Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

SVENSKAR och SKATTER ett stormig kärleksförhållande

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on fre, oktober 06, 2023 09:04

Skatter – något som sitter i generna hos många i vart land – kanske ett hobby.

Läste idag att en bransch förordar att sänka Flygskatten när SAS nu såld utomlands. V och MP vill öka skatter för att finansiera sina budgetmål – där är Bankskatten en retorisk fråga. S – höjer landstingsskatten i Stockholms län och kommunalskatten i Stockholm för att finansiera underskott. Gamla moderater vill sänka skatten till varje pris, oberoende hur statens finanser ser ut i sin helhet, är missnöjda med regeringen som sparar. Alla har sina historiska käpphästar – dom enda tycker att staten och kommun ska ansvarar för allt bekosta alla käpphästar – dom andra att staten ska bestämmer så lite som möjligt men ända betala för allt. Lägg därtill alla organisationer som lobbar för sina käpphästar – mera platser på utbildningarna, mera bidrag till utveckling, mera satsningar på dittan och dattan, mer privatiseringar, även här är sänkta skatter och avgifter prioritet– medan andra organisationer – vill har mer bidrag, mera resurser, utökade anslag och att staten och kommunerna ska finansiera deras verksamhet.

Det inte lätt att vara staten? Vad gör den egentligen? Det verkar som den gör för lite och har förmycket pengar ?

Det grundläggande är ju att staten inte har några egna pengar – utan är beroende av intäkter från företag, organisation och medborgare. Det intäkter som det offentliga har är SKATTER och avgifter. Ju mera skatt man tar in desto mera utgifter kan man bekosta. När det är några dåliga år kan staten även låna pengar för att genomföra satsningar eller bekosta underskott ( typ checkkredit). Vi i Sverige har en låg låneskuld i förhållande till många andra länder, vi har lärd oss av 80-90 talet – där vi har varit tvungen att tar tuffa beslut………Där vi haft under längre tid stora utgifter och mindre intäkter) .Andra länder har dessa tuffa beslut kvar eller hoppas att ” det räcker” att betala ränta och avgifter till dessa lån. Den någon som har sagt så rätt –” är du i skuld så är du inte fri ”

Man vad används pengarna till – jo inför varje val – lovar alla partier guld och gröna skogar – inte någon parti har gatt till val och säger ” vi ska ser över vad pengarna används till och om det är vettig att staten eller kommunen ska betala för detta ”……..da erhåller man inte några röster. Om man läser som jag gärna Riksrevisionen rapporter så finns det gott om utrymme för att ser över utgifterna, spara kostnader och effektiviserar statsapparaten. Men detta handlar ju om prioriteringar – som vi väljare röstar förr – eller inte.

Ett utgifts område är utbildning – vård och omsorg

  • Skattepengar finansierar att varje medborgare har en kostnadsfri utbildningsmöjlighet – rätt att utbilda sig. Man har även rätt till välfärdstjänster – Allt detta betala stat och kommun.

Det finns två syften eller vinnare på detta:

Företagen som erhåller välutbildad arbetskraft som det kan upprätthålla sin verksamhet, utvecklar och går med vinst och därmed betala skatt – om det är verksamma i Sverige och inte skattar någon annanstans. Dessa skatter betala även när arbetaren blir sjuk, sliten, förtidspensionerad, behöver vård eller behöver toppa sin utbildning – samt en statlig pension – med kollektivavtal erhåller man även pension från arbetsgivaren.

Staten som erhålla förhoppningsvis medborgare som vill jobbar – erhålla lön, betala skatt och inte behövs utnyttjar välfärdsstaten – backupsystem som finns beskriven ovan.

Ju flera som betalar skatt in i systemet både företag och medborgare desto mera resurser har staten att bekosta ovanstående system. Så ska det vara.

Svenskar och Skatter har alltid varit en hatkärlek – vi gör allt både företag och den enskilda för att ser till att man inte behöver betala så mycket skatt. Ordet skatteplanering är ett vedertaget begrepp. Uppfinningsrikedomen att jaga avdrag och hittar på skatte upplägg för att minska sin eller företagens skatt har utvecklas otrolig. Där är vi verkligen världsmästare………och ligger oftast före myndigheterna – en helt yrkeskår livnär sig på detta. Man kan säger det ett slags svenska hobbyverksamhet…….

På andra sidan klaga vi mer och mer att staten och kommunen bekostar för lite……det köar överallt i välfärden, för lite service, för stränga kontroller – myndigheter som är nitiska…… tänk bara att under några år har vi fatt över 1 miljon nya medborgare där många inte redo till betala in i systemet utan mera av en kostnadsfaktor.

Och vi blir aldrig nöjda – trots att skatterna har även med så kallad vänsterregeringar har sänkts otrolig – inte så mycket på arbete utan på kapital.

En gång till Skatter är statens och kommunernas enda inkomst förutom en lite det avgifter – det finns ingen pengarbinge någonstans i reserv. Utan systemet bygger på att alla via skatter tillför resurser till stat och kommun.

Ju fler som jobbar och inte behöver lever på bidrag – desto längre räcker pengarna. MEN detta verkar inte finnas i många debattörers medvetande, att allt inom värlfärden, utbildning etc. bekostas av skatteintäkter. Det din grannes lilla företag som betalar skatt och hans egna skatter som betalar ditt bidrag eller din utbildning. TACKSAMHET för det man erhåller från staten är låg – det finns många som ser det som en RÄTTIGHET att kräva och inte ser det som sin PLIKT att bidra. Det finns även många som tillfört mycket skatt under sitt arbetslivet till staten – och nu på sina äldre dagar är besviken att behöver lever på bidrag. För lite pengar in – och det vad som betalas ut ska delas till många fler.

Sedan är det annan fråga att man kanske bör ser över VAD staten egentligen ska betala – det kan ju inte vara så att den enda sida gör rätt för sig – medan den andra slösar med skattepengarna. Staten ska ju inte finansierar ditt liv och levnadsstandard eller även Ditt företag – förutom när du behöver hjälp. Du ska bidrar till stat och kommun – inte drar nytta av stat och kommun ( andra skattepengar), förutom det du har rätt till – utifrån det du har betalad in via din skatt. Har du inte betalad in skatt så kan du inte förvänta Dig något tillbaka.

Jag tror att vi alla behöver vara lite mera ödmjuk och inte alltid kräver allt från STAT och KOMMUN – utan skärpa sig och löser utmaningar själva med andra. DET finns gott om jobb – lite skärpning och du har en inkomst där du kan bidrag till samhället och senare dra nytta av detta. Även företagen bör tänka till i stället för att ropa – ser över VAD man har för utmaningar och försöka vara kreativ och löser dessa. Att vara företagare är ju att vara kreativ – man tar risker – som kan ger stora inkomster och rikedom – men förluster – det är kärnan.

” FRÅGAN INTE vad STATEN ska göra för DIG – utan vad DU kan göra för STATEN ”



Vi glömmer vårt eget ansvar. I stället för att tänka på samhället som en gemensam angelägenhet, börjar vi tänka på oss själva som kravställare som alltid har rätt.

Politik, Trender och Framtiden Posted on mån, januari 02, 2023 11:18

Myndighets-Sverige var ett land där stränga byråkrater blickade ned på oss invånare. Myndighets-Sverige är ett land som känns mycket avlägset. Numera är vi ”kunder” hos staten. Med det följer ett antal privilegier och rättigheter, för att inte säga ”rättheter”. Kunden har, som det heter, alltid rätt. Och staten påminner oss gärna om att vi är just kunder. Den undersöker kundnöjdhet, hänvisar oss till ”Kundcenter” som Försäkringskassan eller följer oss på ”Kundresor” som Arbetsförmedlingen. En Myndighet är ett instrument för staten att sköta eller förvalta landet utifrån lagar och förordningar samt utifrån regleringsbrev från den demokratisk valda regeringen.

Kundtänkandets perspektivskifte

Myndigheternas inriktning mot ”kund” i stället för medborgare och invånare är ingen enkel semantisk fråga, utan innebär ett perspektivskifte som får långtgående konsekvenser för synen på förhållandet till staten. Det här skiftet har skett stegvis, och i stort sett utan någon egentlig politisk eller samhällelig diskussion. Kundtänkandet ligger inom ramen för det lika viktiga som förbisedda ämnet förvaltningspolitik, för många en fråga om förvaltningens organisation och arbetssätt, därmed förment opolitiskt och bara en angelägenhet för myndigheterna själva. Inte ens politiken lyckas – trots sin välutvecklade konfliktradar – uppbåda någon riktig entusiasm över de politiskt laddade vägval som döljer sig under myndigheternas organisationsmodeller. Eller våga inte någon i politiken – att sätter tydliga ramar – där även tjänstemännen blir mera vilse och godtycklig i sina tolkningar – genom att även tjänstemannaansvaret har tagits bort…..sedan några år tillbaka. Tjänstemännen behöver inte tar ansvar för sina beslut, utredningar etc.

Det finns olika förklaringar till den här idén om att myndigheterna behöver tänka mer på medborgarna som kunder. En förklaring ligger i det allmännas marknadisering, det som brukar sammanfattas som New Public Managment, där näringslivet kom att bli en förebild även för det allmänna.

Myndigheterna är till för medborgarna

Men kundtänkandet springer också ur den välbehövliga insikten om att myndigheterna faktiskt är till för medborgarna, inte tvärtom. Myndigheter både bör och skall stå för god service och tillgänglighet. Men ska Myndigheterna och staten i förlängningen göra allt för oss ? Vi glömmer bort vårt eget ansvar. I stället för att tänka på samhället som en gemensam angelägenhet, börjar vi tänka på oss själva som kravställare som alltid har rätt.

”Kunden” blir kravställare

Men det finns också risker med kundtänkandet. När vi börjar betrakta oss som kunder till staten leder det till en form av passivisering. Vi glömmer vårt eget ansvar. I stället för att tänka på samhället som en gemensam angelägenhet, börjar vi tänka på oss själva som kravställare som alltid har rätt.

Myndigheterna å sin sida, löper risk att bli ängsliga, och rädda att inte göra kunden tillräckligt nöjd. Fokus hamnar på utbud av ”varor” och tjänster i stället för på ett demokratiskt grundat uppdrag där olika intressen hela tiden måste vägas mot varandra, och där det ligger i sakens komplicerade natur att kunden kanske aldrig blir nöjd, kanske inte ens kan bli nöjd.

Inte nog med det. Sverige är dessutom ett land där vi kommit att vänja oss vid att staten och det allmänna tar ett stort ansvar för vår välfärd. En hög skattenivå gör dessutom att vi – oavsett vad staten kallar oss – faktiskt har rätt till högt ställda förväntningar.

Samtidigt är det vi själva som byggt det här samhället och när saker inte fungerar behöver vi alla – inte bara det allmänna – vara beredda att sluta upp och göra det bästa möjliga av situationen.