Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

1996 Avregleringen av Elmarknad – ökad konkurrens och lägre priser var viktiga mål med politiken.

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on tis, december 20, 2022 08:37

Ni under om den höga Elpriset. Här är fakta –

Med elmarknad avses den marknad som byggs upp av affärsrelationerna mellan de aktörer som är inblandade i produktion, leverans och konsumtion av elektricitet och där det råder konkurrens mellan aktörer med samma roll.Elektricitet är av naturen svår att lagra och måste vara tillgänglig när den behövs. Till skillnad från andra produkter är det inte möjligt under normala driftförhållanden att lagra, fördela eller att ha konsumenter i kö för att få tillgång till produkten. Behovet och produktionen skall vara i balans och varierar också kontinuerligt. Om det är obalans mellan produktion och konsumtion ökar eller minskar hastigheten på generatorerna och gör att nätfrekvensen (antingen 50 eller 60 hertz) ökar eller minskar.Varje elproducerande företag som säljer/köper el på elbörsen har en balansansvarig. Den balansansvarige har till uppgift att ekonomiskt och tidsmässigt planera så att producerad och förbrukad elenergi i största möjliga mån överensstämmer genom elhandel eller egen produktion. Eventuella skillnader som uppstår debiteras ekonomiskt i efterhand. Vid obalans i elnätet så sjunker frekvensen. Det är Svenska kraftnät som ser till att det råder balans mellan förbrukad energi och tillverkad energi. Idag sker det huvuddelen av balanshållningen i Sverige med hjälp av vattenkraft.

Det var den borgerliga regeringen 1991-1994 som inledde arbetet med att reformera elmarknaden som en del i ett större avregleringsprogram för att ”återställa en fungerande marknadsekonomi” (Prop 1993/94:162). Man menade att ”Sveriges effektivitetsproblem i stor utsträckning beror på att marknadsmekanismerna på centrala områden har satts ur spel”. 

För elmarknadens del ville man skapa ett regelverk som möjliggjorde ett ”mer rationellt utnyttjande av produktions- och distributionsresurserna” och som gav kunderna ”flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser”.

När den socialdemokratiska regeringen efter valet 1994 tog över frågan hade man en liknande inställning. En ny ellagstiftning med konkurrens i elhandeln förespråkades med motivet att det ”ökar valfriheten för elkonsumenterna och skapar förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen” (Prop 1994/95:222). Jane Cederqvist, som då var statssekreterare i näringsdepartementet, under energiminister Jörgen Andersson (S), bekräftar bilden att ökad konkurrens och lägre priser var viktiga mål med politiken.
– Syftet var att medborgarna och industrin skulle få lägre elpriser. Genom att man utsatte själva elproduktionen för konkurrens och tillskapade en elbörs. Men det fanns också en bakgrund i att vi märkte att industrin förhandlade till sig lägre elpriser på hushållens bekostnad. Trots att systemet skulle bygga på att alla betalade självkostnadspris för elen. Detta gjorde 1996.

Hur sätts priset ?

Spotpris är det pris som elbolag köper in elen för. Priset sätts som bekant på den nordiska elbörsen Nord Pool och styrs av tillgång och efterfrågan. Spotpriset på elbörsen Nord Pool Spot omfattar inte kostnad för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader men bör ses mer som ett riktpris/marknadspris för vad du som konsument kommer få betala för din el. 

Enkelt uttryck – som Potatisbonde säljer du Dina svenska potatis till Svenska kunder för 8 kr kilo, allt fungerar väl tillgången är god och priset är stabil. Nu kommer några stora tyska långtradare och vill köper Dina potatis – det brist i Tyskland. Det erbjuder Dig – 40 kronor per kilo – Såklart utifrån marknadsekonomiska principer säljer du såklart till Tyskarna, och om Dina svenska kunder vill har potatis – så måste det betalar kanske till om med 41 kronor………Det är inte ditt problem om svenskarna inte har råd – och svälter………..Så här fungerar det även med EL……via införsel av Nord Pool

Nord Pool är Europas ledande marknadsplats för el som erbjuder handel, clearing och tillhörande tjänster på både dagen-före (day-ahead) och innevarande-dag (intraday) marknader i 16 europiska länder. Nord Pool är den nordiska elbörs som startades 1996 av Sverige och Norge. Tanken har varit att vi i Norden skulle hjälpa varandra i elförsörjningen och skapar en balans. Från och med 2005 utvidgades handel till resterande länder i Europa – utifrån marknadsmässiga principer – där plötslig självförsörjning och prisstabiliteten i Norge och Sverige inte längre hamnade högt på agendan. Det Marknaden som styr…………………………gladast av alla har varit Tyskland som utan tänker framåt hur det skulle ersätter sin höga energieförbrukning – när det stängde plötslig fungerande kärnkraft……………Resultat – beroende av gas från Ryssland och när detta fungerar inte längre El från Nord Pool där efterfrågan ökade priserna….. enligt min potatisbeskrivning.

VAD vill jag säger – Forskare varnade när alla partier skulle avreglerar El marknaden, och även utvidgningen av Nord Pool…………..men ingen lyssnade. Marknaden tryckte på för att tjäna pengar inte för att ger trygghet till Sverige och Norge där Elen producerades – men ingrepp i naturen via vattenkraft, vindkraft och kärnkraft……………..

Principen – och syfte uppfylldes inte – enligt

”ökar valfriheten för elkonsumenterna och skapar förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen” (Prop 1994/95:222

För elmarknadens del ville man skapa ett regelverk som möjliggjorde ett ”mer rationellt utnyttjande av produktions- och distributionsresurserna” och som gav kunderna ”flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser”.



Det finns inte bara utanförskapsområden i närheten till storstäderna.

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on ons, oktober 05, 2022 13:48

Likvärdighet – en fråga som politiken glömmer bort

Utanförskapsområden är ett större problem i Sverige än förr………….

Är Sverige ett likvärdig och inkluderade Land där alla medborgare har samma möjligheter till tillgång till resurser och service från staten ?

Min uppfattning är NEJ – systemet har halkats ur det sista årtionden – där särskild till fördel av storstadsområden och till nackdel av landsbygden.

I Storstadsområden har man otrolig många fler möjligheter att kunna drar nytta av det offentliga resurser. Just därför har vi haft en trend att man flyttar till dessa storstadsområden, där tillgången till möjligheter är så mycket större.

Men mycket av det resurser som används i storstadsområden kommer sedan länge från naturresurser från landsbygden. Skog, malm, vattenkraft, vindkraft och välutbildad medborgare (där deras hemkommuner bekostar utbildningen) är resurser som skapas på landsbygden, men där vinsten oftast hamnar i det områden som har mest köpkraft.

När vi ser nu att även resurser inom Vård och omsorg, skola – utbildning, polisen, försörjningsstöd via satsningar och statsbidrag läggs enbart till storstädernas områden och där särskild att åtgärder utmaningar i utanförsområden i närheten till storstäderna – så växer missnöje på lands och glesbygden.

Att närmaste sjukhus, polisstation är tiotals mil från där man bo, att kommunerna i dessa län har att kämpa med att upprätthålla en grundläggande service, skolorna läggs ner, samt inköpsmöjligheter finns på milslångt avstånd, detta ska man bara accepterar. Att Bränslepriser gör det allt svarare att kunna skapa sig ett dräglig liv – särskild för äldre – så förstår jag missnöje och att missnöjespartier rönnar stora framgångar………………….jag kallar det ” det bortglömda medborgare i dagen Sverige”.

I stora delar av Sverige handlar det inte om vem som ska utföra skolan eller vård och omsorg – utan att någon gör det överhuvudtaget.

I  stora delar av Sverige handlar det inte om valfrihet – utan att det finns ett överhuvudtaget någon som erbjuder varor och tjänster.

I stora delar av Sverige handlar det inte om vinster – utan att man har möjlighet att överleva på sin inkomst på platsen där man lever, där man behöver livskonstnär med oftast flera jobb att klarar sig.

Vi pratar oftast om utanförskapsområden i storstäder – men utanförskap är lika stor i många andra delar av landet – men dessa uppmärksammas inte – dessa medborgare blir inte hörda. Inte undrar på SD lyckas – man har uppfattat dessa människors frust, besvär och önskan.

Likvärdighet innebär inte likformighet utan det betyder att alla har samma möjligheter och ska få lika mycket resurser från staten, annars står man utanför samhället.



Företag, Friskola – vinster hur hänger det ihop.

Politik, Trender och Framtiden Postad av Heinz GlöcklerPosted on fre, augusti 19, 2022 14:06

En ständigt het fråga när det gäller friskolorna är deras vinster.

Så – vad gäller egentligen? Är friskolor detsamma som stora företagsägare som bara vill tjäna pengar på bekostnad av eleverna, eller hur ser det ut?

Här är sanningen om friskolorna och vinsterna

Åtta av tio friskoleelever i Sverige går i skolor som drivs som aktiebolag. En mindre del drivs av exempelvis stiftelser eller organisationer.

– För att förstå vad detta med vinster handlar om måste man förstå hur ett aktiebolag fungerar. Det absolut vanligaste – oavsett verksamhet – är att vinsten används för att återinvestera i verksamheten och säkerställa kvaliteten inför kommande år

– Vinst används också för att skapa en buffert för år då verksamheten inte går lika bra. I friskolornas fall är en sådan buffert helt nödvändig för att försäkra att en friskola inte behöver läggas ner ett år med tillfälligt mindre elevunderlag.

Ställs höga krav

En skillnad från de flesta andra företag är att det ställs extra höga krav på den som vill starta en friskola. Skolinspektionen gör alltid en så kallad ägar- och ledningsprövning. Där ingår kravet att ”verksamheten ska bedrivas så att den bär sina kostnader, samt att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar.”

– Det står alltså i reglerna för att få driva en friskola att verksamheten måste gå med vinst, åtminstone tillräckligt ofta för att kunna göra dessa investeringar, som varje företag gör.

– Inget företag kan driva sin verksamhet år efter år om man går med förlust. Det gäller förstås även skolföretagen.

Hur kan då vinst uppstå i en skola?

– Om många familjer väljer en omtyckt friskola som uppfyller myndigheternas krav och kan erbjuda bra utbildning på ett mer effektivt sätt än kommunens egna skolor kommer friskolan få ett överskott, det vill säga vinst, säger Katarina Wilson.

Det är viktigt att inte förväxla vinst med aktieutdelning, något som ofta göras i debatten. Där förekommer ordet ”vinstuttag”, utan att man förklarar om det är aktieutdelning (=vinstutdelning) eller vinst som avses.

– Den utdelning som görs till exempelvis aktieägare kan liknas vid ränta på satsat kapital. De senaste två åren har tex Sveriges största aktör AcadeMedia haft en vinstutdelning på cirka 1 procent, vilket innebär att 99 procent av de ersättningar vi får för att bedriva utbildning stannar i företaget. Och att erhåller 1 procent ränta på satsad kapital är väldigt lite – när du som har dina pensionspengar hos AMF erhåller betydlig mera och inte tala om ditt ISK konto.

Kostsamt att starta upp

Det satsade kapitalet kan till exempel ha varit under uppstartsfasen, då det naturligtvis är en kostsam investering att starta en skola. Ägarna har således redan tagit en hel del av eget kapital innan eleverna, och därmed skolpengen, blir en del av verksamheten och finansieringen.

– Att starta en ny skola är ett stort ekonomiskt åtagande och innebär alltid en risk. Det tar oftast flera år innan en nystartad skola har en ekonomi i balans och den genomsnittliga vinsten för en skola ligger på under fyra procent,

Skolpeng och bidrag

Svenska friskolors intäkter består av kommunal skolpeng och statliga bidrag. Elevavgifter, anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte tas ut. Undervisningen ska vara avgiftsfri.

– Skolpengen beräknas per elev och ska motsvara de kostnader som kommunen själva har budgeterat per elev. Det kallas grundbeloppet och ska täcka kostnader för till exempel undervisning, elevhälsa, lokaler med mer.

Tänk om vi medborgare skulle har samma krav på att vara kommunala skolor som vi ställer på fristående skola – därav bör Staten ställer krav likvärdig på alla – en statlig skola – där både fristående och kommunala skolor ska leverera samma kvalitet.  

DET JUST DETTA LIBERALERNA VILL –



« FöregåendeNästa »