Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Går Särintressen förre medborgarnas vilja –

Politik, Trender och Framtiden Posted on mån, mars 31, 2025 15:01

Är det väljarnas medborgarnas val som styr – utfall i valet eller är det lobbisterna särintressen som får genomslagskraft.

Frågan du ställer handlar om en grundläggande konflikt mellan folkets vilja och de ekonomiska eller politiska intressen som företräds av lobbyister och särintressen. Det är en fråga som berör demokratins funktion och hur politiska beslut fattas i ett samhälle.

I en idealisk demokrati borde valet och väljarnas vilja vara det som styr. Politiker är valda för att representera medborgarna och deras intressen. Om det är väljarnas önskemål som ligger till grund för beslut, då ska politiska beslut och valresultat reflektera detta.

Men i praktiken kan särintressen och lobbygrupper ha ett stort inflytande på politiska beslut. Företag, fackföreningar, intresseorganisationer och andra grupper med ekonomiska eller politiska mål investerar ofta i att påverka lagstiftning och politiska beslut för att främja sina egna intressen. De kan till exempel genom lobbyverksamhet, kampanjer eller ekonomiska bidrag påverka politiker att fatta beslut som inte alltid motsvarar den breda allmänhetens intressen. Särskild bekymmer samt är alla så kallade ”tankesmedjer” som ger sken till den vanliga medborgarna att det är någon forsknings och faktabaserad institut……..

Det kan leda till att politiska beslut ibland verkar gå emot den allmänna viljan eller den långsiktiga samhällsnyttan, och istället gynnar kortsiktiga, specifika grupper. Ett exempel är utbildningspolitiken där Socialdemokraterna och Liberalernas under många år haft tolkningsföreträde. Påtryckningar från Näringslivsorganisationer gjord att under 2010 tog man bort den grundläggande högskolebehörigheten – för att ”öka” attraktionskraften hos ungdomar. Det gick ju fel – och man är nu tillbaka med att denna ska ingå igen. Samtidigt som man lobbade fram att man ska ”dimensionerer” utbildningsplatser så att flera ska läsa yrkesprogram – även detta lobbad fram av särintressen i organisationen – utan att tänka på att elever ska utbildas för ett arbetsliv fram till 2100……………………Det kan även vara när företag får skattelättnader eller fördelaktiga lagstiftningar som gynnar deras verksamhet men som inte nödvändigtvis är till nytta för allmänheten i stort. Nästa alla organisation – har näringspolitiska avdelningar där huvudsysselsätten är att påverkar politiken eller politiska beslut, men även att skapa en underliggande diskussion i frågor som säkerligen kallas särintressen.

Det anordnas hearing, sesminiarier och diskussioner – där politiker ska ”höras” men särskild där dessa ska höra vad organisationen ska säja. Dessa som arbetar inom dessa påverkans yrken är redan förankrad i politiska rörelse och har lätt att blir hörd eller komma fram. Du som vanlig medborgare eller väljer gör Dig ej besvär du kan yttrar Dig när det är val nästa gång.

Det är därför viktigt att ha mekanismer för att minska detta inflytande, exempelvis genom transparens, regleringar för lobbyverksamhet, och starka demokratiska institutioner som skyddar allmänhetens intressen, något som blir svarare och svarare genom att dagens politiker bygger sin ställning genom hur många gånger du har setts att vara delaktig i sociala media, vilket budskap du sänder och hur du är accepterad inom hos olika organisationer.

Så, i praktiken, kan både väljarnas vilja och särintressens inflytande påverka val men mindre politiska beslut, där finns andra som styr – särskild när politiska partier inte är tydlig i sin agenda i valrörelsen.



Varför ingen vill bli kock eller – varför är det alltid kockbrist i Sverige ?

Mat och Vin, Trender och Framtiden Posted on tis, mars 25, 2025 15:06

Det har alltid funnit brist på kockar i Sverige – detta sedan 60 talet – där man importerade många kockar från Europa. ( Sverige betalde bra och hade bra arbetstider). Men det har inte hänt så mycket sedan 60 talet förutom att det finns fler restauranger och svenska folket njuter av utelivet. Expansionen av restaurangnäringen har varit särskild under 80 talet tills nu varit exceptionellt. Detta trots den omtalade dåliga lönsamheten, brist på personal och där särskild kockar. Det är även intressant att se hur yrket som kock har blivit mer uppmärksammat och fått ökad media närvaro genom tävlingar, matprogram och ett generellt växande intresse för mat och vin, men ändå verkar det vara svårt att få unga att välja kockutbildning. Jag har hämtad lite siffror från SCB och Skolverket – sedan 1990 har man i Sverige via gymnasieskolan utbildad ca 65000 kockar – och det skattebetalarna har statt för kostnaden för deras utbildning. Varför finns dom inte kvar eller vart tar det vägen. Är restaurangbranschen som en stor ugn man stoppar in ”kockar” och bränner ut dom. Här är några möjliga orsaker till varför ingen väljer att blir kock eller varför dessa finns inte kvar.

  1. Hård arbetsmiljö och långa arbetstider: Trots all glamorös mediaexponering kring kockyrket (t.ex. genom TV-program som Sverige Mästerkock, Årets kock eller Top Chef) tenderar verkligheten på arbetsplatsen att vara ganska tuff. Kockar jobbar ofta under stor stress, långa timmar, på kvällar, helger och högtider. Denna arbetsmiljö kan avskräcka unga som söker ett mer balanserat arbetsliv, särskilt om de har sett nära eller hört om erfarenheter från andra som arbetat i branschen.
  2. Låg lön i början av karriären: Kockar, särskilt de som precis börjar, har ofta låga ingångslöner och kan arbeta i många år innan de når högre nivåer inom yrket. Trots den ökade medieexponeringen är det inte alltid lätt att få ett jobb med en vettig lön direkt efter avslutad utbildning. Många unga kanske väljer andra utbildningar som erbjuder mer ekonomisk stabilitet och snabbare väg till högre löner.
  3. En idealiserad bild kontra verkligheten: Medier, särskilt matlagningsprogram och tävlingar, ger ofta en idealiserad bild av kockyrket, vilket kan skapa en klyfta mellan vad folk förväntar sig och vad yrket verkligen innebär. Kanske lockas många av den glamourösa sidan av att vara kock i tv-rutan, men när de ser verkligheten – att det handlar om att stå i hetluften, ofta hantera stressiga arbetsförhållanden och fysiskt slit – kanske de tvekar.
  4. Konkurrens om uppmärksamheten från andra karriärval: Mat- och dryckesbranschen har blivit så kommersialiserad och populär, och det finns många alternativa sätt att engagera sig i mat och vin utan att vara kock. Det finns möjligheter som sommelier, food stylist, matkritiker eller matfotograf – yrken som inte kräver lika mycket fysisk slitage eller lång tid i köket. Därför kan många unga se dessa alternativ som mer attraktiva.
  5. Brist på förebilder och mentorskap: För många ungdomar är det viktigt att ha tydliga förebilder som kan vägleda dem i deras yrkesval. Även om matlagning är populärt i media, finns det kanske inte lika många förebilder eller mentorer som hjälper unga att navigera i och förstå den verkliga vägen till att bli en professionell kock. Det kan också vara svårt för unga att få insikt i vad en kockutbildning faktiskt innebär om de inte har direkt kontakt med personer som arbetar inom branschen och eventuella närliggande yrken som man utöver efter man har gatt en utbildning som kock.
  6. Svårt att se långsiktig karriärutveckling: Många unga ser kanske inte kockyrket som en väg med stora möjligheter till karriärutveckling. Trots att det finns stjärnkockar på internationell nivå, är vägen dit lång och osäker. Många unga söker idag yrken som erbjuder bättre förutsättningar för karriärvägar, befordran och stabilitet, vilket gör att yrket som kock kan verka mindre attraktivt trots medieframgångarna. Det ingen som visar upp den ”vanliga” kocken som gör gästerna nöjd.
  7. Få killar från Mellanöstern vill blir kock Det finns flera faktorer som kan förklara varför få killar från Mellanöstern väljer att utbilda sig till kock i Sverige eller i andra länder. Dessa faktorer är ofta kopplade till sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Här är några möjliga orsaker: I många Mellanöstern-kulturer finns starka förväntningar på att män ska välja yrken med hög status och ekonomisk stabilitet. Yrken som läkare, ingenjörer eller advokater ses ofta som ”respektabla” och prestige ingivande, medan kockyrket kan uppfattas som ett ”praktiskt” yrke med lägre status. Föräldrar och familjer kan avråda sina barn från att bli kockar och istället uppmuntra dem att välja yrken som ses som mer ”framgångsrika” enligt dessa normer
  8. Åldersdiskriminering – och slitna kroppar. Byråkraterna på organisationer kräver hela tiden att alla sjukskriva eller arbetslösa kockar ska tvingas att jobbar igen. Det har nog inte förstått hur yrket sliter på kroppen, själen och särskild familjelivet. Har man kommit upp lite i ålder – så kanske kroppen inte orkar med i samma tempo – da blir du inte attraktiv på arbetsmarknaden. Kanske du även har lite högre krav på arbetsmiljö och lön än en nyexaminerad ungdom.

Sammanfattningsvis, även om intresset för mat, vin och matlagning har ökat genom media, har många av de utmaningar och verkligheter som kommer med att vara kock (lång arbetsdagar, låg startlön, stress, fysiskt slit) fortfarande en avskräckande effekt. Det kan också vara så att det finns en brist på tydliga, långsiktiga incitament och vägledning för att välja yrket, vilket gör att unga söker andra alternativa vägar inom matindustrin eller andra mer stabila karriärval.

Nu jobbar ju alla aktörer att göra yrket mera attraktiv via tävlingar inom yrken (såsom yrkes-SM eller andra yrkestävlingar) men det tycks inte ha någon direkt effekt på söktrycket eller attraktiviteten för yrkesutbildningar kan bero på flera faktorer- Ändå skapas mera tävlingar – till en högre kostnad,

  1. Brist på långsiktig påverkan: Tävlingar kan skapa temporär uppmärksamhet och ge vinnarna status, själva individen eller kanske en marknadsförings effekt för själva utbildningen. men effekten på lång sikt kan vara begränsad. Ungdomar som överväger utbildning i ett yrke kanske inte ser yrkestävlingar som en avgörande faktor när de väljer utbildning, utan ser det mer som ett enskilt event snarare än något som påverkar deras framtida yrkesval. ( enligt utsökningar till lever som har sökt i årskurs 1)
  2. Förändrad syn på karriär: Dagens unga människor har ofta en mer varierad syn på vad en karriär innebär och vad framgång är. Sociala medier och andra plattformar kan ge en idé om att det finns många vägar till framgång, inte bara de som går genom traditionella yrken. Denna syn på karriär kan minska intresset för att delta i yrkestävlingar eller ens att välja en yrkesutbildning i första hand. Som ovan är frågan är kock ett yrke eller en tävlingsform.
  3. Tävlingarna når inte rätt målgrupp: Yrkes-SM och andra tävlingar riktar sig främst till de som redan är intresserade och har erfarenhet av ett visst yrke. Detta gör att tävlingarna inte nödvändigtvis lockar nya ungdomar som inte har upptäckt yrket eller utbildningen än. Om man vill öka attraktionskraften för yrkesutbildningar behövs ett mer omfattande arbete för att inspirera och engagera unga människor redan i tidigare stadier av deras skolgång. Att arbeta med det verkliga hinder som finns inom utbildningarna och arbetslivet.

Men att påstår att tävlingar främjar intresse för yrkesutbildningar är fel och bygger inte på fakta – ju mera tävlingar desto mindre sökande till utbildningarna. Det sista påstående är även orimlig att man kan mäta kvalitet i utbildningarna via tävlingar – där mäter ju enbart den vältränade toppen och inte bredden yrket. Även att Bocuse d`or främjar Sveriges status i världen är en myt, Tävlingen följs av kockar och är populär där – men det lockar inte hit ”extra” många turister. Det mera en egen bekräftelse eller språngbräda för en egen karriär. Marknadsföra Sverige gör att bra krogar med bra värdskap eller namn som Björn Frantzen som ger status till vart land, eller det stjärnkrogar som som har en egen stil och koncept, och levererar på topp. se gärna listan på min hemsida www.creative-cuisine.se

Kockbristen kommer består även det nästa 50 åren om vi inte ta tag i det underliggande hinder

  1. Att kockar stannar kvar i yrket – bara där finns det mycket att hämta –



En administrativ statskupp

EU, Politik, Trender och Framtiden Posted on fre, februari 14, 2025 15:49

Ibland förvånas man över att så få reagerar på vad som pågår i USA – exempelvis Projekt 2025. Det går inte att hävda att Trump och hans närmaste inte varit tydliga med sina intentioner. Däremot lyftes detta program inte tillräckligt i valkampanjen, där fokus istället låg på andra, mer medialt uppmärksammade frågor.

Det vi ser nu är ingen traditionell kupp, där grundlagen ändras genom demokratiska val eller författningsändringar. Istället arbetar Trump och hans allierade på ett mer subtilt men lika effektivt sätt: genom att strypa själva statsapparaten. Genom att rensa ut tjänstemän som följer lagar och regler, och istället ersätta dem med lojala personer som blint lyder order, kan en ny maktstruktur formas. Detta är en farlig utveckling, eftersom den underminerar statens funktioner och demokratiska principer.

Liknande strategier användes i Tyskland på 1930-talet. Då skapades en stat där myndigheterna inte längre var självständiga utan istället blev verktyg för en auktoritär ledning. Problemet är att det i förlängningen inte är folkvalda politiker som styr, utan särintressen med en personlig agenda.

Utöver denna administrativa statskupp finns en annan oroväckande faktor: många medieplattformar ställer sig nu bakom Trump och hans allierade. Detta leder till att nyhetsrapporteringen mer och mer förvandlas till propaganda, vilket vi redan sett exempel på – senast i samband med ner stängningen av USCARE. Lögner och desinformation sprids i en takt som gör det svårt för allmänheten att skilja på fakta och fiktion. Mediaplattformer utan självgranskning har ett tolkningsföreträde i alla frågor.

Precis som på 1930-talet stöds denna utveckling av kapitalet, som ser ekonomiska fördelar i att upprätthålla och förstärka denna maktstruktur. Privatiseringar och övertagande av den offentliga sektorn ligger i horisonten, och vi vet hur det fungerar även i Sverige, där vi åtminstone har ett demokratiskt ramverk som begränsar de negativa effekterna. I USA saknas dessa skyddsmekanismer.

Den geopolitiska situationen förvärrar dessutom läget. USA:s ensamrätt att förhandla i konflikten mellan Ryssland och Ukraina påminner om Molotov-Ribbentroppakten mellan Sovjetunionen och Nazityskland. Vi vet alla hur det slutade. Men för Trump är allt en affärsuppgörelse – en ”deal”.

Europa borde därför tänka om och överväga att skrota NATO till förmån för en europeisk säkerhetspakt utan USA:s inblandning. Det är värt att komma ihåg att USA har 119 militärbaser i Tyskland med 60 000 soldater. Ramstein Air Base är den största knutpunkten för amerikanska trupper och militära förnödenheter i Europa, och dess närhet till Landstuhl Regional Medical Center – det största amerikanska militärsjukhuset utanför USA – visar på den omfattande amerikanska närvaron i Europa. Något som inte är okomplicerad – alla dessa soldater – behöver inte följer tysk lagstiftning – utan det har sina egna regler. Något som har gett stora problem …………………..

Det är hög tid att vi i Europa ser över vårt säkerhetspolitiska beroende av USA och funderar över vår egen väg framåt. Ju tidigare desto bättre – kapa banden – framtiden ligger inte i USA – utan i Afrika, Mellanöstern, Syd och Mellanamerika och såklart ASIEN – med som nya stormakterna Kina och Indien.



Nästa »