Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Demokratins bästa tid är förbi,

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, december 03, 2024 08:27

Frasen ”demokratins sista dagar” används ibland för att beskriva en situation där demokratin uppfattas vara hotad, försvagad eller på väg att ersättas av något annat styrelseskick. Den kan syfta på oro för auktoritära tendenser, polarisering, förtroendekris för politiska institutioner eller hot mot grundläggande demokratiska principer som yttrandefrihet, fria val och rättssäkerhet. Det ledande exempel är ”världens största demokrati” där kapitalismens företrädare nu sitter direkt på ministerposter och kritiska röster riskera att elimineras (blir av med jobben)…Något som kallas ” utrensning av olika tänkande”. Hur blir det i förlängningen – om du är kritiskt och visar på fakta, men inte passar en policy – blir du av med jobbet………………..Men hur ser ut i resten av världen med demokratin och den hotbild som finns.

  1. Auktoritära ledare: Om ledare underminerar rättssystemet, inskränker pressfriheten eller manipulerar val, kan det leda till farhågor om demokratins överlevnad.
  2. Polarisering och desinformation: Sociala medier och informationskrig kan bidra till att skapa djupa klyftor i samhället, vilket försvårar dialog och samarbete mellan olika grupper. Viktig information och faktakunskap kommer sist – först är det särintressens policy som har tolkningsföreträde.
  3. Minskande förtroende för institutioner: Om människor tappar tilliten till parlament, domstolar eller valprocesser, kan demokratins legitimitet börja ifrågasättas.
  4. Ekonomisk ojämlikhet och populism: Stora ekonomiska klyftor och en känsla av orättvisa kan skapa grogrund för populistiska rörelser som ibland utmanar demokratiska normer

Särintressen får allt större inflytande över politiska institutioner är en oro som ofta lyfts fram som ett hot mot demokratins funktion och legitimitet. Detta kan innebära att politiska beslut styrs mer av specifika grupper, företag eller lobbyorganisationer än av medborgarnas breda intressen. Medborgare behövs bara vart fjärde år och ska fatta sina beslut utifrån partiernas hets mot varandra och mediavänlige floskler, att följer sitt partiprogamm är inte primärt utan att erhålla makt. Där små partier kan utöva utpressning mot stora partier – kallas modernt inflytande och maktanspråk, trots att det företräder en minoritet av folket. Fokus ligger på särintressens agenda och mindre vad som är bra för landet och medborgarna.

Hur kan då särintressen påverkar politiken

  1. Lobbyism och företagsinflytande
    • Företag och lobbygrupper investerar stora resurser i att påverka lagstiftare och politiska beslut. Detta kan ske genom kampanjbidrag, lobbying eller genom att påverka den offentliga debatten.
    • Exempel: Olje- och läkemedelsindustrin är välkända för sin omfattande lobbying, vilket ibland leder till att deras intressen prioriteras framför miljö- eller folkhälsoperspektiv.
  2. ”Revolving door”-problematik
    • Politiker och tjänstemän går ofta mellan offentliga positioner och privata intressen, vilket skapar risk för korruption eller att beslut tas utifrån framtida egenintressen snarare än samhällsnytta.
  3. Mediekoncentration och informationsflöden
    • När medieägandet koncentreras till få aktörer kan dessa använda sin plattform för att påverka både väljare och beslutsfattare. Detta kan skapa en snedvriden bild av vad som är viktigt för samhället.
  4. Svag representation av vanliga medborgare
    • När politiska partier eller institutioner blir mer beroende av ekonomiska bidrag från särintressen, kan vanliga medborgares röster och behov marginaliseras. Partierna belöna oftast det som är uppvuxen i rörelse eller man kan har ett medial nytta.

Varför särintressenas inflytande är ett problem

  • Hotar demokratisk jämlikhet: Om vissa grupper har oproportionerligt stort inflytande över politiken undermineras principen om ”en person, en röst”.
  • Skadar förtroendet för politiska institutioner: När människor upplever att politiken styrs av särintressen snarare än av allmänintresset, minskar tilliten till demokratin något som driver väljarna till proteströrelser eller extrema partier och lyfta ofta detta fenomen i sin propaganda.
  • Hämmar långsiktiga lösningar: Särintressen fokuserar ofta på kortsiktiga vinster snarare än hållbara lösningar för samhällsproblem. Genom fokusen på adhoc lösningar utan riskanalyser och landet bästa i fokus – blir det fel.

Hur kan man begränsa särintressenas makt?

  1. Ökad transparens
    • Inför striktare regler för lobbying och kräva att alla möten mellan politiker och intressenter redovisas offentligt.
  2. Finansieringsreformer
    • Begränsa storleken på kampanjbidrag och säkerställ att partier och politiker finansieras på ett rättvist och transparent sätt.
  3. Stärk medborgarnas inflytande
    • Öka användningen av direktdemokratiska verktyg, som folkomröstningar och medborgarbudgetar, för att ge medborgare mer direkt makt över politiska beslut.
  4. Främja oberoende medier
    • Stöd en pluralistisk mediemarknad för att säkerställa att olika perspektiv kommer fram i samhällsdebatten.
  5. Demokratiutredningen ”En uthållig demokrati!” (SOU 2000:1). Demokratiutredningen (2014–2016) från Olle Wästberg bör vara underlag att tänka om och tänka nytt innan det är för sent. Det kalla politisk ansvar.

Om särintressenas dominans fortsätter att växa riskerar demokratin att förvandlas till en ”oligarki med demokratiskt yttre”, där makten formellt ligger hos folket men i praktiken hos ett fåtal mäktiga aktörer och särintressen. Vad tycker du ?

Författaren har även använd sig av ChatGPT AI i sin research



DEMOKRATI har vi det i verkligheten ?

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on sön, september 15, 2024 18:35

Demokrati är ett styrelsesätt där makten ligger hos folket, som vanligtvis utövar denna makt genom att rösta på sina representanter eller besluta om frågor direkt. Det finns olika typer av demokrati, men de två mest kända är:

  1. Representativ demokrati: I detta system väljer medborgarna representanter som fattar beslut å deras vägnar. Exempel på detta är de flesta moderna västerländska länder, som USA och Sverige.
  2. Direkt demokrati: Här deltar medborgarna direkt i beslutsfattandet. Schweiz är ett exempel på ett land som använder element av direkt demokrati genom folkomröstningar och initiativ.

Demokrati bygger på principer som yttrandefrihet, rättsstat och jämlikhet, och syftar till att ge alla medborgare möjlighet att påverka hur samhället styrs.

Men är det verkligen så?  Även i det så kallade ”demokratiska” samhällen ? Är inte verkligheten att medborgarnas representanter som oftast tillhör en intressegrupp eller ett politiskt parti –  tvungen att följer partiernas centralt fattade beslut och inte kan representerar dessa som har vald hen. Bekymmersamt är att dessa representanter inte väljs p.g.a. av sina kunskaper, kompetenser utan det är en stor fördel att man har tjänad sig upp från unga år i partiets nätverk och organisation. Det säkerställer att man inte har något avvikande hållning och man har blivit en ” del” av denna elit.

Men vad har gatt fel i detta system – när etablerade partier eller organisationer inte längre har förankring i befolkningen.

Politiker och sina partier överskattar ofta sig själva och är inte varit oemottaglig längre för det utmaningar som fanns i samhället hos de vanliga medborgarna.

Men det erhåller bekräftelse och klapp på ryggen av lobbyister, sina likatänkande partivänner och organisationer som är företrädare för särintressen. Via regeringarnas beroende av marginalpartier, erhåller även dessa ett stort inflytande på politiken som inte motsvarar folkets vilja.

Genom att Partitillhörighet har varit viktigare för att erhålla relevanta poster i samhället ,en själva kompetens är många strategiska poster tillsatta av personer som har sina förankringar i partier, styrelse och deras samhällsorganisationer där beslutsfattandet och påverkans möjligheter finns.

För unga människor är det viktigare att satsar på att tillhöra rätt nätverk och sfär för att komma upp i samhället och skaffa sig en karriär – än att skaffa sig relevanta kompetenser inom ett visst område via riktig arbete och utbildning.

Resultat blir som vi ser överallt i Europa att den styrande eliten ” etablissemanget” i politiken, organisationer och tillhörande nätverk – befolkas av människor som har erhållit sitt synsätt på samhället från likasinnanden och sina nätverk – inte från verkligheten – det största samlingen är inom EU.

Och vad tog Demokrati vägen – Jo det är en pliktskyldig övning att vart fjärde år ställer upp på ett val – där det sista valrörelserna mera handlar om att ”skylla” och svartmåla motståndare än att vissa på riktig politik. Det samma gamla käpphästar, svar på utmaningar och samma frågeställningar som kommer upp sedan 20 år tillbaka – inget har hänt ingen har en vision om framtiden. Man byter färg på regeringen typ vart åttonde år och börjar med att skylla på den föregående regeringen.

Det jag beskriver är en komplex och viktig kritik av hur vissa moderna demokratier fungerar. Det är sant att det finns utmaningar och brister inom demokratiska system, och det är en diskussion som vi som är engagerade medborgare, akademiker och politiska tänkare också har del i. Här är några centrala punkter som speglar de problem jag lyfter fram:

  1. Partipolitik och Intressegrupper: Som jag påpekar, kan politiska partier och intressegrupper ha ett stort inflytande över beslutsfattandet. Detta kan leda till att politiker känner sig mer bundna till partiets linje eller intressen än till sina väljares behov. I värsta fall kan detta innebära att vissa frågor prioriteras över andra, eller att viktiga problem inte adresseras tillräckligt.
  2. Politiker och Kompetens: Det är en verklig problematik att politiska karriärer ofta byggs på nätverksbyggande och partipolitisk lojalitet snarare än på objektiv kompetens. Detta kan resultera i att personer utan den mest relevanta expertisen eller erfarenheten hamnar i maktpositioner, vilket påverkar kvaliteten på beslutsfattandet.
  3. Främlingskap och Elitism: Det finns en risk att politiska eliter, inklusive politiker och högre tjänstemän, blir alltmer avskilda från den allmänna befolkningen och deras verkliga problem. Detta kan leda till en känsla av främlingskap och missnöje bland medborgarna, särskilt när de upplever att deras röster och behov inte tas på allvar

När Medborgare blir missnöjda och inte längre vill tar del av dessa – uppstår nya rörelse, intressegrupper av det mera extrema slaget – oftast ytterligheter – i själva verket proteströrelser mot det gällande etablissemanget.

När dessa grupper erhåller många röster och rubbar det etablerade samspelet av den styrande politiska eliten – så hotar dessa Demokratin.

Men är det inte egentligen det vad som är DEMOKRATIN – när vi medborgare bestämmer ?



Har vi verkligen en Demokrati där folket har inflytande och bestämmer?

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Postad av Heinz GlöcklerPosted on mån, maj 27, 2024 10:47

Nu är det EU val – där vi vanliga medborgare ska agerar ”röstkött” igen för att

Politiker och deras partier ska kunna representera oss igen i det väldiga EU parlamentet. Så att dessa politiker kan ger i sin tur uppdrag till det tusentals välavlönade tjänstemän i denna monsterorganisation. Finns det någon som tror att folket/väljare har ett inflytande ?  Sällan – alla lovar en sak innan valet vissa klok nog ingenting ( blir carte blanche)– och gör sedan något annat i praktiken.

Sedan finns det ytterligare tusentals lobbyister som företräder olika organisationer och särintressen och livnär sig på att bjuda på lunch, seminarier för att påverka tjänstemännen att det ska gynnar just deras särintressen eller olika organisationerna ståndpunkter och syften.

Inte sälla skriver ”tankesmedjor”, som är oftast knuten till en påverkansorganisations eller en sfär även underlag för beslut för att ytterligare erhålla tolkningsföreträde inför ett kommande lagförslag.

Men det är ju samma spel som i den nationella politiken – bara mycket större, lönsammare för alla parter och strategisk viktig för internationella aktörer. Att besöka ” sina valkretsar” som kändisar och söka samtal men sedan ”följer” partipiskan – kallar jag inte delaktighet.

Sedan undrar sig alla dessa aktörer att man har mer och mer politikerförakt och litar inte på det politiska etablissemanget ( som fostrar sina egna och locka med politiska karriär – den egna eliten som kan spelet). Vi har sett många nya politiska partier där kanske medborgarna hoppades på att dessa kan göra skillnaden – men även dessa infogar sig snabbt i systemet.

Detta öppnar i sin tur dörren till mer och mer extrema partier till vänster och höger – som inte gillar systemet – och kanske utifrån ovanbeskrivna scenario erhåller fler och fler anhängare – som egentligen enbart vill ” protesterar”. I slutändan blir det mer och mer småpartier med särintressen och att blida en regering blir ännu mera att ”gynna” särintressen som inte har förankring i folket – för att kunna bilda en regering.

En farlig utveckling i demokratisk anda.



Nästa »