Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Många ”kockar” i media – men ingen vill bli kock och läser en utbildning.

Mat och Vin, Politik, Trender och Framtiden Posted on lör, oktober 30, 2021 11:29:35

Nedanstående text är skriven av mig och speglar endast mina personliga och privata funderingar, men Trenden är tydlig – ju mera matlagare som syns i Media särskild TV -desto mindre ungdomar väljer att läsa till kock på gymnasiet. Det gäller även Hotell och Turism.

Se nedan antal elever total som läser RL, HT och Bageri 2020

För 2021 ser det ännu mörkare ut totalt 124 900 elever kommer att läsa på gymnasiet och blivit antagen, källa Skolverket

Endast 36% av alla elever som är behöriga väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet.

1800 elever har valt i hela Sverige att läsa Restaurang och Livsmedel inkl. Bageri

700 elever har valt i hela Sverige att läsa Hotell och Turism.

Funderingar

Låt mig först visar på skillnaden mellan en kock och en matlagare – en kock är en professionell utbildad yrkesperson som inte kan likställas med alla matintresserade individer som visst kan laga mat – men som inte har det viktiga yrkeskunskaper, yrkeskompetenser och yrkesfärdigheter som krävs för att i en väl besökt restaurang utföra det arbetsuppgifter och skapa den logistiken, som krävs för att det stora antal gäster blir nöjda och har en upplevelse.

Paradoxen är även –

  • att kockyrket har fatt även mycket mediautrymme när det gäller alla vinster i professionella matlagningstävlingar – och att vi nuförtiden har en restaurangkultur och matkunskap i Världsklass.
  • Att många av vara krögare idag skapar bra förutsättningar för att alla anställda kan förena yrkes och privatlivet på ett bra sätt och jobbar stenhård för att har en bra arbetsmiljö och schyssta villkor.
  • Att svensk utbildade kockar har en hög internationellt status och är eftertraktad
  • Att det svenska folket uppskattar kvalitet och inte enbart vill tillfredsställa hunger
  • Sverige är det landet som producera flest matlagningsböcker per capita.
  • Sverige är det landet där du kan utvecklar ditt yrke på högskolan till en fil.kand – vi har den enda Sommelierutbildning och Kockutbildning på högskolan i världen.

Har det blivit så att genom alla TV program –särskild dessa där deltagare är glada matamatörer skapas en fel bild av yrket ?

  • att för att blir Sveriges Mästerkock krävs det ju inte en professionell utbildning utan det räcker att bevisa i ett TV format att kunna laga mat.
  • bara att du kan reproducera recept från alla egna eller andra fina kokböcker kan du kalla Dig en bra kock eller matinspiratör
  • Handlar professionell matlagning om – bara att kunna tävla i alla sammanhang? Är kock en tävlings disciplin och inte ett professionellt yrke som ger betalande gäster en upplevelse.
  • Sitter bilden kvar av alla stränga kontinentala köksmästare som kör hård med det anställda, tunga maskiner och besvärlig arbetsmiljö kvar hos folket.

eller har man från politikens sida nervärderad statusen i alla yrken och dessa yrkesutbildningar via

  • Genom man har tagit bort högskolebehörigheten (Gy 2011) – läser du inte extrakurser på gymnasiet kan man ju inte komma in på att vara världsledande högskoleutbildningar i Grythyttan, Kristianstad eller Umea.
  • Därav kan du inte efter några års praktisk arbetslivserfarenhet utvecklar sig vidare och tar nya kunskaper och färdigheter som behövs i framtiden för att utveckla Sveriges basnäring besöksnäringen.
  • Politiken har gett en tydlig signal att yrkesutbildningar inte är kunskapsintensiv – och passar även dessa som inte klarat behörighet till gymnasiet i grundskolan
  • Att man ser yrkesutbildningar som räddningsplanka för skoltrötta ungdomar, självklart finns där många dolda talanger – men signalvärdet är inte bra utbildningar inom besöksnäringen är kunskapsintensiva inte bara praktisk

Jag tänker många gånger – skulle du anlita självlärda amatörer när du ska bygga ditt hus, installerar El och vatten, reparera din bil, tar hand om dina besvär hos läkaren, försörjer Dig när du behöver vård –  NEJ   

Kock ( även andra yrken inom besöksnäringen) är ett professionellt yrke som kräver mycket kunskaper, färdigheter och kompetenser, särskild behöver du samarbetsförmåga – du utvecklar din förmåga att håller många bollar i luften samtidigt, du jobbar processinriktad och skapar bra arbetsflöden. Du har erhåller även en överblick över helheten – kan planera och utvecklar Ditt ledarskap via teamkänsla, ödmjukhet och fokus på kunderna. Alla dessa Multi Skills – eller som vi säger fint 21 Century skills – kompetenser är eftertraktade på arbetsmarknaden, som är grunden till en professionell medarbete inom upplevelsebranschen besöksnäringen. Idag arbetar jag inte längre som kock eller krögare längre – men alla ovanstående kompetenser – skill som jag har lärd mig och utvecklad inom besöksnäringen, har hjälpt mig väsentlig för att har framgång även inom andra yrken och befattningar – och när någon fråga mig vad jag är så är jag STOLT KOCK och älskar besöksnäringen.

Vad tycker DU – vad behöver göras för att fler söker till  göra vara utbildningar inom besöksnäringen?



Hur kan det blir Vinst eller förlust i skolan

Politik Posted on mån, oktober 11, 2021 10:22:36

Fakta om Skolfinansieringen

Vem betalar för Skolan och utbildningen– det är kommunen som har ansvar för sina ungdomar. Alla skolor erhåller lika mycket ersättning per elev som grundersättning( det skiljer sig från kommun till kommun – men tex inom gymnasieskolan använder man sig av samma prislista i hela Stockholms län). Sedan finns det ett socioekonomiskt tillägg – där skolor inom socioekonomiska områden erhåller en högre ersättning per elev – tex Järvaområdet nästan dubbelt så mycket. Räcker dessa pengar inte till genom att en elev har särskild stora utmaningar kan skolan ansöka om ett så kallad tilläggsbelopp – utifrån ett läkarintyg, en utredning och en åtgärdsplan vad pengarna används till.

Hur räknas grundpriset fram ?

Enligt skollagen ska ersättning baseras på kostnader för

38 §   Grundbeloppet ska avse ersättning för

   1. undervisning – undervisningspersonal

   2. lärverktyg- böcker och datorer

   3. elevhälsa,- kurator, skolläkare

   4. måltider,

   5. administration – för skolan men inom kommunal verksamhet även för förvaltningen

   6. mervärdesskatt, och

   7. lokalkostnader – hyror

Dessa kostnader bör ju varje år räknas upp enligt kostnadsökningar – men det görs oftast inte fullt ut – utan bara delvis. Politiken säger att man höjer ersättningen i eleversättning med 3% – men kostnaderna ökade med 5 % -En dold besparingsåtgärd –

Vad är då Skillnaden mellan en kommunal och en fristående skola utifrån Ekonomin

1.Undervisning

Det är en myt att fristående skolor har mindre antal behöriga lärare än kommunala skolor. Men genom att fristående skolor är eftertraktade och har anpassade fräscha, nya lokaler till möjliggör även annan typ av undervisning ( än kateder) – har man kanske 1 eller 2 elever fler i en klass, därav blir det fler elever per lärare som i sin tur ger en högre intäkt men även bättre möjligheter. Skolorna som inte fyller klassrummet saknar därav resurser.

2. Lärverktyg

Friskolorna har varit drivande att erbjuda 1 dator per elev redan från början – där blev det kommunala skolor omkörd, även i den pedagogiska utvecklingen inom dessa området. Nu är det ikapp – pådriven av fristående skolor. Genom att kommunerna styrs via offentlig upphandling blir det i det flesta fall dyrare med inköp och underhållet av systemen. När sedan det flesta kreativa lärare anslöt sig till friskolor – så fick deras kollegor gratis kompetensutveckling via kollegialt lärande, än att köpa in dyr utvecklingskompetens via konsulter, samtidigt som man lägga alla kort till några egofixerade utvecklingsstrateger som finns i varje kommunala utbildningsförvaltning. Ser Stockholms Stad webbplattformfiasko.

Kommunala skolor har oftast en fördel när det gäller bibliotek, som fanns ju sedan länge det tar tid att bygga upp. Men hur stor ska en bibliotek vara ?

Genom i denna post ska även böcker ingår ( räknas som lärverktyg) – finns det mindre pengar kvar när man har betalt för datorer och program än tidigare. Det är en pedagogisk utmaning där fristående skolor har hittad en bättre mix än det kommunala enheter, man av tradition vill både har alla böcker som förr plus alla program…………

3.Elevhälsa 

Det finns ju krav i skollagen runt elevhälsan – kommunala skolor har alltid ett eget team eller delar på dessa resurser. Medans fristående skolor har anställda som täcker grundbehov och remitterar sedan vidare till experter – medans den kommunala skolan försöker hanterar det flesta händelser själva.

4. Måltider

Kommunala skolor har antingen en egenverksamhet som bekostas av skolan, eller en central styrning via kommunen eller har lagt ut detta på entreprenad via upphandling. Där har man satt ett pris vad en portion ska kosta. Fristående skolor anlita i stort sett alltid samarbetsparter där det även kan styra profilen via val av entreprenör. Den kommunala skolan är även där beroende av upphandling av tjänster och själva råvaror och har en mindre flexibilitet och större kostnader.

5.Administration

Att administrerar en skola är tung – med alla krav från skolverket, skolinspektionen, krav på uppföljning, återrapportering till alla kommunala strateger och all statistik. Den stora skillnaden är att fristående skolor har en minimum av administration på plats och gör det mesta centralt. I en kommun finns det en Skolförvaltning ( i varje kommun) som ansvarar för helheten. Det ansvarar för att varje ungdom i kommunen oberoende om det går på en fristående eller kommunal( det betala för undervisning i skolor, följer upp, administrerar olika frågor som gäller alla skolor). Denna kostnad betalas av kommunen – MEN sedan är samma förvaltning även huvudman ansvarig för sina egna kommunala skolor – denna kostnad betalas av eleversättningen och dras av från det kommunala skolans ersättning – ju mera strateger, ju mera administratörer desto högre blir denna kostnad. Och alla byråkrater och strateger ska ju kräver in uppgifter från de egna skolor som i sin tur ger mera administration på den enskilda skolan.

Genom att alla dessa frågor hanteras centralt hos fristående skolor med tydliga oftast digitala processer över kommungränser blir den är posten mera effektiv än hos det kommunala och DÄR LIGGER VINSTEN.

6. Lokalhyror

En fristående skola är oberoende och hyr sina lokaler av en fastighetsägare med marknadsmässiga villkor, oftast är detta nya fräscha anpassade fastigheter, där man har flexibla hyresavtal, där man även kan minska antal kvadratmeter om antalet elever sjunker.

En kommunal skola är oftast knyten till ett kommunalt fastighetsbolag som har vinst och avkastningskrav, oftast är dessa fastigheter från mitten av 60 talet och underhållet är eftersatt. Kommunerna har av kostnadsskäl oftast inte råd att bygga nya fräscha effektiva skolfastigheter. Samtidig som kostnaderna för det gamla lokalerna ökar………..

Annan Bakgrundsfakta.

När en kommunal skola gör sin budget – ska man alltid göra en nollbudget – där ska man inte gå med vinst och inte med förlust.

Rektorn och Controller i en kommunal skola gör tillsammans sin Budget – först summerar man ihop sina kostnader och sedan sätter man en Prognos på antal elever som man förväntar ska befinner sig på skolan. ( När jag började som Verksamhetsschef i en kommun satte Rektorerna glädjesiffror om antal förväntade nya elever – för att få ihop Budgeten), när sedan antagningsresultat September är klart ( blev det underskott och minus i resultat – men skattebetalare betalde dessa kostnader – och nästa år började man på en ny kula med den nya Budgeten). Att sätta relevanta siffror antal elever – skulle ju regenerera underskott och därav besparingsåtgärder. Vad jobbig.

När vi ändrade sedan upplägget – utpekade vi hyreskostnader som boven och lämnade tillbaka till fastighetsbolaget friställda ytor – genom vi effektiviserade lokalutnyttjande.Men vi gick kämpa nu hade ju fastighetsbolaget tomma lokaler…..

Efter något år hade vi i hela verksamheten ett överskott, även genom att minskar den centrala administrationen.

Men man ska ju håller sin Budget (0 Budget) i en kommunal verksamhet – har du ett överskott är det inte bra – da kanske du få mindre pengar nästa år för verksamheten, ingen bryr sig riktig om att alla har jobbat effektiv med skattebetalarnas pengar – det även svart att avsätta ett överskott till en fond för framtida behov……………..(ni som klagar att man ta ut vinst) – denna princip gäller även statliga myndigheter………………..

NU HAR VI GLÖMD något viktig.

Det Regeringen via Skolverket bestämmer vad en skola ska göra.Det Regeringen via Skolinspektionen kollar upp att Huvudmannen(kommunen eller ansvarig för friskolan) gör som Skolverket föreskriver

Men det är kommunen som ska betala – något att funderar över – när alla andra bestämmer och du ska bara står för kostnaderna.

Nu har det sista åren Regeringerna bestämd sig att satsa pengar på skolan – via riktade statsbidrag. Dessa statsbidrag är villkorade vad det ska användas till och ska ansökas och sedan redovisas…..(beräkningar gjordes att 1/3 av dessa pengar går till administration hos Skolverket och skolorna – inte till ändamålet). Samtidig som det inte ”träffar” rätt – varje skola har sina egna utmaningar och enskilda behov. MEN det kallas ju satsningar.

Det kanske så att den som Styr via Skolverket och följer upp, ska även betala för kalaset och därmed har direkt ett ansvar. Lika för alla utifrån behovet………………risken är ju stor att det skapar ännu större administration som sitter långt bort från verkligheten i klassrummet. Där kanske vi slipper alla kommunala förvaltningar – och eleversättning är lika för alla aktörer – fristående och kommunala – kanske det ger en bättre chans för kommunala skolor ………