Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Blir Europa ett stort Skansen – Frilufts Museum?

EU, Kris, Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tor, januari 02, 2025 11:49

Världen omstruktureras, och det ser ut som att Europa blir omsprunget. Risken är stor att Europa blir mer av en geopolitisk spelbricka än en faktor att räkna med.

När man ser på HUAWEIs forskningscenter, som är designat för att attrahera de bästa talangerna, byggt med inspiration från europeiska städer – slottet i Versailles, små gränder från Rom, sydtyska byar – inser man att Europa där främst representeras som en plats för fritid, kulturell forntids inspiration och avkoppling snarare än innovation och framtidsteknologi.

Västvärlden är på väg att splittras. Läget är så allvarligt att Wall Street Journal frågar sig om det tredje världskriget redan har börjat. Här pekar man på en potentiell konfrontation mellan auktoritära stater som Kina, Ryssland, Nordkorea och Iran mot ett allt mer fragmenterat väst, där högerpopulistiska partier fokuserar på sina egna nationella agendor snarare än på samarbete. Med risken att Donald Trump nu återigen tagit makten och minskar USA:s engagemang för västvärldens säkerhet blir situationen ännu mer instabil. Amerika first – är ju slogan.

Samtidigt befinner sig Europa mitt i en ekonomisk kris – en kris som endast mildras i beskrivningen utifrån mitt perspektiv har det varit tillstånd sedan 20 år genom att man styrs av politiker som saknar handlingskraft och visioner. När sedan även många företag och organisationer inte tar utmaningar och omvärlden på allvar blir man omkörd. Ropen efter skattesänkningar, bidrag och stöd blir vanliga och vanligare. Corona har visst haft ett inflytande men samtidig blottad sårbarheten och bristen på förmåga att snabbt ställa om. Det mest anmärkningsvärda har ju varit att Europas största motor Tyskland -sände sin Corona rapporter från lokala byråer till Centralen i Berlin med FAX, och lärarna fick per post sänder sina uppgifter till eleverna…………………..Många europeiska företag jämförs med de nya teknikföretagen i USA och Asien, där lönsamheten är betydligt högre. Tysklands industri är i upplösning, Frankrike gör det svårt för investerare, och länder som Italien och Spanien lever ofta på EU-bidrag. Italien, i synnerhet, har redan blivit ett friluftsmuseum för kultur älskande turister från hela världen. Är detta en föraning om Europas framtid?

Det är särskilt anmärkningsvärt att italienaren Mario Draghi offentliggjorde en rapport om Europas konkurrenskraft, där han gav innovationsförmågan ett förödande betyg. Bland världens 50 största och mest lönsamma teknikföretag finns endast fyra europeiska aktörer. Han uttryckte allvaret genom att säga att Europa för första gången sedan kalla kriget behöver oroa sig för sitt välbefinnande och sin framtid. Hur många av Er som läser det här har tagit till sig denna helt fantastiska dokument och analys och tagit slutsatser utifrån denna …………………………..varför har Media i lyft denna mera………är vi rädda för sanningen ?

Europas framtid står på spel – både som ekonomisk och politisk kraft. Från att ha varit världens tredje största ekonomiska centrum riskerar Europa att reduceras till en semesterkoloni där man beundrar sin historiska kultur. Medan Kina och Indien bygger över 400 nya flygplatser utan att känna skam över flygresor, kan en veckas kulturresa till Europa bli en lockande framtidsvision för deras medborgare.

Europas befolkning präglas ofta av två perspektiv – längtan tillbaka till en bättre tid och rädsla för nedgång och kris. Detta är något som jag upplever dagligen, man sätter sina egna erfarenheter från förr i större fokus än vad som behövs i framtiden. Detta gäller personer och organisationer – där både tillsammans skapa en kultur som blir ett hinder för utveckling. Att bevara för bevarandes skulle även om resultat och effekter är otrolig negativ. Att Kill your Darlings – finns oftast inte. Oftast blir det mera av samma – för att hålla alla skenet uppe. Detta gäller särskild områden och organisationer som inte är beroende av Vinst eller resultat för sin överlevnad – utan som lever på bidrag och avgifter.

När USA nu signalerar att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet och sitt välstånd, upptäcker Europa att resurserna saknas. För att skydda sig själv måste Europa kraftigt öka sina försvarsutgifter, vilket förväntas kosta minst 4 % av BNP. Samtidigt krävs investeringar för att öka konkurrenskraften, men var ska dessa pengar komma ifrån? Jordbrukssubventioner och välfärdsstaten ligger nära till hands för nedskärningar. Uppror från bönder och befolkningen som drabbas är förprogrammerad……sociala oroligheter och det som är mest utsatta drabbas ännu mera.

Om Europa ska lyckas krävs starka ledare, handlingskraft och en mentalitetsförändring hos befolkningen. Den tyska filosofen Peter Sloterdijk uttryckte detta träffande när han påpekade att Europas befolkning måste släppa sin nostalgi över gamla imperier och ekonomiska framgångar och istället möta framtidens utmaningar.

När den europeiska befolkningen och dess organisationer inte förmår släppa taget om det förflutna, och försvarar endast det nuvarande och ser framtiden som en risk snarare än en möjlighet blir det kritisk. Denna mentalitet göder populistiska krafter, som i sin tur hindrar de nödvändiga förändringarna för att möta framtidens utmaningar. Man skyller på alla andra än den egna förmåga till förändring, det är mycket enklare. Där är det inte förvånansvärd att Kapitaliser och Tycooner som Musk med sin makt över delar av sociala medier – framhävda sig som det bättre alternativet till politiker – genom sina egna kompetenser som entreprenörskap, kostnadseffektivitet och risikoberedskap. Detta fenomen är som en kondensat i en värld av Disruption, Demokrati deficit, och längtan efter Visioner. Där finns det en stor risk att en ny elit skapar en ej demokratisk legitimerad maktkoncentration, som är späckad med kapitalismens fokus på egen vinning än allmänhetens välbefinnande – som i bästa James Bond Ernst Stavro Blofeld manier. Konstig är just att väljarnas önskan på förändring och protest över eliten – föder krafter som gynnar autoritära krafter och skapar just autoritära odemokratiska krafter. Hur dumma är vi ?

Den rådande krigsretoriken används nu som en samlande kraft för att ena medborgarna under en hotbild. Friheten hotas, och i denna kontext är det lätt att lyssna på politiker som lovar en återgång till det förflutnas trygghet.

Europa kanske är på väg att bli ett enda stort kulturellt museum, där välbärgade och intresserade besökare från världens framgångsrika regioner kan vila upp sig och beundra det gamla – och kanske själv tänker det har bättre förr eller ser som en varningstecken att alla ”maktcentra” till slut går under utifrån utifrån den egna självbelåtenhet och bristen på förändringsbenägenhet.

Kanske är besöksnäringen Europas enda chans att överleva i framtiden.

Jag kanske kommer inte uppleva allt detta – jag har fylld förra året 67 år och hoppas att jag har många njutningsfulla år framför mig – kanske kan jag ännu mera kritisk betrakta världen och spånar efter framtiden och hur jag eller vi kan bidrar till ett bättre samhället där alla tar ansvar, när man nu går ner i tjänst och sedan slutar helt inför sommaren. Utvecklingen går snabbt – da räcker det inte att går från ”Skärm till Pärm” och andra populistiska utspel.

Gott Nytt 2025 – lyssnar mera på fakta och frigör dig från policys som är framtagen i ett visst syfte. Tänk alltid vem som står bakom alla dessa skrifter och dess syfte även i sociala medier. Så skapar du bättre förutsättningar för Dina egna åtagande och beslut – och tänk även vad kan du göra själv åt saken…………………inte kräver att alla andrar eller staten ska göra detta.



Demokratins bästa tid är förbi,

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on tis, december 03, 2024 08:27

Frasen ”demokratins sista dagar” används ibland för att beskriva en situation där demokratin uppfattas vara hotad, försvagad eller på väg att ersättas av något annat styrelseskick. Den kan syfta på oro för auktoritära tendenser, polarisering, förtroendekris för politiska institutioner eller hot mot grundläggande demokratiska principer som yttrandefrihet, fria val och rättssäkerhet. Det ledande exempel är ”världens största demokrati” där kapitalismens företrädare nu sitter direkt på ministerposter och kritiska röster riskera att elimineras (blir av med jobben)…Något som kallas ” utrensning av olika tänkande”. Hur blir det i förlängningen – om du är kritiskt och visar på fakta, men inte passar en policy – blir du av med jobbet………………..Men hur ser ut i resten av världen med demokratin och den hotbild som finns.

  1. Auktoritära ledare: Om ledare underminerar rättssystemet, inskränker pressfriheten eller manipulerar val, kan det leda till farhågor om demokratins överlevnad.
  2. Polarisering och desinformation: Sociala medier och informationskrig kan bidra till att skapa djupa klyftor i samhället, vilket försvårar dialog och samarbete mellan olika grupper. Viktig information och faktakunskap kommer sist – först är det särintressens policy som har tolkningsföreträde.
  3. Minskande förtroende för institutioner: Om människor tappar tilliten till parlament, domstolar eller valprocesser, kan demokratins legitimitet börja ifrågasättas.
  4. Ekonomisk ojämlikhet och populism: Stora ekonomiska klyftor och en känsla av orättvisa kan skapa grogrund för populistiska rörelser som ibland utmanar demokratiska normer

Särintressen får allt större inflytande över politiska institutioner är en oro som ofta lyfts fram som ett hot mot demokratins funktion och legitimitet. Detta kan innebära att politiska beslut styrs mer av specifika grupper, företag eller lobbyorganisationer än av medborgarnas breda intressen. Medborgare behövs bara vart fjärde år och ska fatta sina beslut utifrån partiernas hets mot varandra och mediavänlige floskler, att följer sitt partiprogamm är inte primärt utan att erhålla makt. Där små partier kan utöva utpressning mot stora partier – kallas modernt inflytande och maktanspråk, trots att det företräder en minoritet av folket. Fokus ligger på särintressens agenda och mindre vad som är bra för landet och medborgarna.

Hur kan då särintressen påverkar politiken

  1. Lobbyism och företagsinflytande
    • Företag och lobbygrupper investerar stora resurser i att påverka lagstiftare och politiska beslut. Detta kan ske genom kampanjbidrag, lobbying eller genom att påverka den offentliga debatten.
    • Exempel: Olje- och läkemedelsindustrin är välkända för sin omfattande lobbying, vilket ibland leder till att deras intressen prioriteras framför miljö- eller folkhälsoperspektiv.
  2. ”Revolving door”-problematik
    • Politiker och tjänstemän går ofta mellan offentliga positioner och privata intressen, vilket skapar risk för korruption eller att beslut tas utifrån framtida egenintressen snarare än samhällsnytta.
  3. Mediekoncentration och informationsflöden
    • När medieägandet koncentreras till få aktörer kan dessa använda sin plattform för att påverka både väljare och beslutsfattare. Detta kan skapa en snedvriden bild av vad som är viktigt för samhället.
  4. Svag representation av vanliga medborgare
    • När politiska partier eller institutioner blir mer beroende av ekonomiska bidrag från särintressen, kan vanliga medborgares röster och behov marginaliseras. Partierna belöna oftast det som är uppvuxen i rörelse eller man kan har ett medial nytta.

Varför särintressenas inflytande är ett problem

  • Hotar demokratisk jämlikhet: Om vissa grupper har oproportionerligt stort inflytande över politiken undermineras principen om ”en person, en röst”.
  • Skadar förtroendet för politiska institutioner: När människor upplever att politiken styrs av särintressen snarare än av allmänintresset, minskar tilliten till demokratin något som driver väljarna till proteströrelser eller extrema partier och lyfta ofta detta fenomen i sin propaganda.
  • Hämmar långsiktiga lösningar: Särintressen fokuserar ofta på kortsiktiga vinster snarare än hållbara lösningar för samhällsproblem. Genom fokusen på adhoc lösningar utan riskanalyser och landet bästa i fokus – blir det fel.

Hur kan man begränsa särintressenas makt?

  1. Ökad transparens
    • Inför striktare regler för lobbying och kräva att alla möten mellan politiker och intressenter redovisas offentligt.
  2. Finansieringsreformer
    • Begränsa storleken på kampanjbidrag och säkerställ att partier och politiker finansieras på ett rättvist och transparent sätt.
  3. Stärk medborgarnas inflytande
    • Öka användningen av direktdemokratiska verktyg, som folkomröstningar och medborgarbudgetar, för att ge medborgare mer direkt makt över politiska beslut.
  4. Främja oberoende medier
    • Stöd en pluralistisk mediemarknad för att säkerställa att olika perspektiv kommer fram i samhällsdebatten.
  5. Demokratiutredningen ”En uthållig demokrati!” (SOU 2000:1). Demokratiutredningen (2014–2016) från Olle Wästberg bör vara underlag att tänka om och tänka nytt innan det är för sent. Det kalla politisk ansvar.

Om särintressenas dominans fortsätter att växa riskerar demokratin att förvandlas till en ”oligarki med demokratiskt yttre”, där makten formellt ligger hos folket men i praktiken hos ett fåtal mäktiga aktörer och särintressen. Vad tycker du ?

Författaren har även använd sig av ChatGPT AI i sin research



DEMOKRATI har vi det i verkligheten ?

Politik, Trender och Framtiden Posted on sön, september 15, 2024 18:35

Demokrati är ett styrelsesätt där makten ligger hos folket, som vanligtvis utövar denna makt genom att rösta på sina representanter eller besluta om frågor direkt. Det finns olika typer av demokrati, men de två mest kända är:

  1. Representativ demokrati: I detta system väljer medborgarna representanter som fattar beslut å deras vägnar. Exempel på detta är de flesta moderna västerländska länder, som USA och Sverige.
  2. Direkt demokrati: Här deltar medborgarna direkt i beslutsfattandet. Schweiz är ett exempel på ett land som använder element av direkt demokrati genom folkomröstningar och initiativ.

Demokrati bygger på principer som yttrandefrihet, rättsstat och jämlikhet, och syftar till att ge alla medborgare möjlighet att påverka hur samhället styrs.

Men är det verkligen så?  Även i det så kallade ”demokratiska” samhällen ? Är inte verkligheten att medborgarnas representanter som oftast tillhör en intressegrupp eller ett politiskt parti –  tvungen att följer partiernas centralt fattade beslut och inte kan representerar dessa som har vald hen. Bekymmersamt är att dessa representanter inte väljs p.g.a. av sina kunskaper, kompetenser utan det är en stor fördel att man har tjänad sig upp från unga år i partiets nätverk och organisation. Det säkerställer att man inte har något avvikande hållning och man har blivit en ” del” av denna elit.

Men vad har gatt fel i detta system – när etablerade partier eller organisationer inte längre har förankring i befolkningen.

Politiker och sina partier överskattar ofta sig själva och är inte varit oemottaglig längre för det utmaningar som fanns i samhället hos de vanliga medborgarna.

Men det erhåller bekräftelse och klapp på ryggen av lobbyister, sina likatänkande partivänner och organisationer som är företrädare för särintressen. Via regeringarnas beroende av marginalpartier, erhåller även dessa ett stort inflytande på politiken som inte motsvarar folkets vilja.

Genom att Partitillhörighet har varit viktigare för att erhålla relevanta poster i samhället ,en själva kompetens är många strategiska poster tillsatta av personer som har sina förankringar i partier, styrelse och deras samhällsorganisationer där beslutsfattandet och påverkans möjligheter finns.

För unga människor är det viktigare att satsar på att tillhöra rätt nätverk och sfär för att komma upp i samhället och skaffa sig en karriär – än att skaffa sig relevanta kompetenser inom ett visst område via riktig arbete och utbildning.

Resultat blir som vi ser överallt i Europa att den styrande eliten ” etablissemanget” i politiken, organisationer och tillhörande nätverk – befolkas av människor som har erhållit sitt synsätt på samhället från likasinnanden och sina nätverk – inte från verkligheten – det största samlingen är inom EU.

Och vad tog Demokrati vägen – Jo det är en pliktskyldig övning att vart fjärde år ställer upp på ett val – där det sista valrörelserna mera handlar om att ”skylla” och svartmåla motståndare än att vissa på riktig politik. Det samma gamla käpphästar, svar på utmaningar och samma frågeställningar som kommer upp sedan 20 år tillbaka – inget har hänt ingen har en vision om framtiden. Man byter färg på regeringen typ vart åttonde år och börjar med att skylla på den föregående regeringen.

Det jag beskriver är en komplex och viktig kritik av hur vissa moderna demokratier fungerar. Det är sant att det finns utmaningar och brister inom demokratiska system, och det är en diskussion som vi som är engagerade medborgare, akademiker och politiska tänkare också har del i. Här är några centrala punkter som speglar de problem jag lyfter fram:

  1. Partipolitik och Intressegrupper: Som jag påpekar, kan politiska partier och intressegrupper ha ett stort inflytande över beslutsfattandet. Detta kan leda till att politiker känner sig mer bundna till partiets linje eller intressen än till sina väljares behov. I värsta fall kan detta innebära att vissa frågor prioriteras över andra, eller att viktiga problem inte adresseras tillräckligt.
  2. Politiker och Kompetens: Det är en verklig problematik att politiska karriärer ofta byggs på nätverksbyggande och partipolitisk lojalitet snarare än på objektiv kompetens. Detta kan resultera i att personer utan den mest relevanta expertisen eller erfarenheten hamnar i maktpositioner, vilket påverkar kvaliteten på beslutsfattandet.
  3. Främlingskap och Elitism: Det finns en risk att politiska eliter, inklusive politiker och högre tjänstemän, blir alltmer avskilda från den allmänna befolkningen och deras verkliga problem. Detta kan leda till en känsla av främlingskap och missnöje bland medborgarna, särskilt när de upplever att deras röster och behov inte tas på allvar

När Medborgare blir missnöjda och inte längre vill tar del av dessa – uppstår nya rörelse, intressegrupper av det mera extrema slaget – oftast ytterligheter – i själva verket proteströrelser mot det gällande etablissemanget.

När dessa grupper erhåller många röster och rubbar det etablerade samspelet av den styrande politiska eliten – så hotar dessa Demokratin.

Men är det inte egentligen det vad som är DEMOKRATIN – när vi medborgare bestämmer ?



Nästa »