Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Året 2024 Del 2

Uncategorised Posted on fre, december 20, 2024 18:41

Tillbakablick på Sverige och politiken

Sverige är ett land med stora ytor, där de flesta bor i södra tredjedelen och längs kusterna. Genom historien har Sverige byggt upp sitt rykte som ett välfärdsland med generösa förmåner. Men tiderna har förändrats, och nu står vi inför stora utmaningar. Trots det förväntar sig många fortfarande att staten ska lösa allt – utan att själva bidra särskilt mycket. Sänkta skatter – men högre bidrag och stöd är mantra hos alla som bor hos oss. Avsaknaden av insikten att staten är vi själva är något som är bekymmersamt – det egna ansvarstagande eller vara en del av lösningar till utmaningar är borta.

Politikens labyrint

Missnöjet med politiken är påtagligt. Vi har tre stora partier och en rad mindre partier, men det är ofta just dessa små marginalpartierna som styr dagordningen och beslut. Det liknar ibland en lekstuga: ”Om ni inte gör som jag säger, så leker jag med någon annan!” Resultatet? Självgoda politiker som verkar ignorera valresultat och folkets vilja, om den övergripande inriktningen för landet. ”Vi vet bättre”, verkar vara mantrat – bara vi har makten. Blir det tilldelat ett område driver dessa små partier sin egen agenda som det inte fick i valet förr.

En turbulent tid för partierna

Det här året har varit speciellt. Det gamla statspartiet riskerar att förlora sitt viktigaste ekonomiska stöd – lotterierna – och även LO börjar skruva på sig, eftersom en tredjedel av deras medlemmar nu sympatiserar med Sverigedemokraterna. Det skapar oro i leden.

De mindre partierna verkar mest sticka ut med orimliga förslag. Ett exempel är ”Från skärm till pärm” – en idé som kanske var tänkt för äldre lärare som inte vill anpassa sig till den digitala världen. Men hur passar det egentligen dagens skolungdomar som ska arbetar till 2104 när det fylld 70 år.

Löften och verklighet

Före valet lovas det guld och gröna skogar, men efter valet verkar löftena glömmas bort. Istället får lobbyister och tankesmedjor stort inflytande över politiken. I media och på sociala medier sprids ”sanningar” som inte alltid grundar sig på fakta eller riskanalyser men som styrs av lobbisterna. Det är ju en regel att men byter sida ofta från politiken till lobbyisterna – man vet knappt längre vem som är politiker och vem som är lobbyist – eliten hjälper och stödjer varandra. Vi väljare är ju bara röst kött vart fjärde år.

Energikris och elmarknad

Energifrågan är ett hett ämne.

Det påminner om ett större mönster. 1996 när Nordpool skapades, ignorerades varningar, Politiken och kapitalet lyssnade inte på forskning och riskanalyser, vilket lett till dagens situation. Vänsterpartiet var faktiskt de enda som röstade emot – av ideologiska skäl. När Tyskland hängde på 2006 och stängde sina kärnkraftverk, och även där gick man emot riskanalyser som varnade för just dagens problem och nu ser vi konsekvenserna. Samtidigt står Sverige inför utmaningar: när strömmen som produceras i Norrland behövs där, och resten av landet får förlita sig på sol och vind. Som tur har vi politiker som via till riksdagen föreslår att vi ska producera i fabrikerna på nätterna för att så vis dela upp bristvaran ström. Smart………..

Kompetensbrist och arbetslöshet

Sverige lider också av kompetensbrist. Många unga vill hellre bli tjänstemän än att arbeta med kroppsarbete. Arbetskraftsinvandring har fungerat tidigare, men nu ser vi samma problem i andra länder – alla vill ha karriärer i tjänstesektorn. Bristen på hantverkare och industriarbetare är akut, och nu försöker staten tillsammans med kapitalet styra ungdomar till bristyrken. Det känns nästan som en återgång till Sovjet-tiden. Varför inte höjer lönerna ? Stackar rimliga arbetsförhållanden eller att det som sliter med kroppen kan gå i pension tidigare…..det börjar ju ofta jobba tidigare. ……Tänk till.

Vi har det ändå rätt bra?

Trots allt lever vi i ett rikt land. Det märks på alla mopedbilar som ungdomar kör omkring, sommarstugor, stora hus och semesterresor. Sportbilar, Bilar, dyra artefakter och prestige varor. Men frågan är: har vi verkligen jobbat ihop allt detta? Ofta bygger dessa förmögenheter det på arv från våra föräldrar, som slet och byggde upp landet. Värdeökningen har gjort sitt – där stiger även belåningsgraden – detta utrymme användes till spekulation och köp. Samtidigt är Sverige ett av de mest skuldsatta länderna i världen – inte staten utan vi medborgare – vi lever farlig. Och politiken vågar inte säger sanningen – da är det bättre med sänkta skatten och för att behålla sina väljargrupper höjer bidragen till det som inte jobba . Tänk att du har med bidrag en lika hög pension än en som slitet 50 år i låglöneyrket………. Även detta är Sverige idag.

Att mycket av oroligheter och våldsbrotten bygger på avundsjuka på det som har – ”vill också har faktor” är en annan del av Sverige som har en stor utanförskap. Kanske det enda som ger välstånd är ”Brott och Spekulation” – vanlig hederlig arbete är inte populär. Men det ser lika ut ut i flera länder av Europa – som är på väg i en orolig tid, industriell nergång, arbetslöshet och nationalism.



År 2024 Del 1 tillbaka blick

Uncategorised Posted on fre, december 20, 2024 10:22

Vad händer egentligen under 2024?

Det är alltid en speciell tid innan jul – då vi tittar tillbaka på året som gått och försöker analysera vad som egentligen hände, särskilt vad gäller beteenden. Och ja, det är lätt att konstatera: om 2024 var en film, så hade den antagligen hetat ”Extremismens normalisering – och andra feelgood-trender”.

Del 1: Världsläget

En fascinerande (eller skrämmande) trend är hur ”tidigare” extrema åsikter numera är normen för att lyckas. Det verkar gälla särskilt i länder där politiken har misslyckats med att lyssna till sina medborgare. Istället föredrar makthavarna sina eliterade möten där man tolkar verkligheten åt folket: vad de behöver, vad som är sant, och vem som bör ha rätt att prata.

När valrörelsen sedan drar igång är det samma gamla visa. Fokus ligger på att svartmåla motståndaren: det är alltid deras fel. Erkänna problem? Skapa lösningar? Nej, det vore ju alldeles för… vuxet. Det gäller ju även andra organisationer i näringskedjan under politiken.

Och hur går det då för världens konflikter? Inte så bra. Några exempel:

  • FN, som en gång i tiden försökte spela neutral diplomat, verkar idag mest vara en pappersfigur. Det finns inga alliansfria länder kvar som kan medla.
  • I kriget mellan Ukraina och Ryssland är det tydligt: alla har valt sida. Det finns ingen neutral grund för dialog. Istället förenar hotbilder, och eskalationen bara fortsätter.

Vinnarna och leksakerna som dödar

Men är det verkligen så dystert? Inte för alla. Det finns ju vinnare i krig, och de sitter bekvämt i sina direktörsstolar inom försvarsindustrin. Efter några tuffa år efter Afghanistan rullar nu maskineriet för fullt – och orderböckerna är fyllda för minst ett decennium framåt.

Lite cyniskt kan man misstänka att det finns en viss glädje inom militären när gamla vapen skickas till Ukraina. För varje pansarvagn som går förlorad i strid, eller har sänds av andra länder till krigszoner (i form av stöd) öppnas möjligheten att beställa nya, hypermoderna (och dyra) vapensystem. Efterfrågan ökar, priserna skjuter i höjden – och det hela finansieras av regeringar som ser ”hotet” från öst som en perfekt ursäkt att öppna plånboken. Tänk om den som beslutar om krig och vald – även ska utkämpa striden (citat från min fars gamla konditor som deltog i första och andra världskriget.)

Givar hjärta att stödja är ju snäll – men det finns en iskall beräkning bakom varje stöd, det inte pengar man sänder utan ”gammal krigsmaterial” som prissätts och där sedan riktiga pengar används för att ersätta det gamla som man har skänkt bort. Tänk om det nya moderna prylar skulle har sänds till Ukraina – kriget kanske redan skulle har varit slut…………………………….

Och vem ifrågasätter detta system? Inte många. Men visst vore det spännande om någon började tala om ”miljökrav” för krigsmateriel? Eldrivna tanks, soldater på hälsosamma dieter, och cykelvägar till frontlinjen. bygglov till skyttegravar etc. Kanske ett överkurskrav? Eller bara en roligare framtidsvision.

Nästa steg? Samma som förut

Efter att kriget någon gång tar slut – kanske med samma gränsdragningar som för 2014, men med miljontals döda och förstörda städer – kommer den ekonomiska maskinen att rulla vidare. Först är det dags för återuppbyggnad. Stora företag som profiterade på kriget kommer att dra in ytterligare vinster, och styrande politiker kanske får en smått generös provision i uppbyggnaden av dessa länder – finansierad av samma kassan som finansierade krigshandlingar.

Och så kommer systemet att snurra vidare. Vare sig det kallas demokrati, diktatur eller kapitalism så verkar en sak vara konstant: tillväxt och pengar styr allt. Om 2024 lär oss något så är det kanske att ”rubrikerna förändras, men inte spelreglerna”.

God jul och gott nytt år – vi får hoppas att 2025 blir bättre!



Vad är människans uppgift i livet…………

Trender och Framtiden Posted on tor, december 12, 2024 14:00

Arbete och produktion är viktiga delar av människans liv och samhälle, men deras betydelse varierar beroende på tid, kultur och individ. Samtidigt är det relevant att reflektera över hur mycket av vårt liv vi vill ägna åt dessa aspekter, och vad vi ser som verkligt meningsfullt.

Hur ser du själv på arbetets och produktionens roll i ditt liv?

Varför finns människan ?

Frågan om varför människan finns är en av de mest grundläggande och komplexa filosofiska och vetenskapliga frågorna. Det finns flera olika perspektiv att överväga, beroende på vilken utgångspunkt man väljer: vetenskaplig, religiös, filosofisk eller existentiell. Här är några perspektiv:

1. Vetenskapligt perspektiv

Ur ett vetenskapligt perspektiv är människans existens resultatet av miljarder år av evolution. Liv på jorden uppstod genom kemiska processer, och genom naturligt urval och anpassning har olika livsformer utvecklats. Människan, som en art, är en del av denna process. Vår förmåga till tänkande, språk och kultur kan förklaras som evolutionära fördelar som har hjälpt oss att överleva och föröka oss.

2. Religiöst perspektiv

Många religiösa traditioner ser människans existens som meningsfull och avsiktlig, ofta med koppling till en högre makt eller gudom. Enligt många religioner skapades människan av Gud eller gudar med ett specifikt syfte, som att leva i enlighet med moraliska principer, att tjäna Gud eller att förverkliga en högre andlig potential.

3. Filosofiskt perspektiv

Filosofer har länge diskuterat frågan om människans existens och syfte. Några idéer inkluderar:

  • Existentialismen: Vi skapar vår egen mening genom våra val och handlingar, eftersom det inte finns någon inneboende mening.
  • Humanismen: Människan har ett värde i sig själv och bör sträva efter att förbättra världen genom förnuft och medkänsla.
  • Teleologi: Människans existens har ett ändamål, men detta ändamål kan vara individuellt eller universellt.

4. Existentiellt perspektiv

Många människor söker själva efter mening och syfte i sina liv. Det kan handla om att skapa relationer, uppleva lycka, bidra till samhället eller utforska världen. För vissa är frågan om ”varför” mindre viktig än hur vi väljer att leva våra liv.

Slutsats

Människans existens kan tolkas på många sätt beroende på perspektiv och världsbild. Det finns ingen enhetlig förklaring som gäller för alla, men sökandet efter mening är en central del av vad det innebär att vara människa. Vad betyder människans existens för dig?

Min fråga verkar kanske antyda en fundering kring arbete och produktion och deras roll i människans liv. Det är en bred fråga som kan ses ur flera olika perspektiv – filosofiskt, ekonomiskt och existentiellt. Här är några tankar att bygga vidare på:


1. Arbetets natur

  • Arbete som livsnödvändighet: Historiskt sett har arbete varit grundläggande för att möta människans basbehov – mat, skydd och överlevnad. Produktion av varor och tjänster är nödvändig för samhällets funktion.
  • Arbete som mening: Många människor finner mening, identitet och tillfredsställelse genom sitt arbete. Det ger en känsla av att bidra till samhället och att skapa något av värde.
  • Är egentligen arbete – en organiserad sysselsättning för att erhålla mat, skydd och överlevnad ?

2. Produktionens roll

  • Ekonomisk tillväxt: Produktion är central för ekonomier, eftersom den driver framsteg och innovation och skapar resurser för samhället.
  • Mänskligt beroende: I en globaliserad värld har produktion blivit en kollektiv handling där människor är beroende av varandra för olika varor och tjänster.

3. Kritik mot arbete och produktion

  • Främmandegörande (alienation): Filosofen Karl Marx argumenterade för att människor i kapitalistiska system ofta blir alienerade från sitt arbete, eftersom de inte äger det de producerar och deras arbete kan kännas meningslöst.
  • Arbete som börda: För vissa är arbete bara ett medel för att tjäna pengar, och det upplevs som en belastning snarare än något meningsfullt.

4. Existentiella frågor

  • Är arbete och produktion det som definierar oss som människor? Eller är de bara medel för att uppnå högre mål, som lycka, frihet och kreativitet?
  • Kan vi tänka oss ett samhälle där arbete och produktion inte är lika centrala, exempelvis genom automatisering eller ett system där fokus ligger på fritid och självförverkligande?
  • Genom att samhället är uppbyggd på en organisation som som säkrar mat, skydd och överlevnad där vi alla utgör en del av kollektivet – är vi då fria eller har frihet ?
  • Finns det andra formar att säkrar mat, skydd och överlevnad där vi bestämmer själva och där mat, skydd och överlevnad inte bygger på tillväxt som enda måttstock.



Nästa »