Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Restaurangbranschen – viktig men inte livsnödvändig

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Kris, Mat och Vin, Politik, Uncategorised Posted on lör, juni 28, 2025 10:44

En aktuell debatt: Tre krav från en branschföreträdare som är VD på ett bolag

I en debattartikel i Dagens industri framförde en restaurang-VD tre tydliga krav på staten, med hänvisning till den svåra situationen i restaurangbranschen efter pandemin och nu i lågkonjunktur. Även branschorganisationer verkar har fatt lite hybris – trots att lika många företag startas som det går i konkurs. Kanske ett sundhetstecken när det inte finns tillräcklig med betalande gäster…………………Överetablering ? Men nu till VD ( bolaget har inte gått med vinst det senaste tre åren med stigande stora förluster som täcks ännu av eget kapital enlig alla bolag.se )som kräver följande

  1. Statlig lånegaranti (”Restauranglån 2.0”)
    Eftersom många restaurangägare nekas banklån krävs, enligt artikeln, att staten går in som garant för att minska kreditrisken och möjliggöra investeringar.
  2. Sänkt moms på restaurangmat – från 12 % till 6 %
    Med Tyskland som exempel (7 % moms), argumenteras att en lägre moms kan ge pressade företag bättre marginaler.
  3. Slopad arbetsgivaravgift för unga inom branschen
    För att sänka trösklarna till arbete föreslås att unga anställda inom restaurang ska undantas från arbetsgivaravgift, vilket skulle underlätta nyrekrytering.

Vad är företagande – och vilka risker ingår?

Företagande handlar om att starta, driva och utveckla en verksamhet med målet att erbjuda varor eller tjänster, med syftet att generera vinst (kunden eller gästen efterfråga tjänsten och är beredd att betala för denna). Det är nära kopplat till entreprenörskap – att se möjligheter, ta risker och skapa nya lösningar. Men:

  • Företagande bygger också på förmåga till planering, riskhantering och ansvarstagande.
  • Att inte få lån från bank är inte ett orättvist hinder – utan ofta ett tecken på att affärsidén eller ekonomin inte håller. Viktigast har en produkt eller en tjänst där kunden är beredd att betala förr.
  • Det är inte statens uppgift att rädda affärsmodeller som marknaden inte tror på, särskilt inte genom att erbjuda lån som bankerna själva bedömer som osäkra.

Jag vill själva påpekar:

Bankerna har ett särskilt ansvar – ser de att företaget inte har möjlighet att gå runt, tackar de nej. Det borde vara ett varningstecken för företagaren själv.” Tar det som en extern granskare – ju större risk desto högre ränta krävs.


Ett förändrat landskap för restaurangbranschen

Mycket har förändrats sedan jag själv startade företag för 40 år sedan: Andel Restauranger exempel sedan 2016 trots pandemin har ökad med 10 % ……………………utifrån min tid med 50%…

  • #Utbudet av restauranger har ökat kraftigt, medan befolkningsökningen varit betydligt långsammare.
  • #Konkurrensen är stenhård, och det räcker inte att vara en duktig kock – det krävs kompetens i ekonomi, logistik, personalledning och innovation.
  • De restauranger som klarar sig bäst är ofta de som gjort sin# hemläxa, snabbt ställt om under pandemin, och har en hållbar affärsmodell och där kunden eller gästerna är beredda att betala för tjänster.


Har vi för många restauranger? En titt på serveringsställen i Stockholm och Sverige

Att fika, äta ute eller ta en snabb burgare är en självklar del av vardagen för många – särskilt i storstadsområden som Stockholm. Men hur många restauranger, caféer och liknande serveringsställen finns det egentligen? Och hur står det i jämförelse med annan samhällsservice?

Här får du en snabb överblick över hur tätbefolkat det är med serveringsställen – i Stockholms län och i Sverige i stort. Jag använder siffror från SBC och Folkhälsomyndigheten som grund.


Antal enheter per 100 000 invånare (Stockholms län)

Typ av verksamhetEnheter per 100 000 invånareInvånare per enhet
Restauranger/serveringsställen651 538 personer/enhet
Apotek616 667
Vårdcentraler911 111
Livsmedelsbutiker (inkl. små närlivs)323 125
Bensinstationer4,621 739
Systembolag1,6460 976

Fakta:

  • Cirka 61 % av restaurangerna i Stockholms län har alkoholtillstånd.
  • Resterande 39 %, alltså ungefär 2 200 ställen, är exempelvis caféer, snabbmatställen eller restauranger som valt att inte servera alkohol.

Serveringsställen i hela Sverige

Typ av serveringsställeEnheter per 100 000 invånareInvånare per enhet
Permanent serveringstillstånd273 740
Alla typer (inkl. caféer, snabbmatställen, mobila, säsongsverksamhet)105950
OBS : inkluderar alla invånare i Sverige. – tänk även att 73% av befolkningen är över 18 år …..så blir kundunderlaget ännu mindre. I framtiden kommer även ” flera” av alla typer erbjuder alkohol när mat kravet släpps, da blir konkurrensen ännu tuffare.

Vad betyder det här?

Stockholms län har i genomsnitt en restaurang/serveringsställe per 1 538 invånare – att jämföra med en vårdcentral per 11 000 personer eller ett apotek per 16 000. Det finns alltså många fler ställen att äta på än att få vård eller hämta medicin.

Men det speglar också ett samhälle där mat, dryck och sociala mötesplatser är centrala. Stockholm är dessutom en turisttät, tätbefolkad region med stort utbud – och därmed också stor konkurrens. Något som pressar priser och därmed lönsamheten. Mycket av turism är även säsongsberoende – där även säsongsställen öppnar dörrarna. En trend är även att Hotellrestauranger -barer har kommit tillbaka som ger särskild till turister – en trygg vistelse i storstadsdjungeln.


Hur ser det ut i din stadsdel?

Vill du veta hur många serveringsställen det finns i just din stadsdel eller kommun? Nästa gång du tar en promenad har fokus på detta.

Restaurang – en #viktig #bransch, men inte #livsnödvändig

Restaurangbranschen är viktig för sysselsättning, skatteintäkter och kultur, men är inte en livsnödvändig bransch i samhällsekonomisk mening.Däremot är statliga och kommunala kultur och turismsatsningar en förutsättning för besöksnäringen.

Enligt svensk krisberedskap och uppdaterade riktlinjer (från bl.a. MSB och Regeringskansliet) räknas följande som #samhällsviktiga eller #livsnödvändiga sektorer:

  1. Hälso- och sjukvård
  2. Livsmedelsförsörjning
  3. Energiförsörjning
  4. Vatten och avlopp
  5. Transport och logistik
  6. Informations- och kommunikationsteknik
  7. Finansiella tjänster
  8. Räddningstjänst och försvar
  9. Offentlig förvaltning
  10. Utbildning och barnomsorg (i viss utsträckning)

#Restaurangnäringen ingår inte i denna lista, där lägger den vanliga medborgare sina pengar när denna har råd – inte för att överleva.


Slutsats

Att kräva statliga #garantier, #skattesänkningar och noll #arbetsgivaravgifter för en specifik bransch är ett kraftfullt ingrepp i marknaden – särskilt om branschen inte klassas som samhällsnödvändig.

Det är rimligt att förvänta sig #företagskompetens, #ekonomisk hållbarhet och #ansvarstagande från den som väljer att starta eller driva företag – även i en utmanande bransch. Staten har ett ansvar att inte skapa snedvridna villkor eller subventionera verksamheter som inte bär sig själva.

Däremot kan statliga stöd som #etableringsstöd för alla arbetslösa, #kompetenshöjande insatser och riktade #arbetsmarknadsåtgärder vara en bättre väg för att stödja arbetslösa i alla åldrar och inte bara för unga som alla kräver oavsett bransch.

Det är även kontraproduktiv att man i medieutspel alltid sätta en ”krisstämpel” på en bransch via krav och skrik om hjälp från staten. ( Något som har förstärkts efter Corona, där staten har hjälpt till med lån, likna lite som barns beteende – det kräver mera och mera). Det gör att ingen våga satsa på en karriär i branschen eller väljer det yrken som branschen erbjuder. Att även signalisera att man finns till för det unga (arbetsgivaravgift) och inte på det som fylld över 35 är lite av en diskriminering – men det återkommer jag till i en annan debattartikel.

Tuffa ord men tänk till en, två eller tre gånger om du vill starta ett företag i restaurangbranschen det är lönsamt och rolig om du har allt på plats – men det inte ett kontorsjobb. TIPS även till branschorganisationer – utbilda era företag eller blivande företagare att skapa sunda välmående företag särskild i en bransch som har blivit tuffare där pågar ett krig om gästerna.
Ditt hör också att inom gymnasieutbildningarna har rätt fokus – Kunden i Fokus och kunskap om sälj och modern marknadsföring – inte tranchera en Ananas 🤣 framför gästerna. Det handlar om att kunna sälja med rätt Retorik.



Vem styr staten och politikerna – Juridiska personer eller vi medborgare

EU, Politik, Uncategorised Posted on tor, maj 29, 2025 22:41


Den stora #Demokratin frågan: Vem lyssnar #Politiker på – medborgare eller #företag?

Per Molander har nyligen släppt en ny bok, En invasiv art: så tog företagen över världen (ISBN 9789179654214), som har gett mig nya insikter och bekräftat många av mina egna funderingar. Molander gör en tydlig skillnad mellan olika typer av företag: enskilda företag där ägaren själv står för alla risker, och bolag som finns bakom ett organisationsnummer där ansvaret är begränsat. Detta är en viktig distinktion i sammanhanget.


Varför intresserar jag mig för detta ämne?

Det pratas mycket om #konkurser i media.. Många vill lyfta fram detta för att få till lättnader i skatter och avgifter från staten. Visst är det en stor andel företag som går i konkurs, men det är anmärkningsvärt att lika många nya företag startas – ofta med samma ägare till den förra juridiska personen. Stickprov och granskning har gjorts av mig källa: allabolag

Vad händer egentligen?

Dessa #juridiska personer ska nu betala tillbaka stödet från staten som de fick under #coronapandemin. När man tittar på räkenskaperna går alla dessa företag med #vinst, och vissa har till och med tagit ut en del av kapitalreserverna i form av #aktieutdelning. Företagen är nu nästan tomma och kan därmed inte betala tillbaka coronastödet till staten. Aktieägarna ansvarar ju inte för något – har man betalt sin hyra är fastighetsägaren ofta villig att skriva nytt kontrakt med det nya bolaget.

Många har ett holdingbolag som sitter på kontrakten och internfakturerar dotterbolaget, som sedan sätts i #konkurs. Detta är en mycket vanlig företeelse för att skydda sig själva. Om företag drevs som enskilda firmor skulle ägarna vara personligt ansvariga för att betala tillbaka till #staten, vilket skulle innebära ett större ansvarstagande. Dessa möjligheter har inte en enskild företagare som sliter och har pantsatt sig med sitt privata ägande hos banken det bara kämpa på eller sluta i personlig konkurs.


Affärsmännen formar inte längre bara marknaden; de har tagit över världens mäktigaste stat USA.och har även ett stort inflytande över #makten och politiken i Sverige. Varje bransch och flera företag har särskilda avdelningar för att #påverka politiken. Det vad som hände i USA kan vi kalla för en administrativ statskupp som är planerats under en lång tid och finansierades av makteliten. Hur hamnade vi här? Ekonomisk #tillväxt har under de senaste århundradena höjt den allmänna levnadsstandarden till nivåer som tidigare generationer knappast kunde föreställa sig. Samtidigt har marknadsekonomin inbyggda risker vars omfattning vi först nu börjar ana.

Den politiska våg som nu sveper över den fria världen är kulmen på en djupgående utveckling där medborgarnas inflytande successivt minskar. Aktiebolag och stiftelser tar kontroll över mer och mer av våra liv och hotar både demokratin och samhällets moraliska grund. Dagens verkliga .#makthavare är juridiska personer. Ett tydligt exempel är Northvolt, där styrelsen och tidiga ägare berikade sig utan att behöva ta ansvar för sina affärer – alla hejade på uppläggen i hoppet att det skulle lyckas.

Molander visar hur företagens konstruktion hotar själva grunden för vår #demokrati och varför vi måste agera innan det är för sent. Det är svårt att kritisera företagens makt på ett effektivt sätt. Makt är till sin natur abstrakt, särskilt den ekonomiska, och när den gripit in i samhällets bärande skrymslen blir diskussionen ofta abstrakt eller enkelspårig. Resultatet blir nästan alltid business as usual: mänskliga behov av rent vatten, en värld som går att leva i, eller rätten till en god utbildning väger lätt i mötet med aktiebolagens #avkastningskrav. Det tillkommer att det viktigare idag att drar nytta av kursutvecklingen – som bygger på hopp om framtiden – än verkliga affärer. Statens uppgift blir mer och mer att främja marknaden än att stödja sin #medborgare även uppdragsgivare.

Turligt nog har forskaren och ämbetsmannen Per Molander skrivit en bok som gör det enklare att angripa dessa frågor. I En invasiv art spårar han företagens nuvarande, historiskt stora, makt över världen till införandet av begränsat ansvar för aktieägare och skapandet av konstruktionen ”juridisk person”. Företag betraktas som personer i juridisk mening, med rättigheter och skyldigheter som en fysisk person.

En gång i tiden var den juridiska personen en snillrik uppfinning som tjänade samhällsutvecklingen väl, men, påpekar Molander, det gjorde också DDT, freon och den fossila förbränningsmotorn. Genom att förse den juridiska personen med ett slags ”genetisk” kod utifrån de egenskaper som främst skiljer juridiska och naturliga personer jämför Molander deras styrkor och svagheter som arter. På samtliga områden är den juridiska personen evolutionärt överlägsen människan.

Företag kan röra sig både snabbare och längre, genom ombildningar och uppköp kan de leva hur länge som helst och därmed samla på sig mer kapital – såväl vad gäller kunskap, pengar eller sociala kontakter – än någonsin en dödlig. De behöver heller inte förhålla sig till sin nästas behov eller demokratiska värden, och i en rättstvist med en människa eller en stat kommer nästan alltid deras kader av affärsjurister att segra.

Som art är företag genetiskt modifierade organismer, de saknar både naturliga fiender ( konkurrenter finns bara i kampen om marknaden) och ursprungsland. Dessutom är de öppna för kriminella syften, och besitter förmågan att via sina affärsjurister skriva om lagar efter egna önskningar. Deras värld driver naturligt mot ökad ojämlikhet. Molanders slutsats är att privata juridiska personer, och deras strävan efter maximal profit, är djupt skadliga för mänskliga samhällen och eroderar dess moral. Det kan även arbetar som över hela världen och utnyttjar det olika länders ramfaktorer – särskild skatt.

Så vad kan vi göra? Viktigt är har samma ansvarstagande från styrelser och aktieägare i juridiska personer, precis som för enskilda naturliga personer. Det kan inte fungera att den lilla företagaren är personligt ansvarig och även borgenär för sina lån och affärer, medan det stora företagets ansvariga går fria och där skulder skrivs av i ackord och konkurser.

Partier bör återigen vara idédrivna folkrörelser som hämtar sina policys och framtida utvecklingsplaner från medborgarna – gräsrötterna – de som väljer politikerna. De ska inte låta sig styras av juridiska personer som enbart har särintressen och inte gynnar staten och demokratin. Dessa juridiska personer ska först tänka till vad de kan göra själva. Att öka vinsten, sänka skatten, skapa konkurrensfördelar eller ge bidrag är inte statens uppgift. Statens uppgift är att tjäna medborgarna och inte juridiska personer. Det håller inte längre med maktspelet att hota med att lägga produktionen i andra länder. Att man behöver sänker skatten – för att det blir lönsamt.

En annan paradox är att enligt en EU forskare – har 70% av Sveriges miljonärer erhållit sin välstånd via arv och försäljning av tillgångar och spekulation – och endast 30% har skapad sin förmögenhet via att starta företag. Da är det inte konstig att dessa som har sina tillgångar i juridiska organisationer och stiftelser vill sänker skatten på kapitalet.

Sverige har idag – inte någon arvskatt, fastighetsskatt, vinstskatten är låg, – så skatten på kapital och förmögenhet är bland det lägsta i Europa – men skatten på arbete är bland det högsta. Bra jobbat av alla juridiska personer. Det rika blir rikare via utdelning och alla andra måste kämpa om överlevnad.

OBS jag är konservativ inte vänster – men har insett att vi är på fel väg, dags att säger stopp – särskild när man i EU ser exakt samma trend eller haft den sedan länge.

Läs Molander och tänk till

Texten är framtagen med hjälp av AI med innehållet granskades av Heinz Glöckler – källor: Per Molanders bok, Expressen, DN och tillgängliga källor på Internet




SVENSKAR och SKATTER ett stormig kärleksförhållande

Politik, Trender och Framtiden, Uncategorised Posted on fre, oktober 06, 2023 09:04

Skatter – något som sitter i generna hos många i vart land – kanske ett hobby.

Läste idag att en bransch förordar att sänka Flygskatten när SAS nu såld utomlands. V och MP vill öka skatter för att finansiera sina budgetmål – där är Bankskatten en retorisk fråga. S – höjer landstingsskatten i Stockholms län och kommunalskatten i Stockholm för att finansiera underskott. Gamla moderater vill sänka skatten till varje pris, oberoende hur statens finanser ser ut i sin helhet, är missnöjda med regeringen som sparar. Alla har sina historiska käpphästar – dom enda tycker att staten och kommun ska ansvarar för allt bekosta alla käpphästar – dom andra att staten ska bestämmer så lite som möjligt men ända betala för allt. Lägg därtill alla organisationer som lobbar för sina käpphästar – mera platser på utbildningarna, mera bidrag till utveckling, mera satsningar på dittan och dattan, mer privatiseringar, även här är sänkta skatter och avgifter prioritet– medan andra organisationer – vill har mer bidrag, mera resurser, utökade anslag och att staten och kommunerna ska finansiera deras verksamhet.

Det inte lätt att vara staten? Vad gör den egentligen? Det verkar som den gör för lite och har förmycket pengar ?

Det grundläggande är ju att staten inte har några egna pengar – utan är beroende av intäkter från företag, organisation och medborgare. Det intäkter som det offentliga har är SKATTER och avgifter. Ju mera skatt man tar in desto mera utgifter kan man bekosta. När det är några dåliga år kan staten även låna pengar för att genomföra satsningar eller bekosta underskott ( typ checkkredit). Vi i Sverige har en låg låneskuld i förhållande till många andra länder, vi har lärd oss av 80-90 talet – där vi har varit tvungen att tar tuffa beslut………Där vi haft under längre tid stora utgifter och mindre intäkter) .Andra länder har dessa tuffa beslut kvar eller hoppas att ” det räcker” att betala ränta och avgifter till dessa lån. Den någon som har sagt så rätt –” är du i skuld så är du inte fri ”

Man vad används pengarna till – jo inför varje val – lovar alla partier guld och gröna skogar – inte någon parti har gatt till val och säger ” vi ska ser över vad pengarna används till och om det är vettig att staten eller kommunen ska betala för detta ”……..da erhåller man inte några röster. Om man läser som jag gärna Riksrevisionen rapporter så finns det gott om utrymme för att ser över utgifterna, spara kostnader och effektiviserar statsapparaten. Men detta handlar ju om prioriteringar – som vi väljare röstar förr – eller inte.

Ett utgifts område är utbildning – vård och omsorg

  • Skattepengar finansierar att varje medborgare har en kostnadsfri utbildningsmöjlighet – rätt att utbilda sig. Man har även rätt till välfärdstjänster – Allt detta betala stat och kommun.

Det finns två syften eller vinnare på detta:

Företagen som erhåller välutbildad arbetskraft som det kan upprätthålla sin verksamhet, utvecklar och går med vinst och därmed betala skatt – om det är verksamma i Sverige och inte skattar någon annanstans. Dessa skatter betala även när arbetaren blir sjuk, sliten, förtidspensionerad, behöver vård eller behöver toppa sin utbildning – samt en statlig pension – med kollektivavtal erhåller man även pension från arbetsgivaren.

Staten som erhålla förhoppningsvis medborgare som vill jobbar – erhålla lön, betala skatt och inte behövs utnyttjar välfärdsstaten – backupsystem som finns beskriven ovan.

Ju flera som betalar skatt in i systemet både företag och medborgare desto mera resurser har staten att bekosta ovanstående system. Så ska det vara.

Svenskar och Skatter har alltid varit en hatkärlek – vi gör allt både företag och den enskilda för att ser till att man inte behöver betala så mycket skatt. Ordet skatteplanering är ett vedertaget begrepp. Uppfinningsrikedomen att jaga avdrag och hittar på skatte upplägg för att minska sin eller företagens skatt har utvecklas otrolig. Där är vi verkligen världsmästare………och ligger oftast före myndigheterna – en helt yrkeskår livnär sig på detta. Man kan säger det ett slags svenska hobbyverksamhet…….

På andra sidan klaga vi mer och mer att staten och kommunen bekostar för lite……det köar överallt i välfärden, för lite service, för stränga kontroller – myndigheter som är nitiska…… tänk bara att under några år har vi fatt över 1 miljon nya medborgare där många inte redo till betala in i systemet utan mera av en kostnadsfaktor.

Och vi blir aldrig nöjda – trots att skatterna har även med så kallad vänsterregeringar har sänkts otrolig – inte så mycket på arbete utan på kapital.

En gång till Skatter är statens och kommunernas enda inkomst förutom en lite det avgifter – det finns ingen pengarbinge någonstans i reserv. Utan systemet bygger på att alla via skatter tillför resurser till stat och kommun.

Ju fler som jobbar och inte behöver lever på bidrag – desto längre räcker pengarna. MEN detta verkar inte finnas i många debattörers medvetande, att allt inom värlfärden, utbildning etc. bekostas av skatteintäkter. Det din grannes lilla företag som betalar skatt och hans egna skatter som betalar ditt bidrag eller din utbildning. TACKSAMHET för det man erhåller från staten är låg – det finns många som ser det som en RÄTTIGHET att kräva och inte ser det som sin PLIKT att bidra. Det finns även många som tillfört mycket skatt under sitt arbetslivet till staten – och nu på sina äldre dagar är besviken att behöver lever på bidrag. För lite pengar in – och det vad som betalas ut ska delas till många fler.

Sedan är det annan fråga att man kanske bör ser över VAD staten egentligen ska betala – det kan ju inte vara så att den enda sida gör rätt för sig – medan den andra slösar med skattepengarna. Staten ska ju inte finansierar ditt liv och levnadsstandard eller även Ditt företag – förutom när du behöver hjälp. Du ska bidrar till stat och kommun – inte drar nytta av stat och kommun ( andra skattepengar), förutom det du har rätt till – utifrån det du har betalad in via din skatt. Har du inte betalad in skatt så kan du inte förvänta Dig något tillbaka.

Jag tror att vi alla behöver vara lite mera ödmjuk och inte alltid kräver allt från STAT och KOMMUN – utan skärpa sig och löser utmaningar själva med andra. DET finns gott om jobb – lite skärpning och du har en inkomst där du kan bidrag till samhället och senare dra nytta av detta. Även företagen bör tänka till i stället för att ropa – ser över VAD man har för utmaningar och försöka vara kreativ och löser dessa. Att vara företagare är ju att vara kreativ – man tar risker – som kan ger stora inkomster och rikedom – men förluster – det är kärnan.

” FRÅGAN INTE vad STATEN ska göra för DIG – utan vad DU kan göra för STATEN ”



Nästa »