Det har alltid funnit brist på kockar i Sverige – detta sedan 60 talet – där man importerade många kockar från Europa. ( Sverige betalde bra och hade bra arbetstider). Men det har inte hänt så mycket sedan 60 talet förutom att det finns fler restauranger och svenska folket njuter av utelivet. Expansionen av restaurangnäringen har varit särskild under 80 talet tills nu varit exceptionellt. Detta trots den omtalade dåliga lönsamheten, brist på personal och där särskild kockar. Det är även intressant att se hur yrket som kock har blivit mer uppmärksammat och fått ökad media närvaro genom tävlingar, matprogram och ett generellt växande intresse för mat och vin, men ändå verkar det vara svårt att få unga att välja kockutbildning. Jag har hämtad lite siffror från SCB och Skolverket – sedan 1990 har man i Sverige via gymnasieskolan utbildad ca 65000 kockar – och det skattebetalarna har statt för kostnaden för deras utbildning. Varför finns dom inte kvar eller vart tar det vägen. Är restaurangbranschen som en stor ung man stoppar i ”kockar” och bränner ut dom. Här är några möjliga orsaker till varför ingen väljer eller varför dessa finns inte kvar.
- Hård arbetsmiljö och långa arbetstider: Trots all glamorös mediaexponering kring kockyrket (t.ex. genom TV-program som Sverige Mästerkock, Årets kock eller Top Chef) tenderar verkligheten på arbetsplatsen att vara ganska tuff. Kockar jobbar ofta under stor stress, långa timmar, på kvällar, helger och högtider. Denna arbetsmiljö kan avskräcka unga som söker ett mer balanserat arbetsliv, särskilt om de har sett nära eller hört om erfarenheter från andra som arbetat i branschen.
- Låg lön i början av karriären: Kockar, särskilt de som precis börjar, har ofta låga ingångslöner och kan arbeta i många år innan de når högre nivåer inom yrket. Trots den ökade medieexponeringen är det inte alltid lätt att få ett jobb med ett vettiglön direkt efter avslutad utbildning. Många unga kanske väljer andra utbildningar som erbjuder mer ekonomisk stabilitet och snabbare väg till högre löner.
- En idealiserad bild kontra verkligheten: Medier, särskilt matlagningsprogram och tävlingar, ger ofta en idealiserad bild av kockyrket, vilket kan skapa en klyfta mellan vad folk förväntar sig och vad yrket verkligen innebär. Kanske lockas många av den glamourösa sidan av att vara kock i tv-rutan, men när de ser verkligheten – att det handlar om att stå i hetluften, ofta hantera stressiga arbetsförhållanden och fysiskt slit – kanske de tvekar.
- Konkurrens om uppmärksamheten från andra karriärval: Mat- och dryckesbranschen har blivit så kommersialiserad och populär, och det finns många alternativa sätt att engagera sig i mat och vin utan att vara kock. Det finns möjligheter som sommelier, food stylist, matkritiker eller matfotograf – yrken som inte kräver lika mycket fysisk slitage eller lång tid i köket. Därför kan många unga se dessa alternativ som mer attraktiva.
- Brist på förebilder och mentorskap: För många ungdomar är det viktigt att ha tydliga förebilder som kan vägleda dem i deras yrkesval. Även om matlagning är populärt i media, finns det kanske inte lika många förebilder eller mentorer som hjälper unga att navigera i och förstå den verkliga vägen till att bli en professionell kock. Det kan också vara svårt för unga att få insikt i vad en kockutbildning faktiskt innebär om de inte har direkt kontakt med personer som arbetar inom branschen och eventuella närliggande yrken som man utöver efter man har gatt en utbildning som kock.
- Svårt att se långsiktig karriärutveckling: Många unga ser kanske inte kockyrket som en väg med stora möjligheter till karriärutveckling. Trots att det finns stjärnkockar på internationell nivå, är vägen dit lång och osäker. Många unga söker idag yrken som erbjuder bättre förutsättningar för karriärvägar, befordran och stabilitet, vilket gör att yrket som kock kan verka mindre attraktivt trots medieframgångarna. Det ingen som visar upp den ”vanliga” kocken som gör gästerna nöjd.
- Få killar från Mellanöstern vill blir kock Det finns flera faktorer som kan förklara varför få killar från Mellanöstern väljer att utbilda sig till kock i Sverige eller i andra länder. Dessa faktorer är ofta kopplade till sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Här är några möjliga orsaker: I många Mellanöstern-kulturer finns starka förväntningar på att män ska välja yrken med hög status och ekonomisk stabilitet. Yrken som läkare, ingenjörer eller advokater ses ofta som ”respektabla” och prestige ingivande, medan kockyrket kan uppfattas som ett ”praktiskt” yrke med lägre status. Föräldrar och familjer kan avråda sina barn från att bli kockar och istället uppmuntra dem att välja yrken som ses som mer ”framgångsrika” enligt dessa normer
- Åldersdiskriminering – och slitna kroppar. Byråkraterna på organisationer kräver hela tiden att alla sjukskriva eller arbetslösa kockar ska tvingas att jobbar igen. Det har nog inte förstått hur yrket sliter på kroppen, själen och särskild familjelivet. Har man kommit upp lite i ålder – så kanske kroppen inte orkar med i samma tempo – da blir du inte attraktiv på arbetsmarknaden. Kanske du även har lite högre krav på arbetsmiljö och lön än en nyexaminerad ungdom.
Sammanfattningsvis, även om intresset för mat, vin och matlagning har ökat genom media, har många av de utmaningar och verkligheter som kommer med att vara kock (lång arbetsdagar, låg startlön, stress, fysiskt slit) fortfarande en avskräckande effekt. Det kan också vara så att det finns en brist på tydliga, långsiktiga incitament och vägledning för att välja yrket, vilket gör att unga söker andra alternativa vägar inom matindustrin eller andra mer stabila karriärval.
Nu jobbar ju alla aktörer att göra yrket mera attraktiv via tävlingar inom yrken (såsom yrkes-SM eller andra yrkestävlingar) men det tycks inte ha någon direkt effekt på söktrycket eller attraktiviteten för yrkesutbildningar kan bero på flera faktorer- Ändå skapas mera tävlingar – till en högre kostnad,
- Brist på långsiktig påverkan: Tävlingar kan skapa temporär uppmärksamhet och ge vinnarna status, själva individen eller kanske en marknadsförings effekt för själva utbildningen. men effekten på lång sikt kan vara begränsad. Ungdomar som överväger utbildning i ett yrke kanske inte ser yrkestävlingar som en avgörande faktor när de väljer utbildning, utan ser det mer som ett enskilt event snarare än något som påverkar deras framtida yrkesval. ( enligt utsökningar till lever som har sökt i årskurs 1)
- Förändrad syn på karriär: Dagens unga människor har ofta en mer varierad syn på vad en karriär innebär och vad framgång är. Sociala medier och andra plattformar kan ge en idé om att det finns många vägar till framgång, inte bara de som går genom traditionella yrken. Denna syn på karriär kan minska intresset för att delta i yrkestävlingar eller ens att välja en yrkesutbildning i första hand. Som ovan är frågan är kock ett yrke eller en tävlingsform.
- Tävlingarna når inte rätt målgrupp: Yrkes-SM och andra tävlingar riktar sig främst till de som redan är intresserade och har erfarenhet av ett visst yrke. Detta gör att tävlingarna inte nödvändigtvis lockar nya ungdomar som inte har upptäckt yrket eller utbildningen än. Om man vill öka attraktionskraften för yrkesutbildningar behövs ett mer omfattande arbete för att inspirera och engagera unga människor redan i tidigare stadier av deras skolgång. Att arbeta med det verkliga hinder som finns inom utbildningarna och arbetslivet.
Men att påstår att tävlingar främjar intresse för yrkesutbildningar är fel och bygger inte på fakta – ju mera tävlingar desto mindre sökande till utbildningarna. Det sista påstående är sedan – att man kan mäta kvalitet i utbildningarna via tävlingar – där mäter ju enbart den tränade toppen och inte bredden av yrket.
Kockbristen kommer består även det nästa 50 åren om vi inte ta tag i det underliggande hinder
- Att kockar stannar kvar i yrket – bara där finns det mycket att hämta –
