Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Sveriges gastronomiska ”Harvey Weinstein”

Uncategorised Posted on mån, oktober 31, 2022 10:33

Harvey Weinstein skapade debatt och en tystnadskultur lyftes i ljuset – en skrämmande sådan att människor uttnyttjar sin makt och inflytande på ett sådan vidervärdig sätt. Även Madonna sällde sig till raden av kvinnor som utsatts för den amerikanske filmmagnaten Harvey Weinstein. I en intervju i New York Times berättar världsstjärnan att Weinstein ”gick över gränsen” med henne när han jobbade med hennes dokumentär ”Truth or dare” i början av 90-talet. Men vad är över gränsen…………..

Vad är trakasserier? 

Trakasserier är en form av diskriminering. Enligt lagen är trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. Det kan vara att någon säger något eller har ett beteende som gör att du känner dig ledsen, förolämpad, hotad, eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet av den som utsätts för dem. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte blir illa berörd. Det behöver inte finnas en intention att förolämpa eller behandla någon illa för att det ska vara en trakasserier. 
Här är några exempel:

  • Att förlöjliga eller skämta om en person eller grupp utifrån sexuell läggning.
  • Att säga nedvärderande kommentarer om en person eller grupp utifrån etniskt ursprung.
  • Att uppmärksamma en persons funktionsnedsättning inför andra på ett sätt som hen tycker är negativt.
  • Att osynliggöra eller använda andra härskartekniker mot en person på grund av ålder

 Finns det någon Weinstein i det gastronomiska sfären i Sverige ?

– En som har som varumärke att gick över gränser och egenskapande regler, och var oerhört ”på”, i ord och handling mot personer som är i beroende ställning.

– En där alla visste och kände till personens ökända beteende sedan tidigare och nu.

– En där vi alla visst att han kunde göra så, för att han hade så stor makt, var så framgångsrik, han som är en institution han som hade stort inflytande. Alla som vilde jobba med honom, drar nytta av denna personens nätverk. Så man fick helt enkelt stå ut säger mångas utsaga.

– Personens Beteenden diskuteras ofta i olika sammanhang, där alla på något sätt blivit drabbade, men som avfärdades – det är personens sätt att vara. Vi har ju dragit alla nytta av hans nätverk – det gäller även media – hans inflytande är för stort överallt.

Avslöjandet om Weinsteins blev startskottet för hela #metoo-rörelsen,.. även när Metoo lyfte dessa frågor i Sverige ställde sig ingen på barrikaderna, trots att alla visste om denna persons beteenden.

Det fortfarande som människor blir utsatta – trots att många i det tysta inte anlitar personen i fråga längre, för uppdrag. Det är ny tid nu …………………..men lite överallt.

Det vi alla genom att vi ser och inte reagerar som är skyldiga – att dessa personer fortfarande 2022 kan fortsätta med sitt beteende. Vi måsta säger ifrån och lära vara ungdomar att säger ifrån………….Vaga att står upp för en sunt värdegrund …………………….Man ska inte står ut för detta vedervärdiga beteenden även om personen är ”älskad” av dessa som är tysta och av dessa som inte vet.

Ni som vet – Vet ………………..



Högskolor – lär är från andra länder.

Uncategorised Posted on ons, juni 22, 2022 11:32

År 1754 startades King’s College i New York, med säte på Manhattan, av det brittiska styret och kung Georg II. Efter den amerikanska revolutionen och grundandet av USA döptes universitetet om till Columbia University. Etablerat före nationens existens är Columbia USA:s femte äldsta institution för högre utbildning och tillhör den grupp om åtta som kallas för ”Ivy League.”

Columbia är ett privat forskningsuniversitet med över 30 000 studenter, 14 miljarder dollar på banken och över 4 000 fakultetsanställda, varav flera är Nobelpristagare, världsledande forskare samt före detta toppolitiker, diplomater, företagsledare, tjänstemän, journalister och kulturutövare. Utöver alla de smarta och intressanta studenterna som studerar vid Columbia och det spännande och roliga med att få bo i New York är lärarna och professorerna den verkliga ynnesten.

Att det finns världsledande forskare och akademiker knutna till universitetet är knappast förvånande, men det som sticker ut är alla de lärare som egentligen har ett annat heltidsjobb och som undervisar som en bisyssla. Dessa personer är framstående och erfarna inom de fält i yrkeslivet de praktiserar och vid sidan håller de i och undervisar på sina respektive kurser på högskolor. Det ger en ytterligare nivå av kunskap för studenterna att lära sig om ett ämne från någon som inte bara kan ämnet på ett teoretiskt plan, utan som har egen erfarenhet och insyn i hur det går till på riktigt. Dessa kurser är inte bara högintressanta, utan också de mest populära och efterfrågade hos det ledande universiteten

Här kan svenska universitet och högskolor lära sig något av sina amerikanska eller europeiska motparter. Det är nämligen ingen skillnad på svenska och internationella studenter – om möjligheten gavs skulle svenska universitets- och högskolestudenter uppskatta att också få undervisning av gästprofessorer med mer empirisk kunskap om sina ämnen. Inget skall fråntas alla de kompetenta och kunniga professorerna som redan undervisar och lär ut teoretisk kunskap. Men det vore nyttigt om deras föreläsningar kunde kompletteras med andra perspektiv i serier av flertalet föreläsningar.

För de svenska institutionerna finns redan en bank av sådana möjliga föreläsare, vilka har identifierats som intressanta personer, och det är de hedersdoktorer institutionerna har utsett. Fler hedersdoktorer bör utses och rekryteringspoolen borde vara bredare. Fråga sedan de nya, och de gamla, om de som en bisyssla kan tänka sig att hålla i en serie av återkommande gästföreläsningar på diverse kurser och program. Det finns inga studenter som inte skulle uppskatta, och dra nytta av, att komplettera den teoretiska kunskapen från professorerna med värdefulla empiriska lärdomar från gästprofessorer som är Sverigeledande inom sina fält.



Hur arbetar Sverige med innovation ? Tänk om politiken skulle göra samma sak

Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on ons, augusti 25, 2021 20:06

Innovationsarbete har på senare år allt mer hamnat i sökarljuset. Alla pratar om det, alla säger att de gör det, men hur ser det praktiska arbetet ut och vad ger egentligen resultat?

Enligt Kairos Future arbetar vi ofta med att utveckla och stötta innovationsförmågan i olika typer av organisationer. Vi gör detta genom att utveckla processer, tillhandahålla verktyg, samt olika typer av undersökningar för att ta tempen på innovationsarbetet och innovationskulturen i en grupp. Exempelvis bland de anställda på ett företag eller annan typ av organisation, eller i större organisationsöverskridande undersökningar av innovationsförmåga eller innovationskultur. Vi har nyligen genomfört en studie av innovationsarbetet i ett stort antal svenska organisationer där ca 500 personer, varav drygt 200 chefer, svarat på frågor som bland annat berör hur innovationsarbetet bedrivs, hur framgångsrik organisationen är på att ta fram nya tjänster och produkter, samt hur Coronakrisen påverkat innovationsförmågan. Studien replikerar en tidigare undersökning från 2015 där en motsvarande grupp svarade på samma frågor med några få undantag.

Finns det då några eviga sanningar (eviga här i betydelsen att vi ser samma mönster 2015 och 2021) som vi kunnat identifiera? Ja absolut. Vi kan se tre tydliga framgångsfaktorer där organisationer som fokuserar på vissa områden är mer sannolika att lansera innovativa produkter eller tjänster, här mätt som produkter som är nya för branschen eller världen.

Omvärldsarbete lönar sig
Bland organisationer där cheferna anser att omvärldsanalys i hög grad är en naturlig del av produkt- och tjänsteutvecklingsarbetet* har 60% fler lanserat en världsnyhet de senaste tre åren, jämfört med de organisationer där detta endast stämmer i viss mån. 

Att jobba med kulturen är viktigt
I organisationer där medarbetarna i högst grad förväntas att engagera sig i att finna nya idéer och kunderbjudanden** säger mer än dubbelt så många att de lanserat produkter eller tjänster som är nya för världen, jämfört med andra grupper.

Men en strukturerad process slår allt!
De organisationer där cheferna i högst utsträckning*** säger sig ha en strukturerad process för att tillvarata idéer och nya möjligheter är tre gånger mer sannolika att ha lanserat världsnyheter de senaste tre åren, jämfört med övriga.

Vi har också i olika sammanhang passat på att ställa frågor om hur Coronakrisen påverkat innovationsarbete och innovationsförmåga. Intressant nog visade sig att dessa två innovationsaspekter påverkats på olika sätt. Vad gäller hur Coronakrisen påverkat innovationsarbetet så var det ganska jämt fördelat mellan de som upplevde att innovationsarbetet bromsats upp, accelererats, eller varken accelererats eller bromsats upp. Vad gäller innovationsförmågan var dock bilden radikalt annorlunda. Mer än hälften ansåg att innovationsförmåga förbättrats under Corona och endast 11% ansåg att innovationsförmågan försämrats. Bilden var likartad mellan chefer och övriga, även om chefer var något mer optimistiska än överiga deltagare. 

Denna splittrade, men ganska positiva bild, syns också i den AI-baserade analys av fritextsvar kring hur Corona påverkat som vi gjort med hjälp av Kairos Futures analysplattform Dcipher. Några tydliga ämneskluster handlar om hur Corona snabbat upp strukturella förändringar, digitalisering, och digital mognad, samt lett till ökad inkludering. Andra ”öar” handlar om tvång och inbromsning men också nya möjligheter och behov av nya kompetenser och förmågor. Kunskapsdelning och internationellt samarbete är två ytterligare områden som uppfattades ha påverkats positivt.

Klicka på bilden för att se den i större format.

En huvudsakligen positiv bild kan också sägas råda vad gäller satsningar på innovation. En stor majoritet av respondenterna säger att deras organisationer har ökat sina satsningar på innovation de senaste fem åren. Det är också en väldigt stor överlappning mellan de som har ökat sina satsningar mest av alla under de senaste fem åren och de som säger att de tror sig komma att öka sina satsningar mest av alla. Kortfattat kan man säga att nästan alla har ökat sina satsningar på innovation, och de som redan har ökat sina satsningar mest är de som också förväntar sig att öka takten ännu mer. 

Ett annat nytt område som vi undersökte var huruvida man inkluderade hållbarhetsaspekter i innovationsarbetet. Det visade sig här att en klar majoritet saknade en tydlig hållbarhetsstrategi för innovationsarbetet. Dock ansåg något fler chefer än övriga att man hade en tydlig hållbarhetsstrategi för innovationsarbetet. 

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att de flesta svenska organisationer redan satsar på innovation och att man förväntar sig att öka dessa satsningar ytterligare. Det finns ett antal nyckelfaktorer för framgångsrikt innovationsarbete där omvärldsfokus i produkt- och tjänsteutveckling, en inkluderande innovationskultur, och en strukturerad process är tydliga nycklar. Coronakrisen har påverkat innovationsarbetet men också gett innovationsförmågan en knuff framåt. Den samlade bilden av nuläget och utvecklingen framåt är alltså ganska ljus. Kanske kommer vi få se att de ligger ett korn av sanning i talesättet att det som inte dödar härdar? Oavsett vilket så kan vi nog konstatera att vi alla lärt oss mycket nytt under pandemin, och kanske har vi till och med ett ansvar att använda oss av dessa dyrköpta lärdomar för att skapa en bättre värld? Tänk om politiken skulle kunna ta vara kunskapen och kompetenser från den verkliga världen – vi skulle säker har en bättre förmåga att främja framtidn.



« FöregåendeNästa »