Är det dumt att välja  en traditionell yrkeskarriär – är akademiker det stora vinerna i framtiden medans du som behövs på golvet missgynnas ?

Alla skriker efter yrkesarbetare med gymnasial bakgrund – alla branscher har brist och det kommer även att bestå i framtiden. Varför är det så – under lång tid har man lobbat för att alla ska göra en akademisk karriär – det är välstånd, arbete och ett gott liv, och all statistik tyder på detta – även som jag beskriver nedan.

Även i gruppen nya svenskar är strävan stort att ge sig själva eller särskild sina barn en akademisk karriär. Att vara en yrkesarbetare inom det olika branscher även inom vård och omsorg anses inte vara en framtid.

Nu tar jag ut en liten annat perspektiv på detta tänket – och måste faktisk ger unga människor rätt som väljer en akademisk karriär.

Anställda delas ofta upp i två grupper på arbetsmarknaden, arbetare och tjänstemän.

Tjänstemän är de som arbetar på kontor eller i förberedande arbetsuppgifter. Arbetare är de som arbetar i den direkta verksamheten.

Tjänstemän är de personer där lönen och villkoren bestäms av arbetsgivarens utbyteskostnad för den enskilde individen. Utbyteskostnad är lika med kostnaden för rekrytering, upplärning och produktionsförluster.

Arbetare är de personer där lönen och villkoren bestäms av gruppens kollektiva styrka. I tjänstemannaarbeten är oftast utbyteskostnaden högre än den kollektiva styrkan. I arbetares arbeten är utbyteskostnaden lägre än den kollektiva styrkan.

 Arbetarnas utbyteskostnad blir inte högre på grund av utbildning och ökade kunskaper. En med lång utbildning i ett arbetararbete har inte högre lön, däremot har hon sannolikt lättare att hitta ett nytt arbete än en person med kort utbildning.

Källa arbetsmarknad.se

Yrkeskarriärakademisk karriär
Börja jobbar inkl. utbildning16 års åldervid 25 års ålder
kroppslig betungande jobbjanej
Risk för förslitningsskadorjanej
Arbetsår till pension just nu51 år42 år

Se man till ovanstående statistikerna särskild (ohälsotrappan – källa socialstyrelsen) så förväntas en arbetare – jobbar nästan tio längre till den har anspråk till sin pension – och risken för att redan under kvalificeringstiden till pensionen blir oförmåga att arbeta är mycket hög – som i sin tur ger mycket mindre pension utbetalningarna.

Ojämlikhet i psykisk hälsa är konsekvensen av sammanvävda och interagerande fenomen. Att kombinera olika sociala positioner i analyserna (komplex ojämlikhet) ger värdefull information om hur sociala positioner samspelar och resulterar i både förstärkande och dämpande effekter på ojämlikhet i psykisk hälsa. De viktigaste bestämningsfaktorerna för både de komplexa ojämlikheterna och den inkomstrelaterade ojämlikheten i alla studerade utfall var kopplade till sysselsättning och inkomst. Förutom de med låg inkomst, så har vissa grupper genomgående högre förekomst av psykiska besvär såsom icke-heterosexuella, mottagare av ekonomiskt bistånd, arbetslösa unga vuxna samt ensamstående föräldrar. Denna utveckling tycks bland annat bero på påfrestningar i arbetsmiljön, många arbetsgivares negativa inställning till äldre yrkesverk[1]samma och arbetstagarnas värdering av sin fritid. Sverige har ändå ett högt arbetskraftsdeltagande jämfört med andra europeiska länder.

SUMMA av ovanstående fakta är tydlig – väljer du en akademisk karriär har du bättre förutsättningar för att kunna med bra hälsa startar ditt liv som pensionär. Även på vägen ditt har du större möjligheter att tjänar en högre lön, har ett bättre liv och kunna tar hand om din hälsa – samt att varje gång du tillägnar Dig kompetensutveckling – kunna ökar din lön och dina förmåner.

KAN MAN INTE GÖRA NÅGOT ANNAT:

Tänk om du som yrkesarbete inom vissa bristyrken skulle har rätt (att lik akademiker i pension efter 42 år i arbetslivet)……..och sedan kunna jobbar vidare med skatteminskning om du orkar.     Blir kock, undersköterska och går i pension vid 57 års ålder. Tror intresset skulle stiga att välja arbetaryrken……

Ni som känner mig ser jag alltid på möjligheter ……..men det oftast systemet som vi har byggd upp är ett hinder.

Anmärkning.

Jag själv arbetade redan fullt vid 16 år ålder inom besöksnäringen – i produktion även som företagare med långa dagar 16-18 timmar och sex dagar i veckan. Men genom min gamla lärares försorg och framåtsyftande tänk –(tar gymnasieexamen) hade jag möjlighet att vid 40 år ålder byter karriär till ”tjänstemansidan” och därmed behåller en god hälsa och även återhämtar mig. Idag är jag 66 och orka i kroppen och hjärnan – något som jag säkerligen inte skulle har gjort om jag fortsatte inom samma ” yrke” på golvet. Förutom eventuella kroppsliga hinder – skulle jag även fallit för åldersdiskrimineringen ……vem vill har en ” gammal” gubbe över 50 år.

Som sagt ser denna inlägg som en diskussion i helheten på hur arbetsmarknaden ser ut och vilka hinder och möjligheter som kan finnas – när man belyser utmaningarna från olika fokusperspektiv. Där kanske alla parter behöver sätter sig ner och analyserar olika perspektiv.