Blog Image

Creative-Cuisine

Demokratiskt, Faktabaserad, Oberoende

Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.

Alla skriker efter #arbetskraft – men vet vi egentligen vad vi pratar om?

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, EU, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Posted on fre, maj 23, 2025 11:35

Just nu ropar många efter arbetskraft. Politiker, arbetsgivare och medier diskuterar bristyrken, utbildningssatsningar och matchningsproblem – men i den här debatten blandas ofta centrala begrepp ihop:# kompetensförsörjning, #arbetsmarknadens behov och a#nställningsbehov.

De här begreppen hänger ihop, men de syftar på olika nivåer och tidshorisonter inom arbetslivet. Och om vi ska möta framtidens utmaningar på riktigt, måste vi förstå skillnaderna – och använda dem rätt.


Låt oss börja med ett grundproblem: #Kvantitet framför #kvalitet

När organisationer och myndigheter ska kartlägga arbetsmarknadsbehov sker det ofta genom kvantitativa metoder, som enkäter och kryssrutor. Resultatet blir statistik som visar att “det råder brist på yrke X i region Y”.

Men det säger oss väldigt lite om vilken typ av kompetens som egentligen efterfrågas. Många av de yrkesbeteckningar som används bygger på gamla klassificeringar (t.ex. SUN- och SSYK-koder) som inte längre speglar dagens – eller morgondagens – arbetsliv. Yrkesroller förändras snabbt. Nya uppstår, gamla smälter samman, och det vi kallade “undersköterska” eller “IT-specialist” för tio år sedan är inte samma sak idag.

Därför behöver vi i mycket högre grad använda kvalitativa metoder.


#Kvalitativa metoder ger oss nyanser – och framtidsinsikt

För att förstå vad som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden behöver vi:

  • Genomföra# intervjuer med arbetsgivare om deras framtida strategier av den egna produktion av varor och tjänster samt tillhörande kompetensbehov i detalj – yrkeskompetenser.
  • Organisera# fokusgrupper med branschföreträdare för att få en samlad bild av trender och diskuterad underlag.
  • Göra case studies inom specifika sektorer och orter för att fånga lokala variationer.

Syftet är att förstå de förändringar som ännu inte syns i statistiken – till exempel #tekniksprång, nya arbetssätt, eller nya sätt att organisera verksamhet.

Stora organisationer har ofta kompetensförsörjningsstrategier kopplade till sina affärsplaner – men på många håll fortsätter man att ropa efter dagens yrkesroller, snarare än att planera för morgondagens behov. Det gäller även branschorganisationer som i brist på kvalitativ underlag har fel fokus.

Det leder oss till en avgörande fråga: Hur kan utbildningssystemet möta en framtid vi inte ens planerat för?


Tre nyckelbegrepp du måste förstå:

1. #Kompetensförsörjning – den långsiktiga strategin

Kompetensförsörjning är det övergripande arbetet med att säkerställa att rätt kompetens finns på rätt plats – både nu och i framtiden. Det kräver:

  • Omvärldsanalys: Vilka varor och tjänster kommer vi producera? Hur påverkar ny teknik, digitalisering och outsourcing våra behov? Hur ser framtidens produkter ut ?
  • Strategisk planering: Vad kan vi utveckla själva? Vad behöver vi i samverkan med det offentliga utbildningssystemet?
  • Proaktivt ansvarstagande: Att ta eget ansvar, inte bara efterfråga – hur skicklig gör vi vara egna anställda inför framtidens behov ?

Exempel: En kommun som planerar för att säkra tillgången till sjuksköterskor de kommande 20 åren genom att arbeta med utbildningssystemet, arbetsmiljö, förmåner och målgruppsanalyser. Och viktigast av allt försöker sätta fokus vilka faktiska yrkeskompetenser behövs om 20år i en allt mera digitaliserad värld och hur utvecklar vi den egna organisationen i detta lärande.


2. #Arbetsmarknadens behov – det breda samhällsperspektivet

Det här handlar om vilka kompetenser som samhället i stort behöver – för att olika branscher, sektorer och regioner ska fungera.

  • Makroperspektiv: Här analyseras hela arbetsmarknaden – vilka företag finns, var finns de, och hur ser demografin ut?
  • Drivkrafter: Teknikutveckling, konjunktur, globalisering och politiska beslut påverkar.
  • Underlag: Arbetsmarknadsbehovet måste bygga på verkliga, strategiska analyser från verksamheter som jag beskriver ovan – annars blir det fel riktning på utbildningssatsningarna.

Exempel: Ett stort behov av IT-specialister i Sverige – men här krävs fördjupning: Vilken typ av IT-kompetens? Krävs svenska språket? Ska tjänsterna finnas i Sverige eller kan de outsourcas? Det finns många frågor…………………


3. #Anställningsbehov – det akuta nuläget

Det mest konkreta begreppet: Hur många personer, med vilken kompetens, behöver en viss arbetsgivare anställa inom en viss tid?

  • Mikroperspektiv: Vad behöver vi nu – och varför?
  • Kvalitativt fokus: Vilken typ av kunskap och kompetens behövs – inte bara ett yrkestitel.
  • Personalstrategi: Hur attraherar vi rätt personer, och hur organiserar vi oss så vi blir attraktiva som arbetsgivare?

Exempel: Ett äldreboende som behöver tre undersköterskor inom tre månader – men där rätt person kan innebära helt olika kompetens beroende på behovet (äldreomsorg, demens, psykiatri etc.).


Sammanfattning: Tre nivåer, tre perspektiv

BegreppPerspektivFokusTidshorisont
KompetensförsörjningStrategisktRätt kompetens för framtiden, i det enskilda företaget – branschenLångsiktigt
Arbetsmarknadens behovSamhällsnivåVad hela arbetsmarknaden efterfrågarMedel–lång sikt
AnställningsbehovOrganisationenivåHur många behövs – och vad ska de kunna?Kortsiktigt

Tre uppmaningar till arbetsgivare och utbildningsaktörer:

  1. Sluta ropa – börja planera. Varje företag bör göra en strategisk noggrant kompetensanalys istället för att jaga efter gamla yrkesroller.
  2. Arbeta tillsammans med utbildningssystemet. Sätt er ned och skapa gemensamma lösningar – inte kravlistor på antal platser. Kan det vara så att man med en lärlings anställning till vuxna kan rekryterar flera sökande till olika yrken ( Lite orimlig med hög studielån för ett yrke som inte betala tillbaka) särskild om du har har familj och vill byta…………….Eget ansvar ?
  3. Tänk framtid – inte bara nutid. Utbildningar och satsningar bör förbereda för övermorgons behov, inte bara för det vi tror vi behöver idag.
  4. Tänk den som väljer ett yrke på gymnasiet idag 2025 ( 15 års ålder) ska vara anställningsbar fram till 2080 när vederbörande ska går i pension med 70 års ålder. Den ska samtidigt även orkar att jobbar så länge……………………..
  5. Att skapa bristfällig underlag och ser bara på nuet – är ett brott mot samhället – som ska tar ansvar för dessa som står utanför arbetsmarknaden p.g.a av man hade fel fokus på kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov.

Om vi vill ha en välutbildad arbetskraft med rätt kompetenser – “Just in time” – måste vi bli bättre på att förstå vad vi faktiskt behöver. Förmåga att ta till sig nya kunskaper och kompetenser är mera avgörande än att kunna ” göra ett yrkesprov” med ett visst antal produkter som man har övat på länge. (Dessa ska man bara titta och smaken bedömdes inte.) Inte bara idag, utan även om fem, tio och tjugo år. där man arbetar med nya tekniker och produkter. Alla inblandade har ett mycket stort ansvar själva – inte bara staten – som är beroende av kvalitativa framtidsinriktade underlag.



Funderingar innan ledigheten

Arbetsmarknadspolitik, Politik, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Posted on lör, juni 22, 2024 12:10


Innan ledigheten tar över har jag några funderingar utifrån kompetensförsörjnings utmaningen de närmaste 20 åren. Vi vet att värderingar ändras och att den nya och framtida generationer tar inte ett arbete för sysselsättningens skull – utan för att den ska ger ett mervärde och att man kan utvecklas. Nya branscher och arbetstillfällen uppstår som är intressantare än det gamla yrken. Och dessa ungdomar har tiden med sig – det har en valfrihet i kompetensförsörjningsbristens tider. Antal ungdomar som kommer att väljer en utbildning eller blir tillgänglig för arbetsmarknaden, kommer att minskar med 30 % fram till 2035 ( det är enkelt att kollar upp via antal som föds via SBC ) samt att fler och fler äldre går i pension. Bristen kommer att vara stort – och så ser det ut i hela Europa – tiden där man ”kunde” enkel importerar arbetskraft från EU till enkla jobb är förbi – Ungdomar även i dessa länder är idag välutbildade och söker sig till spännande, kreativa branscher. Där hjälper det inte att vi skapa nya utbildningsformer och utbildningsplatser – man kommer inte väljer dessa utbildningar, om inte företagen på lokal och regional nivå steppa upp och visa vad det är har att erbjuda när det gäller arbetsmiljö, karriärmöjligheter, utveckling med flera punkter. Det kommer inte räcka att centrala byråkrater på organisationer och myndigheter vissa Power Point presentationer om behov och brist på arbetskraft för varandra, deltar i möten och lika varandra på SoMe. Slutar med detta och kom ner från läktaren och verkar på arenan. Varumärket för det olika yrken skapas i lokala och regionala möten, kontaktar och engagemang i företagen. Det de lokala företagen är dessa som skapa bilden för en bransch, det där man ser sina förebilder och deras livsstil. Attraktiva företag, attraktiva tjänster och attraktiva utbildningar som ger många utvecklingsmöjligheter – skapar mervärde. Och fråga Dig själva mera vad Du som enskild företag eller bransch kan erbjuder framtida och befintliga medarbetare – det är basen. Det finns även ett litet tidsfönster kvar för att locka hit välutbildade människor till Sverige. arbetsvillkoren i många Europeiska länder har ännu inte kommit upp i svensk nivå – med vara förmånliga kollektivavtal, finns en konkurrensfördel som vi inte kommunicerar i# Europa. Det finns även en stor potential på alla som är 40 plus – sorterar inte bort dessa – ja vi har en åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.
Sedan har vi en stor arbetslöshet i Sverige – men samtidigt levereras mat och produkter hem till oss med folk från andra sidan av jorden……………da är det något som inte fungerar i systemet ( finns fina uppgifter hos Migrationsverket om vilka yrken erhåller tillstånd från tredje land – spännande läsning). Det kanske inte alltid det behövs stora utbildningsinsatser utan kanske en systemförändring för att det lönar sig att jobba.



Kampen om arbetskraft blir tuffare och tuffare

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, juni 30, 2023 15:06

Skola Utbildning Arbetsmarknaden sett ur ett annat perspektiv

Utbildning – Utbildning och skolan är viktig enligt rykten behöver du en utbildning som är lång och har höga akademiska meriter. Medans Arbetsmarknaden skriker alltid efter folk som har det ”just in time” kunskaper för att kunna tar det jobb som erbjuds just nu. Utvecklingen går framåt allt snabbare och utbildningsinstitutioner hänger inte riktig med idag. Det ”producerar” inte längre det vad arbetsmarknaden behöver, strukturer är ett hinder för förändring. Därav uppstår det alltid kompetensbrist och den kommer blir större och större om vi inte tänker om. Även yrkeshögskolan som engång skapades för att reagerar snabb blir mer och mer en institution med allt längre utbildningar, med samma innehåll och “säkra” kort i utbildnings portföljen, utförd av stora aktörer. Där många platser inom den “traditionella” branscher står tomma –

När man ser tillbaka historiskt så erhöll man ”utbildning” via att man lärde sig kunskaper, färdigheter och kompetenser från någon annan – och förde det sedan vidare. Sedan fanns det ett strukturerade lärande via det olika hantverksskråen inom det olika ”Yrken” , även användes utbildningen för att skapa och behålla en viss överklass. Trossamfund och kyrkor lärde ut sina ” lärdomar” men dessa hade ett underliggande syfte att ”fostra” och ”styra” oftast i samarbete med det världsliga styret. Dessa hade tolkningsföreträde vad som är rätt och vad som är fel. Att behålla stora delar av befolkningen okunnig underlättade ju styrningen av staten och kungariken. Den så kallade ” klassresan” kunde endast skapas via konstnärliga egenskaper eller framgång på slagfältet.

I början av 1800 talet började industrisamhället och man upptäckte att man behöver utbilda arbetskraft för att kunna sköta nya typer av jobb. Läsa, skriva och räkna blev viktig och även där blev kyrkan och församlingar viktiga – men även staten upptäckte att för att kunna utveckla landet och skapa förutsättningar för företagen att växa behöver vi utbildade personer. Man skapade för den vanliga befolkningen utbildningsmöjligheter – men precis till den nivån som gjorde att det inte kunde tänka självständig – bara så att det kunde tar alla jobb som fanns. För de högre stånden skapades även ”högre läroverk” –   utbildning och kompetens på högre nivå har varit viktig även nu för att behålla makten.

Utbildning har alltid haft ett underliggande syfte – att försörjer arbetsmarknaden med arbetskraft, inte för att medborgarna kan förverkliga sig själva och utvecklas enbart som personer. Staten hade som mantra vilket är ju solklart – har alla jobb och arbete så hår alla inkomster och ett bra liv – samt företag och den enskilde kan betala skatt som bekostar välfärden. Redan i slutet på 50 talet när Sverige industri gick på högvarv – behövde man importera arbetskraft från andra länder – den egna nu mera välutbildade befolkningen – räckte inte till utan även vilde inte tar längre dessa ” enkla” jobb. Denna typ av jobb vi kallar det gymnasiala jobben idag – sjönk i attraktivitet. Att göra en utbildnings karriär och läser på högskolan har varit ett mantra för regeringar till idag, något som gjorde att högskolesektorn växte otrolig mycket och i befolkningen skapades de en tro ” för att kunna erhålla jobb i framtiden behöver du en högskoleutbildning”. Enligt en studie från Stockholms Universitet – har 60 % av alla jobb har arbetsuppgifter som skulle kunna genomföras med en gymnasial utbildning.

Idag har vi överallt en kompetensbrist inom många branscher – men det har vi alltid haft – men dagens ungdomar och arbetstagare tänker inte längre – jag utbildar mig inte för att erhåller ett jobb – utan jag utbildar mig för att hittar mina intressen för att kunna leva det liv som jag vill.

Den stora skillnaden att Arbetsmarknaden där företag har ännu inte insett ” att den tid är förbi ”– där staten och samhället har varit en pålitlig leverantör av välutbildad arbetskraft som gör att företagen kan upprätthålla sin produktion och göra vinster.

I stället är det arbetstagaren som väljer – vem som kan drar nytta av mina kunskaper, färdigheter och kompetenser. Vem tror jag på – vilket företag passar mig och erbjuder tjänster som väcker mitt intresse.

Företag som är smarta har sedan länge arbetet med sin attraktionskraft – tänkt om och tänkt nytt. Det finns företag inom alla branscher som är attraktiva särskild inom det nya branscher – som inte har en gammaldags organisationsstruktur.

Företagen och även arbetsgivarorganisationer behöver komma bort från sitt strukturerad sätt att ser på arbetsmarknaden med ett enda syfta ” Att någon annan ska fixa kompetensförsörjningen”.

För att i framtiden attraherar arbetskraft behöver man personifierar olika yrken – särskild inom samma bransch för att tilltala den enskilde medborgaren. Den som söker jobben har ju olika skäl för att jobba

  • Kulturell bakgrund – attraktivitet av branschen och yrken inom olika målgrupper
  • Ekonomi – attraktiva löner – viktig särskild inom vissa åldersgrupper
  • Personliga skäl – det egna preferenser för livet, livsstil. Livssituation, Balance i livet
  • Arbetets innehåll – motsvarar mina intressen, livsstil, arbetstider, utvecklingsmöjligheter  

Kanske vi bör företagen även lyfta blicken och tänker mera i kompetensförsörjningen – lika som vi jobbar för att attrahera kunder. Särskild när marknaden – tillgång på personer som kan blir en kvalificerad arbetskraft blir genom åldersstrukturen i befolkningen – blir mindre och mindre – men konkurrenterna blir fler och fler.

Att väcker intresse måste man tidig – barn och ungdomar följer via sociala media tidig branscher, personer och företag. Det gäller att tidig kommunicerar mot tanken att alla kan blir en framtida medarbetare och det gäller att skapa sig ett varumärke.

Da blir det kontraproduktiv att hela tiden ” klaga” utan det blir viktigare att kommunicera att DU ska blir en del av vårt gemensamma framtid. Det gäller att göra en 360 grader…………