Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Varför ingen vill bli kock eller – varför är det alltid kockbrist i Sverige ?

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on tis, mars 25, 2025 15:06

Det har alltid funnit brist på kockar i Sverige – detta sedan 60 talet – där man importerade många kockar från Europa. ( Sverige betalde bra och hade bra arbetstider). Men det har inte hänt så mycket sedan 60 talet förutom att det finns fler restauranger och svenska folket njuter av utelivet. Expansionen av restaurangnäringen har varit särskild under 80 talet tills nu varit exceptionellt. Detta trots den omtalade dåliga lönsamheten, brist på personal och där särskild kockar. Det är även intressant att se hur yrket som kock har blivit mer uppmärksammat och fått ökad media närvaro genom tävlingar, matprogram och ett generellt växande intresse för mat och vin, men ändå verkar det vara svårt att få unga att välja kockutbildning. Jag har hämtad lite siffror från SCB och Skolverket – sedan 1990 har man i Sverige via gymnasieskolan utbildad ca 65000 kockar – och det skattebetalarna har statt för kostnaden för deras utbildning. Varför finns dom inte kvar eller vart tar det vägen. Är restaurangbranschen som en stor ung man stoppar i ”kockar” och bränner ut dom. Här är några möjliga orsaker till varför ingen väljer eller varför dessa finns inte kvar.

  1. Hård arbetsmiljö och långa arbetstider: Trots all glamorös mediaexponering kring kockyrket (t.ex. genom TV-program som Sverige Mästerkock, Årets kock eller Top Chef) tenderar verkligheten på arbetsplatsen att vara ganska tuff. Kockar jobbar ofta under stor stress, långa timmar, på kvällar, helger och högtider. Denna arbetsmiljö kan avskräcka unga som söker ett mer balanserat arbetsliv, särskilt om de har sett nära eller hört om erfarenheter från andra som arbetat i branschen.
  2. Låg lön i början av karriären: Kockar, särskilt de som precis börjar, har ofta låga ingångslöner och kan arbeta i många år innan de når högre nivåer inom yrket. Trots den ökade medieexponeringen är det inte alltid lätt att få ett jobb med ett vettiglön direkt efter avslutad utbildning. Många unga kanske väljer andra utbildningar som erbjuder mer ekonomisk stabilitet och snabbare väg till högre löner.
  3. En idealiserad bild kontra verkligheten: Medier, särskilt matlagningsprogram och tävlingar, ger ofta en idealiserad bild av kockyrket, vilket kan skapa en klyfta mellan vad folk förväntar sig och vad yrket verkligen innebär. Kanske lockas många av den glamourösa sidan av att vara kock i tv-rutan, men när de ser verkligheten – att det handlar om att stå i hetluften, ofta hantera stressiga arbetsförhållanden och fysiskt slit – kanske de tvekar.
  4. Konkurrens om uppmärksamheten från andra karriärval: Mat- och dryckesbranschen har blivit så kommersialiserad och populär, och det finns många alternativa sätt att engagera sig i mat och vin utan att vara kock. Det finns möjligheter som sommelier, food stylist, matkritiker eller matfotograf – yrken som inte kräver lika mycket fysisk slitage eller lång tid i köket. Därför kan många unga se dessa alternativ som mer attraktiva.
  5. Brist på förebilder och mentorskap: För många ungdomar är det viktigt att ha tydliga förebilder som kan vägleda dem i deras yrkesval. Även om matlagning är populärt i media, finns det kanske inte lika många förebilder eller mentorer som hjälper unga att navigera i och förstå den verkliga vägen till att bli en professionell kock. Det kan också vara svårt för unga att få insikt i vad en kockutbildning faktiskt innebär om de inte har direkt kontakt med personer som arbetar inom branschen och eventuella närliggande yrken som man utöver efter man har gatt en utbildning som kock.
  6. Svårt att se långsiktig karriärutveckling: Många unga ser kanske inte kockyrket som en väg med stora möjligheter till karriärutveckling. Trots att det finns stjärnkockar på internationell nivå, är vägen dit lång och osäker. Många unga söker idag yrken som erbjuder bättre förutsättningar för karriärvägar, befordran och stabilitet, vilket gör att yrket som kock kan verka mindre attraktivt trots medieframgångarna. Det ingen som visar upp den ”vanliga” kocken som gör gästerna nöjd.
  7. Få killar från Mellanöstern vill blir kock Det finns flera faktorer som kan förklara varför få killar från Mellanöstern väljer att utbilda sig till kock i Sverige eller i andra länder. Dessa faktorer är ofta kopplade till sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Här är några möjliga orsaker: I många Mellanöstern-kulturer finns starka förväntningar på att män ska välja yrken med hög status och ekonomisk stabilitet. Yrken som läkare, ingenjörer eller advokater ses ofta som ”respektabla” och prestige ingivande, medan kockyrket kan uppfattas som ett ”praktiskt” yrke med lägre status. Föräldrar och familjer kan avråda sina barn från att bli kockar och istället uppmuntra dem att välja yrken som ses som mer ”framgångsrika” enligt dessa normer
  8. Åldersdiskriminering – och slitna kroppar. Byråkraterna på organisationer kräver hela tiden att alla sjukskriva eller arbetslösa kockar ska tvingas att jobbar igen. Det har nog inte förstått hur yrket sliter på kroppen, själen och särskild familjelivet. Har man kommit upp lite i ålder – så kanske kroppen inte orkar med i samma tempo – da blir du inte attraktiv på arbetsmarknaden. Kanske du även har lite högre krav på arbetsmiljö och lön än en nyexaminerad ungdom.

Sammanfattningsvis, även om intresset för mat, vin och matlagning har ökat genom media, har många av de utmaningar och verkligheter som kommer med att vara kock (lång arbetsdagar, låg startlön, stress, fysiskt slit) fortfarande en avskräckande effekt. Det kan också vara så att det finns en brist på tydliga, långsiktiga incitament och vägledning för att välja yrket, vilket gör att unga söker andra alternativa vägar inom matindustrin eller andra mer stabila karriärval.

Nu jobbar ju alla aktörer att göra yrket mera attraktiv via tävlingar inom yrken (såsom yrkes-SM eller andra yrkestävlingar) men det tycks inte ha någon direkt effekt på söktrycket eller attraktiviteten för yrkesutbildningar kan bero på flera faktorer- Ändå skapas mera tävlingar – till en högre kostnad,

  1. Brist på långsiktig påverkan: Tävlingar kan skapa temporär uppmärksamhet och ge vinnarna status, själva individen eller kanske en marknadsförings effekt för själva utbildningen. men effekten på lång sikt kan vara begränsad. Ungdomar som överväger utbildning i ett yrke kanske inte ser yrkestävlingar som en avgörande faktor när de väljer utbildning, utan ser det mer som ett enskilt event snarare än något som påverkar deras framtida yrkesval. ( enligt utsökningar till lever som har sökt i årskurs 1)
  2. Förändrad syn på karriär: Dagens unga människor har ofta en mer varierad syn på vad en karriär innebär och vad framgång är. Sociala medier och andra plattformar kan ge en idé om att det finns många vägar till framgång, inte bara de som går genom traditionella yrken. Denna syn på karriär kan minska intresset för att delta i yrkestävlingar eller ens att välja en yrkesutbildning i första hand. Som ovan är frågan är kock ett yrke eller en tävlingsform.
  3. Tävlingarna når inte rätt målgrupp: Yrkes-SM och andra tävlingar riktar sig främst till de som redan är intresserade och har erfarenhet av ett visst yrke. Detta gör att tävlingarna inte nödvändigtvis lockar nya ungdomar som inte har upptäckt yrket eller utbildningen än. Om man vill öka attraktionskraften för yrkesutbildningar behövs ett mer omfattande arbete för att inspirera och engagera unga människor redan i tidigare stadier av deras skolgång. Att arbeta med det verkliga hinder som finns inom utbildningarna och arbetslivet.

Men att påstår att tävlingar främjar intresse för yrkesutbildningar är fel och bygger inte på fakta – ju mera tävlingar desto mindre sökande till utbildningarna. Det sista påstående är sedan – att man kan mäta kvalitet i utbildningarna via tävlingar – där mäter ju enbart den tränade toppen och inte bredden av yrket.

Kockbristen kommer består även det nästa 50 åren om vi inte ta tag i det underliggande hinder

  1. Att kockar stannar kvar i yrket – bara där finns det mycket att hämta –



Tävlingar ett hinder för att ungdomar ska söker sig till kockyrket

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on fre, maj 19, 2023 09:30

Kocken är hajpad i TV programmen och det många tävlingar – och alla lever i tron att det bidrar till att göra yrket kock mera attraktiv och att fler söker sig till utbildningar och yrket.

FAKTA:

Sedan 2000 har utbildningsväsendet utbildad 46 000 kockar till ett pris som vi skattebetalare betalad 1.380.000.000 kronor förr utbildningen tar 3 år. VAR tar alla dessa kockar vägen ?

Sedan 2000 har TV och tävlingar har haft stor fokus på kockyrket, har antal sökande till utbildningar till kock minskad med 50 % ( källa skolverket) 1,6 % av total antal elever som söker till gymnasiet och där ingår även elever som läser Bageri (andel av dessa 15 %) och som väljer Servering .Och av dessa kockar fortsätta bara ytterligare 50 % i yrket efter två år (källa skolverket).

Visst är det rolig med TV program och tävlingar – men i sanningens namn bör vi sluta med att påstår att det gör yrket mera attraktiv – utan kolla på ovanstående fakta och ser på det underliggande utmaningar som är det hinder att ungdomar väljer detta yrket. Eller är dessa arrangemang rent av ett hinder eller alibi att man tror att man gör något, för att slipper att går på djupet med orsakerna ?

När tävlingsfixerade utbildningar och lärare marknadsför sig bara via tävlingsframgångar och inte via utbildningens kvalitet – blir det att ungdomar som inte är tävlings intresserade väljer bort denna utbildning eller kanske känner sig inte lika viktiga ….som eliten. Det en sak att utbilda och en annan att har fokus att träna moment för tävlingar – men att utbilda är att ger alla eleverna oberoende bakgrund och utmaningar en utbildning som ger dessa en god grund för yrkesverksamhet (skollagen), som syftar till att alla ska erhåller förutsättningar för en bra anställning till kock. Alla dessa ungdomar som inte vill tävlar utan ”bara vill laga god mat”?  Erhåller dessa den uppmärksamhet det förtjänar och det möjligheter. Erhåller dessa utbildningar den uppmärksamhet det förtjänar ?

 Jag blir särskild förvånad över klagande av lärare från en del utbildningar – att det inte har kunnat träna tillräcklig inför en tävling – i just denna berörda tävling har det varit fokus på att visa upp grundläggande moment och metoder vad en kock ska kunna efter har gott en utbildning och dessa moment fanns i förutbestämda rätter:

Andra tävlingar bjuder på en varukorg och man ska presenterar en tävlingsrätt – Metoden är oftast att   tillsammans med lärare eller särskilda coachar tar eleverna fram en rätt eller koncept, och tränar i skolan så mycket man kan –  ju mera coachning och ju mera träningsmöjligheter att övar in dessa moment till perfektion – desto bättre blir resultat. ( Enligt obekräftade rykten finns utbildningar som skriver kontrakt med eleverna att det ska ställer upp på tävlingar och det erhåller dessa förmånliga träningsmöjligheter) Så klart – men är detta en utbildning som syftar till att erhåller en god grund för yrkesverksamhet som skollagen föreskriver ?  Jag lovar att jag kan träna mina barnbarn eller vilken person som helst att reproducera en perfekt rätt som håller högsta nivå. TID och RESURSER behövs ( och dessa behöver ju inte går en utbildning) – Det ju en sak att serverar 10 tallrikar som man har tränad och inövad – eller serverar 150 tallrikar av olika karaktär i verkligheten på en restaurang ( där behövs en utbildning)..

MEN om nu tävlingar inte är ett medel att gör utbildningar mera attraktiva Hur erhåller vi attraktiva utbildningar, som gör att ungdomar söker sig till yrket – om det nu inte är tävlingar ? KVALITET i utbildningen som syftar till att alla har en god grund för yrkesverksamhet. Det är samarbetet och tillsammans av företagen och utbildningarna, som tar ansvar för att utbilda vara framtida medarbetare. Via att alla har en schysst värdegrund, gemensam tolkning vad utbildningen bör innehålla, ett strukturerad samarbete mellan utbildningen och branschen. APL – är inte är enbart praktik utan en plats där företagen tar ansvar för lärande, samt att man gemensam utvärderar utbildningarna resultat.  Kvalitet i varje detalj –  Jo utbildningar som jobbar med detta har fatt ett ökad antal behöriga ungdomar som söker till utbildningarna och ser en framtid som kock inte som vill tävla. Där man tillsammans även lyfter att det finns många möjligheter för att kunna utöva sitt yrke – från kock i förskolan till cateringföretag – det finns ju sa många möjligheter och inte bara tävlingar och stjärnstatus.

Jag har stor respekt för alla dessa utbildningar och skolor, som i brist på tid och resurser inte lägger tid på tävlingar, utan fokuserar på utbildningar som ger alla elever en likvärdig god grund för yrkesverksamhet – som gör att alla har möjlighet att blir anställningsbara – det just detta som är huvuduppgiften för en utbildning – som vi skattebetalare betalar för.

DETTA ÄR MINA BÄSTA SKOLOR – som har denna fokus och lyckas – oberoende elevernas utmaningar och bakgrund. En bra utbildning lyckas även tillsammans med företagen att skickligöra även det elever med sämre förutsättningar till rätt nivå – även detta är en uppgift som oftast glöms bort. Just denna handledare eller lärare som väckte ”upp” mig så att jag nu är en framgångsrik yrkesutövare eller en medborgare till tillför något samhället.

Tävling – är inte ett kvalitetsmått om en utbildning är bra – utan bara ett matt att man lägger resurser på att fokusera på tävlingar det är ok om man har resurser över i form av skattebetalarnas pengar.

En relevant tävling för skolungdomar är denna, där egentligen alla elever från en utbildning kan visa upp sina kunskaper som ger en (god grund för yrkesverksamhet) och som är överenskommen med branschen – klart att inte alla kan ställa upp med, bara dessa som vill. Men där ska inte tid och resurser för träning ska vara avgörande.

En liten tokig tanke till slut – tänk om man lottar ut från en klasslista på utbildningar – deltagare till en gymnasial tävling – där man mäter i en tävling utifrån att eleverna har en ”god grund för yrkesverksamhet”……där kanske man kan ser vad som är en bra utbildning.

SEDAN efter utbildningen kan du gärna tävlar så mycket som du vill – det inte fel på detta men det är inte själen i matlagningen och yrket kock. Visst tävlingar ger publicitet och utvecklar tekniker inom matlagningen – men det har inget att göra med verkligheten i ett kök – där det enda måttstocken på kvalitet är ” Gästerna nöjdhet och att vi kan glädjas att restaurangen är fullsatt, och därmed kan betala sina räkningar, ger det anställda en bra arbetsmiljö och betala vettiga löner