Denna Blogg är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter.Ifrågasättande, Kritisk, Faktabaserad och ej påverkad av Särintressen. Önskar påpekar att jag är inte anställd längre hos någon utan en fristående konsult.
Varför ska svensk natur vara gratis när vi värnar om kvalitet och hållbarhet?
Sommaren är här och fler turister än någonsin söker sig till Sverige och Norden för svalka, medan Sydeuropa badar i extremvärme. Det är ingen hemlighet att klimatförändringarna gör våra skogar och fjäll till eftertraktade tillflyktsorter. Men med tusentals besökare slits både natur och infrastruktur – och det är hög tid att vi tar ansvar för det, både som värdar och gäster.
Jag och min familj har under tio års tid valt att vandra i Sverige en vecka varje sommar. I år gick färden till vackra Höga Kusten – en nästan magisk plats där lederna är välskötta, parkeringsplatserna ordnade och rastplatserna skinande rena. Till och med små blomsterarrangemang gör pauserna lite extra trevliga. Men bakom kulisserna är det ideella krafter som får allt att rulla – lokala föreningar som på uppdrag av kommunen fixar och donar, ofta helt utan ersättning.
Jag är social av mig och älskar att prata med andra vandrare och turister. Många kommer från Mellaneuropa och är helt begeistrade över hur tillgänglig och välskött svensk natur är. När jag frågar om de skulle kunna tänka sig att betala en avgift för att få njuta av våra naturreservat eller köpa en ”älgbiljett” likt en camping- eller motorvägsavgift, svarar de flesta: såklart! Det är en självklarhet för många att stödja de platser man besöker – i Europa är det snarare undantag att inte betala.
Och när man bor på camping eller hotell, är det inget konstigt att betala ett par euro per natt extra som turistavgift. Det ger dessutom ofta rabatter på museum och aktiviteter – win-win, eller hur? Så varför envisas VISITA med att motarbeta smarta lösningar som kan ge en hållbar turism, där både natur, lokalbefolkning och företag tjänar på det? Istället för att säga nej till avgifter borde vi se möjligheterna att finansiera en kvalitetssäkrad infrastruktur och slippa att kommunernas invånare ensamma står för notan.
Jag skulle aldrig välja att semestra i fjällen, Höga Kusten eller någon annan pärla i Sverige om det inte fanns fungerande system på plats. Och självklart betalar jag gärna för att allt detta ska fortsätta vara möjligt – precis som jag gör för Gröna Lund eller andra upplevelser.
Så nu är det dags att vi vänder på steken. Varför ska naturen, vårt främsta dragplåster, vara gratis och underfinansierat? Dags att tänka om och tänka nytt – för Sveriges bästa, för turistens bästa och för naturens framtid.
VISITA verkar ofta fastna i kortsiktigt tänkande, där de sätter stopp för lösningar som skulle kunna gynna både natur och turism på lång sikt. Det är intressant att många av deras egna medlemmar ute i landet inte alls ser exempelvis införandet av avgifter för naturupplevelser som ett problem – tvärtom är de öppna för förändring och anpassning, precis som turisterna själva. Det påminner om när VISITA, eller tidigare SHR, kämpade emot rökförbudet på krogen. Då målades det upp som en omöjlig förändring, döden för krogarna men idag känns det självklart för de flesta och har till och med blivit en fördel. Ibland behöver man våga tänka nytt och lyssna till dem som faktiskt möter verkligheten varje dag och inte fastnar i näringspolitiska skepp hästar som gynnar inte Landet Sverige. Om en avgift skulle göra att turisterna inte kommer till Sverige – så skulle ingen reser till Länderna i Europa eller extremexempel USA.
FÖR SVERIGE OCH TURISMS FRAMTID – TÄNK OM TÄNK KONSTRUKTIV
Under nästan tre veckor reste jag och min fru med en hyrd husbil genom vårt vackra grannland Norge – ett land som verkligen visar hur man kan kombinera tillväxt, turism och naturvård. Där satsas stora resurser på att hålla landsbygden levande och göra naturupplevelser tillgängliga för alla.
Turismen i Norge har ökat kraftigt det senaste decenniet, och nu finns det möjligheten för kommuner att införa en turistskatt. Där för att begränsa antal turister eller har intäkter för att kunna bevara och återställa eventuella skador på naturen. Men varför kalla det just skatt? Varför inte tala om en miljöavgift – en avgift som faktiskt handlar om att skydda, bevara och stärkade naturresurser som turismen bygger på?
Norge visar vägen
Under vår resa betalade jag ungefär 2 400 kronor i vägtullar på 20 dagar – och det utan att ta de största vägarna. Betalningen sker smidigt via en app, helt automatiskt. Ingen jag mötte och intervjuade under denna tiden upplevde det som ett problem – tvärtom! De flesta tyckte att man får mycket natur, infrastruktur och upplevelser för pengarna. Dessa avgifter har inte varit ett hinder för att resa till Norges destinationer.
I praktiken har jag alltså redan betalat en slags turistavgift via vägtullar (som även invånare ska betala) men den kändes rimlig, rättvis och konkret.
Vad är vi rädda för i Sverige?
När frågan om turistskatt dyker upp här hemma hörs ofta varningsropen: ”Turisterna kommer att försvinna!” Men låt oss vara ärliga – branschorganisationer har alltid varit skeptiska till nya avgifter. Samma sak hände när rökförbudet på restauranger infördes. Då hette det också att branschen skulle dö. Vi vet alla hur det gick – restauranglivet blomstrar mer än någonsin.
Folk är villiga att betala för bra upplevelser. I nästan hela Europa tas turistavgifter ut i olika former – det är inget nytt. Många av det språkrör hos branschorganisationer som protesterar högst betalar redan avgifter i sina semesterländer och även fastighetsavgifter för sina köpta boenden – (lite dubbelmoral).
En miljöavgift för framtiden
Sanningen är enkel: vi måste skydda vår natur för framtiden. En upplevelseavgift eller miljöavgift som tas ut av kommunerna kan skapa resurser för underhåll, skötsel och bevarande av de mest besökta områdena.
Pengarna kan återinvesteras i:
bevarandeprojekt
stöd till lokalsamhällen
nya arbetstillfällen inom hållbar turism
Det gynnar både miljön och företagen inom besöksnäringen. Attraktiva platser lockar fler besökare, vilket i sin tur stärker den lokala ekonomin.
Hållbar turism kräver hållbar finansiering
Vi har alla sett destinationer som slitits ner av överanvändning. När naturen förstörs och upplevelsen försvinner – då försvinner också turisterna.
En miljöavgift är därför inte en kostnad – det är en investering i framtidens turism. Låt oss byta perspektiv: från ”skatt” till ”möjlighet”. Från kortsiktig oro till långsiktig hållbarhet.
För det handlar inte om att ta – det handlar om att ge tillbaka. Ingen besökare eller turist kommer att protesterar. Och en Miljöavgift skulle kommunerna kunna själva styra över, om man anpassa lag och förordning. …………………
En aktuell debatt: Tre krav från en branschföreträdare som är VD på ett bolag
I en debattartikel i Dagens industriframförde en restaurang-VD tre tydliga krav på staten, med hänvisning till den svåra situationen i restaurangbranschen efter pandemin och nu i lågkonjunktur. Även branschorganisationer verkar har fatt lite hybris – trots att lika många företag startas som det går i konkurs. Kanske ett sundhetstecken när det inte finns tillräcklig med betalande gäster…………………Överetablering ? Men nu till VD ( bolaget har inte gått med vinst det senaste tre åren med stigande stora förluster som täcks ännu av eget kapital enlig alla bolag.se )som kräver följande
Statlig lånegaranti (”Restauranglån 2.0”) Eftersom många restaurangägare nekas banklån krävs, enligt artikeln, att staten går in som garant för att minska kreditrisken och möjliggöra investeringar.
Sänkt moms på restaurangmat – från 12 % till 6 % Med Tyskland som exempel (7 % moms), argumenteras att en lägre moms kan ge pressade företag bättre marginaler.
Slopad arbetsgivaravgift för unga inom branschen För att sänka trösklarna till arbete föreslås att unga anställda inom restaurang ska undantas från arbetsgivaravgift, vilket skulle underlätta nyrekrytering.
Vad är företagande – och vilka risker ingår?
Företagande handlar om att starta, driva och utveckla en verksamhet med målet att erbjuda varor eller tjänster, med syftet att generera vinst (kunden eller gästen efterfråga tjänsten och är beredd att betala för denna). Det är nära kopplat till entreprenörskap – att se möjligheter, ta risker och skapa nya lösningar. Men:
Företagande bygger också på förmåga till planering, riskhantering och ansvarstagande.
Att inte få lån från bank är inte ett orättvist hinder – utan ofta ett tecken på att affärsidén eller ekonomin inte håller. Viktigast har en produkt eller en tjänst där kunden är beredd att betala förr.
Det är inte statens uppgift att rädda affärsmodeller som marknaden inte tror på, särskilt inte genom att erbjuda lån som bankerna själva bedömer som osäkra.
Jag vill själva påpekar:
”Bankerna har ett särskilt ansvar – ser de att företaget inte har möjlighet att gå runt, tackar de nej. Det borde vara ett varningstecken för företagaren själv.” Tar det som en extern granskare – ju större risk desto högre ränta krävs.
Ett förändrat landskap för restaurangbranschen
Mycket har förändrats sedan jag själv startade företag för 40 år sedan: Andel Restauranger exempel sedan 2016 trots pandemin har ökad med 10 % ……………………utifrån min tid med 50%…
#Utbudet av restauranger har ökat kraftigt, medan befolkningsökningen varit betydligt långsammare.
#Konkurrensen är stenhård, och det räcker inte att vara en duktig kock – det krävs kompetens i ekonomi, logistik, personalledning och innovation.
De restauranger som klarar sig bäst är ofta de som gjort sin# hemläxa, snabbt ställt om under pandemin, och har en hållbar affärsmodell och där kunden eller gästerna är beredda att betala för tjänster.
Har vi för många restauranger? En titt på serveringsställen i Stockholm och Sverige
Att fika, äta ute eller ta en snabb burgare är en självklar del av vardagen för många – särskilt i storstadsområden som Stockholm. Men hur många restauranger, caféer och liknande serveringsställen finns det egentligen? Och hur står det i jämförelse med annan samhällsservice?
Här får du en snabb överblick över hur tätbefolkat det är med serveringsställen – i Stockholms län och i Sverige i stort. Jag använder siffror från SBC och Folkhälsomyndigheten som grund.
Antal enheter per 100 000 invånare (Stockholms län)
Typ av verksamhet
Enheter per 100 000 invånare
Invånare per enhet
Restauranger/serveringsställen
65
1 538 personer/enhet
Apotek
6
16 667
Vårdcentraler
9
11 111
Livsmedelsbutiker (inkl. små närlivs)
32
3 125
Bensinstationer
4,6
21 739
Systembolag
1,64
60 976
Fakta:
Cirka 61 % av restaurangerna i Stockholms län har alkoholtillstånd.
Resterande 39 %, alltså ungefär 2 200 ställen, är exempelvis caféer, snabbmatställen eller restauranger som valt att inte servera alkohol.
Serveringsställen i hela Sverige
Typ av serveringsställe
Enheter per 100 000 invånare
Invånare per enhet
Permanent serveringstillstånd
27
3 740
Alla typer (inkl. caféer, snabbmatställen, mobila, säsongsverksamhet)
105
950
OBS : inkluderar alla invånare i Sverige. – tänk även att 73% av befolkningen är över 18 år …..så blir kundunderlaget ännu mindre. I framtiden kommer även ” flera” av alla typer erbjuder alkohol när mat kravet släpps, da blir konkurrensen ännu tuffare.
Vad betyder det här?
Stockholms län har i genomsnitt en restaurang/serveringsställe per 1 538 invånare – att jämföra med en vårdcentral per 11 000 personer eller ett apotek per 16 000. Det finns alltså många fler ställen att äta på än att få vård eller hämta medicin.
Men det speglar också ett samhälle där mat, dryck och sociala mötesplatser är centrala. Stockholm är dessutom en turisttät, tätbefolkad region med stort utbud – och därmed också stor konkurrens. Något som pressar priser och därmed lönsamheten. Mycket av turism är även säsongsberoende – där även säsongsställen öppnar dörrarna. En trend är även att Hotellrestauranger -barer har kommit tillbaka som ger särskild till turister – en trygg vistelse i storstadsdjungeln.
Hur ser det ut i din stadsdel?
Vill du veta hur många serveringsställen det finns i just din stadsdel eller kommun? Nästa gång du tar en promenad har fokus på detta.
Restaurang – en #viktig #bransch, men inte #livsnödvändig
Restaurangbranschen är viktig för sysselsättning, skatteintäkter och kultur, men är inte en livsnödvändig bransch i samhällsekonomisk mening.Däremot är statliga och kommunala kultur och turismsatsningar en förutsättning för besöksnäringen.
Enligt svensk krisberedskap och uppdaterade riktlinjer (från bl.a. MSB och Regeringskansliet) räknas följande som #samhällsviktiga eller #livsnödvändiga sektorer:
Hälso- och sjukvård
Livsmedelsförsörjning
Energiförsörjning
Vatten och avlopp
Transport och logistik
Informations- och kommunikationsteknik
Finansiella tjänster
Räddningstjänst och försvar
Offentlig förvaltning
Utbildning och barnomsorg (i viss utsträckning)
#Restaurangnäringen ingår inte i denna lista, där lägger den vanliga medborgare sina pengar när denna har råd – inte för att överleva.
Slutsats
Att kräva statliga #garantier, #skattesänkningar och noll #arbetsgivaravgifter för en specifik bransch är ett kraftfullt ingrepp i marknaden – särskilt om branschen inte klassas som samhällsnödvändig.
Det är rimligt att förvänta sig #företagskompetens, #ekonomisk hållbarhet och #ansvarstagande från den som väljer att starta eller driva företag – även i en utmanande bransch. Staten har ett ansvar att inte skapa snedvridna villkor eller subventionera verksamheter som inte bär sig själva.
Däremot kan statliga stöd som #etableringsstöd för alla arbetslösa, #kompetenshöjande insatser och riktade #arbetsmarknadsåtgärder vara en bättre väg för att stödja arbetslösa i alla åldrar och inte bara för unga som alla kräver oavsett bransch.
Det är även kontraproduktiv att man i medieutspel alltid sätta en ”krisstämpel” på en bransch via krav och skrik om hjälp från staten. ( Något som har förstärkts efter Corona, där staten har hjälpt till med lån, likna lite som barns beteende – det kräver mera och mera). Det gör att ingen våga satsa på en karriär i branschen eller väljer det yrken som branschen erbjuder. Att även signalisera att man finns till för det unga (arbetsgivaravgift) och inte på det som fylld över 35 är lite av en diskriminering – men det återkommer jag till i en annan debattartikel.
Tuffa ord men tänk till en, två eller tre gånger om du vill starta ett företag i restaurangbranschen det är lönsamt och rolig om du har allt på plats – men det inte ett kontorsjobb. TIPS även till branschorganisationer – utbilda era företag eller blivande företagare att skapa sunda välmående företag särskild i en bransch som har blivit tuffare där pågar ett krig om gästerna. Ditt hör också att inom gymnasieutbildningarna har rätt fokus – Kunden i Fokus och kunskap om sälj och modern marknadsföring – inte tranchera en Ananas 🤣 framför gästerna. Det handlar om att kunna sälja med rätt Retorik.
