Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Stackars 16- åringar ungdomar

NPM, Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, februari 06, 2024 19:12

Nu är det återigen dags för gymnasieval, en utmaning skapad av vuxna för ungdomar på väg in i vuxenlivet. I denna ålder möter många personliga utmaningar – att hitta sig själva och bli vuxna i ett samhälle som blir allt mer diffust och osäkert. Företag ropar efter arbetskraft och vill, tillsammans med staten, nästan tvinga dig att välja ett yrkesprogram för att upprätthålla sin produktion och tillväxt enligt marknadsekonomin. Som 16-åring vet du knappt vem du är, och nu ska du göra ett val som påverkar de närmaste åren, kanske till och med hela ditt liv. Alla branscher tävlar med varandra med sina prognoser och erbjudanden – yrkesprogrammen tror att tävlingar är det ultimata, men det har haft motsatt effekt de senaste tio åren. Vem kan man lita på när alla lovar guld och gröna skogar men inte visar upp viktiga parametrar som branschernas värdegrund, löneutveckling, arbetsmiljö, förväntad livslängd (slitage på kroppen), ledarskap, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter… se tidigare blogginlägg.

Jag blir glad när jag ser marknadsföringen för våra certifierade utbildningar, där äkta lokala och regionala företag deltar och delar sina ärliga berättelser om möjligheter och även utmaningar, samt visar att utbildningen är ett samarbete mellan skolan, lärarna och representanter för den lokala branschen.

Gymnasieskolans uppdrag enligt GY 11 är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för eleverna att tillägna sig och utveckla dessa kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande individer som aktivt deltar i och bidrar till yrkes- och samhällslivet. Den ska även bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolans uppgift är att förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande och förbereda dem för arbete och deltagande i samhället. Skolan ska förmedla beständiga kunskaper som bygger på grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Eleverna ska kunna navigera och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det är viktigt att de kan finna, tillägna sig och använda ny kunskap. Eleverna ska öva på att tänka kritiskt, granska information och förhållanden och förstå konsekvenserna av olika alternativ, vilket närmar dem till ett vetenskapligt förhållningssätt och arbetsmetod.

Skolor bör aktivt främja jämställdhet och förmedla lika rättigheter, möjligheter och ansvar för både kvinnor och män. Eleverna ska genom undervisningen få kunskap om könsroller och dess inverkan på livsval och förhållanden. Detta bidrar till elevernas förmåga att kritiskt analysera normer, värderingar och strukturer som kan begränsa individers makt över samhället och deras egna liv.

Det är skolans ansvar att regelbundet integrera frågor om sexualitet, samtycke och relationer i utbildningen. Detta ska stödja elevernas hälsa och välbefinnande och stärka deras förmåga att göra medvetna val. Skolan ska också hjälpa eleverna att förstå sina egna och andras rättigheter och betydelsen av samtycke i sexuella relationer. Utbildningen bör kritiskt granska maktstrukturer relaterade till kön, samt hedersrelaterat våld och förtryck. Eleverna bör även uppmuntras att kritiskt reflektera över hur relationer och sexualitet presenteras i olika medier, inklusive pornografi.

Studierna syftar till att stärka elevernas grund för kontinuerligt lärande. Arbetslivets förändringar, digitalisering, teknisk utveckling, internationalisering och miljöfrågornas komplexitet kräver nya kunskaper och arbetssätt. Skolan bör främja elevernas kreativitet, nyfikenhet, självförtroende och deras förmåga att omsätta idéer i praktiken samt lösa problem. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, ansvarstagande och förmågan att arbeta självständigt och i grupp. Skolan bör också främja kunskaper och attityder som gynnar entreprenörskap, företagsamhet och innovativt tänkande, vilket kan öka elevernas framtida arbetsmöjligheter. I en digitaliserad värld är det viktigt att skolan bidrar till elevernas digitala kompetens och förståelse för digitaliseringens inverkan på individen och samhället.. Varje elev bör få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik samt att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den. Detta innebär att kunna se möjligheter, förstå risker och värdera information. Kunskaper och förhållningssätt som är kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande är avgörande för elevernas förmåga att fungera i arbetslivet, samhället och vidare studier. Skolan bör också främja elevernas kommunikativa och sociala kompetens, samt vara uppmärksam på frågor om hälsa, livsstil och konsumtion. Dessutom bör skolan ge eleverna möjligheter att regelbundet utöva fysisk aktivitet.

Utvecklingen inom arbetslivet kräver gränsöverskridande samarbeten mellan olika yrkesområden och medvetenhet om både egen och andras kompetens. Detta leder i sin tur till krav på förändrade arbetsmetoder och organisationsstrukturer i skolan.

Det etiska perspektivet är viktigt för många frågor som diskuteras i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen bör inkludera detta perspektiv för att ge en grund och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden och ansvarsfullt beteende mot sig själva och andra.
Miljöperspektivet i undervisningen bör ge eleverna insikter som gör att de kan bidra till att förhindra skadlig miljöpåverkan och utveckla ett personligt förhållningssätt till omfattande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör också belysa hur samhällets funktioner och vårt levnadssätt kan anpassas för en hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är avgörande för att förstå den egna verkligheten inom en global ram och för att bygga internationell solidaritet. Utbildning i olika ämnen bör ge eleverna insikter om Europeiska unionen och dess roll för Sverige, samt förbereda dem för ett samhälle med ökande gränsöverskridande kontakter. Det internationella perspektivet bör även främja utvecklingen av elevernas uppskattning för kulturell mångfald i landet.

Det historiska perspektivet i utbildningen bör fördjupa elevernas förståelse för nutiden och förbereda dem för framtiden. Utbildningen bör även främja en förståelse för kunskapens relativitet och förmågan till flexibelt tänkande.

Mycket av det som eleverna ska lära sig på gymnasiet bör redan vara känt av 16-åringar när de gör sitt programval, så att de kan göra ett medvetet val. För närvarande baseras valet ofta på sociala och kulturella faktorer, påverkat av föräldrar, vänner eller andra närstående. Studie- och yrkesvägledningen bör hjälpa till med detta och vara opartisk, samt stödja ungdomarna i deras val utan att påverka dem.

Ungdomsarbetslösheten är mycket låg i Sverige för de som har avslutat gymnasiet, så ungdomar lyckas ofta med sina val, särskilt om de håller alla dörrar öppna. De flesta är motiverade i gymnasiet och har roligt – man är trots allt ung bara en gång i livet.

Arbetsmarknaden kräver arbetskraft, och det är inte tillräckligt att endast 30 % av eleverna väljer ett yrkesprogram för att förse företagen med arbetskraft – i OECD-länderna är snittet 26 %, och i Japan endast 13 %. Utbildningarnas huvuduppgift är att förse arbetsmarknaden med arbetskraft, men arbete är inte allt i livet. Idag krävs det mer för att man ska välja ett yrke eller en anställning, vilket är positivt.

För att möta dessa behov bör förändringar övervägas – exempelvis att alla elever går ett grundläggande gymnasium i tre år med möjlighet till högskolebehörighet. De som önskar kan efter två år välja specifika inriktningar, men det bör även vara möjligt efter tre år. Genom att företag erbjuder sommarjobb kan de marknadsföra sina branscher inför elevernas val av inriktning. Vid 18 eller 19 års ålder blir valet mer medvetet, och eleverna kan lättare ta till sig alla möjligheter. Detta kan också innebära lägre kostnader för kommunerna. Ärligt talat, får man ett jobb inom ekonomi eller juridik efter att ha studerat på Ekonomiprogrammet? Och vad leder inriktningarna på Samhällsprogrammet till?

För er som efterfrågar LÄRLINGSprogram, se på Tyskland och Schweiz som har stora problem med att ingen söker. Det beror på samma orsaker som i Sverige, men där väljer många idag att läsa till ett yrke via lärlingsvägen efter att ha erhållit högskolebehörighet/Abitur. Där är utbildningstiden endast 15 månader istället för 36, och detta sker med lön. Det är företagen själva som arrangerar detta, utanför det formella skolsystemet.



Jag är nog lite konstig –

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Postad av Heinz GlöcklerPosted on mån, januari 08, 2024 14:01

Vänner, Arbetskamrater, kollegor och andra som man umgås med.

Många anser att jag är lite konstig – eller är inte den som pratar mycket om mitt privatliv och är med på alla tillställningar ”AW” efter jobbet. För mig är jobb eller arbete en sysselsättning som ska ger mig mervärde eller berikar mitt liv. Därav upplevs jag gärna som lite ”jobbig” – ifrågasättande, utmanande och en som hela tiden vill utvecklas vidare, och därmed avstår från en del sociala aktiviteter.

Men samtidig på mina gamla dagar ger tillbaka något till yngre eller till organisationen, man har ju varit med på en hel del i livet. För att kunna ger något vidare eller hämtar in andra preferenser och synpunkter – är det viktig för mig att kunna skilja på olika sfärer. Arbetsplatsen är en plats, Privatlivet är en annan och att söker sig till kloka personer utanför dessa två sfären är särskilt viktig. Även i det privata kan jag vara jobbig – hjärnan är ju igång direkt när man vaknar på morgonen – medan andra behöver en längre starttid.

Som gammal kock har jag tidigare i mitt liv följd andra kockar, deras böcker, ätit deras mat och följd deras tankar……..kanske lite förmycket, jag hade nog för mycket ”kockperspektiv” som företagare på gott och ond. Jag kom i underfund att när jag breddade mina intressen och även läste vidare på högskolan – undrade jag mer och mer ”VARFÖR gör jag på detta viset ” ……………Resultat är att man är alltid en produkt av sin sociala omgivning. Social konstruktivism är en idé som säger att samhället och våra uppfattningar om världen skapas i samspel med andra människor. Det är ett perspektiv inom samhällsvetenskapen som handlar om hur vi människor skapar och tolkar vår förståelse av samhället och världen omkring oss. Enligt socialkonstruktivismen är våra uppfattningar om till exempel kön, ras och samhälle resultatet av vår interaktion med andra människor och vår sociala miljö.

Det innebär att våra erfarenheter och sociala sammanhang påverkar hur vi ser på världen och agerar utifrån vår förståelse. Det här perspektivet avvisar idén om att det finns en objektiv sanning eller verklighet som existerar oberoende av vår uppfattning av den. Istället menar social konstruktivism som vetenskaplig teori att kunskap skapas i sociala sammanhang med den förståelse det givit oss av verkligheten, snarare än att den upptäcks på ett objektivt sätt utan någon förförståelse. Vi lär oss av varandra att förstå världen vi lever i, inte tvärtom.

När jag uppfattade ovan har jag aktiv sökt mig det sista tjugo åren i min information inhämtning och möten gärna till andra omgivningar än den som man befinner sig som vanlig ”ARBETE och HEMMET”.  Bara orden ”här tänker vi lika” ” så här har vi alltid gjord” och avsaknaden att ifrågasätta sig själva – är en mardröm för mig, det betyder lika med tillstånd, lathet att förändra och utveckla.

Jag har kommit så långt – att jag visst en duktig kock – men att jag skulle aldrig kunna skapa ett underlag vad man i detta yrket ska kunna idag och i framtiden – förutom en liten bas. Så mycket har ändrat till det positiva – men så lite har ” styrdokumenten” tagit hänsyn till omvärldens förändringar. För många trampar i gamla spor och uppfattningar – typisk skråväsendet.



Politiker – vem lyssnar dessa folkvalda på

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tor, december 28, 2023 10:20

En klok person uttryckte sig för mig så här för länge sedan – en politiker blir i en demokrati vald av vanligt folk. Hen är knuten till politiska parti som sätter hen på en valbar plats i valet. Denna person har en ideologisk grund och driver vissa frågor som denne parti anse är den rätta för folket. Blir denna politiker vald så står denna i tacksamhetsskuld till partiet (plats och lön säkrad) och stödjer alltid denna partilinje annars blir man inte omtyckt eller riskerar sin plats vid nästa val. Så fint så bra – detta gäller både riksdag, landsting och kommunerna.

Nu lever vi i en snabb föränderlig värld – där även det politiska partier måste ändra sina ståndpunkter och policys utifrån aktuella händelser. Det vad som gäller förre valet behöver ju inte gäller efter valet. Det jag funderar nu – HUR tar man ställning till förändringar och vem lyssnar dessa politiker på efter valet.

I en välfungerande demokrati – skulle politikerna gå tillbaka till sin valkrets och lyssnar på sina väljare och medborgare – inhämta synpunkter och information, men i verkligheten lyssnar partierna och deras politiker nästan enbart lobbyorganisationer, mediaprofiler eller sina egna ”tankesmedjor”. Dessa politiker som sitter i ett utskott och även det politisk tillsatta tjänstemännen i departementen är särskild utsatta för påverkan genom att det sitter närmare besluten. Sedan man har tagit bort i Sverige tjänstemannaansvar finns det inte något ” sista ansvar längre”. Det även ganska jobbig att deltar i alla möten, seminarier och andra arenor – som har alltid en agenda – att påverkar politikerna så det gör rätt ” utifrån” dessa påverkansorganisationer – lobbyisternas egen agenda. Men det viktig även för politiker att synas i dessa forum, man vet ju aldrig när man behöver ett reträttjobb som rådgivare, konsult eller så fint ”dörröppnare”. Att tar bort tjänstemannens ansvar har ju alla varit överens. Da blir det lättare att styra och påverka myndigheternas tjänstemän ”i rätt riktning”.

Är det så att det inte medborgarna som väljer politikerna som styr eller påverka politiken efter ett val  – utan dessa politiker går i koppel för den jättestora och snabb växande lobbyismindustri?  Där finns i alla verksamheter nu strateger, politiska avdelningar som har till sitt huvudsyfte att tar fram underlag som gynnar den egna organisationen för att med denna kunna påverka alla politiker. Sverige är ju en relativ litet land – i denna ankdamm där alla ” känna” och beroende av varandra möts man i olika forum nästa dagligen. I denna elitära ankdamm finns det kanske 5000 personer inkl. politikerna, det där man sätter agendor och bestämmer vad som är det bästa för landet. För denna grupp är dörren öppen för att driva sin agenda och frågor, och det är organisationer med störst resurser eller hållhakar på beslutsfattare som har mest påverkan. Där står vi vanliga, snälla och lydiga medborgare långt ifrån makten, kanske man skulle göra som franska bönder och folket – protesterar mera eller strejkar……(men vi har ju var svenska modell som bygger på samförstånd som i sin tur bevakas av ”organisationer som är språkrör” ).

Ni vet med NATO gick det väldigt snabbt utan diskussion med oss väljare (en fråga om liv och död). För EURO hade vi en folkomröstning (handlade ju bara om ekonomi).

Vilken påverkan har vi medborgare egentligen?  Är vi bara röstkött på valdagen – matad med allahanda löften som sällan blir verklighet?  Har vi som är väljare mera makt än alla lobbyorganisationer som har direkt tillgång till alla beslutsfattare?  Hur ser det ut i Europa EU – där det finns ännu mera lobbyorganisationer från olika länder – som påverkar det politiska besluten – långt borta från vanliga människors vardag. Där handlar det inte om en ankdamm längre som i Sverige ( där vi vet vilka som ingår) utan där är det ett hav av kända och okända aktörer).

Utifrån mitt perspektiv – kommer vi allt längre bort från en Demokrati där folket styr – vi duger som röstkött på valdagen. Men oberoende av vad vi väljer, kommer landet styras av lobbyorganisationer, mediakonstellationer och politiker som sällan har kontakt med verkligheten hos vanligt folk, men där alla ingår i ankdammen av 5000 personer – dessa som har tolkningsföreträde.

Tänk om varje politiker skulle istället för att går bara i partikoppel och följer lobbyisternas föreskriva väg gör så här

Vad är det bästa för landet och för medborgarna i mitt valkrets – innan hen fattar sitt beslut – och hämtar in info och synpunkter från folket hen företräder.



« FöregåendeNästa »