Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Restaurangbranschen – viktig men inte livsnödvändig

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Kris, Mat och Vin, Politik, Uncategorised Posted on lör, juni 28, 2025 10:44

En aktuell debatt: Tre krav från en branschföreträdare som är VD på ett bolag

I en debattartikel i Dagens industri framförde en restaurang-VD tre tydliga krav på staten, med hänvisning till den svåra situationen i restaurangbranschen efter pandemin och nu i lågkonjunktur. Även branschorganisationer verkar har fatt lite hybris – trots att lika många företag startas som det går i konkurs. Kanske ett sundhetstecken när det inte finns tillräcklig med betalande gäster…………………Överetablering ? Men nu till VD ( bolaget har inte gått med vinst det senaste tre åren med stigande stora förluster som täcks ännu av eget kapital enlig alla bolag.se )som kräver följande

  1. Statlig lånegaranti (”Restauranglån 2.0”)
    Eftersom många restaurangägare nekas banklån krävs, enligt artikeln, att staten går in som garant för att minska kreditrisken och möjliggöra investeringar.
  2. Sänkt moms på restaurangmat – från 12 % till 6 %
    Med Tyskland som exempel (7 % moms), argumenteras att en lägre moms kan ge pressade företag bättre marginaler.
  3. Slopad arbetsgivaravgift för unga inom branschen
    För att sänka trösklarna till arbete föreslås att unga anställda inom restaurang ska undantas från arbetsgivaravgift, vilket skulle underlätta nyrekrytering.

Vad är företagande – och vilka risker ingår?

Företagande handlar om att starta, driva och utveckla en verksamhet med målet att erbjuda varor eller tjänster, med syftet att generera vinst (kunden eller gästen efterfråga tjänsten och är beredd att betala för denna). Det är nära kopplat till entreprenörskap – att se möjligheter, ta risker och skapa nya lösningar. Men:

  • Företagande bygger också på förmåga till planering, riskhantering och ansvarstagande.
  • Att inte få lån från bank är inte ett orättvist hinder – utan ofta ett tecken på att affärsidén eller ekonomin inte håller. Viktigast har en produkt eller en tjänst där kunden är beredd att betala förr.
  • Det är inte statens uppgift att rädda affärsmodeller som marknaden inte tror på, särskilt inte genom att erbjuda lån som bankerna själva bedömer som osäkra.

Jag vill själva påpekar:

Bankerna har ett särskilt ansvar – ser de att företaget inte har möjlighet att gå runt, tackar de nej. Det borde vara ett varningstecken för företagaren själv.” Tar det som en extern granskare – ju större risk desto högre ränta krävs.


Ett förändrat landskap för restaurangbranschen

Mycket har förändrats sedan jag själv startade företag för 40 år sedan: Andel Restauranger exempel sedan 2016 trots pandemin har ökad med 10 % ……………………utifrån min tid med 50%…

  • #Utbudet av restauranger har ökat kraftigt, medan befolkningsökningen varit betydligt långsammare.
  • #Konkurrensen är stenhård, och det räcker inte att vara en duktig kock – det krävs kompetens i ekonomi, logistik, personalledning och innovation.
  • De restauranger som klarar sig bäst är ofta de som gjort sin# hemläxa, snabbt ställt om under pandemin, och har en hållbar affärsmodell och där kunden eller gästerna är beredda att betala för tjänster.


Har vi för många restauranger? En titt på serveringsställen i Stockholm och Sverige

Att fika, äta ute eller ta en snabb burgare är en självklar del av vardagen för många – särskilt i storstadsområden som Stockholm. Men hur många restauranger, caféer och liknande serveringsställen finns det egentligen? Och hur står det i jämförelse med annan samhällsservice?

Här får du en snabb överblick över hur tätbefolkat det är med serveringsställen – i Stockholms län och i Sverige i stort. Jag använder siffror från SBC och Folkhälsomyndigheten som grund.


Antal enheter per 100 000 invånare (Stockholms län)

Typ av verksamhetEnheter per 100 000 invånareInvånare per enhet
Restauranger/serveringsställen651 538 personer/enhet
Apotek616 667
Vårdcentraler911 111
Livsmedelsbutiker (inkl. små närlivs)323 125
Bensinstationer4,621 739
Systembolag1,6460 976

Fakta:

  • Cirka 61 % av restaurangerna i Stockholms län har alkoholtillstånd.
  • Resterande 39 %, alltså ungefär 2 200 ställen, är exempelvis caféer, snabbmatställen eller restauranger som valt att inte servera alkohol.

Serveringsställen i hela Sverige

Typ av serveringsställeEnheter per 100 000 invånareInvånare per enhet
Permanent serveringstillstånd273 740
Alla typer (inkl. caféer, snabbmatställen, mobila, säsongsverksamhet)105950
OBS : inkluderar alla invånare i Sverige. – tänk även att 73% av befolkningen är över 18 år …..så blir kundunderlaget ännu mindre. I framtiden kommer även ” flera” av alla typer erbjuder alkohol när mat kravet släpps, da blir konkurrensen ännu tuffare.

Vad betyder det här?

Stockholms län har i genomsnitt en restaurang/serveringsställe per 1 538 invånare – att jämföra med en vårdcentral per 11 000 personer eller ett apotek per 16 000. Det finns alltså många fler ställen att äta på än att få vård eller hämta medicin.

Men det speglar också ett samhälle där mat, dryck och sociala mötesplatser är centrala. Stockholm är dessutom en turisttät, tätbefolkad region med stort utbud – och därmed också stor konkurrens. Något som pressar priser och därmed lönsamheten. Mycket av turism är även säsongsberoende – där även säsongsställen öppnar dörrarna. En trend är även att Hotellrestauranger -barer har kommit tillbaka som ger särskild till turister – en trygg vistelse i storstadsdjungeln.


Hur ser det ut i din stadsdel?

Vill du veta hur många serveringsställen det finns i just din stadsdel eller kommun? Nästa gång du tar en promenad har fokus på detta.

Restaurang – en #viktig #bransch, men inte #livsnödvändig

Restaurangbranschen är viktig för sysselsättning, skatteintäkter och kultur, men är inte en livsnödvändig bransch i samhällsekonomisk mening.Däremot är statliga och kommunala kultur och turismsatsningar en förutsättning för besöksnäringen.

Enligt svensk krisberedskap och uppdaterade riktlinjer (från bl.a. MSB och Regeringskansliet) räknas följande som #samhällsviktiga eller #livsnödvändiga sektorer:

  1. Hälso- och sjukvård
  2. Livsmedelsförsörjning
  3. Energiförsörjning
  4. Vatten och avlopp
  5. Transport och logistik
  6. Informations- och kommunikationsteknik
  7. Finansiella tjänster
  8. Räddningstjänst och försvar
  9. Offentlig förvaltning
  10. Utbildning och barnomsorg (i viss utsträckning)

#Restaurangnäringen ingår inte i denna lista, där lägger den vanliga medborgare sina pengar när denna har råd – inte för att överleva.


Slutsats

Att kräva statliga #garantier, #skattesänkningar och noll #arbetsgivaravgifter för en specifik bransch är ett kraftfullt ingrepp i marknaden – särskilt om branschen inte klassas som samhällsnödvändig.

Det är rimligt att förvänta sig #företagskompetens, #ekonomisk hållbarhet och #ansvarstagande från den som väljer att starta eller driva företag – även i en utmanande bransch. Staten har ett ansvar att inte skapa snedvridna villkor eller subventionera verksamheter som inte bär sig själva.

Däremot kan statliga stöd som #etableringsstöd för alla arbetslösa, #kompetenshöjande insatser och riktade #arbetsmarknadsåtgärder vara en bättre väg för att stödja arbetslösa i alla åldrar och inte bara för unga som alla kräver oavsett bransch.

Det är även kontraproduktiv att man i medieutspel alltid sätta en ”krisstämpel” på en bransch via krav och skrik om hjälp från staten. ( Något som har förstärkts efter Corona, där staten har hjälpt till med lån, likna lite som barns beteende – det kräver mera och mera). Det gör att ingen våga satsa på en karriär i branschen eller väljer det yrken som branschen erbjuder. Att även signalisera att man finns till för det unga (arbetsgivaravgift) och inte på det som fylld över 35 är lite av en diskriminering – men det återkommer jag till i en annan debattartikel.

Tuffa ord men tänk till en, två eller tre gånger om du vill starta ett företag i restaurangbranschen det är lönsamt och rolig om du har allt på plats – men det inte ett kontorsjobb. TIPS även till branschorganisationer – utbilda era företag eller blivande företagare att skapa sunda välmående företag särskild i en bransch som har blivit tuffare där pågar ett krig om gästerna.
Ditt hör också att inom gymnasieutbildningarna har rätt fokus – Kunden i Fokus och kunskap om sälj och modern marknadsföring – inte tranchera en Ananas 🤣 framför gästerna. Det handlar om att kunna sälja med rätt Retorik.



Många ”kockar” i media – men ingen vill bli kock och läser en utbildning.

Mat och Vin, Politik, Trender och Framtiden Posted on lör, oktober 30, 2021 11:29

Nedanstående text är skriven av mig och speglar endast mina personliga och privata funderingar, men Trenden är tydlig – ju mera matlagare som syns i Media särskild TV -desto mindre ungdomar väljer att läsa till kock på gymnasiet. Det gäller även Hotell och Turism.

Se nedan antal elever total som läser RL, HT och Bageri 2020

För 2021 ser det ännu mörkare ut totalt 124 900 elever kommer att läsa på gymnasiet och blivit antagen, källa Skolverket

Endast 36% av alla elever som är behöriga väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet.

1800 elever har valt i hela Sverige att läsa Restaurang och Livsmedel inkl. Bageri

700 elever har valt i hela Sverige att läsa Hotell och Turism.

Funderingar

Låt mig först visar på skillnaden mellan en kock och en matlagare – en kock är en professionell utbildad yrkesperson som inte kan likställas med alla matintresserade individer som visst kan laga mat – men som inte har det viktiga yrkeskunskaper, yrkeskompetenser och yrkesfärdigheter som krävs för att i en väl besökt restaurang utföra det arbetsuppgifter och skapa den logistiken, som krävs för att det stora antal gäster blir nöjda och har en upplevelse.

Paradoxen är även –

  • att kockyrket har fatt även mycket mediautrymme när det gäller alla vinster i professionella matlagningstävlingar – och att vi nuförtiden har en restaurangkultur och matkunskap i Världsklass.
  • Att många av vara krögare idag skapar bra förutsättningar för att alla anställda kan förena yrkes och privatlivet på ett bra sätt och jobbar stenhård för att har en bra arbetsmiljö och schyssta villkor.
  • Att svensk utbildade kockar har en hög internationellt status och är eftertraktad
  • Att det svenska folket uppskattar kvalitet och inte enbart vill tillfredsställa hunger
  • Sverige är det landet som producera flest matlagningsböcker per capita.
  • Sverige är det landet där du kan utvecklar ditt yrke på högskolan till en fil.kand – vi har den enda Sommelierutbildning och Kockutbildning på högskolan i världen.

Har det blivit så att genom alla TV program –särskild dessa där deltagare är glada matamatörer skapas en fel bild av yrket ?

  • att för att blir Sveriges Mästerkock krävs det ju inte en professionell utbildning utan det räcker att bevisa i ett TV format att kunna laga mat.
  • bara att du kan reproducera recept från alla egna eller andra fina kokböcker kan du kalla Dig en bra kock eller matinspiratör
  • Handlar professionell matlagning om – bara att kunna tävla i alla sammanhang? Är kock en tävlings disciplin och inte ett professionellt yrke som ger betalande gäster en upplevelse.
  • Sitter bilden kvar av alla stränga kontinentala köksmästare som kör hård med det anställda, tunga maskiner och besvärlig arbetsmiljö kvar hos folket.

eller har man från politikens sida nervärderad statusen i alla yrken och dessa yrkesutbildningar via

  • Genom man har tagit bort högskolebehörigheten (Gy 2011) – läser du inte extrakurser på gymnasiet kan man ju inte komma in på att vara världsledande högskoleutbildningar i Grythyttan, Kristianstad eller Umea.
  • Därav kan du inte efter några års praktisk arbetslivserfarenhet utvecklar sig vidare och tar nya kunskaper och färdigheter som behövs i framtiden för att utveckla Sveriges basnäring besöksnäringen.
  • Politiken har gett en tydlig signal att yrkesutbildningar inte är kunskapsintensiv – och passar även dessa som inte klarat behörighet till gymnasiet i grundskolan
  • Att man ser yrkesutbildningar som räddningsplanka för skoltrötta ungdomar, självklart finns där många dolda talanger – men signalvärdet är inte bra utbildningar inom besöksnäringen är kunskapsintensiva inte bara praktisk

Jag tänker många gånger – skulle du anlita självlärda amatörer när du ska bygga ditt hus, installerar El och vatten, reparera din bil, tar hand om dina besvär hos läkaren, försörjer Dig när du behöver vård –  NEJ   

Kock ( även andra yrken inom besöksnäringen) är ett professionellt yrke som kräver mycket kunskaper, färdigheter och kompetenser, särskild behöver du samarbetsförmåga – du utvecklar din förmåga att håller många bollar i luften samtidigt, du jobbar processinriktad och skapar bra arbetsflöden. Du har erhåller även en överblick över helheten – kan planera och utvecklar Ditt ledarskap via teamkänsla, ödmjukhet och fokus på kunderna. Alla dessa Multi Skills – eller som vi säger fint 21 Century skills – kompetenser är eftertraktade på arbetsmarknaden, som är grunden till en professionell medarbete inom upplevelsebranschen besöksnäringen. Idag arbetar jag inte längre som kock eller krögare längre – men alla ovanstående kompetenser – skill som jag har lärd mig och utvecklad inom besöksnäringen, har hjälpt mig väsentlig för att har framgång även inom andra yrken och befattningar – och när någon fråga mig vad jag är så är jag STOLT KOCK och älskar besöksnäringen.

Vad tycker DU – vad behöver göras för att fler söker till  göra vara utbildningar inom besöksnäringen?