När jag läste och sammanställde för mig själva remissvaren till SOU 2024:74 Fler vägar till arbetslivet blev det tydligt för mig: Idag hade jag inte fått en plats på ett yrkesprogram i Sverige. Det är en märklig, skrämmande och obehaglig insikt särskild med bakgrund på den så omtalade kompetensförsörjningsbristen. Är det att man efter diskriminering av 50 plus personer nu även lägger hinder i vägen för att ungdomar kan läsa en riktig yrkesutbildning ?
Jag växte upp i Tyskland och hade efter grundskolan vid 15 års ålder inte betyg som räckte för att gå vidare till Abitur (motsvarande högskolebehörighet). Varför? Från att jag har varit sex år gammal har jag varit tvungen (jo ni läser rätt) att jobba i mina föräldrars verksamhet – varje ledig stund, varje helg, varje lov och det inte frivillig. Det fanns helt enkelt inte utrymme för att plugga eller läsa en bok. Jag blev däremot väldigt duktig i köket, på bageriet, och i konditoriet – för det var planen: Jag skulle gå en lärlingsutbildning till kock och sedan arbeta i familjeföretaget. Inget fel på det man kanske inte det vad jag vilde och hade kapacitet till.
I Sverige, med dagens system och enligt mitt samlade intryck från remissvaren ( särskild från branschorganisationer) hade jag alltså inte varit behörig att börja ett yrkesprogram. Det hade stoppat där.
Men – jag hade tur. Min Rektor och särskild mina lärare såg mina styrkor och förmåga, trots mina skolresultat, och pushade mig att sikta högre – resultat jag fick bra resultat. Mot mina föräldrars vilja tog jag mig till Abitur. Resten är historia – livet gick faktiskt ganska bra för mig. #Kock på världens bästa #krogar, eget framgångsrik #företagare, #yrkeslärare, #studierektor, #Verksamhetschef inom utbildning och har även en Fil. mag i Skolutveckling och Utbildningsledning.
En utredning som andas verklighet
Det är därför #SOU 2024:74 träffar så rätt. Den är faktabaserad. Den är inte färgad av #partipolitiska perspektiv. Den har ett enda tydligt fokus: Det ska finnas flera vägar till arbetslivet för alla – riktiga utbildningar som ger en yrkesroll. Exakt det vad utredningen föreslår –
Vi är alla olika – som tur är. Vi lär oss olika, utvecklas i olika takt, och har olika förutsättningar. Men dagens system kräver att alla ska vara behöriga i samma kärnämnen – annars får man inte gå vidare.
’Så vilka är det som inte är behöriga till yrkesprogrammen idag, och går en så kalla introprogramm? För många av dessa elever saknas ofta bara godkänd i två eller tre betyg – nära för att blir behörig till det vanliga yrkesprogrammen.
Det är ofta de elever som behöver mer tid, en annan typ av stöd, mer praktik, eller helt enkelt en annan typ av pedagogik. Men deras potential är inte mindre. även har du kanske inte erhållit kunskaper i Spraket under den tid du är i Sverige – och inte haft stöd av dina föräldrar.
Vill näringslivet ha bred kompetens – eller bara teoretiker?
Frågan är: Vill vi ha en bred kompetensförsörjning i framtiden – eller bara de teoretiskt duktiga?
För många remissinstanser föreslår så kallade ”lightkurser” för dem som inte når den ”riktiga” behörigheten. Det ska inte blandas med det vanliga. Det ska vara olika spår. Men varför?
Som yrkeslärare har jag alltid betonat en sak: Alla börjar från noll när det gäller yrkeskurser. Oavsett om du kommer direkt från grundskolan eller ett introduktionsprogram – alla börjar på samma nivå. Det är motiverande, det är rättvist, och det fungerar.
Och faktum är att yrkeslärare ofta lyckas lyfta de elever som skolan kallat ”skoltrötta”. Yrkesämnena gör skillnad. Yrkesstolthet och praktik (APL) spelar roll. Det händer något när elever får känna att de kan och behövs – dagens förslag är bara en bekräftelse hur man jobbar på dom flesta skolor idag trots byråkraternas svar ” schematekniska problem”.
Sedan har vi ju #vuxenutbildning – där du behöver först har grundskolebehörighet för att kunna läsa yrkeskurser i ett yrkesprogram. Det underlättas lite – genom skrivningen ” kan tillgodogöra sig utbildningen” – men det är en frivillig tolkning av innebörden som kan öppnar upp utbildningar utifrån en individuell prövning. Även där skulle det underlättas med förslaget som har lagts………………………….Eller är det så här som en företrädare till en bransch berättar till mig – Vi rekommenderar utbildningar att avråda medelålders kvinnor med migrations bakgrund att söka och läsa vara vuxenutbildningar. Trots att det klarar av vart omtalade yrkesprov – kommer företag inte anställda dessa ……………………….
Ett steg i rätt riktning – rensa upp blanda alla olika varianter, öppna upp
Utredningen föreslår nu att man rensar upp i begreppen. Samma yrkeskurser för samma yrkesroll – men med möjlighet att gå i olika takt och mindre av vissa kärnämnen och teoretiska kurser som man kan senare läser på Komvux. Mer praktik, mer flexibilitet. Skolorna gör det redan idag i det dolda – med elever från olika bakgrunder, förutsättningar och ge dem tid och plats att lyckas.
Det låter kanske nytt, men är exakt så lärlingsutbildningarna fungerar i många länder i Europa: Grundskola – sedan lärlingsutbildning med teori, matematik, engelska och språk parallellt med praktiskt arbete. Här i Sverige går vi i skolan istället på en lärlingsplats ännu. Hur lobbade man inför Gymnasiereformen 2011 – yrkesutbildningar behöver inte högskolebehörigheten – det ska kunna jobbar och det ska väljer till. Men ovanstående förslag – behöver ju dessa ” som ” inte har ännu förmågan läsa samma yrkeskurser och blir anställningsbara och erhåller jobb och göra samma ” yrkesprov” eller på kontinenten erhåller ett #Gesällbrev.
Ska alla som misslyckas i grundskolan dömas till B-laget?
Det är frågan. Ska vi verkligen acceptera ett system där den som inte lyckas direkt i grundskolan för alltid ska klassas som misslyckad? Något som syns som dold agenda i många remissvar.
Jag tror på något bättre.
Jag tror att Sverige kan bättre. Och jag vet att vi har yrkeslärare som klarar av att ge dessa elever en riktigt bra utbildning – om vi bara ger dem förutsättningarna. Ditt tillhör även det lokala och regionala företagen i det olika branschen som måste vakna till och samarbete med utbildningarna (som många gör) och byråkraterna på central ort ska inhämta intryck från verkligheten. Vi kan inte utesluta denna grupp från arbetslivet och yrkesroller – samtidigt som vi kräver att vi ska importerar arbetskraft från tredje land (utanför EU) – där vi anställa särskild i besöksnäringen – okvalificerad arbetskraft, utan gymnasial utbildning, språkkunskaper …………………………..ser tidigare blogginlägg med fakta
Det är dags att släppa gamla föreställningar. Det är dags att skapa flera vägar till arbetslivet – för det är precis vad Sverige behöver. För att klara framtiden behöver vi varje enskild individ på arbetsmarknaden.
