kommunerna underskottet……därför vill man inte gå plus – men gärna back). Kommer ihåg när jag har varit Verksamhetschef i en kommun och min nämnd och förvaltningsdel gick med överskott – så fick försvarar att man inte hade null utan överskott i ekonomin………….men det är ju skattebetalares pengar. Skolorna ska alltid lämna i sitt budgetarbete en nollbudget……..vad gör man? Man räknar fram alla kostnader och sedan lägger man in antal elever för att ”täcka” utgifterna. När sedan antal elever i budgetprognosen som är vältilltagen inte stämmer överens med verkligheten i Oktober är uppståndelsen stor och underskott ett faktum. Sedan börjar samma spel igen året efter……..man börjar på noll.

Det fristående skolor eller koncerner hyr sina fastigheter på den öppna marknaden och har flexibla avtal som gynnar hyresgästerna. Genom att det inte tvungen att använda sig av den offentliga upphandlingen, kan det köpa tex datorer, utrustningen där det är bäst pris, samt har det stora koncernerna – förmånliga avtal genom att det alltid köper stora volymer i hela riket. Även det administrativa systemen är anpassade till stordrift – så att rektorerna inte behöver en stor administrativ stab på varje skola – (desto större koncern – desto bättre processer). Även marknadsföringen är till stor del central styrd………man har tydliga processer som bygger på effektiv funktion inte på personliga särintressen.

En viktig skillnad – är att en fristående skola inte kan avskriva vinst eller förlust (börja på noll året efter), utan siffrorna är kvar i redovisningen som i ett vanlig företag. Särskild nystartade skolor har oftast ett underskott det första åren…som kräver ägarnas stöd men där har man en långfristig plan och prel. budgetar som sträcker sig flera år framåt som man följer.

Källa: mina egna analyser av underlag som ekonomirapporter och verksamhetsrapporter och bokslut från kommuner och fristående aktörer.

VEM kvalitetssäkrar utbildningarna – det är HUVUDMANNEN – Kommunens nämnd eller Fristående skolan – styrelse enligt lagen, via det systematiska kvalitetsarbete som är ett krav i SKOLLAGEN och som följs upp av SKOLINSPEKTIONEN.

Tänk att det kommunerna bestämmer eleversättningen – där bör ju kanske STATEN går in genom att STATEN bestämmer innehåll och utformning av utbildningen – så bör det även prissätta eleversättningen – det kallar jag statlig styrning………….men utförare bör vara både kommunala och fristående aktörer, för valfrihetens skull. Samt att Staten ska mäta att alla elever har natt Learnings Outcome.

Vad vill jag påpeka med min text – det är en moralisk insolvens att många politiker fokusera på fel detaljer i ett system, och att man inte berättar till folket ”sanningen och helheten” som i sin diskussion

Att kvalitet i utbildningen och skolväsendet har inte något med fristående och kommunala aktörer att göra, utan kvalitet handlar om vad som händer i klassrummet själva lärande och som styrs av staten.

  • Föräldrarna och eleverna ska kunna välja den skolan den önskar, med ordningsregler eller utan…….
  • Kommunerna ersätter idag via skolpeng – skolorna i utsatta områden oftast med dubbla ersättningar ……samt kompenserar man i Stockholm gymnasieskolorna som har elever med låg meritvärde från grundskolan med ett tillägg.
  • Skulle jag verkligen jagar vinst – skulle jag etablerar mig i områden där man har dubbla ersättningar.
  • Eleverna som söker till gymnasieskolor – det kan välja skolor utanför sitt närområde, ser till storstäder – där man verkligen bryter mönster.
  • Om framgångsrika kommunala skolor skulle behöver har en flera årsbudget, då skulle även dessa redovisa VINST ( som kanske göms nu i reservfonden inte synlig) eller att det går tillbaka till kommunens hela budget…………..
  • Om kommunala skolor inte skulle kunna skriva av sina underskott årligen, skulle kanske ett flertal gått i konkurs för länge sedan – oftast för få elever. Särskild skolor som har för få sökande – varför antingen dålig rykte utifrån kvalitet- eller för små för att upprätthålla en bra verksamhet. Men där kan det ju vara politisk motiverad tex. en yrkesutbildning eller en små skola erhåller extra anslag för att ger en bra medborgare service.
  • Skolorna behöver har förutsägbara förutsättningar – där man inte hela tiden från staten i”via nya statsbidrag eller ändringar” hindrar utveckling i verksamheten. Därför är L ingång viktig att den som ger uppdragen staten – betalar även för utförande (kostnader), så att alla har samma möjligheter. Där man sedan kan utifrån socioekonomiska förutsättningar eller lokala och regionala förutsättningar söker ett tillägg…….fokusen ska alltid vara kvalitet för eleverna och för lärande.

Så fokuserar hellre på att anpassar vårt skolsystem som är i sin struktur är från 1900 talet till nutid – både när det gäller lärandeformer, upplägg och innehåll. Det fungerar ju inte att varje individ – ska under en viss tid lära sig en viss mängd kunskap, ett viss plats och utifrån tanken att alla individer är lika och lär sig lika……………………………….tänk om tänk nytt och fokusera på skolan viktigaste uppgift lärande ….det är själva SAKFRÅGEN – hur ska vi ser till att alla elever lär sig det vad det behöver utifrån en mera individuellt perspektiv och hur kvalitetssäkra vi detta.

Paradoxen – Ni vet väl att Yrkeshögskolan är alla politikers favorit utbildningsform………………….70 % av alla elever eller studerande går sin utbildning hos en fristående aktör eller koncern – där staten betalar ut pengar direkt till anordnaren………………där har man minst styrning utan man överlåter mycket samarbetsparter – arbetsliv och utbildningen.



Fokus på Partiledare eller Partiet……vad är bäst för samhället.

Politik Posted on ons, januari 26, 2022 08:26:34

Vi har under det sista årtiondens riksdagsval sett en förskjutning av fokus från partiets ideologi eller partiprogram till en personfixering mot den toppkandidaten som partierna har vaskat fram. Dugliga kloka och öppna kandidater har fatt gett ofta vika till förman av mediala. attraktiva personer som har byggd upp sin bas genom trogen tjänst inom rörelser alternativ har gjord sig ett namn via att driva en populistisk fråga . Personer med karisma och ett öppet ifrågasättande, lyhördhet, utvecklingsfokuserad har oftast via interna intriger och ränkspel fatt lämnar sina poster.

Vi har fatt politiker som lever på ”oneliners” och upprepande av inövande texter och floskler för att tillfredsställa den lättmatade media –men även genom särskild lägga skulden på utmaningar på alla andra. Men vi kanske kräver inte mera från dagens politiker …….dessa som oftast inte har fatt sina poster på kunskapsrelaterade premisser – utan mera utifrån långt och trogen tjänst i partiet eller nätverksarbete inom partiernas innersta krets. När det sedan släpps lös på sociala medier särskild FB och Twitter ser man deras verkliga intellektuella förmåga det är helt oförmågan att föra en sansat dialog – utan allt handlar om angrepp på personer eller andrar partiet styrd utifrån en ideologisk manual framtagen av ”mediafolket” i partiet. Uttalanden är ingen sägande utan bara floskler…….den ärliga politiker som är lyhörd, som är har fokus på samhällets och alla medborgarnas bästa, som kan ändra sin ståndpunkt utifrån fakta och bättre förslag finns inte längre………..

Politiker har blivit mer och och ett karriäryrke, inte en kallelse att bryr sig om alla medborgare eller att tjäna samhället och folket. För att komma upp sig i partiet, ska du har varit partiet trogen, lojal in till absurdum – trots att du kanske har en annan syn på enstaka sakfrågor – att ifrågasätta något betyder att du inte är lojal och du kan mister därmed din välavlönade valbar plats. Ju längre du är lojal desto bättre är dina chanser att flytta fram din position i partiet, men viktigast av allt att du inte ska ifrågasätta alla gamla strukturer och vänskapsband – du ska flytta med och låter andra bestämma och ger din röst som du har erhållit från dina väljare alltid partiets förslag.

Det just dessa Yrkespolitiker som är en fåra för det demokratiska samhället – genom att denna egna elit inte tillåter ifrågasättande eller en öppen diskussion som är viktig i en demokrati. När alla har sin egen bakgrund – har denna skapad sig även en egen av verkligheten och genom sin makt har det ett tolkningsföreträde. Mycket farlig – genom att där skapa man sig en egen agenda som utgår från denna gruppens särintressen och inte utifrån folkets och samhällets behov kortfristig och långfristig. Mina föräldrar hade en konditor som överlevde det första och andra världskriget och flydde från nuvarande Litauen efter kriget. Han har upplevd mycket – och hade sunda demokratiska värderingar – han lyfte alltid några av dessa punkter som är ännu mera viktiga idag än under 70 talet.

Demokratin är viktig och den finns inte till för eliten därav ska  

  • det som ska representerar folket i riksdagen, landsting och kommun spegla befolkningen sammansättning av olika professioner och yrken och inte enbart ur partiernas broilerorganisation
  • Man ska sitta max 2 valperioder i ovanstående olika forum och sedan går tillbaka till sitt vanliga yrke eller studier– (där du har fatt tjänstledig ifrån).
  • Att vara politiker ska vara en tjänst för samhället och inte en karriärväg eller ett yrke livet ut – du gör ett avbrott för under några år tjänar landet och befolkningen.
  • Avskaffa politisk anställda tjänstemän i alla forum – utan återinför tjänstemanansvar hos det anställda tjänstemän – fokus är kvalitet och opartisk helhetssyns på samhällets och medborgarnas intresse.
  • Media bör mera fokuserar på ” dessa som står bakom” toppkandidater ” och själva partiprogrammet istället lägger fokus bara på ”toppersonerna”.
  • Sedan sist ska Kommun och Landstingsval inte hållas samtidig med Riksdagsvalen. Riksdagsvalen tar bort fokus från områden där Landsting och kommunerna har självbestämmande rätt. Dessa bör behandlas särskild detta stärka demokratin och inflytande.

Tror ovanstående punkter skulle gynna demokratin och väcka intresse för att engagerar sig i stat och kommun. Det skulle även minska maktkoncentration som är idag lagt på några frå särskild utvalda och självklart minska maktkorruption (lobbyverksamhet) och öppnar upp till nya ideèr som kommer från verkligheten och nya personer som speglar behovet i samhället.



Nästa »