Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Tänkvärd – om diskriminering i det dolda

Mat och Vin, Politik Posted on lör, april 29, 2023 16:59

Alla har rätt till ett YRKE – ett ARBETE  – ett BRA LIV

Utifrån ett samtal förra veckan blev jag mycket berörd och fundersamt. Hur kan man som branschföreträdare (inte besöksnäringen, tack jag så stolt över Er) men ett annat hantverksyrke yttrar sig på följande sätt. Denna yrkesvuxenutbildning är riktig bra – det ser till att alla som inte ”passar” söka inte till utbildningen, som vi vill, genom att skapa ett negativ intryck över vederbörandes framtidsutsikter. Du måste tar studielån, ska du verkligen – Jag undrar hur det tolkar ”inte passar” tänkte vid sittande bord inte utmana utan jag gick från bordet för att markerar.

Nu till ”inte passar” – är det kön, ålder, etnicitet, hudfärg, yrke, nationalitet, språket, elitärt tänkande social kompetens eller vederbörandes egen tolkning vem som duger eller inte, utan känner personen ?

Undrar vilken värdegrund dessa personer har ,  i samtalet vid öppet hus – även senare i klassrummet – eller hur branschföreträdaren styr sin skrå. Detta påminner om det gamla skråväsendets mörkaste sidorna – där man inte hade rätt till en utbildning – utan man har varit tvungen att hitta sin utbildningsplats själv och ”passar” det enskilda företaget eller dessa mästare.

I SVERIGE har alla rätt till en utbildning – och den är kostnadsfri inom det offentliga systemet. Om man behörig, detta är tack och lov reglerad och en myndighetsutövning är man antagen, sedan kan det finnas ett urval med om det finns för få platser på en utbildning. MEN denna urvalspunkt ska var klart och tydlig innan man söker. FÖRSTÅR personen verkligen vem som betalar hans lön – det offentliga eller skrået, – att staten finansierar kompetensförsörjningen för denna bransch ?  Fattar den sin egen roll eller ligger lojalitet endast hos skrået? 

Att sedan denna utbildning visa bästa resultat inom yrkesvux när det gäller betyg är ju inte förvånansvärd nä– det studerande med utmaningar trollas bort redan innan det hinner ansöka. Att inom denna yrket endast 10 % stannar kvar i själva yrket efter utbildningen är en annan fråga. Hur står det med värdegrunden och schyssta villkor.  Jag brukar säga att FISKEN stinker från huvud neråt – de syn man har på toppen sprider sig ner i ledet.

MEN JAG ÄR TACKSAM – över att jobbar med besöksnäringen som är den stora integrationsmotor och som öppnar dörren för alla. Som tidigare företagare och lärare vet jag att det viktigaste med utbildningen är att ser potential i varje person – och det är yrkeslärarens skicklighet som gör att alla lyckas – med bra eller mindre bra betyg, alla hittar sin plats i yrkeet

I Sollentuna har vi sedan 2017 ett Projekt Etableringslyft – som riktar sig till utrikesfödda kvinnor över 30 år –  där man har lyckats att 75 % av deltagare efter 6 månader har ett jobb (75 % av totalt 400 personer under dessa år som har fatt jobb lever idag utan bidrag). GISSAR vilket bransch och dessa företag som står bakom det flesta anställningar?

                                BESÖKSNÄRINGEN – HOTELL och RESTAURANG  samt STORHUSHÅLL:



Vad är rätt metod att mäta yrkeskunskap via prov eller tävlingar ?

Mat och Vin, Uncategorised Posted on mån, mars 27, 2023 10:00

Många funderingar runt vad som är yrkeskunskap, vad man fokuserar på i alla praktiska prov, yrkesprov eller tävlingar vem som är bäst – eller belönar man bara ju mera du tränar, övar och har resurser och förutsättningar för att skapa utrymme för att tränar och övar desto större är chansen att lyckas…….eller som jag brukar säger – med tillräcklig resurser och tid kan alla blir bäst på just denna moment som ska testas.

Hade igår lite för mycket tankar runt vad som utmärker att man är ett proffs inom ett yrke och vad som är yrkeskunskap. Hamnar där oftast i en diskurs mellan skråväsendet det gamla hantverkarnas syn på vad som kunskap och en mera pedagogisk syn på kunskap – där jag giller särskild Aristoteles.

Utifrån den gamla Mästarlära – där Mästaren eller yrkesskrån har tolkningsföreträde vad du ska kunna – där man via mängdlära och utövande av beprövade tekniker och arbetssätt reproducerar vad andra anses som är godkänd.  Ju mera timmar du övar desto bättre blir resultat – eller som det säger övning ger kunskap. Man lär ut även en kultur, en tanke och förhållningssätt som bygger på respekt och att reproducerar forntid och anpassar den till nutid. Ju mera du övar på dina praktiska färdigheter desto mera produktiv och säker blir du in framställande av produkter. Jag ställer mig alltid frågan – är detta kunskaper eller kompetens?  För mig är det mera att du lär Dig viss kunskap som man förstärker och säkerställer via utövande i produktion, ju mera du över desto bättre blir resultatet………………..eller du har rutin.

Sedan gillar jag personligen Aristoteles syn på kunskap – Den praktiska kunskapen är en kunskap som är bunden till en viss situation, som visar sig i handlingen och sällan låter sig formuleras  i allmänna regler. Den bygger på erfarenhet, en kunskap man inte nödvändigtvis lär sig genom formell utbildning, utan genom övning och gemensam reflektion: Varför gör jag som jag gör? Vilken roll spelar vanor och rutiner för mitt handlande? Vilka är de kunskapsmässiga, ekonomiska, politiska, personliga, osv. förutsättningarna för yrkesutövningen? Den antika filosofen Aristoteles utgår i sin kunskapsteori från att kunnande alltid är relaterat till en viss kunskapssfär, och att den mellanmänskliga sfären, praxis, kräver en speciell form av kunskap, praktisk klokhet. Den nikomachiska etiken olika former av kunskap, eller ”förhållningssätt”, som han också kallar dem den teoretiska kunskapsformen, episteme, och de två praktiska kunskapsformerna techné, det som jag ovan kallade för ”praktisk-lösningsinriktad” och fronesis, klokhet.. Vad fenomenet ”klokhet” beträffar, menar han att vi kan förstå vad det är om vi betraktar dem som vi omtalar som kloka. För honom och mig är det en människa som har förmågan att resonera Fronesis, klokhet, visar ett överordnat kunnande, ett kunnande som riktar sig inte bara mot ett mål och frågan om hur man kan nå det, men som bedömer vilket mål som ska följas och av vilken anledning.

Utifrån Aristoteles har jag alltid utformad mina praktiska (techne) prov på följande sätt. Vederbörande kandidat framställer en produkt, där vi gemensamt sedan testa produkten och föra ett resonemang runt kvaliteten i produkten – och reflekterar vad som gick bra under produktionen och vad som kan förbättras. I detta samtal och reflektion använde sig kandidaten av episteme ( teorin) för att söka svar på händelser under framställningen av produkten och kvalitet. Genom att använda sig av techne och epistime kunde man mäta fronesis – klokheten den överordnade nivån av kunskap.

I den gamla hantverkslärare som har enbart fokus på produkten – blir ett misslyckande underkänd – enbart techne mäts där. Medans via Aristoteles kunskapssyn – kan man använda även en misslyckat produkt som utgångspunkt för att mäta kunskap – via att kandidaten via reflektion och analys själv kommer fram vad som gatt fel och hur han skulle har gjort……………något som är ju en högre forma av kunskap fronesis klokhet. Där säkerställa man att både techne och epistime finns på plats, och uteslutar ”tur” genom att man har prövat bara det vad man har producerad via mängdproduktion.

Det vad jag vill kommer till – att i många praktiska tävlingar och prov fokuserar man enbart på techne – som man erhåller genom övning, övning, träning – något som alla kan uppnår med tillgänglig resurser för att öva, öva, öva –  det behöver inte vara ett proffs. Tror att jag med mina 65 år ej lärd mig allt, och det finns säkerligen många kockar som inte har lärd sig yrket som har en högre förmåga av techne – och är duktigare i just denna hantverksutövande genom att det har övat, övat, producerad och producerad.



Regering, Partiernas fokus – Kundintresse eller vad som är bäst för landet.

Politik, Trender och Framtiden Posted on tis, januari 03, 2023 10:31

Sverige var varit ett land där stränga myndigheter blickade ned på oss invånare på uppdrag av regeringar och politiker som hade en helhetsplan framåt. Fattighetslandet och klassamhället har under många år utvecklats till det Sverige vi har idag. Detta Myndighets-Sverige är ett land som känns mycket avlägset. Numera är vi ”kunder” hos partierna och i förlängningen regeringen och staten.. Med det följer ett antal privilegier och rättigheter, för att inte säga ”rättheter”. Kunden har, som det heter, alltid rätt och politiker se i dessa kunder sina väljare. Och staten och partierna påminner oss gärna om att vi är just kunder och presumtiva väljare. Det undersöker kundnöjdhet, vad vi tycker, vilka agendor vi har, vad vi önskar och gör gärna väljarbarometer för att kunna justerar sitt budskap och politik. Det styr även En Myndighet som är egentligen ett instrument för staten att sköta eller förvalta landet utifrån lagar och förordningar samt utifrån regleringsbrev från den demokratisk valda regeringen, men som mer och mer blivit politikernas redskap eller arena via olika populistiska uppdrag. Där särintressen och lobbyverksamhet har en stor genomslagskraft. Få Myndigheter kritiserar eller har synpunkter på regeringar – och deras särintressen – ett föredöme är ju Riksrevisionen som ja själv följer flitig ………….i lärande syfte.

Kundtänkandets perspektivskifte

Politikernas och partiernas inriktning mot ”kund och dessa nöjdhet” i stället för landets bästa som helhet är ingen enkel semantisk fråga, utan innebär ett perspektivskifte som får långtgående konsekvenser för synen på förhållandet mellan statens bästa, partiernas maktanspråk och det olika väljarnas särintressen. Särskild när det individernas jag först inställning blir en bärande faktor.

Det här skiftet har skett stegvis, och i stort sett utan någon egentlig politisk eller samhällelig diskussion. Kundtänkandet ligger inom ramen för det lika viktiga som förbisedda ämnet samhällets utveckling och bästa. För många är detta en fråga om fokus och inriktning av den politiska agendan. Inte ens politiken lyckas – trots sin välutvecklade konfliktradar – uppbåda någon riktig entusiasm över de olika politiskt laddade vägval som döljer sig under fokusen att erhåller och bibehåller makten – kostar vad det vill. ( vi ser det sista 15 åren att små partier med mycket tydliga särintressen har fatt en oproportionerlig start inflytande på den politiska agendan i förhållande till antal röster i ett demokratisk val.  Eller våga inte någon handlingskraftig ärlig förträdare  i politiken – att sätter tydliga ramar vad som är bäst för landet och samhället utveckling i helheten, vaga inte det andra demokratiska institutioner och myndigheter sätter emot via ett opartiskt ställningstagande i utredningar eller feedback?  Har den samtidig borttagna tjänstemannaansvaret …gjord att tjänstemän har belagt med mundkavel eller för jobbets skull blir mer och mer okritiska till händelser och förslag. Tjänstemännen behöver inte ta ansvar för sina beslut, utredningar etc.

Det finns olika förklaringar till den här idén om att Politiker behöver tänka mer på medborgarna som ”kunder”. En förklaring ligger i det allmännas marknadisering av politiken och maktutövande, det som brukar sammanfattas som New Public Management, där näringslivet kom att bli en förebild även för det allmänna och den offentliga sektorn.

Men kundtänkandet springer också ur den välbehövliga insikten om att Regeringar faktiskt är till för medborgarna eller ska det finnas för landet som en helhet – hänger det ihop. Det politiska partier både bör och skall stå för god demokratisk anda och tänker på landet och samhällets utveckling i sin helhet. I stället för att det ska tänka på samhället som en gemensam angelägenhet, börjar politiken och partierna mer och mer i första hand tänka på sig själva och sina särintressen och särskild på sitt maktanspråk och därmed partiernas position. Inte undrar att medborgarnas känner inte igen sig – vad politiken prioriterar och pratar om och utmaningarna i samhället, något som även kan kallas politikerförakt.

Men det finns många risker med kundtänkandet. När vi börjar betrakta oss som kunder till staten leder det till en form av passivisering. Vi glömmer vårt eget ansvar. I stället för att tänka på samhället som en gemensam angelägenhet, börjar vi tänka på oss själva som kravställare utifrån varan enskilda perspektiv – jag är viktigast.

Politiken och partierna å sin sida, löper risk att bli ängsliga, och rädda att inte göra  kunder-väljare tillräckligt nöjd och därav ser effekten i alla olika väljer barometer. Fokus hamnar på utbud av ”varor” och tjänster ( löften, mottaglighet för lobbism, istället för på ett demokratiskt grundat uppdrag där olika intressen hela tiden måste vägas mot varandra, och där det ligger i sakens komplicerade natur att partiets väljare kanske aldrig blir riktig nöjd, kanske inte ens kan bli nöjd. Men där beslut är det bästa för landet kort och långfristig.

Inte nog med det. Sverige är dessutom ett land där vi kommit att vänja oss vid att staten och det allmänna tar ett stort ansvar för vår välfärd och samhällsutvecklingen, det kostar. En hög skattenivå gör dessutom att vi – oavsett vad staten kallar oss – faktiskt har rätt till högt ställda förväntningar. Detta är motsättningar som inte går riktig ihop i det längre perspektiv.

Samtidigt är det vi själva som byggt det här samhället och när saker inte fungerar behöver vi alla – inte bara det allmänna – vara beredda att sluta upp och göra det bästa möjliga av situationen. Särskild det politiska partier som mindre bör tänker på särintressen – utan på landets bästa som helhet – även om det smärtar och går emot tidigare uttalanden och löften. Alla medborgarnas och landets bästa alltid först……..



Nästa »