Blog Image

Creative-Cuisine

om allt i världen

Denna sida är privat och uttrycker endast mina personliga tanker och åsikter. Det kan gäller Mat och vin, samhällshändelser eller något som jag tänker på just nu.

Det största hindren för utveckling av en organisationer, företag och även politiska partier

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Trender och Framtiden Posted on mån, december 16, 2024 16:38

1. Konservativa arbetsmetoder och processer

Äldre beslutsfattare kan ibland föredra beprövade metoder och undvika risker, vilket kan leda till stagnation. Deras erfarenhet av tidigare framgångar kan göra dem ovilliga att omfamna nya idéer eller teknologier som innebär större osäkerhet, där ser vi att kraven från ungdomar öka och det accepterar inte ” old school”. Denna missmatch gör att man ” inte hittar varandra”. Mångfald i erfarenheter, bakgrund och tankesätt är avgörande för att främja innovation. En homogen kultur kan däremot bli ett hinder. Samma typer av lösningar återkommer om och om igen. Begränsad förmåga att förstå olika kundbehov och marknadsperspektiv. Konflikt rädsla som förhindrar meningsfulla diskussioner. När det sedan uppstår en kollektiv sanning – typ en gemensam tolkning i en sfär eller bransch, blir konsekvenserna förödande för utvecklingen. Alla tror – men ingen vill tillgodogöra sig fakta och statistik…………………..

2. Bristande digital kompetens

Många i 50+-gruppen har inte vuxit upp med den digitala teknologin och kan känna sig mindre bekväma med att integrera nya verktyg och processer. Detta kan skapa en känsla av att de bromsar digital transformation inom företaget, och kan därmed inte utnyttjar det fulla potentialet hos den unga generationen – som gör att man i förstår varandra. Det blir misstolkningar av varandra och attraktiviteten som arbetsgivare sjunker. Bara debatten om AI visar inom många organisationer på en oförmåga att ser fördelar med innovation, utveckling och kunna den nya tekniken applicerar i sin verksamhet.

3. Hierarkisk ledarskapsstil

Äldre generationer tenderar att vara vana vid mer hierarkiska organisationsstrukturer, vilket kan vara i konflikt med dagens plattare, mer dynamiska och inkluderande företagskulturer som präglar många framgångsrika internationella företag och start ups. Unga medarbetare föredrar ofta en ledarstil som bygger på samarbete och självbestämmande men självklart mot mål och resultat.

I en kultur där beslutsfattande är starkt centraliserat kan medarbetarna ofta känna sig maktlösa och ovilliga att bidra. En utvecklingsinriktad kultur kräver tolerans för misstag och experiment. Men om misslyckanden bestraffas, kan det leda till stagnation. Dit tillhör även stuprör och förmåga hos chef att håller flera olika processer ihop som det blir en helhet – helikopterseende, agil förhållningssätt och tydlig målstyrning är viktiga parameter som skulle gynna många organisationer.

4. Motstånd mot kulturella förändringar

Förändringar i arbetsplatskulturen, såsom en ökad betoning på mångfald, inkludering och flexibilitet, kan mötas med motstånd av äldre beslutsfattare som kanske är vana vid andra normer och strukturer. Även när värdegrunden förändras till det positiva. Vissa kulturer och länder har lättare att tar till sig nya sätt att arbetar och tänker, medans andra har stora problem som tex Tyskland, Frankrike i Europa som har varit dominerande under många år – där man ser nu stora strukturella problem se tidigare inlägg om OECD rapporten.

Kultur är en av de mest kraftfulla faktorerna för att främja eller hindra utveckling. Organisationer som bryter mönster av likatänkande och rädsla kan skapa utrymme för innovation, tillväxt och långsiktig framgång. När organisationer främjar en kultur där alla tänker likadant och ifrågasättande inte uppmuntras, kan det skapa stagnation. Även ett ledarskap att skydda till varje pris trogna och lojala medarbetare inför förändringar och skapa därmed en oas av bekvämlighet. Som i förlängningen är ett hinder för en enskildas egna utveckling och därmed även organisationen förmåga att ser i framtiden.

För att hittar det bästa talanger, skapar intresse hos den unga framåt inriktade generationer – kan man inte står stilla utan företag, organisationer måste skapa sig ett varumärke som attraherar det bästa. Där bör även språket inte vara ett hinder, allt fler använder sig av engelska som arbetsspråk för att både attraherar talanger men även för att hitta en gemensamt sätt att kommunicerar. Svenska är ju detta sammanhang en minoritetsspråk.

Varumärke för branscher måste fyllas med en VISION – ett BUDSKAP av vilja alltid ligga på TOPP som sedan följs upp av en Arbetsmiljö som präglas av RESULTAFOKUS och ANSVAR för sin egen och företagets utveckling. Varumärke ska även präglas av ständig pågående förändrings fokus, utveckling av produkter men även organisationen.

Tyvärr har många organisationer och företag hamnat, i fällan att alltid reagerar på händelser och följer beteenden istället för att ta agerar och påverkar beteenden, händelser och utvecklingen.



Åsiktskorridoren – åsiktsgemenskap

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Politik, Trender och Framtiden Posted on ons, augusti 21, 2024 08:52

 Vi ser mer och mer att människor inte vågar längre att uttrycka sig om sina tankar och särskild om det är emot vissa åsikter som drivs av ”den allt för trånga åsiktskorridoren” som skapas i en åsiktsgemenskap som drivs av vissa och som lätt kan särskild via sociala media och ”likes” blir ett drev. Man stödjer den som tolkningsföreträde utan att själv går djupare i frågan.

Denna trånga korridor styrs av politiken, media och medborgare som känner att det har tolkningsföreträde i olika frågor där uppstår en åsiktsgemenskap även framdriven av olika lobby tankesmedjan. Till och med politiker är rädda att säger sanningen eller lyfta fakta – i rädslan att hamnar utanför denna korridoren. Det bättre att röra sig där – och duka undan verkligheten.

Är du medlem i ett parti så är det inte önskvärd att du är kritisk till vad partitopparna har lyft för policy da är du bara besvärlig – trots att du kanske har bra underlag för ditt påstående. Vissa partier har nu gjord ställningstaganden som har varit omöjligt för bara 5 år sedan ( det som gjorde samma ställningstagande då blev utskälld och misskrediterad). Utifrån rädslan att själv drabbas – av drevet – håller många tyst och vågar inte står upp för sina åsikter.

Sedan är det självklart viktig om man gör en skillnad om man uttalar sig för uppdrag av en organisation eller myndighet (där har man sina regler), men det ska inte hindrar Dig att du kan uttalar dig eller lyfta dina funderingar som vanlig medborgare. Där kommer Sveriges grundlag in det många som inte har läst denna – yttrandefrihetslagen. Men om du yttrar något bör man även vara beredd att kunna möta eventuella andra åsikter.



Många tycker till och vill bestämma men har inte koll på verkligheten

Arbetsliv Organisation Ledarskap, Arbetsmarknadspolitik, Politik, Trender och Framtiden, Utbildningspolitik Posted on mån, juni 24, 2024 16:10

Inom många områden – tycker folk mycket och tror att det det vet bäst – men det en stor skillnad att tror än att veta vad som gäller. En klok gammal arbetskamrat och även en jurist – uttryckte sig så där för att kunna förändra och veta inom just nu fokus på utbildningsväsendet- Du bör tittar på lågar och förordningar – deras förarbeten ( utredningar som ligger till grunden för dessa grundläggande lagar och förordningar )- och sedan fråga DIG – Ryms mina förändringsförslag inom ramen för lagstiftningen- där kan en Jurist hjälper Dig med tolkningen. Oftast behöver men inte uppfinner något nytt – utan med rätt användning och gemensam dialog runt tolkningar löser man det mesta.

Varför jag lyfter detta – många tror att kan det kan göra med utbildningsväsendet hur det vill – utan att förstår vem som styr och vem som har ansvar. Även Minister i dessa områden vill gärna skapa sig ett namn och förändra…………..Men när det gäller utbildningsväsendet är det ”HUVUDMANNEN” som bestämmer och styr – det är ägaren av utbildningen – Kommunen eller den fristående aktör. Dessa huvudmän i en kommun ”nämnden” och inom den fristående verksamhet ” styrelsen” har ansvar för att alla deras utbildningar följer gällande lagstiftningen och alla förordningar.

Det styr även förutsättningar för verksamheten – ”resurser” – dessa huvudmän ska skapa förutsättningar för Rektorn för att denna ska genomföra sin verksamhet – det Rektorn som har den pedagogiska ansvaret för själva undervisningen – men det Huvudmannen som styr och skapa förutsättningarna för undervisningen. Det är Huvudmannen som är kommunen som via skattepengar – ger pengar till verksamheten – även till den fristående skola – principen är lika för alla.

Förvaltningar och Rektor kan fattar olika beslut inom sina verksamheter – utifrån en av Nämnden beslutat delegationsordning. Men det ska återrapportera via det ”lagstadgade” systematiska kvalitetsarbete och andra uppföljningar resultat och utfall till nämnden varje år. Det ända Staten med Minister kan påverkar det att ger så kallade riktade statsbidrag för ett område ( just nu skolböcker). Men det ända lärare som är pedagogisk proffs utformar sin undervisning själv – utifrån det förutsättningar den erhåller av sin huvudman. Skolverket ser endast till att skapa ett regelverk som man bör följer – ( inte ska) och Skolinspektion kollar att man följer skollagen och alla förordningar som Riksdagen har tagit fram ( ska). Samt att huvudmännen följer upp utbildningens resultat, analysera detta och gör förbättringar – kanske genom att skapa bättre förutsättningar.

Om till exempel en utbildning går i underskott – för få elever, för stora lokaler, för mycket personal eller annat så är det HUVUDMANNEN – NÄMNDEN som fattar beslut om eventuella åtgärder. Ett exempel att en yrkesutbildning med stora lokaler och stora underskott ska ändra sitt upplägg – och lägger mera av den praktiska delen hos företagen eller utformar som Lärling – så fattar nämnden ett beslut. Att går den från tre yrkeslärare till två yrkeslärare och lägger med praktisk undervisning till berörda branschföretag är en rimlig åtgärd – som spara ca 1.2 miljoner kronor.

Rektor, lärare och branschorganisationer har inget att säger till – utan det kan bara via skrivelser eller dialog eventuella påverkar detta beslut via ett programråd om den finns. Det vi medborgare som styr via vara politiska företrädare i nämnderna, det dessa som bäst ska tar hand om vara skattepengar.

Många huvudmän är väldigt duktiga på – och även godtar underskott i särskild yrkesutbildningar – genom att dessa utbildningar är viktiga för näringslivet i berörd kommun. Det dessa kommunpolitiker är mina hjälper som ger ungdomar en chans att lära sig ett yrkes – som gynnar näringslivet – trots att kanske bara 5 ungdomar söker denna kostnadskrävande utbildning som exempel – ger ett ersättning på total 750 tkr – men ni vet själva vad en årslön och lokala kostar – men denna underskott godkänds i demokratisk ordning av politikerna i själva nämnden och kommunen.

Det blir tuffa beslut – särskild i framtiden – när man nu lägger ner förskolor p.g.a av brist på barn – nästa steg är grundskolan och gymnasiet – antal ”ungdomar” kommer att minska med 30% fram till 2035. Dessa politiker har det inte lätt – på enda sidan täcker underskott och att höjer skatten – på andra sidan effektivisera och lägger ner enheter och utbildningar. Där blir det kanske även fråga – vad är viktigare att finansierar underskott för en Bageri eller kockutbildning eller finansiera underskott i en Transport – Motor – Bygg utbildning.

Lösningen som jag ser är att fler och flera praktiska utbildningsmoment behöver läggas över på Företag som har en god kvalitets och anställningsbehov – som tar sitt ansvar för den egna framtida kompetensförsörjningen. Där krävs det ett om tänk när det gäller inflytande, samarbete i relationer särskild mellan det lokala och regionala arbetslivet och utbildningarna – för att hittar gemensamma lösningar. Det är inte en fråga för byråkraterna i nationella organisationer – det kan bara stödjer processer och hjälpa till med struktur – men inte styra – det gör vara demokratisk valda politiker i det olika nämnder.



« FöregåendeNästa »