Ni som känner mig vet min bakgrund – och jag tror att jag kan yttrar mig över ovanstående rubrik.
Det finns hur många ”listor” som helt i världen, men även i Sverige, listor som används av oss konsumenter som en slags varudeklaration eller en jämförande konsumentupplysning. Men nu till frågan kan man lita på alla dessa listor? Vem har koll på dessa ? Vilka som ligger bakom och finns det dolda intressekonflikter? Går restauranger verkligen jämföra med varandra och vilken nytta har vi konsumenter eller bättre sagt gäster av dessa listor?
Som krögare eller kock vill jag blir upptäckt och positiv omskriven och samt ligger högt i rankningar för att gästerna kommer till mig. En positiv artikel, välskriven väcker begär hos blivande kunder att besöka min krog och därmed ökar mina intäkter, men även min ställning bland andra restauranger. Redan där är det ” för vanliga” gäster inte så viktig om man har 3-4 eller 5 getingar utan själva beskrivningen och texten är viktig. Positiva formuleringar är viktig – upptäckte det själv under mina år som krögare, att ett för högt betyg kan även skrämmer gäster genom att det finns en koppling till ”dyrt, exklusiv eller jag platsar inte in”. En negativ text eller bedömning kan jämföras nästan med en tapp i omsättningen om inte krogen är väletablerad bland nöjda kunder och gäster.
Det sista 15 åren har sociala medier gjort att vi alla har blivit mer eller mindre restaurangguider – eller i sin extremform ”instagramfoodies, foodhunters eller matbloggare”. Genomslagskraften för en positiv artikel blir så mycket större samt även förr ett negativ kritik eller inlägg. Skillnader mellan förr och nu är att tidigare hade man koll vilka preferenser eller krav dessa guider hade när det utövade
I dagens Sociala mediavärld vet varken krögaren, restaurangen eller vi konsumenter – vilka bakgrund alla dessa ”personer” har. Finns det sensoriska, gastronomiska eller hantverkliga kunskaper för att kunna utföra en bedömning är man proffs eller en glad amatör ? Har man ett etiskt förhållningssätt för att göra en rättvis bedömning? Hur finansiera denna bedömare sina restaurangbesök? Jobbar man på uppdrag av någon – eller är man en frilansjournalist som säljer sin artikel ? Betalar man sin nota eller är det krögaren som ska bjuda på ? Är man anonym eller är man en välkänd bloggare, foodie eller dylikt ( upplysta restauranger har koll på alla) ?
För att kunna göra en rättvis bedömning – bör det vara tydlig och transparant – utifrån vilka parameter man genomför sin bedömning, vilket som är det preferenser och kravspecifikationer, man utgår ifrån. För att erhåller relevant betyg bör dessa preferenser vara lika hos flera bedömare – vilket inte är lätt – vi är ju människor …………………men utifrån ansvaret vad en bedömning betyder för vara eller icke vara av ett företag desto viktigare. Det kan inte vara mål och syfte att enda året skriver upp en restaurang för att året efter skriver ner samma restaurang, som har samma kvalitet. Ibland kan det vara bra att istället ger en ”Rising star” – än en star för att ser om utvecklingen håller.
Upplever många gånger att det finns en dold koalition mellan det som kallade instagrammfoodies (dess bakgrund utifrån kompetens är många gånger tveksam) och sina följare, men även följande kockar som i sin hype ” om att vissa upp sig personligen och blir omskriven” enbart för att hittar på extravagans, samtalsämnen och även nya grepp ( oftast copy paste) för att på detta sätt stärker sitt ego och blir omskriven. Det finns även listor som sätts ihop kockar och foodies ihop – ett slags klubben för inbördes beundran – finansierad av multinationella leverantörer till branschen. Det finns listor som görs i samarbete med nationella intressenter föreningar. Guider som lever på annonsering är man helst ser att man ”annonserar” för att synliggöras. Alla har sitt speciella mål och syfte som ligger i det dolda, och inte synlig för oss konsumenter.
Förstår mig inte fel – all restaurangkritik och bedömning är välkommen och en bra kundinformation är viktig, men där bör det finnas en gemensam överenskommelse mellan dessa utövare, för att dessa bedömningar användas av oss konsumenter som en slags varudeklaration eller en jämförande konsumentupplysning. Särskilt ansvar lägger jag på det stora nationella och internationella guider.
– Tydliga kravspecifikationer VAD som bedöms, VAD som är kriterier och VEM som finansierar
– Tydlighet – VEM som utför dessa bedömningar – bakgrund, anställningsförhållande, kompetenser
– Tydligheten vem som finansierar dessa bedömningar och guiden? och till vem man riktar sig i sin publicering.
– Feedback innan publicering för att ge restauranger chans att bemöta kritik
– Research – för ekonomiska förhållanden, arbetsmiljön och eventuella anmärkningar hos myndigheterna.
Da erhåller vi kanske ett flertal guider som riktar sig till gäster som just har idag lust att går på en enkel krog med vällagad mat som har fatt topp betyg – eller när tillfället är det rätta att går på en internationellt toppkrog antingen med mera klassisk eller innovativ inriktning även dessa med samma toppbetyg. Det kallar jag konsumentupplysning eller gästupplysning som är viktigare än någonsin för att kunna lägga mina egna skattade pengar på rätt ställe utifrån den upplevelse jag önskar.
