Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Restaurangkritik- Rankningslistor Välsignelse eller Helvetet

Mat och Vin, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on lör, juli 16, 2022 12:34

Ni som känner mig vet min bakgrund – och jag tror att jag kan yttrar mig över ovanstående rubrik.

Det finns hur många ”listor” som helt i världen, men även i Sverige, listor som används av oss konsumenter som en slags varudeklaration eller en jämförande konsumentupplysning. Men nu till frågan kan man lita på alla dessa listor?  Vem har koll på dessa ?  Vilka som ligger bakom och finns det dolda intressekonflikter?  Går restauranger verkligen jämföra med varandra och vilken nytta har vi konsumenter eller bättre sagt gäster av dessa listor?

Som krögare eller kock vill jag blir upptäckt och positiv omskriven och samt ligger högt i rankningar för att gästerna kommer till mig. En positiv artikel, välskriven väcker begär hos blivande kunder att besöka min krog och därmed ökar mina intäkter, men även min ställning bland andra restauranger. Redan där är det ” för vanliga” gäster inte så viktig om man har 3-4 eller 5 getingar utan själva beskrivningen och texten är viktig. Positiva formuleringar är viktig – upptäckte det själv under mina år som krögare, att ett för högt betyg kan även skrämmer gäster genom att det finns en koppling till ”dyrt, exklusiv eller jag platsar inte in”.  En negativ text eller bedömning kan jämföras nästan med en tapp i omsättningen om inte krogen är väletablerad bland nöjda kunder och gäster.

Det sista 15 åren har sociala medier gjort att vi alla har blivit mer eller mindre restaurangguider – eller i sin extremform ”instagramfoodies, foodhunters eller matbloggare”. Genomslagskraften för en positiv artikel blir så mycket större samt även förr ett negativ kritik eller inlägg. Skillnader mellan förr och nu är att tidigare hade man koll vilka preferenser eller krav dessa guider hade när det utövade

I dagens Sociala mediavärld vet varken krögaren, restaurangen eller vi konsumenter – vilka bakgrund alla dessa ”personer” har. Finns det sensoriska, gastronomiska eller hantverkliga kunskaper för att kunna utföra en bedömning är man proffs eller en glad amatör ? Har man ett etiskt förhållningssätt för att göra en rättvis bedömning? Hur finansiera denna bedömare sina restaurangbesök?  Jobbar man på uppdrag av någon – eller är man en frilansjournalist som säljer sin artikel ?  Betalar man sin nota eller är det krögaren som ska bjuda på ? Är man anonym eller är man en välkänd bloggare, foodie eller dylikt ( upplysta restauranger har koll på alla) ?

För att kunna göra en rättvis bedömning – bör det vara tydlig och transparant – utifrån vilka parameter man genomför sin bedömning, vilket som är det preferenser och kravspecifikationer, man utgår ifrån. För att erhåller relevant betyg bör dessa preferenser vara lika hos flera bedömare – vilket inte är lätt – vi är ju människor …………………men utifrån ansvaret vad en bedömning betyder för vara eller icke vara av ett företag desto viktigare. Det kan inte vara mål och syfte att enda året skriver upp en restaurang för att året efter skriver ner samma restaurang, som har samma kvalitet. Ibland kan det vara bra att istället ger en ”Rising star” – än en star för att ser om utvecklingen håller.

Upplever många gånger att det finns en dold koalition mellan det som kallade instagrammfoodies (dess bakgrund utifrån kompetens är många gånger tveksam) och sina följare, men även följande kockar som i sin hype ” om att vissa upp sig personligen och blir omskriven” enbart för att hittar på extravagans, samtalsämnen och även nya grepp ( oftast copy paste) för att på detta sätt stärker sitt ego och blir omskriven. Det finns även listor som sätts ihop kockar och foodies ihop – ett slags klubben för inbördes beundran – finansierad av multinationella leverantörer till branschen. Det finns listor som görs i samarbete med nationella intressenter föreningar. Guider som lever på annonsering är man helst ser att man ”annonserar” för att synliggöras. Alla har sitt speciella mål och syfte som ligger i det dolda, och inte synlig för oss konsumenter.

Förstår mig inte fel – all restaurangkritik och bedömning är välkommen och en bra kundinformation är viktig, men där bör det finnas en gemensam överenskommelse mellan dessa utövare, för att dessa bedömningar användas av oss konsumenter som en slags varudeklaration eller en jämförande konsumentupplysning. Särskilt ansvar lägger jag på det stora nationella och internationella guider.

–     Tydliga kravspecifikationer VAD som bedöms, VAD som är kriterier och VEM som finansierar

–    Tydlighet – VEM som utför dessa bedömningar – bakgrund, anställningsförhållande, kompetenser

–    Tydligheten vem som finansierar dessa bedömningar och guiden? och till vem man riktar sig i sin publicering.

–     Feedback innan publicering för att ge restauranger chans att bemöta kritik

–     Research – för ekonomiska förhållanden, arbetsmiljön och eventuella anmärkningar hos myndigheterna.

Da erhåller vi kanske ett flertal guider som riktar sig till gäster som just har idag lust att går på en enkel krog med vällagad mat som har fatt topp betyg – eller när tillfället är det rätta att går på en internationellt toppkrog antingen med mera klassisk eller innovativ inriktning även dessa med samma toppbetyg.  Det kallar jag konsumentupplysning eller gästupplysning som är viktigare än någonsin för att kunna lägga mina egna skattade pengar på rätt ställe utifrån den upplevelse jag önskar.



Högskolor – lär är från andra länder.

Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, juni 22, 2022 11:32

År 1754 startades King’s College i New York, med säte på Manhattan, av det brittiska styret och kung Georg II. Efter den amerikanska revolutionen och grundandet av USA döptes universitetet om till Columbia University. Etablerat före nationens existens är Columbia USA:s femte äldsta institution för högre utbildning och tillhör den grupp om åtta som kallas för ”Ivy League.”

Columbia är ett privat forskningsuniversitet med över 30 000 studenter, 14 miljarder dollar på banken och över 4 000 fakultetsanställda, varav flera är Nobelpristagare, världsledande forskare samt före detta toppolitiker, diplomater, företagsledare, tjänstemän, journalister och kulturutövare. Utöver alla de smarta och intressanta studenterna som studerar vid Columbia och det spännande och roliga med att få bo i New York är lärarna och professorerna den verkliga ynnesten.

Att det finns världsledande forskare och akademiker knutna till universitetet är knappast förvånande, men det som sticker ut är alla de lärare som egentligen har ett annat heltidsjobb och som undervisar som en bisyssla. Dessa personer är framstående och erfarna inom de fält i yrkeslivet de praktiserar och vid sidan håller de i och undervisar på sina respektive kurser på högskolor. Det ger en ytterligare nivå av kunskap för studenterna att lära sig om ett ämne från någon som inte bara kan ämnet på ett teoretiskt plan, utan som har egen erfarenhet och insyn i hur det går till på riktigt. Dessa kurser är inte bara högintressanta, utan också de mest populära och efterfrågade hos det ledande universiteten

Här kan svenska universitet och högskolor lära sig något av sina amerikanska eller europeiska motparter. Det är nämligen ingen skillnad på svenska och internationella studenter – om möjligheten gavs skulle svenska universitets- och högskolestudenter uppskatta att också få undervisning av gästprofessorer med mer empirisk kunskap om sina ämnen. Inget skall fråntas alla de kompetenta och kunniga professorerna som redan undervisar och lär ut teoretisk kunskap. Men det vore nyttigt om deras föreläsningar kunde kompletteras med andra perspektiv i serier av flertalet föreläsningar.

För de svenska institutionerna finns redan en bank av sådana möjliga föreläsare, vilka har identifierats som intressanta personer, och det är de hedersdoktorer institutionerna har utsett. Fler hedersdoktorer bör utses och rekryteringspoolen borde vara bredare. Fråga sedan de nya, och de gamla, om de som en bisyssla kan tänka sig att hålla i en serie av återkommande gästföreläsningar på diverse kurser och program. Det finns inga studenter som inte skulle uppskatta, och dra nytta av, att komplettera den teoretiska kunskapen från professorerna med värdefulla empiriska lärdomar från gästprofessorer som är Sverigeledande inom sina fält.



Framtidsdriven (digital) transformation: Om kortsiktig agilitet och långsiktiga perspektiv

Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, maj 06, 2022 08:57

Digitalisering är för många organisationer, både inom privat och offentlig sektor, högre upp på agendan än någonsin. Vi på Kairos Future ser att allt fler organisationer genomför mer långsiktiga satsningar på digitala plattformar, delvis drivet av pandemin men även av den allt snabbare teknikutvecklingen. I den här artikeln får du ta del av 3 teknologitrender som inom ett decennium kan komma att helt transformera organisationers affärslandskap. Vi berättar också om hur organisationers ledarskap kan komma att behöva förändras för att hantera snabba, genomgripande förändringar och allt större osäkerhet. Hur påverkas visionens roll som ledstjärna för framgångsrika, digitalt mogna organisationer?

Transformerande teknologi
Digitalisering är en investering som kostar både pengar och humankapital. För att kapitalisera väl på sin investering är det viktigt att se sin digitala transformation som en resa utan slut. Centrala delar av arbetet är att utveckla en organisation som är agil, nyfiken, har god anpassningsförmåga och hanterar osäkerhet väl. Men också att löpande bevaka de förändringar som sker i omvärlden. Inte minst gäller detta utvecklingen framåt för teknologitrender. Teknikutvecklingen är på ena eller andra sättet drivkraften bakom de flesta trenderna vi ser idag. Här finns ett antal trender som på sikt helt kan komma att transformera våra sätt att arbeta, umgås, resa – helt enkelt leva. Vissa av dem kommer att förändra mer drastiskt än andra. De flesta av oss känner till att artificiell intelligens, metaverse och blockkedjan är trender som påverkar utvecklingen. Hur mycket de påverkar – och när – är utmaningen när det kommer till att hantera trenderna strategiskt. När kommer en viss typ av teknikutveckling att påverka just vår verksamhet? Hur ska vi agera? Vi har valt ut 3 teknologitrender som kan komma att helt förändra affärslandskapet för de flesta organisationer till 2032. 

1. AI: stöper om vår värld
AI används redan i dag i de flesta sektorer och vi kommer alla i kontakt med AI-stödda verktyg varje dag. Inte minst när vi använder våra smartphones. Inom det kommande decenniet kommer AI att revolutionera sättet på vilket vi arbetar, fattar beslut och sköter vår hälsa.

• AI kan nu förutspå volymer av frågor till exempelvis kundtjänst eller annan service, och planera det kommande behovet av personal utifrån det.

• AI används i ökande utsträckning för att detektera det emotionella tillståndet hos människor, genom den teknologi vi har i våra smartphones och våra hem. Detta kan komma att utvecklas till nästa stora paradigm inom marknadsföring och kommunikation, för att inte bara detektera utan även styra användarens känslor med hjälp av AI-stödda algoritmer – ett område som ännu är helt oreglerat.

• Deepfakes blir alltmer avancerade, och används allt oftare både i marknadsföring och i mer oetiska syften. I ett antal amerikanska stater föreslås förbud mot att använda deepfakes. Att reglera området är dock svårt då teknologin är på väg att bli så avancerad att en deepfake inte kan identifieras.

• Det pågår en intensiv tävling mellan nationer för att bli den ledande nationen inom AI. Kinesiska kommunistpartiet har det uttalade målet att dominera området innan år 2030. 

• Kvantberäkning (quantum computing) kan komma att möjliggöra det som kallas singulariteten inom det kommande decenniet. Alltså att intelligensen hos en AI överträffar mänsklig intelligens. Ett antal tongivande personer, bland annat Elon Musk, har gått ut och varnat för utvecklingen inom området.

Hur kan du tänka kring AI: Frågor om risker, etik och lagstiftning är centrala för utvecklingen av AI. Ännu finns ingen samlad bild av utvecklingen och utvecklingen av policy inom området är i sin linda. De flesta företag 2032 kommer att behöva egen specialkompetens inom AI. Att förstå är inte tillräckligt, utan snarare att kunna hantera system och modeller för AI internt. Inom det kommande decenniet kommer jakten på denna typ av kompetens bli alltmer intensiv.

2. Metaverse: skapar digitala multi-personas 
Vad är egentligen metaverse? Vet du inte så är du inte ensam. Metaverse kan beskrivas som ett antal digitala världar som du kan gå in och ut ur med hjälp av en avatar, en digital representation av dig själv. Trenden, och löftet om framtida intäkter inom området är starkt. Så starkt att Facebook valde att döpa om sig själv till Meta i syfte att ta på sig ledartröjan för utvecklingen inom området. Virtual reality (VR) och Augmented Reality (AR) ligger till grund för utvecklingen, men utvecklingen inom området är ännu i ett tidigt skede.

• Med hjälp av tekniken inom området kan vi skapa olika digitala versioner av oss själva. Med våra avatarer kan vi delta i olika digitala världar och sammanhang. Vi kommer att få se uppfattningen av vad en person är, i den fysiska världen, och i den digitala, utmanas.

• Under det kommande decenniet kan AI komma att nå ”singulariteten”, det vill säga nå och överträffa mänsklig intelligens. Det kommer ytterligare att utmana bilden av vad en person är.

• 2032 kommer många att, helt eller delvis, arbeta inne i virtuella världar. En utveckling som accelererats av pandemin och där Teams, Zoom och Oculus är tidiga verktyg. Riskkapitalfinansieringen av bolag inom området digitala samarbetsplattformar och- verktyg har mångdubblats under de senaste två åren.

• Nästa generations, icke handhållna, personliga kommunikationsenheter utvecklas med Metaverse i åtanke. Nya försök med glasögon och andra wearables från bland andra Apple når inom kort en mer mogen marknad än när Google först misslyckades med sina ”Google Glass”. 

Hur kan du tänka kring metaverse: Teknologin kommer att ytterligare förändra hur, var och när vi arbetar. Vilka utmaningar innebär det att leda medarbetare i en virtuell värld? Företag och organisationer vars affärsmodell bygger på smartphones behöver också tänka till. 

(Ett av årets teman i Kairos Future Club, vår medlemsklubb, är Metadigitaliseringen. Som medlem kan du ta del av rapporten och vårt tillhörande seminarium som fördjupar och förklarar. Du kan bli Clubmedlem här.)

3. Blockedjan: möjliggör radikal decentralisering
Under det kommande decenniet får vi se omfattande förändringar av det finansiella systemet. Utvecklingen drivs starkt av blockkedjeteknik. Kryptovaluta, som trots att det finns många typer idag ofta slås samman och associeras med pengatvätt och hållbarhetsproblematik, når en stabilitet med bland andra stablecoin. Stablecoin är en typ av kryptovaluta kopplad till en annan valuta eller tillgång, såsom US dollars. Nya typer av valutor börjar användas av vanliga människor, och länder kommer att ge ut digitala versioner av sin statsvaluta. Kina har redan lanserat en digital valuta, e-CNY, och i Sverige diskuteras e-kronan. I en studie av Deloitte från 2021 sa 76 % av tillfrågade ledare att de ansåg att digitala valutor i fratmiden blir ett verkligt alternativ till traditionell valuta.

• Blockkedjeteknik skapar radikal decentralisering inom en rad områden, bland annat inom det finansiella systemet. De som suttit i positioner av makt och ägande baserat på traditionella strukturer kan ersättas av öppet decentraliserat ägande där värdekedjor och mellanhänder blir obsoleta.

• Blockkedjan och kryptovalutor skapar alternativ till traditionell börshandel genom att utveckla plattformar där människor kan handla aktier och värdepapper direkt mellan varandra utan en tredje parts inblandning.

• En ny typ av organisationer, DAOs (decentralized autonomous organizations) växer fram. Dessa organisationer, byggda på blockkedjeteknik, är medlemsägda plattformar som saknar ett centralt ledarskap. Syftet är att skapa öppna och säkra plattformar som möjliggör samverkan med andra, helt okända personer, och på så sätt ta bort risk.

• Nästa paradigm för internet, Web 3.0, ett öppet och decentraliserat internet, kan komma att bli verklighet baserat på blockkedjeteknik.

Hur kan du tänka kring radikal decentralisering: Blockkedjeteknik kan komma att revolutionera hur vi hanterar avtal, transaktioner, data och tjänster. Förtroende som bygger på relationer kan ersättas av ett decentraliserat system där förtroende är inbyggt i själva systemet. Vad skulle det innebära för din organisation?

Att leda (digital) transformation till 2032
Allt fler organisationer kommer till insikt om att förändring numera är det konstanta tillståndet. Vi har gått från att hantera digitalisering i en separat silo till att moderna organisationer sätter parentes kring det (digitala) i transformationen. Att ta sig an att leda digital transformation är verklighet för de flesta ledare idag. Det är en månghövdad utmaning, som kräver kompetens både i att leda förändring och i att hantera den allt snabbare teknikutvecklingen. I de tider som råder nu upplever vi dessutom en av de mest omvälvande och osäkra perioderna någonsin och utmaningen för ledare är kanske större än någonsin. Som vi nämnt i tidigare artiklar visar studier också att färre än 30 % av alla digitaliseringssatsningar faller väl ut. Dr Linda Hill är professor på Harvard Business School och en av världens främsta experter på ledarskap. 2014 skrev hon den tongivande boken ”Collective Genius” om hur organisationer kan vara innovativa över tid. De senaste åren har hennes forskning varit inriktad på digital transformation. Hur kommer det sig att så få organisationer lyckas genomföra en sådan framgångsrikt? I en ny studie tar hon upp visionens och innovationens roll. Här några tankar inspirerade av bland annat hennes forskning runt digitalt ledarskap in i framtiden.

1. Digital transformation handlar mindre om teknik och mer om människor
Det mest centrala är inte det den digitala tekniken i sig möjliggör. Det viktigaste är att människorna i organisationen faktiskt använder den digitala tekniken. Investeringar i digital teknik slår ofta fel då ledningen missar eller underskattar behovet av fokus på nya arbetsprocesser, lärande och experimenterande. De som lyckas har byggt en företagskultur och förmågor i organisationen för att med hjälp av de digitala verktygen kunna innovera och göra skillnad för sina kunder.

2. En digitalt mogen organisation är datadriven
En digitalt mogen organisation karaktäriseras av att data används som underlag till beslutsfattande. De mogna organisationerna har infört ett paradigm där alla som levererar och presenterar data också ansvarar för att visa på vilka grunder den tagits fram. Upskilling behövs också för att medarbetare ska lära sig att förstå och tolka data. En annan avgörande faktor för framgång är en företagskultur där det är tillåtet och även uppskattat att vara nyfiken och ställa frågor kring data. Den digitalt mogna organisationen har mindsets och beteenden som gör att man till fullo använder de digitala verktygen och data i sitt dagliga beslutsfattande.

3. Kortsiktig agilitet mot en långsiktig vision
Under stark osäkerhet, och i synnerhet under pandemin, har många haft känslan av att leda i en dimma. Det har varit svårt att peka ut riktningen på medellång sikt när ”business as usual” inte längre funnits. Utmaningen har varit en situation där man måste vara agil i det korta perspektivet för att lösa problem. Goda ledare har lyckats skapa ett klimat där innovation är centralt, att experimentera, ompröva och lära nytt. Betyder det då att långsiktiga visioner kan skrotas? Tvärtom, för att framgångsrikt leda i förändring är en organisations vision ett avgörande verktyg. En ledare använder visionen för att inspirera medarbetare till att följa med in i framtiden – att visa tydligt VART man är på väg på längre sikt. Att leda innovation innebär att få människor att agilt samskapa i nuet i för att ta sig igenom svårigheter och ta vara på möjligheter på kort sikt, i en gemensam uppslutning mot en större, långsiktig vision. 

Framtiden tillhör dem som har fokus på teknik och förändring
Det blir allt tydligare att ett delat fokus är nödvändigt för transformativa digitala ledare. De behöver här och nu leda trygg förändring under en tid då det råder omfattande osäkerhet. De behöver också långsiktigt ha fokus på de tekniktrender som kommer att transformera alla sektorer och organisationer.

källa Kairo Future



« FöregåendeNästa »