Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Många tycker till och vill bestämma men har inte koll på verkligheten

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Posted on mån, juni 24, 2024 16:10

Inom många områden – tycker folk mycket och tror att det det vet bäst – men det en stor skillnad att tror än att veta vad som gäller. En klok gammal arbetskamrat och även en jurist – uttryckte sig så där för att kunna förändra och veta inom just nu fokus på utbildningsväsendet- Du bör tittar på lågar och förordningar – deras förarbeten ( utredningar som ligger till grunden för dessa grundläggande lagar och förordningar )- och sedan fråga DIG – Ryms mina förändringsförslag inom ramen för lagstiftningen- där kan en Jurist hjälper Dig med tolkningen. Oftast behöver men inte uppfinner något nytt – utan med rätt användning och gemensam dialog runt tolkningar löser man det mesta.

Varför jag lyfter detta – många tror att kan det kan göra med utbildningsväsendet hur det vill – utan att förstår vem som styr och vem som har ansvar. Även Minister i dessa områden vill gärna skapa sig ett namn och förändra…………..Men när det gäller utbildningsväsendet är det ”HUVUDMANNEN” som bestämmer och styr – det är ägaren av utbildningen – Kommunen eller den fristående aktör. Dessa huvudmän i en kommun ”nämnden” och inom den fristående verksamhet ” styrelsen” har ansvar för att alla deras utbildningar följer gällande lagstiftningen och alla förordningar.

Det styr även förutsättningar för verksamheten – ”resurser” – dessa huvudmän ska skapa förutsättningar för Rektorn för att denna ska genomföra sin verksamhet – det Rektorn som har den pedagogiska ansvaret för själva undervisningen – men det Huvudmannen som styr och skapa förutsättningarna för undervisningen. Det är Huvudmannen som är kommunen som via skattepengar – ger pengar till verksamheten – även till den fristående skola – principen är lika för alla.

Förvaltningar och Rektor kan fattar olika beslut inom sina verksamheter – utifrån en av Nämnden beslutat delegationsordning. Men det ska återrapportera via det ”lagstadgade” systematiska kvalitetsarbete och andra uppföljningar resultat och utfall till nämnden varje år. Det ända Staten med Minister kan påverkar det att ger så kallade riktade statsbidrag för ett område ( just nu skolböcker). Men det ända lärare som är pedagogisk proffs utformar sin undervisning själv – utifrån det förutsättningar den erhåller av sin huvudman. Skolverket ser endast till att skapa ett regelverk som man bör följer – ( inte ska) och Skolinspektion kollar att man följer skollagen och alla förordningar som Riksdagen har tagit fram ( ska). Samt att huvudmännen följer upp utbildningens resultat, analysera detta och gör förbättringar – kanske genom att skapa bättre förutsättningar.

Om till exempel en utbildning går i underskott – för få elever, för stora lokaler, för mycket personal eller annat så är det HUVUDMANNEN – NÄMNDEN som fattar beslut om eventuella åtgärder. Ett exempel att en yrkesutbildning med stora lokaler och stora underskott ska ändra sitt upplägg – och lägger mera av den praktiska delen hos företagen eller utformar som Lärling – så fattar nämnden ett beslut. Att går den från tre yrkeslärare till två yrkeslärare och lägger med praktisk undervisning till berörda branschföretag är en rimlig åtgärd – som spara ca 1.2 miljoner kronor.

Rektor, lärare och branschorganisationer har inget att säger till – utan det kan bara via skrivelser eller dialog eventuella påverkar detta beslut via ett programråd om den finns. Det vi medborgare som styr via vara politiska företrädare i nämnderna, det dessa som bäst ska tar hand om vara skattepengar.

Många huvudmän är väldigt duktiga på – och även godtar underskott i särskild yrkesutbildningar – genom att dessa utbildningar är viktiga för näringslivet i berörd kommun. Det dessa kommunpolitiker är mina hjälper som ger ungdomar en chans att lära sig ett yrkes – som gynnar näringslivet – trots att kanske bara 5 ungdomar söker denna kostnadskrävande utbildning som exempel – ger ett ersättning på total 750 tkr – men ni vet själva vad en årslön och lokala kostar – men denna underskott godkänds i demokratisk ordning av politikerna i själva nämnden och kommunen.

Det blir tuffa beslut – särskild i framtiden – när man nu lägger ner förskolor p.g.a av brist på barn – nästa steg är grundskolan och gymnasiet – antal ”ungdomar” kommer att minska med 30% fram till 2035. Dessa politiker har det inte lätt – på enda sidan täcker underskott och att höjer skatten – på andra sidan effektivisera och lägger ner enheter och utbildningar. Där blir det kanske även fråga – vad är viktigare att finansierar underskott för en Bageri eller kockutbildning eller finansiera underskott i en Transport – Motor – Bygg utbildning.

Lösningen som jag ser är att fler och flera praktiska utbildningsmoment behöver läggas över på Företag som har en god kvalitets och anställningsbehov – som tar sitt ansvar för den egna framtida kompetensförsörjningen. Där krävs det ett om tänk när det gäller inflytande, samarbete i relationer särskild mellan det lokala och regionala arbetslivet och utbildningarna – för att hittar gemensamma lösningar. Det är inte en fråga för byråkraterna i nationella organisationer – det kan bara stödjer processer och hjälpa till med struktur – men inte styra – det gör vara demokratisk valda politiker i det olika nämnder.



Kampen om arbetskraft blir tuffare och tuffare

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, juni 30, 2023 15:06

Skola Utbildning Arbetsmarknaden sett ur ett annat perspektiv

Utbildning – Utbildning och skolan är viktig enligt rykten behöver du en utbildning som är lång och har höga akademiska meriter. Medans Arbetsmarknaden skriker alltid efter folk som har det ”just in time” kunskaper för att kunna tar det jobb som erbjuds just nu. Utvecklingen går framåt allt snabbare och utbildningsinstitutioner hänger inte riktig med idag. Det ”producerar” inte längre det vad arbetsmarknaden behöver, strukturer är ett hinder för förändring. Därav uppstår det alltid kompetensbrist och den kommer blir större och större om vi inte tänker om. Även yrkeshögskolan som engång skapades för att reagerar snabb blir mer och mer en institution med allt längre utbildningar, med samma innehåll och ”säkra” kort i utbildnings portföljen, utförd av stora aktörer. Där många platser inom den ”traditionella” branscher står tomma –

När man ser tillbaka historiskt så erhöll man ”utbildning” via att man lärde sig kunskaper, färdigheter och kompetenser från någon annan – och förde det sedan vidare. Sedan fanns det ett strukturerade lärande via det olika hantverksskråen inom det olika ”Yrken” , även användes utbildningen för att skapa och behålla en viss överklass. Trossamfund och kyrkor lärde ut sina ” lärdomar” men dessa hade ett underliggande syfte att ”fostra” och ”styra” oftast i samarbete med det världsliga styret. Dessa hade tolkningsföreträde vad som är rätt och vad som är fel. Att behålla stora delar av befolkningen okunnig underlättade ju styrningen av staten och kungariken. Den så kallade ” klassresan” kunde endast skapas via konstnärliga egenskaper eller framgång på slagfältet.

I början av 1800 talet började industrisamhället och man upptäckte att man behöver utbilda arbetskraft för att kunna sköta nya typer av jobb. Läsa, skriva och räkna blev viktig och även där blev kyrkan och församlingar viktiga – men även staten upptäckte att för att kunna utveckla landet och skapa förutsättningar för företagen att växa behöver vi utbildade personer. Man skapade för den vanliga befolkningen utbildningsmöjligheter – men precis till den nivån som gjorde att det inte kunde tänka självständig – bara så att det kunde tar alla jobb som fanns. För de högre stånden skapades även ”högre läroverk” –   utbildning och kompetens på högre nivå har varit viktig även nu för att behålla makten.

Utbildning har alltid haft ett underliggande syfte – att försörjer arbetsmarknaden med arbetskraft, inte för att medborgarna kan förverkliga sig själva och utvecklas enbart som personer. Staten hade som mantra vilket är ju solklart – har alla jobb och arbete så hår alla inkomster och ett bra liv – samt företag och den enskilde kan betala skatt som bekostar välfärden. Redan i slutet på 50 talet när Sverige industri gick på högvarv – behövde man importera arbetskraft från andra länder – den egna nu mera välutbildade befolkningen – räckte inte till utan även vilde inte tar längre dessa ” enkla” jobb. Denna typ av jobb vi kallar det gymnasiala jobben idag – sjönk i attraktivitet. Att göra en utbildnings karriär och läser på högskolan har varit ett mantra för regeringar till idag, något som gjorde att högskolesektorn växte otrolig mycket och i befolkningen skapades de en tro ” för att kunna erhålla jobb i framtiden behöver du en högskoleutbildning”. Enligt en studie från Stockholms Universitet – har 60 % av alla jobb har arbetsuppgifter som skulle kunna genomföras med en gymnasial utbildning.

Idag har vi överallt en kompetensbrist inom många branscher – men det har vi alltid haft – men dagens ungdomar och arbetstagare tänker inte längre – jag utbildar mig inte för att erhåller ett jobb – utan jag utbildar mig för att hittar mina intressen för att kunna leva det liv som jag vill.

Den stora skillnaden att Arbetsmarknaden där företag har ännu inte insett ” att den tid är förbi ”– där staten och samhället har varit en pålitlig leverantör av välutbildad arbetskraft som gör att företagen kan upprätthålla sin produktion och göra vinster.

I stället är det arbetstagaren som väljer – vem som kan drar nytta av mina kunskaper, färdigheter och kompetenser. Vem tror jag på – vilket företag passar mig och erbjuder tjänster som väcker mitt intresse.

Företag som är smarta har sedan länge arbetet med sin attraktionskraft – tänkt om och tänkt nytt. Det finns företag inom alla branscher som är attraktiva särskild inom det nya branscher – som inte har en gammaldags organisationsstruktur.

Företagen och även arbetsgivarorganisationer behöver komma bort från sitt strukturerad sätt att ser på arbetsmarknaden med ett enda syfta ” Att någon annan ska fixa kompetensförsörjningen”.

För att i framtiden attraherar arbetskraft behöver man personifierar olika yrken – särskild inom samma bransch för att tilltala den enskilde medborgaren. Den som söker jobben har ju olika skäl för att jobba

  • Kulturell bakgrund – attraktivitet av branschen och yrken inom olika målgrupper
  • Ekonomi – attraktiva löner – viktig särskild inom vissa åldersgrupper
  • Personliga skäl – det egna preferenser för livet, livsstil. Livssituation, Balance i livet
  • Arbetets innehåll – motsvarar mina intressen, livsstil, arbetstider, utvecklingsmöjligheter  

Kanske vi bör företagen även lyfta blicken och tänker mera i kompetensförsörjningen – lika som vi jobbar för att attrahera kunder. Särskild när marknaden – tillgång på personer som kan blir en kvalificerad arbetskraft blir genom åldersstrukturen i befolkningen – blir mindre och mindre – men konkurrenterna blir fler och fler.

Att väcker intresse måste man tidig – barn och ungdomar följer via sociala media tidig branscher, personer och företag. Det gäller att tidig kommunicerar mot tanken att alla kan blir en framtida medarbetare och det gäller att skapa sig ett varumärke.

Da blir det kontraproduktiv att hela tiden ” klaga” utan det blir viktigare att kommunicera att DU ska blir en del av vårt gemensamma framtid. Det gäller att göra en 360 grader…………