Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Michelin-Guider och Foodies ett hinder för utvecklingen av Gastronomin ?

Mat och Vin, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tor, mars 31, 2022 09:32

Höga noteringar i Guide Michelin och andra matguider är restaurangernas och särskild kockens högsta dröm – man säger i skolan ”Strävans mål”, eller man vill tillhöra den så kallade eliten – lagar mat i Champions League för restauranger och kockar. Ett slag självförverkligande och något som ger ”stjärnstatus”.

Men denna Champions League utgör bara en minimal del av Gastronomins värld och Kokkonsten – denna sektorn är en minoritet inom Gastronomin, och in många fall inte tillgänglig för människor utanför det gastronomiska mat eliten. Dessa stackars restauranger har blivit inlåsta i ett mycket smal och trångt system av bedömningar och tolkningar, som blir bara trängre och trängare, när nu även foodies (Instagram-ätare) skapar en ram på vad som är topp eller inte. Visst finns det fler och fler personer som kan tillgodogöra sig dessa restauranger och antalet växer, det blir även fler och fler som har råd. Och dessa styrs ju till rätt adresser av dessa guider och foodies – det är ju ”PLACE TO BE”. Alla tittar på varandra och ingen vågar att ” lovordar” restauranger som inte är inför denna boxen. Med resultat att många restauranger liknar varanda när det gäller upplevelser – ( via sociala media och instagram följer alla trenden och ser vad som gäller just nu.) När man sedan vet att 40 % av gästerna på världens så kallade topprestauranger består av andra personer inom gastronomins branscher förstärks detta ytterligare och hindrar den utvecklingen ” så här ska det vara ,så här är standarden” mentalitet.

Visst har varje restaurang utifrån sin styrande matlagare en egen personlighet utifrån hen egna CV som hen under sina år vid spisen har skapad – med en egen hantverksstil. Man har lärd sig allt, men alltid hållit sig inom ramen av tolkningar vad guider och foodies tycker vad som det är en topprestation. Där har det blivit så trångt att man inte längre kan tar till sig olika typer av matlagningsstilar – utan man bedömer allt utifrån den just gällande aktuella ramen. och den gällande normen. Da blir det svart för matlagare – kockar att förverkliga ”sitt kök, sin matlagningsstil eller förvaltar ett historiska arv som restaurangen har sedan tiotals år tillbaka. Genom att matlagare utvecklar sig endast inom denna från guider och foodies skapade trånga sektorn, där även förebilder (trendskapare) befinner sig. Resultaten blir att topprestauranger mer och mer blir mainstream. Särskild när gästerna tolka prestationer inom denna smala ramen ………………….det har ju toppoäng.

Att blicka utanför denna ”ramen” hittar man sällan hos världens topprestauranger – det finns för få kulturell bildade kockar och krögare som har förmåga att fråga sig själv ” varför gör jag på detta viset” eller som kan tänker” out of the box ” inom alla delar av gastronomin. Har förmågan att via sin restaurang ser helheten och som försöker förverkliga sig själva och har fokus på att ger gästerna en särskild eget upplevelse, och inte en mainstream topp middag som är lik och ryms inom den trånga ramen som sätts av alla guider och foodies.

I framtidens restaurangupplevelser måste man definierar gastronomins hantverkskonst på nytt – för att skapa en mångfald och befria sig från det trånga korsett – som guider och foodies har trängt dagens restauranger. Vi behöver vi HANTVERK PLUS + som betyder att man utöver ett hantverk i restaurangen på absoluta toppnivån som är en förutsättning plus en kulturell – kreativ – ifrågasättande och självständig Orientering som ger en ny Kreativitet. Där är det viktig att skapa en plats även för kreativa personer från andra professioner som kanske inte ” har skolats” i den trånga sektor som jag beskriver ovan, och därmed kan skapa en kreativa dialog och samarbete med dessa som är utbildad och skolad ” i den trånga sektorn”. Denna stoltheten över den egna särarten av restaurangsupplevelser gör att man inte behöver strävar ” efter dessa medaljer och utmärkelser som bedöms ”hemlig” och utgår från guidernas egen tolkning. Tänk att man besöker en restaurang som utifrån sin egen DNA skapa det unika och går sin egen väg, där matlagaren och alla anställda utvecklar restaurangens egna DNA och där kocken inte fokusera på sin eget förverkligande…………..

Vinnaren blir det gastronomiska landskapet med en mångfald av självsäkra, stolta, unika, gästfokuserade restauranger där alla tillsammans skapar upplevelser befriad av guidernas och foodies – tvångströja. Och i slutet erhåller vi Gäster tillgång till en gastronomisk mångfald som berikar – kulturlandskapet Gastronomin.



Varför blev det på detta viset ?

Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, mars 02, 2022 09:59

Varför är alltid Krig och förstörelse lösningen……………..och att Diktatorer kan göra vad dom vill……….

Vi ser nu i Ukraina hur en avsaknad av en långsiktig fokusering på att lösa utmaningar och problem, har skapat ett krig som startades av en Diktator som under 22 år – haft ett tydlig maktfokus och behovet att göra ”Ryssland Great again” eller låter drömmen om den gamla Sovjetunionen väckas till liv igen.

Jag frågar mig alltid varför har det blivit på detta viset………utan att veta om historiken kan man inte hittar ett förklaringsmodell och kunna eventuellt tidigare kunnat löst situationen långt tidigare.

1945 efter andra världskrigets slut – slutade även samarbetet mellan Sovjetunionen och det allierade. Churchill varnade sina västvänner och en känd amerikansk general tyckte när vi ändå har trupper i Europa kan vi väl fortsätta till Moskva.  Sovjetunionen styrde nu stenhård under 44 år över hela osteuropa – dels via länderna beroende av Sovjetunionen dels via skrämselretorik över Väst. Militären hade alltid den största maken och resurser – många av Putins nuvarande generaler och ansvariga har skolats i detta tänkande. Även väst byggde upp en hotretorik mot kommunism och Öststaterna som utmynnade i det kalla kriget och kapprustningen. Men det fysiska verkliga krigsplatserna har förlagts till små länder där kommunism och den fria världen bekämpade varandra -och detta fick stöd av dessa två block. Redan där handlade det inte om folkets vilja utan att potentater och ledare vill visa sin makt. Många av dagens ryska ledare har sina rötter från denna tid – Sovjetunionen storhetstid – där militären och KGB styrde.

Sedan hände något i världen – Kina vakande till liv och började sin resa mot en världsmakt både ekonomisk och militärt. Med ett blandsystem – där kommunism är fortfarande ligger grunden men där man ser till att det sker en utveckling. Sovjetunionen som under kapprustningen vid det kalla kriget – har redan varit i konkurs, och kunde ej stödja sina partners och lydstater i Östeuropa och världen längre behövde tänka om. Den dåvarande ryska president Gorbatjov insåg detta och startade Glasnost – och släppte ut tacksam alla länder i frihet och självständighet för att klara sig själva – Sovjetunionen hade helt enkelt inte råd – vi behöver heller mat till befolkningen. Man släppte även 1994 alla ryska delrepubliker ut i ”friheten” som egna stater med ett visst samarbete, men erkände deras självständighet under viss villkor.

Putin som där har varit KGB chef – fick smärtsamt ser på hur tre miljoner av ryska soldater plötslig kom hem till Ryssland utan jobb och fick stöd av särskild Tyskland som byggde boende och betalde lönen något. Rysslands militär kände sig förödmjukat och bitter, samt att det inte hade ekonomi för att stödja det egna soldater. Stora dela av den ryska armén, flottan och flyg rustades ner och blev oanvändbart. Av det forna kontrahenter Warsawapakten och NATO – fanns bara NATO kvar………..som utökade sina medlemsländer mot Öst till gränsen mot Ryssland.  Fiendebilden är nu varit Ryssland. NATO hotet fanns kvar oss Putin och sina generaler.

EU i sin tur har varit snabbt och utifrån fredsperspektivet etablerades stora ekonomiska stödpaket till alla öststater förutom Ryssland. Detta skapade välstånd och stora västföretaget etablerade även med stödproduktionsanläggningar och fabriker – som gav jobb och välstånd. Utifrån Medlemskap i EU – kunde det lätt säljer sina produkter och många unga människor började jobba i Väst. Utan dessa hantverkare skulle ju även Sverige stannar stilla.

Vad hände i Ryssland – en annan befolkningselit – oligarker tog han om ryska resurser och blev rika samt flyttade utomlands. Dessa oligarker – bländade oss med sin sponsring av alla event, klubbar och berikade många stora städer – Money – Savoie Livre – Dolce Vita. När behovet av gas och olja i Europa växte – fick Ryssland sin stora chans till stora intäkter och kunde därmed bygga upp sitt självförtroende – men maktsystemet är kvar och tanken att med dessa resurser återuppbygga Rysslands Storhet väcktes – där särskild av Putin och även av sin medhjälpare -krigsmakten som är ju uppvuxen under Sovjetunionens storhetstid. Putin har även varit skicklig att involverar förre detta toppolitiker i Rysslands företag – dessa agerade mot betalning som Putins marionetter – och lobbade i sina nätverk. Det sista 15 åren har man via Rysslands och Putins beteenden kunnat lätt ana och ser vart det tar vägen, men ibland vill man inte se – när sedan USA har tappad sin ställning som världsmakt – och har egna inre problem – har det varit dags att jobba för Putin att drömma om en STOR RYSSLAND igen. Den ryska krigsmakten rustades upp snabbt och effektiv, och den blev även mera synlig i resten av världen. Krimkriget 2014 har varit det första tecken – och egentligen borde varningslamporna varit till röd hos alla länder inom EU och resten av världen. Men tystnaden har varit stor – det ekonomiska aspekterna Gas och Olja har varit viktigare än Putins agerande, även när det gäller mänskliga rättigheter …

Många politiker i Europa och Världen bör tänka till – hur de kunde Putin ger dessa möjligheter.

Vad vill jag säga……………………..Avsaknaden av analys, dialog och tidigt talar om utmaningar och att söka hållbara lösningar, samt att agerar aktiv mot Diktatorer (som man gör nu) skulle har besparad oss denna krig i Ukraina. Det dags att man navelskåda sig själv – Varför blev det på detta viset ?



Den moraliska insolvensen i skolfrågan

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on mån, januari 31, 2022 13:54

Vi är redan i valrörelsen och det politiska partier överbjuda varandra med utspel, inlägg i debatter och försöker därmed att skapa ett särskild interesse för olika frågor – som är helt i linje deras agenda och det frågor, som de tror att vi väljare ska uppskattar. Median som inte längre djup granskar dessa utspel och därmed inte hjälper oss medborgare längre och ifrågasätta dessa uttalanden – även dessa har inte den moral som krävs

Mycket sällan handlar det om sakfrågor – som att säkerställa att alla elever erhåller den utbildning av kvalitet det önskar och har rätt till , utan man fokusera mera ideologiska populistiska utspel , som gör att många väljer inte ser helheten. Ett sådant område är valfriheten att välja skolan – och vinstdrivande skolor, som egentligen har inget göra med kvaliteten i utbildning på en skola att göra.

Jag vill gärna belyser lite grand denna sakfrågan så att ni ser utmaningar och nuläget

Vem STYR skolans innehåll och uppgift ? detta är STATEN via Skolverket och skollagen. Staten kan även prioriterar vissa utvecklingsfrågor utifrån ett politisk intresse (utspel) via finansiell boostning – som kallas extra Statsbidrag. Oftast görs detta utifrån politiskt styrnings perspektiv – och dessa medel kan inte användas till vad skolan egentligen skulle behöver, utan användningsområde bestäms uppifrån från staten.

Vem STYR skolan och ser till att alla elever har tillgång till en plats i förskola, grundskola, gymnasieskola ? DET ÄR KOMMUNERNA. Det är en politiskt nämnd( det dina valda politiker som oftast vanliga människor som du och jag och engagerar sig i kommunpolitiken) som styr upplägg, och ger resurser i form av pengar. Den praktiska hanteringen görs av en Förvaltning, som erhåller en fastställd årlig Budget ram. Även där kan kommunerna göra en satsning eller tillföra extra pengar som ska går till alla elever oberoende ägarförhållande.

Förvaltningen erhåller en budget som dels består av två delar

DEL 1 som går till skolorna som genomför själva utbildningarna – kallas elevpeng– och DEL 2 som går förvaltningens egna kostnader som – till egna löner, lokaler, antagning samt extrakostnader som varje skola kan söka för eleverna med särskilda behov. Samt har man erhåller reserver, om det skulle fler elever än vanlig eller för extra satsningar.

Men varje förvaltning har även ansvar för det egna kommunala skolor som ska betalas av Del 1 som är lika som till fristående skolor.

Förvaltningarna betalar ut samma belopp per elev till fristående skolor som till sina egna kommunala skolor – det ska ju vara rättvis. Ju fler elever en skola har desto mera pengar till utbildningarna. Om det värsta skulle inträffa och en skola läggs ner – så går elevpengen till den nya skola som tar emot eleven, samt att kommunerna har fatt extra pengar till en beredskap som finns i Del 2 budgeten (budgetreserven) – men själva skolförvaltningen äger ju inte lokaler även dessa måste hyra lokaler eller öka beläggningen. Oftast är kommunerna väldig glada att en fristående aktör etablerar sig så det behöver inte bygger eller upphandlar nya verksamheter.

ElevPengarna ska användas till enligt skollag till – Utbildning (lärare etc), Utbildningsmaterial(IT – böcker), Skolmat, resor, administration och Hyra.

Vad är skillnaden mellan fristående och kommunala skolor

Det kommunala skolor ska även betala tillbaka till sin förvaltning – kostnader för kvalitetssäkring, IT resurser, Controllerstöd, HR- stöd och viss administration -som är en del av hela kommunens overheadkostnader– samt att det är tvungen att använda sig av kommunens skollokaler (gamla fastigheter dålig underhållen ) – man sitter fast i det kommunala fastighetsbolagets långfristiga hyreskontrakt – där man inte kan lämnar tillbaka lokaler om det står tomma. Varje skola har sedan en egen administrativa avdelningen och är tvungen att upphandla sin varor och tjänster utifrån den offentliga upphandlingslagen som gäller för hela kommunen………………som gör allt mycket dyrare.

En viktig skillnad är även att det kommunala skolorna har en ettårs budgeträkenskapsår – går man plus försvinner pengar tillbaka till kommunen (i en kommun finns bara en nollbudget, går man back betalar kommunerna underskottet……därför vill man inte gå plus – men gärna back). Kommer ihåg när jag har varit Verksamhetschef i en kommun och min nämnd och förvaltningsdel gick med överskott – så fick försvarar att man inte hade null utan överskott i ekonomin………….men det är ju skattebetalares pengar. Skolorna ska alltid lämna i sitt budgetarbete en nollbudget……..vad gör man? Man räknar fram alla kostnader och sedan lägger man in antal elever för att ”täcka” utgifterna. När sedan antal elever i budgetprognosen som är vältilltagen inte stämmer överens med verkligheten i Oktober är uppståndelsen stor och underskott ett faktum. Sedan börjar samma spel igen året efter……..man börjar på noll.

Det fristående skolor eller koncerner hyr sina fastigheter på den öppna marknaden och har flexibla avtal som gynnar hyresgästerna. Genom att det inte tvungen att använda sig av den offentliga upphandlingen, kan det köpa tex datorer, utrustningen där det är bäst pris, samt har det stora koncernerna – förmånliga avtal genom att det alltid köper stora volymer i hela riket. Även det administrativa systemen är anpassade till stordrift – så att rektorerna inte behöver en stor administrativ stab på varje skola – (desto större koncern – desto bättre processer). Även marknadsföringen är till stor del central styrd………man har tydliga processer som bygger på effektiv funktion inte på personliga särintressen.

En viktig skillnad – är att en fristående skola inte kan avskriva vinst eller förlust (börja på noll året efter), utan siffrorna är kvar i redovisningen som i ett vanlig företag. Särskild nystartade skolor har oftast ett underskott det första åren…som kräver ägarnas stöd men där har man en långfristig plan och prel. budgetar som sträcker sig flera år framåt som man följer.

Källa: mina egna analyser av underlag som ekonomirapporter och verksamhetsrapporter och bokslut från kommuner och fristående aktörer.

VEM kvalitetssäkrar utbildningarna – det är HUVUDMANNEN – Kommunens nämnd eller Fristående skolan – styrelse enligt lagen, via det systematiska kvalitetsarbete som är ett krav i SKOLLAGEN och som följs upp av SKOLINSPEKTIONEN.

Tänk att det kommunerna bestämmer eleversättningen – där bör ju kanske STATEN går in genom att STATEN bestämmer innehåll och utformning av utbildningen – så bör det även prissätta eleversättningen – det kallar jag statlig styrning………….men utförare bör vara både kommunala och fristående aktörer, för valfrihetens skull. Samt att Staten ska mäta att alla elever har natt Learnings Outcome.

Vad vill jag påpeka med min text – det är en moralisk insolvens att många politiker fokusera på fel detaljer i ett system, och att man inte berättar till folket ”sanningen och helheten” som i sin diskussion

Att kvalitet i utbildningen och skolväsendet har inte något med fristående och kommunala aktörer att göra, utan kvalitet handlar om vad som händer i klassrummet själva lärande och som styrs av staten.

  • Föräldrarna och eleverna ska kunna välja den skolan den önskar, med ordningsregler eller utan…….
  • Kommunerna ersätter idag via skolpeng – skolorna i utsatta områden oftast med dubbla ersättningar ……samt kompenserar man i Stockholm gymnasieskolorna som har elever med låg meritvärde från grundskolan med ett tillägg.
  • Skulle jag verkligen jagar vinst – skulle jag etablerar mig i områden där man har dubbla ersättningar.
  • Eleverna som söker till gymnasieskolor – det kan välja skolor utanför sitt närområde, ser till storstäder – där man verkligen bryter mönster.
  • Om framgångsrika kommunala skolor skulle behöver har en flera årsbudget, då skulle även dessa redovisa VINST ( som kanske göms nu i reservfonden inte synlig) eller att det går tillbaka till kommunens hela budget…………..
  • Om kommunala skolor inte skulle kunna skriva av sina underskott årligen, skulle kanske ett flertal gått i konkurs för länge sedan – oftast för få elever. Särskild skolor som har för få sökande – varför antingen dålig rykte utifrån kvalitet- eller för små för att upprätthålla en bra verksamhet. Men där kan det ju vara politisk motiverad tex. en yrkesutbildning eller en små skola erhåller extra anslag för att ger en bra medborgare service.
  • Skolorna behöver har förutsägbara förutsättningar – där man inte hela tiden från staten i”via nya statsbidrag eller ändringar” hindrar utveckling i verksamheten. Därför är L ingång viktig att den som ger uppdragen staten – betalar även för utförande (kostnader), så att alla har samma möjligheter. Där man sedan kan utifrån socioekonomiska förutsättningar eller lokala och regionala förutsättningar söker ett tillägg…….fokusen ska alltid vara kvalitet för eleverna och för lärande.

Så fokuserar hellre på att anpassar vårt skolsystem som är i sin struktur är från 1900 talet – till nutid – både när det gäller lärandeformer, upplägg och innehåll. Det fungerar ju inte att varje individ – ska under en viss tid lära sig en viss mängd kunskap, på ett viss plats och utifrån tanken att alla individer är lika och lär sig lika……………………………….tänk om tänk nytt och fokusera på skolan viktigaste uppgift lärande ….det är själva SAKFRÅGEN – hur ska vi ser till att alla elever lär sig det vad det behöver utifrån en mera individuellt perspektiv och hur kvalitetssäkra vi detta.

Paradoxen – Ni vet väl att Yrkeshögskolan är alla politikers favorit utbildningsform………………….70 % av alla elever eller studerande går sin utbildning hos en fristående aktör eller koncern – där staten betalar ut pengar direkt till anordnaren………………där har man minst styrning utan man överlåter mycket samarbetsparter – arbetsliv och utbildningen.



« FöregåendeNästa »