Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Företag, Friskola – vinster hur hänger det ihop.

Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, augusti 19, 2022 14:06

En ständigt het fråga när det gäller friskolorna är deras vinster.

Så – vad gäller egentligen? Är friskolor detsamma som stora företagsägare som bara vill tjäna pengar på bekostnad av eleverna, eller hur ser det ut?

Här är sanningen om friskolorna och vinsterna

Åtta av tio friskoleelever i Sverige går i skolor som drivs som aktiebolag. En mindre del drivs av exempelvis stiftelser eller organisationer.

– För att förstå vad detta med vinster handlar om måste man förstå hur ett aktiebolag fungerar. Det absolut vanligaste – oavsett verksamhet – är att vinsten används för att återinvestera i verksamheten och säkerställa kvaliteten inför kommande år

– Vinst används också för att skapa en buffert för år då verksamheten inte går lika bra. I friskolornas fall är en sådan buffert helt nödvändig för att försäkra att en friskola inte behöver läggas ner ett år med tillfälligt mindre elevunderlag.

Ställs höga krav

En skillnad från de flesta andra företag är att det ställs extra höga krav på den som vill starta en friskola. Skolinspektionen gör alltid en så kallad ägar- och ledningsprövning. Där ingår kravet att ”verksamheten ska bedrivas så att den bär sina kostnader, samt att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar.”

– Det står alltså i reglerna för att få driva en friskola att verksamheten måste gå med vinst, åtminstone tillräckligt ofta för att kunna göra dessa investeringar, som varje företag gör.

– Inget företag kan driva sin verksamhet år efter år om man går med förlust. Det gäller förstås även skolföretagen.

Hur kan då vinst uppstå i en skola?

– Om många familjer väljer en omtyckt friskola som uppfyller myndigheternas krav och kan erbjuda bra utbildning på ett mer effektivt sätt än kommunens egna skolor kommer friskolan få ett överskott, det vill säga vinst, säger Katarina Wilson.

Det är viktigt att inte förväxla vinst med aktieutdelning, något som ofta göras i debatten. Där förekommer ordet ”vinstuttag”, utan att man förklarar om det är aktieutdelning (=vinstutdelning) eller vinst som avses.

– Den utdelning som görs till exempelvis aktieägare kan liknas vid ränta på satsat kapital. De senaste två åren har tex Sveriges största aktör AcadeMedia haft en vinstutdelning på cirka 1 procent, vilket innebär att 99 procent av de ersättningar vi får för att bedriva utbildning stannar i företaget. Och att erhåller 1 procent ränta på satsad kapital är väldigt lite – när du som har dina pensionspengar hos AMF erhåller betydlig mera och inte tala om ditt ISK konto.

Kostsamt att starta upp

Det satsade kapitalet kan till exempel ha varit under uppstartsfasen, då det naturligtvis är en kostsam investering att starta en skola. Ägarna har således redan tagit en hel del av eget kapital innan eleverna, och därmed skolpengen, blir en del av verksamheten och finansieringen.

– Att starta en ny skola är ett stort ekonomiskt åtagande och innebär alltid en risk. Det tar oftast flera år innan en nystartad skola har en ekonomi i balans och den genomsnittliga vinsten för en skola ligger på under fyra procent,

Skolpeng och bidrag

Svenska friskolors intäkter består av kommunal skolpeng och statliga bidrag. Elevavgifter, anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte tas ut. Undervisningen ska vara avgiftsfri.

– Skolpengen beräknas per elev och ska motsvara de kostnader som kommunen själva har budgeterat per elev. Det kallas grundbeloppet och ska täcka kostnader för till exempel undervisning, elevhälsa, lokaler med mer.

Tänk om vi medborgare skulle har samma krav på att vara kommunala skolor som vi ställer på fristående skola – därav bör Staten ställer krav likvärdig på alla – en statlig skola – där både fristående och kommunala skolor ska leverera samma kvalitet.  

DET JUST DETTA LIBERALERNA VILL –



Hur kan det blir Vinst eller förlust i skolan

Politik Posted on mån, oktober 11, 2021 10:22

Fakta om Skolfinansieringen

Vem betalar för Skolan och utbildningen– det är kommunen som har ansvar för sina ungdomar. Alla skolor erhåller lika mycket ersättning per elev som grundersättning( det skiljer sig från kommun till kommun – men tex inom gymnasieskolan använder man sig av samma prislista i hela Stockholms län). Sedan finns det ett socioekonomiskt tillägg – där skolor inom socioekonomiska områden erhåller en högre ersättning per elev – tex Järvaområdet nästan dubbelt så mycket. Räcker dessa pengar inte till genom att en elev har särskild stora utmaningar kan skolan ansöka om ett så kallad tilläggsbelopp – utifrån ett läkarintyg, en utredning och en åtgärdsplan vad pengarna används till.

Hur räknas grundpriset fram ?

Enligt skollagen ska ersättning baseras på kostnader för

38 §   Grundbeloppet ska avse ersättning för

   1. undervisning – undervisningspersonal

   2. lärverktyg- böcker och datorer

   3. elevhälsa,- kurator, skolläkare

   4. måltider,

   5. administration – för skolan men inom kommunal verksamhet även för förvaltningen

   6. mervärdesskatt, och

   7. lokalkostnader – hyror

Dessa kostnader bör ju varje år räknas upp enligt kostnadsökningar – men det görs oftast inte fullt ut – utan bara delvis. Politiken säger att man höjer ersättningen i eleversättning med 3% – men kostnaderna ökade med 5 % -En dold besparingsåtgärd –

Vad är då Skillnaden mellan en kommunal och en fristående skola utifrån Ekonomin

1.Undervisning

Det är en myt att fristående skolor har mindre antal behöriga lärare än kommunala skolor. Men genom att fristående skolor är eftertraktade och har anpassade fräscha, nya lokaler till möjliggör även annan typ av undervisning ( än kateder) – har man kanske 1 eller 2 elever fler i en klass, därav blir det fler elever per lärare som i sin tur ger en högre intäkt men även bättre möjligheter. Skolorna som inte fyller klassrummet saknar därav resurser.

2. Lärverktyg

Friskolorna har varit drivande att erbjuda 1 dator per elev redan från början – där blev det kommunala skolor omkörd, även i den pedagogiska utvecklingen inom dessa området. Nu är det ikapp – pådriven av fristående skolor. Genom att kommunerna styrs via offentlig upphandling blir det i det flesta fall dyrare med inköp och underhållet av systemen. När sedan det flesta kreativa lärare anslöt sig till friskolor – så fick deras kollegor gratis kompetensutveckling via kollegialt lärande, än att köpa in dyr utvecklingskompetens via konsulter, samtidigt som man lägga alla kort till några egofixerade utvecklingsstrateger som finns i varje kommunala utbildningsförvaltning. Ser Stockholms Stad webbplattformfiasko.

Kommunala skolor har oftast en fördel när det gäller bibliotek, som fanns ju sedan länge det tar tid att bygga upp. Men hur stor ska en bibliotek vara ?

Genom i denna post ska även böcker ingår ( räknas som lärverktyg) – finns det mindre pengar kvar när man har betalt för datorer och program än tidigare. Det är en pedagogisk utmaning där fristående skolor har hittad en bättre mix än det kommunala enheter, man av tradition vill både har alla böcker som förr plus alla program…………

3.Elevhälsa 

Det finns ju krav i skollagen runt elevhälsan – kommunala skolor har alltid ett eget team eller delar på dessa resurser. Medans fristående skolor har anställda som täcker grundbehov och remitterar sedan vidare till experter – medans den kommunala skolan försöker hanterar det flesta händelser själva.

4. Måltider

Kommunala skolor har antingen en egenverksamhet som bekostas av skolan, eller en central styrning via kommunen eller har lagt ut detta på entreprenad via upphandling. Där har man satt ett pris vad en portion ska kosta. Fristående skolor anlita i stort sett alltid samarbetsparter där det även kan styra profilen via val av entreprenör. Den kommunala skolan är även där beroende av upphandling av tjänster och själva råvaror och har en mindre flexibilitet och större kostnader.

5.Administration

Att administrerar en skola är tung – med alla krav från skolverket, skolinspektionen, krav på uppföljning, återrapportering till alla kommunala strateger och all statistik. Den stora skillnaden är att fristående skolor har en minimum av administration på plats och gör det mesta centralt. I en kommun finns det en Skolförvaltning ( i varje kommun) som ansvarar för helheten. Det ansvarar för att varje ungdom i kommunen oberoende om det går på en fristående eller kommunal( det betala för undervisning i skolor, följer upp, administrerar olika frågor som gäller alla skolor). Denna kostnad betalas av kommunen – MEN sedan är samma förvaltning även huvudman ansvarig för sina egna kommunala skolor – denna kostnad betalas av eleversättningen och dras av från det kommunala skolans ersättning – ju mera strateger, ju mera administratörer desto högre blir denna kostnad. Och alla byråkrater och strateger ska ju kräver in uppgifter från de egna skolor som i sin tur ger mera administration på den enskilda skolan.

Genom att alla dessa frågor hanteras centralt hos fristående skolor med tydliga oftast digitala processer över kommungränser blir den är posten mera effektiv än hos det kommunala och DÄR LIGGER VINSTEN.

6. Lokalhyror

En fristående skola är oberoende och hyr sina lokaler av en fastighetsägare med marknadsmässiga villkor, oftast är detta nya fräscha anpassade fastigheter, där man har flexibla hyresavtal, där man även kan minska antal kvadratmeter om antalet elever sjunker.

En kommunal skola är oftast knyten till ett kommunalt fastighetsbolag som har vinst och avkastningskrav, oftast är dessa fastigheter från mitten av 60 talet och underhållet är eftersatt. Kommunerna har av kostnadsskäl oftast inte råd att bygga nya fräscha effektiva skolfastigheter. Samtidig som kostnaderna för det gamla lokalerna ökar………..

Annan Bakgrundsfakta.

När en kommunal skola gör sin budget – ska man alltid göra en nollbudget – där ska man inte gå med vinst och inte med förlust.

Rektorn och Controller i en kommunal skola gör tillsammans sin Budget – först summerar man ihop sina kostnader och sedan sätter man en Prognos på antal elever som man förväntar ska befinner sig på skolan. ( När jag började som Verksamhetsschef i en kommun satte Rektorerna glädjesiffror om antal förväntade nya elever – för att få ihop Budgeten), när sedan antagningsresultat September är klart ( blev det underskott och minus i resultat – men skattebetalare betalde dessa kostnader – och nästa år började man på en ny kula med den nya Budgeten). Att sätta relevanta siffror antal elever – skulle ju regenerera underskott och därav besparingsåtgärder. Vad jobbig.

När vi ändrade sedan upplägget – utpekade vi hyreskostnader som boven och lämnade tillbaka till fastighetsbolaget friställda ytor – genom vi effektiviserade lokalutnyttjande.Men vi gick kämpa nu hade ju fastighetsbolaget tomma lokaler…..

Efter något år hade vi i hela verksamheten ett överskott, även genom att minskar den centrala administrationen.

Men man ska ju håller sin Budget (0 Budget) i en kommunal verksamhet – har du ett överskott är det inte bra – da kanske du få mindre pengar nästa år för verksamheten, ingen bryr sig riktig om att alla har jobbat effektiv med skattebetalarnas pengar – det även svart att avsätta ett överskott till en fond för framtida behov……………..(ni som klagar att man ta ut vinst) – denna princip gäller även statliga myndigheter………………..

NU HAR VI GLÖMD något viktig.

Det Regeringen via Skolverket bestämmer vad en skola ska göra.Det Regeringen via Skolinspektionen kollar upp att Huvudmannen(kommunen eller ansvarig för friskolan) gör som Skolverket föreskriver

Men det är kommunen som ska betala – något att funderar över – när alla andra bestämmer och du ska bara står för kostnaderna.

Nu har det sista åren Regeringerna bestämd sig att satsa pengar på skolan – via riktade statsbidrag. Dessa statsbidrag är villkorade vad det ska användas till och ska ansökas och sedan redovisas…..(beräkningar gjordes att 1/3 av dessa pengar går till administration hos Skolverket och skolorna – inte till ändamålet). Samtidig som det inte ”träffar” rätt – varje skola har sina egna utmaningar och enskilda behov. MEN det kallas ju satsningar.

Det kanske så att den som Styr via Skolverket och följer upp, ska även betala för kalaset och därmed har direkt ett ansvar. Lika för alla utifrån behovet………………risken är ju stor att det skapar ännu större administration som sitter långt bort från verkligheten i klassrummet. Där kanske vi slipper alla kommunala förvaltningar – och eleversättning är lika för alla aktörer – fristående och kommunala – kanske det ger en bättre chans för kommunala skolor ………